avancerad mikroekonomisk teori
|
|
- Simon Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling INKÖPINGS UNIVERSITET Tentamenssamling med lösningsförslag för ugifter å avancerad mikroekonomisk teori Thomas Sonesson
2 Observera att tentorna 006 augusti 00 inte omfattar välfärdsteorin. Mikroekonomisk teori ingick då som en del av en större kurs, därav begränsningen till (oftast) två till tre ugifter å dessa tentor. För några få ugifter fattas lösningsförslag eftersom dessa även används som lektionsugifter. ösningar till dessa ugifter erhålls i anslutning till aktuell lektion. Mars 006 Ugift (0) En konsument har nttofunktionen u där och visar konsumtionen av två varor. a) 4) Bestäm Marshallian demand functions för de två varorna. Bestäm därefter den indirekta nttofunktionen b) 3) Bestäm Hicksian demand functions för de två varorna. Bestäm därefter utgiftsfunktionen c),5) Mellan utgiftsfunktionen och den indirekta nttofunktionen finns ett samband. Visa detta samband! d),5) Illustrera slutligen Shehards lemma. Ugift (0) En marknad med fullständig konkurrens befinner sig i långsiktig jämvikt. Marknaden kännetecknas av eternal ecuniar effects. Varan roduceras dels med hjäl av inuts, som går att variera å kort sikt och inuts som det tar en tidseriod att förändra till önskad storlek. Förklara hur marknaden åverkas å kort och lång sikt om staten i början av eriod inför en skatt er roducerad enhet av varan, utan att information om detta läckt ut i förväg. Analsen skall utföras under nedanstående två förutsättningar: företagen har naiva förväntningar företagen har rationella förväntningar Maj 006 Ugift (0) Ett företags roduktionsfunktion visas av två inuts. z z, där z och z anger kvantiteten av a) 4) Bestäm företagets efterfrågan å inuts som funktioner av outut,, och riserna å inuts, och. Bestäm därefter företagets kostnadsfunktion å lång sikt,
3 C C(,, ). Bestäm slutligen MC, den långsiktiga marginalkostnaden som en funktion av samma variabler. b) ) Bestäm kostnadselasticiteten med avseende å outut, E. 0 c) 4) Antag att företaget har en given mängd av inut, så att z 5. Bestäm företagets kostnadsfunktion å kort sikt S S(, ). Bestäm även SMC, den kortsiktiga marginalkostnaden. Illustrera grafiskt (för givna riser) med outut å -aeln hur SMC och MC i detta eemel beror å, samt hur de förhåller sig till varandra. Kan man från grafen säga något om hur AC (den långsiktiga genomsnittskostnaden) och SAC (den kortsiktiga genomsnittskostnaden) förhåller sig till varandra? Förklara! c Ugift (0) Ugiften behandlar ett intertemoralt resursfördelningsroblem, med följande förutsättningar: Två tidserioder, 0 och. Given ränta r Individens inkomst i varje eriod är given ( M, M ) 0 Preferenserna beskrivs av en nttofunktion u ( M 0, M), där ( M 0, M ) visar konsumtionen i de två erioderna. Marginalnttan av konsumtion är strikt ositiv i båda erioderna. Ugift: Analsera under vilka omständigheter en räntesänkning skulle kunna innebära att en individ ökar sitt nettosarande i eriod 0 (sarar mer eller lånar mindre). Behandla de två terna av individer (den som i utgångsläget sarar i eriod 0 och den som i utgångsläget lånar i eriod 0) var för sig. Grafisk anals är ett krav. Augusti 006 Ugift () En konsument har nttofunktionen u där och visar konsumtionen av två varor. Konsumenten har inkomsten 0:-. Priset å vara är 0:- och riset å vara är 5:-. a) ) ös konsumentens nttomaimeringsroblem. b) 5) Antag att riset å vara sjunker till 5:-. Bestäm CV-beloet (CV Comensating Variation). Illustrera grafiskt. Är beloet större eller mindre än konsumentöverskottet beräknat från en Marshallian demand function? Förklara! c) 5) Antag som i ugift b att riset å vara sjunker till 5:-. Bestäm EV-beloet (EV Equivalent Variation). Illustrera grafiskt. Är beloet större eller mindre än konsumentöverskottet beräknat från en Marshallian demand function? Förklara! 3
4 Kommentar: Om du har roblem med den matematiska lösningen av CV- och EV-beloen så gör en så fullständig skriftlig och grafisk lösning som möjligt. Eventuellt kan du dessutom då även uskatta storleksordningen å beloen! Ugift (8) Denna ugift gäller hur en marknad beter sig utanför jämvikt i en artiell modell. Beskriv förutsättningar och resultat för Walras tâtonnementrocess, Marshalls rocess, samt Cob-web modellen (sindelvävsmodellen). Diskutera särskilt den viktiga frågan om stabilitet. Oktober 006 Ugift (8) För ett monoolföretag gäller följande. Företaget roducerar sin vara med hjäl av två roduktionsfaktorer, varav den ena är rörlig å kort sikt (under innevarande eriod) och båda är rörliga å lång sikt (mellan två erioder). Företagets roduktionsfunktion är homogen och skalelasticiteten är mindre än. Det ris företaget kan sälja sin vara till beror å hur mcket man roducerar och säljer. Sambandet antas vara linjärt, d.v.s. a b där anger riset och den utbjudna kvantiteten. I eriod 0 befinner sig det vinstmaimerande företaget i långsiktig jämvikt. I eriod inträffar en oväntad efterfrågeökning, innebärande att det ris företaget kan sälja en given kvantitet till stiger med c kronor, d.v.s. ( a + c) b. a) 4) Förklara hur den oväntade efterfrågeökningen åverkar företagets val av ris och kvantitet å kort sikt, d.v.s. under eriod. b) 4) Antag att företaget gör rognosen att efterfrågan kommer att ligga kvar å den na och högre nivån även under eriod. Förklara företagets val av ris och kvantitet under eriod under nedanstående två förutsättningar: Förutsättning : Företagets rognos beträffande efterfrågan visar sig vara riktig. Förutsättning : Företagets rognos beträffande efterfrågan visar sig vara felaktig. I själva verket återgår efterfrågan eriod till den nivå som rådde i utgångsläget, d.v.s. under eriod 0. Utförliga grafiska illustrationer krävs! Ugift (8) * 0, 0,8 En konsument har den indirekta nttofunktionen U ( P, P, M ) MP P, där M betecknar inkomst och P och P betecknar riserna för de två varor X och Y som konsumenten konsumerar. 4
