MP L AP L. MP L = q/ L

Transkript

1 F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det är K som är fast. MP L AP L L Figur 6.1 sidan 192 i P/R L AP L = /L MP L = / L 1 Birgit Hagberg

2 Lång sikt: Alla roduktionsfaktorerna är rörliga. Tekniken är given. En isokvant visar mängden av alla tekniskt effektiva metoder som ger en viss roduktionsstorlek. K MRTS, Marginal Rate of Technical Substitution. MRTS = - Κ/ L MP L * L + MP K Κ = 0 => MP L /MP K = - Κ/ L K L Figur 6.9 sidan 208 i P/R L Skalavkastning 2 Birgit Hagberg

3 Produktionskostnader Kostnadsbegreet Alternativkostnad Sunk Costs Fasta kostnader Rörliga kostnader TC FC VC Kortsiktiga kostnadssamband ATC MC = AFC ATC = AVC AVC = MC AFC = Figur 7.1 sidan 222 i P/R 3 Birgit Hagberg

4 Kostnadssamband å lång sikt Val av roduktionsmetod Vilken av de tekniskt effektiva metoderna att tillverka en viss kvantitet är den billigaste? K Isokost TC = wl + rk L w är riset å L, r är riset å K K = TC/r - (w/r)l K Figurerna 7.3 och 7.4 å sidorna i P/R K 4 Birgit Hagberg

5 Jämförelse mellan kort och lång sikt K L AC MC Figurerna 7.7 sidan 235 och 7.9 sidan 239 i P/R 5 Birgit Hagberg

6 VINSTMAXIMERING Generella regler för vinstmaximering o Lägsta möjliga kostnader o Om totala intäkterna, TR, inte täcker de totala rörliga kostnaderna, TVC, oavsett roduktionsstorlek är vinsten störst (förlusten minst) vid roduktionen noll o Största möjliga skillnad mellan totala intäkter, TR, och totala kostnader, TC, innebär största möjliga vinst, π. TR, TC och π är funktioner av och π() = TR() TC() Villkor för vinstmaximum: dπ/d = dtr/d dtc/d = 0 => MR MC = 0 => MR = MC förutsatt att TR > TVC MARKNAD MED FULLSTÄNDIG KONKURRENS o Företagen är ristagare o Produkten är homogen o Inga etableringshinder 6 Birgit Hagberg

7 Vinstmaximering å kort sikt för ett företag TR = Eftersom företaget är ristagare är konstant. TR är då en rät linje från origo med lutningen TC TR π MC ATC AVC MR Figur 8.1 sidan 265 i P/R. (Varför är funktionen som visar totalintäkten annorlunda än den ovan?) Figur 8.3 sidan 268 i P/R. 7 Birgit Hagberg

8 Företagets kortsiktiga utbudskurva Marknadens utbudskurva Företaget Marknaden Anassningar å lång sikt Figur 8.13 sidan 282 i P/R 8 Birgit Hagberg

9 Industrins långsiktiga utbudskurva Constant-Cost Industry Företaget Marknaden Increasing-Cost Industry Företaget Marknaden 9 Birgit Hagberg

10 Decreasing-Cost Industry Företaget Marknaden Konsument och roducentöverskott 10 Birgit Hagberg

11 MONOPOL En säljare Små substitutionsmöjligheter. Varför? Monoolistens marginalintäkt, MR: En säljare => marknadens efterfrågekurva = monoolistens Bestämmer riset själv men ju högre ris desto mindre försäljning. => MR sjunker när försäljningen ökar MR < TR Monooljämvikt 11 Birgit Hagberg

12 MC ATC MR D Naturligt monool MR Jämför med figur sidan 363 i P/R. ATC D MC 12 Birgit Hagberg

13 MONOPSONI En köare S D = MV Marginal Exenditure, ME, marginalutgift Figur sidan 366 i P/R. 13 Birgit Hagberg

14 MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika rodukter => begränsad monoolsituation Många små företag, inga etableringshinder => åminner om fullständig konkurrens Till skillnad från fullständig konkurrens betyder inte riset allt. Till skillnad från monool finns det goda substitueringsmöjligheter. Efterfrågekurvan får hög men inte oändligt hög elasticitet. Jämvikt å kort sikt MC ATC D MR Jämvikt å lång sikt Figurerna 12.1 och 12.2 sidorna i P/R. 14 Birgit Hagberg

