Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Transkript

1 Konsumentteori Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentens val (konsumtion) bygger på värderingar och restriktioner Utifrån sina preferenser väljer konsumenten begränsad av sin inkomst beroende på priser på olika varor och tjänster 1

2 Antaganden om konsumentens preferenser: Preferenserna är kompletta. Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. Preferenserna är transitiva. Om konsumenten föredrar A framför B och B framför C innebär det att han föredrar A framför C. Icke-mättnad. Konsumenten föredrar mer av en vara framför mindre av den (allt annat lika). Den marginella substitutionskvoten, MRS, är avtagande. Ju mer en konsument redan har av en vara/tjänst desto mindre är han villig att offra för att få ytterligare en enhet. 2

3 Indifferenskurvor Indifferenskurvor visar olika kombinationer av varor/tjänster som ger konsumenten samma totalnytta. Konsumenten är indifferent mellan kombinationerna av varor/tjänster längs en indifferenskurva. 3

4 Marginalnyttan, MU, visar hur mycket nytta konsumenten får av att konsumera ytterligare en enhet. Lutningen på indifferenskurvan visar Marginal rate of substitution, MRS, dvs hur mycket av den ena varan (Y) konsumenten maximalt är beredd att offra för att få ytterligare en enhet av den andra varan (X). MRS= - Y/ X Längs en indifferenskurva är U oförändrad - Y*MU Y = X*MU X - Y/ X = MU X / MU Y MRS = MU X / MU Y 4

5 Indifferenskurvors egenskaper Indifferenskurvors lutning är negativ. (icke-mättnad) Indifferenskurvor kan aldrig korsa varandra. (icke-mättnad) Indifferenskurvor är konvexa (lutningen avtar) (avtagande MRS) En indifferenskurva längre från origo innebär högre nytta än en indifferenskurva närmre origo. 5

6 Konsumentens budgetrestriktion Konsumentens budgetrestriktion visar vilka kombinationer av varorna som konsumenten kan välja givet en viss inkomst och givet vissa priser på varorna. I= P X X + P Y Y Lutning = - Y/ X = - Px/Py Ändrad inkomst parallellförskjutning Ändrade prisförhållanden vridning 6

7 Konsumentens val Konsumenten väljer den varukombination som ger honom så hög nytta som möjligt givet budgetrestriktionen. Bästa val: tangering mellan budgetlinje och indifferenskurva MRS=P X /P Y (eller hörnlösning där någon vara inte alls konsumeras) 7

8 Exempel hörnlösning 8

9 Prisförändringar 9

10 Inkomstförändringar 10

11 Exempeluppgift Frank har en veckopeng på 150 kr. Han fördelar denna summa på kola och äpplen. Kolapriset är 5:- och äppelpriset 10:-. Frank väljer i nuläget 20 st kolor och 5 st äpplen. Franks pappa oroar sig för sin sons hälsa och vill att Frank ska öka äppelkonsumtionen. Franks pappa väljer mellan två olika åtgärder: *en ökning av veckopengen till 200 kr * betala Frank 5 kronor för varje konsumerat äpple Antag att Frank tycker att båda alternativen är lika bra. Illustrera grafiskt. Vilken åtgärd bör väljas? 11

12 Inkomst- och substitutionseffekt En prisökning på vara X påverkar efterfrågad kvantitet av vara X av två skäl: 1. Substitutionseffekten När priset på vara X stiger blir substitut till vara X mer attraktiva att köpa istället. Substitutionseffekten är den förändring i konsumtion som sker vid en prisförändring givet oförändrad nyttonivå. Substitutionseffekten är alltid negativ. 12

13 2. Inkomsteffekten När priset på vara X stiger blir konsumenten realt sett fattigare och kan inte totalt köpa lika mycket av varorna som tidigare. Inkomsteffekten är den förändring av konsumtionen som beror på förändrad köpkraft vid en prisförändring (med relativpriser konstanta). Inkomsteffekten kan vara positiv eller negativ, beror på inkomstelasticiteten. Tillsammans ger substitutionseffekten och inkomsteffekten den totala förändringen av konsumtionen av en vara vid en prisförändring. 13

14 Normal vara priset sjunker Normal vara priset stiger Båda effekterna går åt samma håll 14

15 Inferior vara Effekterna går åt olika håll Riktning på den totala effekten beror på effekternas storlek. Substitutionseffekten blir större ju bättre substitut som finns på marknaden. Inkomsteffekten blir större ju större andel av den totala budgeten som varan upptar. 15

16 Vanligtvis är substitutionseffekten den största effekten. Undantag: Giffenvara Inkomsteffekten är större än substitutionseffekten. Efterfrågekurvan har positiv lutning. 16

17 Exempeluppgift En för befolkningen i ett land representativ individ har en årsinkomst på I kr. Denna använder hon till att köpa lika mycket av dels vara X till priset P X och dels vara Y till priset P Y, vilket råkar vara precis samma som P X. Av någon anledning sjunker priset på vara X så det nya priset bara utgör 50 % av det gamla. Trots detta väljer individen nu att fortsätta konsumera samma kvantitet som tidigare av vara X. Illustrera individens val före och efter prissänkningen. Markera inkomst- och substitutionseffekt i figuren. 17