5 a) ) Bestäm konsumentens utgiftsfunktion, (eenditure function). b),5) Bestäm Hicksian constant utilit demand function för vara X med hjäl av Shehards lemma. c),5) Bestäm Marshallian demand function för vara X med hjäl av Ro s identit. d) 4 ) Antag nu att M 000, P 0 samt P 0. Nu sänks P till 50. Beräkna CV (comensating variation) och EV (equivalent variation) för rissänkningen. Samtliga beräkningar skall förklaras! November 006 Ugift (0) Bakgrund: När riset å en vara förändras kan den förändring av efterfrågad kvantitet som blir resultatet delas in i en substitutions- och en inkomsteffekt. Slutsk och Hicks gör den inledningen efter något olika rincier. Utgå ifrån en individ som konsumerar två varor, och. Antag att riset å blir dubbelt så högt, d.v.s. stiger från 0 och 0. Visa grafiskt totaleffekten å efterfrågad kvantitet av udelad å inkomst- och substitutionseffekt, dels enligt Slutsk, dels enligt Hicks, om vi vet att är en inferior vara, men samtidigt inte är en Giffenvara, d.v.s. efterfrågans riselasticitet är negativ. Förklara! Illustrera också grafiskt utseendet å Hicksian demand curve, Slutsk demand curve och Marshallian demand curve i risintervallet mellan 0 och 0. Klargör tdligt kolingen mellan grafen ovan och denna graf. Förklara! Mars 007 Ugift (8) En individ fördelar sin inkomst å kö av två varor, X och Y. Antag att riset å vara X sjunker från P X0 till P X. Det visar sig att individen vid det na riset konsumerar eakt lika mcket av vara X som vid det ursrungliga riset. Dessa förutsättningar gäller vid båda delugifterna nedan. a) 5) Illustrera situationen grafiskt och visa substitutionseffekten och inkomsteffekten, dels enligt Hicks definition, dels enligt Slutsks definition. Beskriv också grafiskt utseendet å de tre efterfrågekurvor i risintervallet P X0 till P X som är aktuella, d.v.s. Marshallian demand curve, Hicks demand curve och Slutsk demand curve. b) 3) Definiera begreen CV (comensating variation) och EV (equivalent variation), samt illustrera dem grafiskt i det aktuella eemlet, i en figur med varorna X och Y å alarna. 5
6 Ugift () a) 3) Ett företag använder två inuts i roduktionen av en vara. Sambandet mellan mängden inuts (z resektive z ) och mängden av den färdiga varan ().beskrivs av en generell roduktionsfunktion f ( z, z ). Företaget köer sina inuts till de givna riserna resektive. Förklara hur man går tillväga för att i det generella fallet härleda företagets långsiktiga totalkostnadsfunktion C (,, ). Förklara också innebörden av Shehard s lemma i detta fall. 0,4 0,4 b) 4) Nu antar vi att företagets roduktionsfunktion är känd och lika med z z. Bestäm företagets långsiktiga totalkostnad, långsiktiga marginalkostnad och långsiktiga genomsnittskostnad som funktioner av riserna å inuts samt roduktionens storlek, d.v.s. C (,, ), MC (,, ) samt AC (,, ). Illustrera även Shehards lemma för z och z. (Om du inte lckas lösa ugiften för generella riser för inuts, så lös ugiften givet att 4 och 6. Du får då C, MC samt AC som funktioner enbart av, d.v.s. C (), MC () samt AC (). Ett sådant rätt svar ger dig då maimalt och du kan då också lösa ugiften c) nedan. Observera dock att du då inte har någon möjlighet att visa Shehards lemma) c) 5) I denna del av ugiften antas riserna å inuts vara givna som 4 och 6. Bestäm först uttrck för MC och AC som funktioner av från svaret i b-ugiften. Antag vidare att företaget kortsiktigt har en given mängd av inut så att z 6. Bestäm företagets kortsiktiga totalkostnad S (), kortsiktiga marginalkostnad SMC() och kortsiktiga genomsnittskostnad SAC (), d.v.s. som funktioner av roduktionens storlek. Illustrera MC, AC, SMC samt SAC grafiskt i stora drag! Om du inte lckas lösa ugiften matematiskt så kanske du ändå kan säga en del om kurvornas utseende, givet den aktuella roduktionsfunktionen. Maj 007 Ugift (8) åt studenter stå för en gru människor som har låg inkomst idag och hög inkomst i morgon, medan 60-åringar står för en gru människor som har hög inkomst i dag och låg inkomst i morgon. Alla andra människoter bortser vi ifrån. I utgångsläget (vid gällande ränta) lånar studenterna recis lika mcket som 60-åringarna sarar. Antag att räntan stiger. Märkligt nog gäller även vid denna högre ränta att studenterna lånar recis lika mcket som 60-åringarna sarar. Förklara detta genom att utgå ifrån en lämlig modell från kurslitteraturen, inklusive de antaganden som görs i modellen. Kola till begreen substitutionseffekt och inkomsteffekt och illustrera grafiskt! 6
7 Ugift () Ett företag använder två inuts i roduktionen av en vara. Sambandet mellan mängden inuts (z resektive z ) och mängden av den färdiga varan ().beskrivs av roduktionsfunktionen n z z där n är ett tal > 0. a) 3) Produktionsfunktionen ovan är eemel å en homogen roduktionsfunktion. Visa av vilken grad den är homogen. Visa också av vilken grad marginalrodukterna är homogena. b) 3) Definiera begreen skalelasticitet och kostnadselasticitet, samt bestäm (utan att visa härledningen/utföra några beräkningar) storleken å skalelasticitet och kostnadselasticitet i detta fall. Förklara också vad detta innebär för utseendet å företagets långsiktiga kostnadskurvor (MC resektive AC), var för sig och i förhållande till varandra. c) 6) Härled företagets efterfrågan å z och z som funktioner av,, samt n. Förklara vad resultaten innebär för företagets eansionsväg (eansion ath). Visa även att den andel av företagets totala kostnader som är kostnader för z resektive z helt och hållet bestäms av n, d.v.s. är oberoende av storleken å, och Om du inte kan lösa delugift c) för godtckliga värden för n, så lös den för n. En sådan lösning kan ge maimalt 4 å denna delugift. Augusti 007 Ugift (0) För ett monoolföretag gäller följande. Företaget roducerar sin vara med hjäl av två roduktionsfaktorer, varav den ena är rörlig å kort sikt (under innevarande eriod) och båda är rörliga å lång sikt (mellan två erioder). Företagets roduktionsfunktion är homogen och skalelasticiteten är eakt lika med. Det ris företaget kan sälja sin vara till beror å hur mcket man roducerar och