Föreläsning 4- Konsumentteori

Transkript

1 Föreläsning 4- Konsumentteori Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara? Konsumentteori studerar konsumenternas preferenser, konsumtion och efterfrågekurvor. Försöker hitta en jämvikt mellan konsumentens preferenser för varor/tjänster och utgifterna för dessa. 1

2 Konsumentteori Konsumenternas preferenser Indifferenskurvor Konsumentens budgetrestriktion. Effekter av förändring i priser. PCC-kurvan Konsumentens efterfrågekurva. Effekter av förändring i inkomst. ICC-kurvan. Konsumentens Engel-kurva. Inkomst- och substitutionseffekt. Normala och inferiora varor. Konsumentens preferenser 4 viktiga antaganden: Fullständiga preferenser. Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. Mer är bättre. Mer av en vara är alltid att föredra framför mindre, givet allt annat lika. Transitivitet. A>B, B>C A>C! Konvexitet. En mix av varor föredras framför extremfall där bara en vara konsumeras. 2

3 Konsumentens indifferenskurvor Tänker oss att det endast finns två varor; Mat, F och kläder, C. Indifferenskurvan visar de kombinationer av varor som konsumenten anser ger samma nytta. Konsumenten är indifferent mellan dessa kombinationer. Indifferenskurvan är alltid konvex. Nyttan ökar ju längre ifrån origo vi kommer. Det finns oändligt många indifferenskurvor. Indifferenskurvorna kan aldrig korsa varandra. Figur 1: Indifferenskurvor 3

4 Indifferenskurvans lutning Lutningen är negativ på grund av antagandet om att mer av en vara alltid är bättre. Lutningen avtar när vi förflyttar oss neråt längs kurvan, vilket beror på antagandet om att en mix av varor föredras. Ju mer en konsument har av en vara, desto mindre är denne villig att offra för att få ytterligare en enhet. Lutningen på kurvan visar hur många enheter av varan på Y-axeln (mat) som konsumenten är villig att offra för att få ytterligare en enhet av varan på X-axeln (kläder) och kallas MRS, Marginal Rate of Substitution. (MRS anges i absoluta tal). MRS= -( / ) (Marginell förändring!) Ju brantare kurvan är desto mer föredrar konsumenten varan på X- axeln och tvärtom. Konsumenters olika preferenser visas av olika MRS:er dvs olika lutning på indifferenskurvorna. Ju bättre substitut varorna är desto slätare indifferenskurva. Konsumentens indifferenskurva Marginalnytta, MU Marginalnyttan visar hur mycket nytta konsumenten får av att konsumera en enhet till av varan. Nyttan av att konsumera mer mat måste motsvara den förlorade nyttan av att konsumera mindre kläder och vice versa, annars är det inte rationellt för konsumenten att göra bytet. F*MU F + C*MU C = 0 MU C /MU F = -( F/ C) MRS=MU C /MU F MRS är avtagande på grund av avtagande marginalnytta. 4

5 Konsumentens budgetrestriktion Tänker oss att det endast finns två varor; Mat, F och kläder, C. Budgetlinjen visar de kombinationer av mat och kläder som konsumenten kan välja vid givna priser (P F och P C ), givet sin inkomst (M). P F *F+P C C=M F=M/P F (P C /P F )*C Lutningen - (P C /P F )= F/ C Konsumentens köpkraft är beroende av både inkomst och priser. Konsumentens budgetrestriktion Vad händer med budgetlinjen om inkomsten eller priset på kläder eller mat förändras? Om inkomsten ökar parallellförskjuts budgetlinjen utåt och om den minskar förskjuts den inåt. Om priset på mat eller kläder ändras så förändras lutningen på budgetlinjen. Om P C stiger blir budgetlinjen brantare och tvärtom. Om P F stiger blir budgetlinjen flackare och tvärtom. 5

6 Figur 2: Konsumentens budgetrestriktion Konsumentens val Givet konsumentens budgetrestriktion och preferenser görs ett konsumtionsval. Frågan är vilken varukombination som är den optimala? Den valda kombinationen måste ligga på budgetlinjen Den valda kombinationen måste ge konsumenten högsta möjliga nytta. Konsumentens val kommer därför att vara där en indifferenskurva tangerar budgetlinjen dvs att dessa i denna punkt har samma lutning. (MU C /MU F )= (P C /P F )= MRS Om vi skriver om ovanstående uttryck får vi : MU C /P C =MU F /P F Detta innebär att vi får samma nyttoökning per krona vi lägger på kläder som per krona vi lägger på mat. 6