15 OLIGOPOL Få säljare Heterogena eller homogena rodukter Varför inte monool? Företagens beteende bestäms både av köarnas och av konkurrenternas beteende. Företagen har en gemensam önskan om stor marknad och höga vinster => samarbete, monoolbeteende (gemensam rissättning, udelning av marknaden) Varje enskilt företag vill öka sin andel av marknaden och sin vinst => konkurrensbeteende (riskrig, reklam) B A Högt ris Lågt ris Högt ris 100,100 0,150 Lågt ris 150,0 50,50 Nashjämvikt 15 Birgit Hagberg

16 Nashjämvikt och Stackelberglösning Exemel: I en stad finns en rivat biograf och en rivat teater. Eftersom de delvis konkurrerar med varandra, beror den vinst de gör inte bara å det ris de själva väljer, utan även å konkurrentens ris. I tabellen nedan visas de olika riser som är aktuella, samt de vinster som görs vid olika tänkbara kombinationer av riser. I varje ruta redovisas biografens vinst före kommatecknet och teaterns vinst efter kommatecknet. Teatern Biografen 80:- 100:- 120:- 140:- 160:- 60:- 6,6 10,10 14,8 16,4 17,0 70:- 14,10 18,14 19,12 20,10 21,5 80:- 12,12 16,17 20,16 21,13 22,7 90:- 8,14 12,18 16,19 20,17 21,11 100:- 4,17 9,19 10,20 14,18 15,12 Nashjämvikt? Stackelberglösning om vi antar att teatern är first mover? 16 Birgit Hagberg

17 Dominerande företag S F MC D D Figur 12.9 sidan 462 i P/R. Kartell OPEC Figur sidan 464 i P/R. CIPEC Figur sidan 465 i P/R. 17 Birgit Hagberg

18 PRODUKTIONSFAKTORMARKNADER Efterfrågan å roduktionsfaktorer är härledd Antag att en roduktionsfaktor, arbetskraft, är rörlig och att ett företag kan köa arbetskraft, L, till ett givet ris, w. Hur mycket vill företaget köa? Det beror å vilka intäkter en extra enhet arbetskraft genererar, MRP L, jämfört med vad denna enhet kostar, w. Om MRP L > w är det lönsamt att anställa fler. Om MRP L < w är det lönsamt att anställa färre. Vinstmaximeringsvillkor: MRP L = w förutsatt att TR > TVC MRP L = MR*MP L Om företaget är ristagare å marknaden för slutrodukten är MR = w L 18 Birgit Hagberg

19 Utbudet av roduktionsfaktorn arbetskraft w L Inkomst Figur 14.9 sidan 527 i P/R 24 Fritid Substitutionseffekt Inkomsteffekt 19 Birgit Hagberg

20 Jämvikt å faktormarknader där det är fullständig konkurrens om slutrodukten säljs å en marknad där det är fullständig konkurrens monool w w L L Figur sidan 529 i P/R Faktormarknad med en köare Monosoni w L Figur sidan 533 i P/R Marginal Exenditure, ME, marginalutgifter Vinstmaximeringsvillkor: MRP = ME 20 Birgit Hagberg

21 Produktionsfaktorn kaital Företag kan ibland hyra kaital men ofta handlar det om att företagen köer kaital, så som maskiner, fabriker och fordon, som används under flera år. Hur mycket kostar en maskin i dag? Vilket överskott kommer maskinen att generera i framtiden? Hur kan kostnader i dag vägas mot förväntade överskott i framtiden? Investeringsbeslut Nuvärdesberäkningar Om kr sätts in å banken till räntan R Tid 400 (1+R) 400 (1+R) (1+R) (1+R) (1+R) 5 Nuvärde (1+R) 5 / (1+R) 5 21 Birgit Hagberg

22 Antag att en maskin kan köas för kr i dag. Varje år under fem år kommer maskinen att ge ett överskott å kr. Därefter är maskinen oanvändbar och skrotvärdet är noll Tid / (1+R) 100 / (1+R) / (1+R) / (1+R) / (1+R) Nuvärdet av de framtida överskotten: Σ 100 / (1+R) t = 100 Σ 1 / (1+R) t t=1 t=1 Om R = 10 % är detta nuvärde 379 NPV = = -21 Om R = 5 % är det 433 NPV = = Birgit Hagberg