säljer. Sambandet antas vara linjärt, d.v.s. a b där anger riset och den utbjudna kvantiteten. I eriod 0 befinner sig det vinstmaimerande företaget i långsiktig jämvikt. I eriod inträffar en oväntad efterfrågeminskning, innebärande att vid varje ris sjunker den efterfrågade kvantiteten av varan med 50%. a) 5) Förklara hur den oväntade efterfrågeminskningen åverkar företagets val av ris och kvantitet å kort sikt, d.v.s. under eriod. b) 5) Antag att företaget gör rognosen att efterfrågan kommer att ligga kvar å den na och lägre nivån även under eriod. Förklara företagets val av ris och kvantitet under eriod under nedanstående två förutsättningar: Förutsättning : Företagets rognos beträffande efterfrågan visar sig vara riktig. Förutsättning : Företagets rognos beträffande efterfrågan visar sig vara felaktig. I själva verket återgår efterfrågan eriod till den nivå som rådde i utgångsläget, d.v.s. under eriod 0. Utförliga grafiska illustrationer krävs! 7
8 Ugift (0 ) En konsument har nttofunktionen u där och visar konsumtionen av två varor. a) 6) Bestäm Marshallian demand functions för de två varorna. Bestäm därefter den indirekta nttofunktionen. Förklara härledningen! b) 4) Antag att 9, samt M 00. Nu sänks riset å till 4. Beräkna CVbeloet för denna rissänkning. Förklara tillvägagångssättet. Mars 008 Ugift ( ) En konsument har nttofunktionen U, där och reresenterar konsumtionen av två varor. Konsumenten har en inkomst å 00:- och de ursrungliga riserna är P 0 :, P :. X Y Antag att riset å vara ökar till 0:-. a) ) Bestäm konsumentens ursrungliga konsumtion (före risökningen) av de båda varorna. b) 4) Bestäm CV-beloet och illustrera grafiskt! c) 5) När riset för å vara stiger från 0:- till 0:- förändras den faktiskt konsumerade kvantiteten av vara. Dela u förändringen i konsumerad kvantitet av vara i en inkomsteffekt och en substitutionseffekt, dels enligt den definition som Hicks gör, dels enligt Slutsk s definition. Illustrera de båda effekterna grafiskt, med aktuella värden markerade. Påeka särskilt i vilket fall substitutionseffekten blir störst. Samtliga beräkningar skall motiveras och redovisas. Ugift (4 ) Ett företag roducerar en vara i kvantiteten, med hjäl av två roduktionsfaktorer, vars kvantiteter mäts som z och z. Företaget roducerar en given kvantitet till så låg kostnad som möjligt och givet detta antas företagets långsiktiga kostnadsfunktion vara 0,4 0,6 C (,, ), där och står för riset å resektive roduktionsfaktor. Bestäm genom att utgå ifrån kostnadsfunktionen: a) ) Företagets val av z och z som funktioner av, och. Diskutera om resultaten är förenliga med ekonomisk teori! b) ) Företagets utbud å lång sikt av den vara man roducerar, d.v.s. val av, som en funktion av, och. I ugiften antas således företaget sälja sin vara å en marknad med fullständig konkurrens till marknadsriset. Diskutera om resultatet är förenligt med ekonomisk teori. 8
9 Ugift 3 (5 ) En vara roduceras av ett stort antal företag å en marknad. Företagen har identisk roduktionsteknologi men det råder ecuniar eternal diseconomies. Varan roduceras dels med hjäl av inuts som går att variera å kort sikt och inuts som det tar en tidseriod att förändra till den storlek företaget önskar. Under tidseriod 0 befinner sig marknaden i långsiktig jämvikt. I tidseriod inträffar en för alla helt oväntad minskning av efterfrågan. I tidseriod återgår, likaledes helt oväntat av alla, efterfrågan till ursrunglig nivå, och förblir där för all framtid. Ugiften består av att skriftligt och grafiskt förklara vad som händer å marknaden år -3 givet att vi antar att företagen har vad i kursboken beskrivs som naiva förväntningar. Maj 008 Ugift (7 ) Antag att man i ett land roducerar olja och övriga varor i kvantiteter som i ugiften genomgående antas vara givna. Man bter sedan varorna med omvärlden till gällande världsmarknadsriser, vilket för vårt land innebär att man eorterar olja och imorterar övriga varor. Använd en lämlig modell ur kurslitteraturen för att analsera effekten av att världsmarknadsriset å olja stiger och besvara i analsen de tre frågor som nämns sist i ugiften. Förklara modellens förutsättningar. Utgå ifrån att landets referenser kan beskrivas med en given nttofunktion, med de egenskaer som man i kurslitteraturen ger en enskild konsuments nttofunktion. Såväl olja som övriga varor är normala varor. Dela u effekten av risökningen å olja i en substitutionseffekt och en inkomsteffekt. Grafisk lösning är ett krav! Kommer en risökning å olja att innebära att landet ökar sin eort av olja? Kommer en risökning å olja att innebära att landet ökar sin imort av övriga varor? Kommer en risökning å olja att innebära att landet ökar sin välfärd? Ugift (7 ) Antag att en konsuments referenser för de två eisterande varorna och kan beskrivas med nttofunktionen U a b, där a och b är ositiva tal. a) 3) Visa att det är möjligt att lika gärna beskriva referenserna med nttofunktionen α α U där 0 < α <, samt bestäm α och - α (som uttrck i a och b) för att en sådan transformering skall vara giltig. α α b) 4) Antag nu att vi utnttjar U för att beskriva referenserna. Härled Marshallian demand functions för de båda varorna, och förklara med hjäl av resultatet vilka imlicita antaganden om olika elasticiteter (riselasticitet, inkomstelasticitet och korselasticitet) som användandet av denna nttofunktion innebär. 9