7 Figur 3: Konsumentens val Specialfall: Hörnlösning I detta fall är det optimala valet inte i en punkt där tangering sker, då en sådan punkt inte existerar. Denna situation uppstår när konsumenten väljer att lägga hela sin inkomst på en enda vara. Det finns ingen punkt där MRS=P C /P F I detta fall är MRS alltid lägre än lutningen på budgetlinjen. 7

8 Effekter av prisförändringar Antag nu att endast priset på kläder kan ändras. P C stiger budgetlinjen blir brantare P C sjunker budgetlinjen blir flackare Den nya budgetlinjen tangerar en ny indifferenskurva och en ny kombination av varor väljs. Om konsumentens optimala konsumtionspunkter binds samman bildas Price-Consumption Curve (PCC). PCC visar hur konsumentens optimala val av kläder varierar när priset förändras samtidigt som inkomst och priset på mat hålls konstanta. Med hjälp av informationen från PCC-kurvan kan konsumentens individuella efterfrågekurva härledas genom att pris sätts på y- axeln och C(kläder) sätts på x-axeln. Negativt lutande (för normala varor) Figur 4: Effekter av prisförändringar 8

9 Effekter av inkomstförändringar Nu antar vi istället att endast inkomsten förändras. M stiger Budgetlinjen förskjuts parallellt åt höger. M sjunker Budgetlinjen förskjuts parallellt åt vänster. En ny budgetlinje innebär tangering med en ny indifferenskurva ny kombination av varor väljs. Om konsumentens optimala konsumtionspunkter binds samman bildas Income-Consumption Curve (ICC). ICC visar hur konsumentens optimala val av en vara varierar när inkomsten förändras samtidigt som priserna på C och F hålls konstanta. Från ICC-kurvan kan sedan den s.k. Engelkurvan bildas genom att sätta inkomst på Y-axeln och C (kläder) på x- axeln. Figur 5: Effekter av inkomstförändringar 9

10 Inkomst- och substitutionseffekt En prisökning påverkar efterfrågan på en vara på två sätt: Substitutionseffekt När priset på en vara stiger blir närliggande substitut mer attraktiva att köpa. Substitutionseffekten är den förändring i konsumtion som sker vid en prisförändring givet bibehållen nyttonivå. Inkomsteffekt -När priset på en vara stiger blir konsumenten realt sett fattigare och denne kan inte köpa samma kvantiteter av varorna som tidigare. Inkomsteffekten är den förändring i konsumtion som sker vid en prisförändring givet bibehållna relativpriser. Total effekt = Substitutions- + inkomsteffekt. Inkomst- och substitutionseffekt Normal vara Normal vara en inkomstökning leder till att den efterfrågade kvantiteten av varan ökar. Inkomst- och substitutionseffekt går åt samma håll. Vid en prisökning är båda effekterna negativa. Vid en prissänkning är båda effekterna positiva. Engel-kurvan är positivt lutande. 10

11 Figur 7: Normal vara Den totala effekten visas av förändringen i konsumerad kvantitet som uppkommer av prisförändringen. Substitutionseffekten erhålles genom att parallellförskjuta den nya budgetlinjen till dess att den tangerar den ursprungliga indifferenskurvan. Inkomsteffekten är resterande effekt. Inkomst- och substitutionseffekt Inferior vara Inferior vara en inkomstökning leder till att den efterfrågade kvantiteten av en vara minskar. Inkomst- och substitutionseffekt går åt olika håll. Engel-kurvan är negativt lutande. 11

12 Figur 9: Inferior vara Inkomst- och substitutionseffekt Giffen-vara En Giffenvara är en starkt inferior vara inkomst och substitutionseffekt går åt olika håll. För en Giffenvara är inkomsteffekten större än substitutionseffekten en prisökning leder till ökad efterfrågad kvantitet och en prissänkning leder till en minskad efterfrågad kvantitet. Efterfrågekurvan för en Giffenvara har positiv lutning. Giffenvaror är ovanliga då det krävs att: varan är starkt inferior varan upptar en stor del av konsumentens budget nära substitut saknas 12

13 Figur 10: Giffen-vara 13