10 Ugift 3 (6 ) a) 4) Ett företag skall roducera eakt 000 enheter av en vara med hjäl av två roduktionsfaktorer som båda är rörliga. Priset å den ena roduktionsfaktorn är givet, medan det vad beträffar riset å den andra roduktionsfaktorn finns två alternativ. Alternativ A: Priset är givet och lika med 0:- er enhet. Alternativ B: Priset är inte givet, men med sannolikheten kommer det att bli 5: - er enhet och med sannolikheten kommer det att bli 5:- er enhet. Företaget behöver dock inte bestämma val av inutkombination förrän man fått reda å vilket ris som gäller. Vilket av alternativen A eller B är förmånligast för företaget om vi antar att företaget är riskneutralt, d.v.s. enbart är intresserat av att jämföra den förväntade roduktionskostnaden i de två alternativen? Motivera svaret! b) ) Nu släer vi antagandet att företaget måste roducera en given kvantitet. I såväl alternativ A som i båda utfallen i alternativ B får företaget fritt välja vilken kvantitet man väljer att roducera och sälja till ett givet marknadsris. Kommer detta att åverka vilket alternativ som är förmånligast eller inte. Motivera svaret! Augusti 008 Ugift (0 ) Ugiften behandlar en individs utbud av arbetskraft. Antag att individens nttofunktion är U f, där visar konsumtionen uttrckt i kronor, medan f visar kvantiteten fritid. Vi är intresserade av utbudet av arbetskraft er arbetsdag och antar att individen efter avdrag för sömn har 6 timmar att fördela å fritid och arbetstid, (som vi kan beteckna med z). Vidare har individen en arbetsfri inkomst som udelat er dag är 400:-. Hela dagsinkomsten, inklusive den arbetsfria, används till konsumtion. a) 4) Bestäm individens arbetsutbud för en godtcklig timlön w. Visa beräkningarna! Använd resultatet av beräkningarna för att grafiskt illustrera Marshallian labour sul function. b) 4) Använd resultatet i ugift a) för att beräkna och grafiskt illustrera effekten av att timlönen ökar från 00:- till 00:-. Dela grafiskt u totaleffekten å arbetsutbudet i en substitutionseffekt och en inkomsteffekt, (utan att göra egna eakta beräkningar). Vad kan man säga om substitutionseffektens och inkomsteffektens storlek, (utan att göra egna eakta beräkningar)? c) ) Det går givetvis också, efter samma rinci som för efterfrågefunktioner, att härleda Hicks constant utilit sul functions för arbetskraft. Gör detta med timlönen 00:- som utgångsunkt och jämför utseendet med Marshallian labour sul function. 0
11 Ugift (0 ) Ett företag roducerar sin vara i kvantiteten med hjäl av två roduktionsfaktorer, vars 0.5 kvantiteter betecknas z resektive z. Produktionsfunktionen är z z. a) ) Bestäm först skalelasticiteten för roduktionsfunktionen och visa beräkningarna. Bestäm sedan även kostnadselasticiteten med avseende å outut. Motivera svaret! b) ) Antag att företaget roducerar sin vara genom att använda sig av lika stor kvantitet av de båda roduktionsfaktorerna. Priserna, och, är givna för företaget. Vilken slutsats kan man dra från denna information om riserna? c) 4) Bestäm företagets kostnadsfunktion å lång sikt, d.v.s. C C(,, ). Observera att kostnadsfunktionen skall härledas för godtckliga riser å roduktionsfaktorerna, d.v.s. oberoende av svaret å ugift b. d) ) Bestäm företagets kostnadsfunktion å kort sikt, d.v.s. S S (,, ), om vi antar att z 0 z, d.v.s. företaget har den givna mängden 0 enheter av roduktionsfaktor. Mars 009 Ugift (5 ) (ösningsförslag saknas till ugift a) Ugiften behandlar två olika funktioner som tagits u å kursen. Parametrarna α, β och γ i funktionsuttrcken nedan kan inte bestämmas till vilka värden som helst, vid vanliga villkor inom konsument- och roducentteorin. Ugiften går ut å att ange vilka teoretiskt logiska restriktioner som gäller för arametervärdena, (intervall, eakta värden, arametrarnas värden i förhållande till varandra o.s.v.). Motivera! a),5) En konsument har nedanstående indirekta nttofunktion, där M anger inkomst och och, riserna å de två varor som konsumenten kan välja att konsumera. u 0M. α β γ b),5) Ett företag har nedanstående kostnadsfunktion, där anger roducerad kvantitet och och, riserna å de två roduktionsfaktorer som företaget använder sig av. C 0 α β γ Ugift (7 ) (ösningsförslag saknas) Ett monoolföretag roducerar sin vara med hjäl av två roduktionsfaktorer. Endast den ena är rörlig å kort sikt (under innevarande eriod), medan båda är rörliga å lång sikt (mellan två tidserioder). Företaget befinner sig i tidseriod 0 i långsiktig jämvikt och har valt att roducera kvantiteten q 0. Vid kvantiteten q 0 är kostnadselasticiteten (the elasticit of cost with
12 resect to outut) eakt lika med ett. För kvantiteter understigande q 0 är kostnadselasticiteten mindre än ett och för kvantiteter överstigande q 0 är den större än ett. I tidseriod inträffar helt oväntat en kraftig efterfrågeminskning å företagets rodukt. Vid varje ris är nu efterfrågad kvantitet bara hälften så stor som tidigare. a) ) Beskriv grafiskt, samt förklara i skrift, företagets situation i eriod 0. Figuren skall innehålla begre som AC, MC, SAC och SMC. b) ) Förklara hur den oväntade efterfrågeminskningen åverkar företagets val av ris och kvantitet i eriod. Utgå ifrån figuren i ugift a! c) 3) Antag att företaget gör rognosen att efterfrågeminskningen kommer att hålla i sig även under eriod. Förklara företagets val av ris och kvantitet i eriod dels om företagets rognos är riktig, dels om efterfrågan under eriod återgår till ursrunglig nivå. Utgå ifrån figuren i ugift a! Ugift 3 (8 ) En konsuments nttofunktion kan skrivas som U, där och visar konsumerad kvantiteten av de två eisterande varorna. Konsumenten har en inkomst å 6000:- och riserna å varorna är : och 40 :. Nu sjunker riset å varan till 5:-. a) 5) Bestäm CV-beloet och ange samtidigt i ord vad beloet står för. b) 3) När riset å varan sjunker till 5:- kommer den köta kvantiteten av varan att öka. Dela u ökningen i substitutionseffekt och inkomsteffekt, dels utifrån Hicks definition, dels enligt Slutsk. Maj 009 Ugift (8 ) 3 En konsuments referenser för de två varorna och visas av nttofunktionen U. Härled konsumentens indirekta nttofunktion samt utgå från denna för att bestämma såväl CV-beloet som EV-beloet vid en risökning från :- till :- för vara, om vi samtidigt vet att konsumenten har en inkomst å 00:- och riset å vara är :-. Förklara också i ord vad de båda beloet står för, givet den risförändring som är aktuell i denna ugift.. Ugift (6 ) En efterfrågekurva (Marshallian demand curve) har vanligtvis negativ lutning. Endast i etrema undantagsfall kan den i ett begränsat risintervall ha ositiv lutning. Ett nödvändigt (om än inte tillräckligt) villkor för detta är att varan är inferior. För de s.k. nettoefterfrågekurvor som i Gravelle-Rees kolas till härledningen av offerkurvor bör emellertid en ositiv lutning (vid vissa riser) vara betdligt vanligare och förekomma
13 även om varan ifråga är en normal vara, d.v.s. har en inkomstelasticitet > 0. Förklara varför det förhåller sig så och avgör när en ositiv lutning är möjlig. Är det när riset är högt (och nettoefterfrågan följaktligen är mindre än noll), eller är det när riset är lågt (och nettoefterfrågan är större än noll)? Illustrera grafiskt! Ni behöver dock inte förklara eller beskriva begreet offerkurvor. Ugift 3 (6 ) Ett företag roducerar sin vara med hjäl av de två roduktionsfaktorerna z och z. Produktionsfaktorerna kös till de givna riserna och och varan säljs till det likaledes givna riset. Företagets efterfrågan å de två roduktionsfaktorerna, som en funktion av roducerad kvantitet och riserna å de två roduktionsfaktorerna visas nedan. 0, 0, ( ) z, 4 () z 0,8 0,8, Ugift: Uttrck istället företagets efterfrågan å de båda roduktionsfaktorerna som funktioner av riset å företagets vara samt riserna å de två roduktionsfaktorerna, d.v.s. bestäm utseendet å funktionerna z z(,, ) z z (,, ), samt förklara förändringarna i arametrarna tillhörande och om man jämför med uttrcken () och () ovan. Om du inte kan lösa ugiften matematiskt så försök ändå att förklara å vilket sätt arametervärdena kan förväntas att ändras och varför! Augusti 009 Ugift (5) Trots att riset å varan X halverades så köte konsumenten recis lika mcket av varan som före rissänkningen. Illustrera detta grafiskt i lämlig figur och förklara i termer av substitutionseffekt och inkomsteffekt, dels enligt Hicks definition, dels enligt Slutsks. Förklara särskilt enligt vilken definition som substitutionseffekten, resektive inkomsteffekten blir störst. Ugift (6) En konsument har nttofunktionen U, där och visar kvantiteten av de två varor som konsumeras. Konsumenten har en inkomst å :- och riserna för de två varorna är 00:- er enhet av och 400:- er enhet av. Regeringen vill öka välfärden för konsumenten ifråga (vi kan tänka oss att konsumenten reresenterar en större gru av konsumenter som vi kan kalla låginkomsttagare ). Man funderar därför å att subventionera konsumtionen av vara med 00:-, vilket skulle sänka konsumentens ris för varan till 300:-. a) 3) Hur mcket skulle detta kosta staten? b) 3) Statens åtgärd kommer givetvis att öka konsumentens välfärd. Antag att man istället hade valt att genom ett allmänt bidrag till konsumenten åstadkomma samma välfärdsökning 3
14 (nttoökning). Hur mcket hade detta kostat staten och hur mcket billigare/drare skulle denna åtgärd vara jämfört med alternativet i ugift a? Ugift 3 (9) α α Ett företag har roduktionsfunktionen z z, där roducerad kvantitet, z och z använd kvantitet av två roduktionsfaktorer och α en arameter större än 0. a) 6) Härled företagets långsiktiga kostnadsfunktion, C (,, ), för godtckliga ositiva värden för α. b) 3) Antag nu att vi vet att företaget är ett av många företag som roducerar varan under marknadsformen fullständig konkurrens. Alla företag har samma roduktionsfunktion och kan köa roduktionsfaktorer till samma riser. Vilken slutsats om storleken å α kan vi dra av denna information? Motivera! Mars 00 Ugift (7,5 ). Priserna för de två roduktionsfakto- För ett företag gäller roduktionsfunktionen rerna är 0 och 5. z z Härled dels företagets långsiktiga marginalkostnadsfunktion, dels företagets kortsiktiga marginalkostnadsfunktion givet att z 0. Härled även motsvarande genomsnittskostnadsfunktioner. Bestäm kostnadselasticiteten å lång sikt och kola storleken å den till utseendet å långsiktig marginalkostnad och långsiktig genomsnittskostnad och hur kurvorna förhåller sig till varandra. Ugift (5 ) Ett företag å en marknad med fullständig konkurrens roducerar sin vara i kvantiteten q till riset, med hjäl av de två roduktionsfaktorerna z och z. Produktionsfaktorerna kös till riser som är givna av marknaden. Antag att utbudet av en av roduktionsfaktorerna ökar å marknaden i sådan grad att det sänker marknadsriset å roduktionsfaktorn. a),5) Illustrera grafiskt med lämliga figurer för det aktuella företaget, samt förklara skriftligt, begreen substitutionseffekt och oututeffekt i anslutning till det sänkta marknadsriset. b),5) Är det troligt att sambandet mellan storleken å substitutionseffekt och inkomsteffekt är ositivt eller negativt? Motivera! c) ) Alla företag som utnttjar roduktionsfaktorn kommer förstås att kunna ta del av rissänkningen. Därför kan vi å motsvarande sätt härleda en substitutionseffekt och oututeffekt även för dem. Förklara varför förändringen i marknadsefterfrågan för roduktionsfaktorn i 4
15 fråga ändå inte kan erhållas enbart med hjäl av information om dessa effekter för alla berörda företag. Ugift 3 (7,5 ) (ösningsförslag saknas) Ugiften behandlar tre olika funktioner som tagits u å kursen. Parametrarna α, β och γ i funktionsuttrcken nedan kan inte bestämmas till vilka värden som helst, vid vanliga villkor inom konsument- och roducentteorin. Ugiften går ut å att ange vilka teoretiskt logiska restriktioner som gäller för arametervärdena, (intervall, eakta värden, arametrarnas värden i förhållande till varandra o.s.v.). Motivera! Varorna i ugifterna antas vara normala varor, d.v.s. ej inferiora. a),5) En konsument har nedanstående utgiftsfunktion, där M anger inkomst, och riserna å de två varor som konsumenten kan välja att konsumera, medan u står för nttonivå. M 0u. α β γ b),5) En konsument har nedanstående Marshallian demand function för vara, där anger efterfrågad kvantitet, M anger inkomst och och riserna å de två varor som konsumenten kan välja att konsumera. α β γ 00M c),5) En konsument har nedanstående hicks demand function för vara, där anger efterfrågad kvantitet, u nttonivå och och riserna å de två varor som konsumenten kan välja att konsumera. α β γ 00u Augusti 00 Ugift (0) En konsument har nttofunktionen U. a) 4) Vilken eller vilka av nedanstående nttofunktioner skulle lika gärna kunna användas för att beskriva individens referenser? Förklara noga! i) ii) iii) U U e U ln + ln Hade svaret varit detsamma om frågan istället hade gällt en roduktionsfunktion, d.v.s. om U i funktionerna ovan hade btts ut till Q? Förklara! 5
16 b) 6) Antag att konsumenten har en inkomst å 3000:- och att båda varorna säljs till riset 0:-. Nu höjs riset å varan till 0:-. Bestäm CV- och EV-beloet och tala om vad dessa begre ger för information. Ugift (0) För ett monoolföretag gäller följande. Företaget roducerar sin vara med hjäl av två roduktionsfaktorer, varav den ena är rörlig å kort sikt (under innevarande eriod) och båda är rörliga å lång sikt (mellan två erioder). Företagets roduktionsfunktion är homogen och skalelasticiteten är eakt lika med. Det ris företaget kan sälja sin vara till beror å hur mcket man roducerar och säljer. Sambandet antas vara linjärt, d.v.s. a b där anger riset och den utbjudna kvantiteten. I eriod 0 befinner sig det vinstmaimerande företaget i långsiktig jämvikt. I eriod inför staten helt oväntat en skatt er roducerad enhet av storleken 0,a. Skatten betalas av företaget. c) 5) Förklara hur den oväntade skatten åverkar företagets val av ris och kvantitet å kort sikt, d.v.s. under eriod. d) 5) Antag att företaget gör rognosen att skatten kommer att ligga kvar i eriod. Förklara företagets val av ris och kvantitet under eriod under nedanstående två förutsättningar: Förutsättning : Företagets rognos beträffande skatten visar sig vara riktig. Förutsättning : Företagets rognos beträffande skatten visar sig vara felaktig. I själva verket tar staten bort skatten i eriod. Utförliga grafiska illustrationer krävs! Däremot krävs inga eakta matematiska resultat. Oktober 00 Ugift (0) Ett företag har roduktionsfunktionen z z, där roducerad kvantitet och z och z använd kvantitet av två roduktionsfaktorer. Produktionsfaktorerna kan köas till de givna riserna och. a) 7) Härled företagets långsiktiga kostnadsfunktion, marginalkostnadsfunktion, och genomsnittskostnadsfunktion. Illustrera marginalkostnads- och genomsnittskostnadsfunktionerna grafiskt med roducerad kvantitet å -aeln för givna inutriser. b),5) Illustrera Shehard s lemma med hjäl av resultaten i a-ugiften. c),5) Antag att vi vet att företaget är ett av många företag som roducerar varan under marknadsformen fullständig konkurrens. Alla företag har samma roduktionsfunktion och kan köa roduktionsfaktorer till samma riser. Vilket roblem beträffande eistensen av en långsiktig jämvikt å marknaden ställer detta till med? 6
17 Ugift (0) En individ har följande nttofunktion för de två förekommande varorna och. U + 0 I den ursrungliga situationen eisterar endast vara, som säljs till riset 0:-. Således lägger individen hela sin inkomst å kö av. Nu introduceras vara till riset. a) 3) Bestäm Marshallian Demand för vara, vid det givna riset å vara, (. ) Bestäm utifrån det uttrck som erhålls efterfrågans riselasticitet med avseende å varans eget ris. Bestäm även inkomstelasticiteten. b) 6) Antag nu att vara introduceras till riset :-, d.v.s., samt att individens inkomst är 0000:-. Bestäm storleken å CV- och EV- beloen för introduktionen av varan till riset :-, samt förklara vad beloen visar. c) ) Resultaten i ugift b) kan ufattas som seciella, men hänger iho med svaren å ugift a). Förklara! Ugift 3 (7) Ugiften bgger å modellen i Gravelle-Rees med en ekonomi bestående av två konsumenter och två företag, som trots begränsningen i antalet aktörer antas fungera som om aktörerna tar marknadsriserna för givna. Företag roducerar vara och företag roducerar vara. I båda fallen råder avtagande skalavkastning (stordriftsnackdelar). Båda konsumenterna säljer sin inut (arbetstid) till båda företagen och köer också varor från båda företagen. I den ursrungliga aretoeffektiva situationen är varuriserna och inutriserna,, w 0 och w 400. Inutriserna definieras här som den ersättning som resektive konsument får er såld enhet arbetstid. a) ) Bestäm storleken å f, f, f och f, d.v.s. marginalrodukterna för resektive inut i resektive företag. Indeen skall tolkas så att eemelvis f betecknar marginalrodukten för inut i företag. b) 6) Antag att mndigheterna nu inför en skatt å 5% som ett ålägg å den kostnad som företagen har för inkö av inuts. Marknaden anassar sig till den na jämvikten. Avgör om de olika villkoren för aretoeffektivitet är ufllda i den na jämvikten. Sammanfatta också den situation som ustår med egna ord och förklara hur den å olika sätt skiljer sig från den ursrungliga. Ugift 4 (3) Ett av välfärdsteorins mest välkända begre eller kriterium, bland annat flitigt använt när man gör samhällsekonomiska lönsamhetskalkler eller mera generellt jämför olika sociala situationer, utsätts för kritik i Scitovskaradoen. Vilket kriterium avses och vad går kritiken i Scitovskaradoen ut å? Skriftlig förklaring är tillräcklig. 7
18 Ugift 5 (6) I Gravelle-Rees finns ett eemel som resenterar roblemen med common roert resources (allmänningar) ur resursfördelningssnunkt. I eemlet har ett antal ersoner fri tillgång till fiske i en sjö. Fisken kan sedan säljas till ett konstant ris. I den grafiska modell som resenteras visas mängden timmar som senderas å fiske å -aeln. Det är dock fullt möjligt att istället använda sig av en modell där man mäter mängden fångad fisk å -aeln och ris, marginalkostnad och genomsnittskostnad å -aeln för att illustrera samma roblem. a) 3) Använd den t av modell som beskrivs understruket i sista stcket ovan för att redogöra för roblemen med common roert resources. Förklara modellen och resultaten noga! b) 3) Använd samma modell för att förklara effekten av att äganderätten till fisket läggs å en enda aktör, dels när riset å fisk är givet, dels när riset å fisk beror å hur mcket som fiskas i sjön. Ugift 6 (4) α En individ har en von Neumann Morgenstern nttofunktion med utseendet g ( ), där betecknar individens disonibla inkomst (förmögenhet) och α > 0. Med en viss sannolikhet () drabbas individen av en monetär skada av storlek S. Individen kan varken åverka storleken å eller S. Ugift: För vilka värden å α är det möjligt att individen kan komma överens med ett riskneutralt försäkringsbolag om att mot en avgift (remie) försäkra bort den risk hon är utsatt för? Bortse från transaktionskostnader. Motivera svaret med hjäl av en lämlig figur. Förklara figuren. November 00 Ugift (6) Två konsumenter har nttofunktioner över de två eisterande varorna och enligt följande: U och U. Sammanlagt eisterar 00 och 00 som skall fördelas å de två individerna. a) ) Visa att effektiv konsumtion inte råder om båda får 50 enheter var av såväl som. b) 4) Antag att konsumenterna från en okänd ursrunglig fördelning vid en given risrelation har fått bta varor sinsemellan. Vi vet vidare att marknadsjämvikten resulterat i att båda valt 50. Avgör hur mcket var och en har valt och avgör också vilken risrelation (bteskvot) som råder, angiven som. 8
19 Ugift (4) 0,8 En individ har en von Neuman Morgenstern nttofunktion som visas av v, där anger individens inkomst. Individen har en inkomst å 0 000:-, men drabbas med sannolikheten, av en ekonomisk skada å 8000:-. a) ) Vilket belo kräver ett riskneutralt försäkringsbolag minst i remie för att fullständigt försäkra individen mot skadan, d.v.s. betala 8000:- om skadan inträffar? Inga transaktionskostnader eisterar. b) 3) Vad är det största belo som individen är beredd att betala för att fullständigt försäkra sig mot skadan? Ugift 3 (0) För ett monoolföretag gäller följande. Företaget roducerar sin vara med hjäl av två roduktionsfaktorer, varav den ena är rörlig å kort sikt (under innevarande eriod) och båda är rörliga å lång sikt (mellan två erioder). Företagets roduktionsfunktion är homogen och skalelasticiteten är mindre än. Det ris företaget kan sälja sin vara till beror å hur mcket man roducerar och säljer. Sambandet antas vara linjärt, d.v.s. a b där anger riset och den utbjudna kvantiteten. I eriod 0 befinner sig det vinstmaimerande företaget i långsiktig jämvikt. I eriod inträffar en oväntad efterfrågeminskning, innebärande att det ris företaget kan sälja en given kvantitet till sjunker med 0,a kronor, d.v.s., 8a b. e) 5) Förklara hur den oväntade efterfrågeminskningen åverkar företagets val av ris och kvantitet å kort sikt, d.v.s. under eriod. f) 5) Antag att företaget gör rognosen att efterfrågan kommer att ligga kvar å den na och lägre nivån även under eriod. Förklara företagets val av ris och kvantitet under eriod under nedanstående två förutsättningar: Förutsättning : Företagets rognos beträffande efterfrågan visar sig vara riktig. Förutsättning : Företagets rognos beträffande efterfrågan visar sig vara felaktig. I själva verket återgår efterfrågan eriod till den nivå som rådde i utgångsläget, d.v.s. under eriod 0. Utförliga grafiska illustrationer krävs! Ugift 4 (0) En individ har nttofunktionen u, där visar konsumtionen av en comosite commodit och står för fritid. Individen har totalt T timmar att fördela å arbetstid och fritid, d.v.s. T z +, där z står för arbetstid. Timlönen är w. Priset å vara antas vara lika med. Individen har ingen arbetsfri inkomst. a) 6) Visa att individen oberoende av timlönens storlek alltid kommer att vilja arbeta en konstant andel av T. Bestäm även denna andel. 9
20 b) 4) Illustrera grafiskt med angivande av substitutionseffekt (Hicks definition) och inkomsteffekt effekten av en ökning av timlönen i situationen ovan, d.v.s. när individens arbetsutbud inte åverkas. (Denna delugift kan lösas oberoende av lösningen i delugift a). Ugift 5 (0) Endast två varor eisterar i en ekonomi. Vara är en vanlig rivat vara, medan vara är en kollektiv nttighet. Individ har nttofunktionen U 30 +, medan individ har nttofunktionen U +. Produktionsmöjlighetskurvan visas av funktionen a) 3) Bestäm den otimala storleken av den kollektiva nttigheten. b) 3) Antag att riset för vara är :-. Den otimala storleken av den kollektiva nttigheten har unåtts med hjäl av the indahl rocess. Vilka riser kommer resektive individ då att betala er enhet av vara? c) 4) Beskriv indahl-rocessen skriftligt och grafiskt och redovisa också den kritik som har riktats mot den. Denna del av ugiften kan besvaras searat från svaren i delugifterna a) och b). Oktober 0 Ugift (8 oäng) En konsuments referenser kan beskrivas med nttofunktionen U +, där och visar konsumtionen av de två varor som är aktuella. a) 4) Vilken eller vilka av nedanstående nttofunktioner skulle lika gärna kunna användas för att beskriva referenserna. Behandla varje funktion searat och motivera varför den skulle kunna användas eller inte användas. (i) U + (ii) U (iii) U ( + (iv) U ) b) 4) Utnttja den ursrungliga nttofunktionen i denna ugift. Antag att konsumenten har en inkomst å 8000:- och att riset å såväl vara som vara är 0:-. Nu höjs riset å vara till 0:-. Definiera och bestäm storleken å CV-beloet. Ugift (0 oäng) Ett företag har roduktionsfunktionen z z, där z och z anger kvantiteter av de inuts som företaget använder sig av. a) 6) Antag att riserna för båda inuts är givna som. 0
avancerad mikroekonomisk teori 2006 2010
Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling INKÖPINGS UNIVERSITET Tentamenssamling med lösningsförslag för ugifter å avancerad mikroekonomisk teori 006 00 Thomas Sonesson Observera
Läs merEfterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs merTentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner
Läs merMP L AP L. MP L = q/ L
F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det
Läs merF7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft
F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet
Läs merFråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:
ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2 fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
Läs merÖvningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)
Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan
Läs merTentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!
Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga
Läs merTentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
Läs merFöreläsning 5 Elasticiteter m.m.
Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information
Läs mera) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)
Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a
Läs merMycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan
Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med
Läs merMIKROTEORI N \: ~ 1-ou
INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.
Läs merQ C Indifferenskurvor
KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens referenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är komletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar
Läs merDel 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merE D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p
Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 12 november 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 11-12 Tentamen består av sammanlagt 6 uppgifter
Läs merÖvningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För
Läs merSKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET
SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merMARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens
MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)
Läs merÖvningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.
KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.
Läs merMatematik och grafik i mikroekonomiska modeller
Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna
Läs merF4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.
F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merGör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt
Läs merFöreläsning 4- Konsumentteori
Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?
Läs merFöreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q
Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i
Läs merAID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30
LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 013-05-03. Aktiedelen, udaterad 014-04-30 Ugift 1 (4x0.5 = oäng) Definiera kortfattat följande begre a) Beta värde b) Security Market Line c) Duration d) EAR Se lärobok, oweroints.
Läs merVFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september
VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera
Läs merTENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011
1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar
Läs merFöreläsning 5 Elasticiteter m.m.
Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merPRISMEKANISMEN (S.40-52)
PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det
Läs merKapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader
Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merFACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1
17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1
Läs merKonsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU
Konsumentteori Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentens val (konsumtion) bygger på värderingar och restriktioner Utifrån sina preferenser
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR
KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader
Läs merAdministratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: 21SH1A Tentamen ges för: skriftlig tentamen Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-10-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs merÖvningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion
Läs merSvar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)
SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare
Läs merMiljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019
1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade
Läs merMATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll
MATEMATISK INTRODUKTION Innehåll - Räkneregler för bråk - Räkneregler för potenser - Procenträkning - Ekvationer o Ekvationer och tillvätförlopp - Nuvärdesberäkningar - Funktioner o Linjära funktioner
Läs merGör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merE D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p
Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merEkonomisk Analys: Ekonomisk Teori
LNKÖNGS TEKNSKA HÖGSKOLA nstitutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för roduktionsekonomi TENTAEN Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori ONSDAGEN DEN 7 AUGUST 04, KL 4-9 SAL: Kurskod:
Läs merDefinitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser
F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:
Läs merLösningsförslag Fråga 1.
sförslag Fråga 1. a) MRS = y/x b) Villkoret MRS=MRT ger y/x = 3/5. Om vi stoppar in det i individens budgetrestriktion får vi 3x + 3x = 150, vilket ger x = 25, y=15. c) Nu är priset på x 6kr. För att kunna
Läs merMall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010
Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merÖvningar i Handelsteori
Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.
Läs merCivilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1
Civilekonomprogrammet, termin 1 Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1 1 Lektion 1 Uppgift 1 Antag att land A har en bruttonationalprodukt (BNP) per capita som bara är 50% av
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-02-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merRättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327
Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Läs merGör det själv uppgifter 3 : konsumentteori
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder
Läs merInstruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.
Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.
Läs merLösningsförslag Tenta I
Lösningsförslag Tenta I 161027 Fråga 1 a) Marknadsutbudet är QQ = 4000PP 40000, marknadsefterfrågan är QQ = 00000 1000PP. För att hitta QQ och PP i jämvikt, sätt marknadsutbud=marknadsefterfrågan och lös
Läs mer3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.
Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs mer3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.
3.1 MARKNA RICILLA LÖK & KNÖL MC 0 ATC 0 AVC 0 0 q 0 q a) Alternativkostnaden för mark är oavhängig produktionsvolym och således en i kostnadsfunktionen att karakterisera som fast kostnad. iagrammatiskt
Läs merTenta 20110506 Lösningsförslag fråga 1-8
Udaterad 05047 Tenta 00506 Lösningsförslag fråga -8 Notera att det är lösningsförslag. Inga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar å essä-ty frågor. Och, att kursen undervisas lite
Läs merTentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson
Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson Hjälpmedel: skrivdon och linjal Betygsgränser: A 90 100, B 75 89, C 60 74, D 55 59, E 50 54 Försök att besvara frågorna
Läs merF 5 Elasticiteter mm.
F 5 Elasticiteter mm. 2011-11-14 Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information
Läs mer3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!
Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal
Läs merF1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg
F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster
Läs merMATEMATIK Datum: 2015-08-19 Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.
MATEMATIK Datum: 0-08-9 Tid: eftermiddag Chalmers Hjälmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.: 0703-088304 Lösningar till tenta i TMV036 Analys och linjär algebra
Läs merE2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2
LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket
Läs merDel 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER
ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat
Läs merEn effektiv miljöpolitik
En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.
Läs merFlervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.
Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden
Läs merc) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?
Gruppövning 4 4.1 Monopolmarknad a) Vid vilken tillverkad kvantitet maximerar företaget sin vinst? Se. b) Vilket pris sätter företaget? Se mo c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone
Läs merE D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p
Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 januari 0 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 0 0-7 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)
Läs merFöreläsning 4- Konsumentteori
Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur
Läs merUtbudsidan Produktionsteori
Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att
Läs merLösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L
Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer
Läs mer2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.
Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merskriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-11-01 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs mer