Tenta Lösningsförslag fråga 1-8

Transkript

1 Udaterad Tenta Lösningsförslag fråga -8 Notera att det är lösningsförslag. Inga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar å essä-ty frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. Ugift ( oäng) Definiera kortfattat följande begre a) CAPM b) WACC c) IRR d) APV För definitioner se läroboken. För att få oäng krävs mer än att man bara skriver ut namnet å förkortningen. Ugift ( oäng) Amazon.co.uk erbjuder ett kreditkort med en månatlig ränta satt till 6.9% APR. a) Vad betalar du i ränta er månad å kortet om du utnyttjar krediten? Enligt standard anges räntan er år, även om det är satt er månad. APR står för (Simle) Annual Percentage Rate. Det man betalar er månad blir, 0.69/ = eller.4% b) Vad får du betala i ränta om du utnyttjar krediten under ett helt år? APR = Annual Percentage Rate EPR = Effective Annual Rate APR = 6.9% m= APR m EAR m => EAR = 8.7% Ugift 3 ( oäng)

2 Företaget NEKFEK AB har givet ut en obligation, med nominellt belo (face value),000, yield to maturity är 7%, inlösen datum (time to maturity) är om exakt 0 år. Kuongräntan (couon rate) är satt till 6%. a) Vad är riset å obligationen idag? (Visa och förklara beräkningarna) Notera att enbart beräkningarna visas här P T t C t T t 0 r r FV T b) Om riset å obligationen vid utgivningsdagen sattes at ar vad var då YTM denna dag? 6% Men varför blir det så? Det går att visa genom att sätta 6% som YTM och lösa ut värdet, samt att om YTM = kuongräntan => Priset å obligationen lika med nominellt värde (face value) Bedömningen här är ganska kategoriskt eftersom det är en enkel räkneugift. Mindre räknefel som i del a har inte bestraffats hårt så länge svaret är rimligt, och beräkningarna redovisas tydligt. Ugift 4 (4 oäng) Du har följande information om två aktier A och B, (där E(.) står för förväntade värden) E(r A) = %, E(r B) = 7%, σ A = 0% σ B = 0%, cov(r A, r B) = 50. Den riskfria räntan är r f = 4%, Med dessa två aktier bildas en ortfölj med vikterna w A = 0.80 och w B = 0.0. a) Vad blir den förväntade avkastningen å ortföljen? E(r ) = 0.8x x0.07 = 0. eller % b) Hur hög blir risken å denna ortfölj (i rocent)? % c) Vad blir den förväntade avkastningen och risken å en ortfölj där du blandar 50/50 mellan den riskfyllda ortföljen ovan med den riskfria tillgången? (Hint: en riskfri tillgång kan aldrig vara korrelerad med riskfyllda tillgångar)

3 Bland 50/50 riskfri och risk-ortfölj Förväntad avkastning: E(r ) = 0.5x x = 7.5% Eftersom riskfri = 0 och Cov (r, r f ) = 0, blir risken rf Noter att det blev en halvering av risken, men förväntad avkastning minskade betydligt mindre. Ugift 5 (4 oäng) I slutet av 008 köte en investerare 000 aktier i XYZ för 08 SKr/aktie. Under följande år erhölls 5 kronor i utdelning er aktie. Vid slutet av 009 stod aktiens ris i 0 Skr / aktie. a) Hur hög blev avkastningen i kronor? Kö: 000 x 08 = Värde: 000 x 0 = Utdelning 000 x 5 = Kaitalvinst = = 000:-. Totalavkastning i kronor = 7 000:- b) Vad blev avkastningen mätt i HPR? P P0 Divt HPR % P c) Om man jämför genomsnittlig HPR mellan aktier och statsobligationer över tiden finner man att avkastningen för aktier är högre. -Varför blir det så? Aktier är riskfyllda, risk-averta investerare kräver en högre avkastning för att köa riskfyllda investeringar jft med riskfria tillgångar. => De betalar mindre för dessa riskfyllda tillgångar och förväntar sig därmed högre avkastning ( i roortion mot risken). Utveckla mera, och med egna ord. 3

4 - Vad uttrycker den genomsnittliga skillnaden mellan avkastning i aktier och statsobligationer? Ett riskremium, som komenserar för den risk som följer med aktier jrt med statsobligationer. - Utifrån vad du lärt dig å kursen, hur kan man å enklast möjliga sätt knyta iho avkastningen å individuella aktier med skillnaden i avkastning mellan hela marknaden och avkastningen å statsobligationer? Svar : Marknadens riskremium = Avkastning å hela marknadsortföljen riskfri avkastning - Hur hänger riset å en finansiell tillgång idag iho med den förväntade avkastningen å samma tillgång? Priset är diskonterade nuvärdet av frörväntade kasaflöden. Diskonteringsräntan (=avkastningskravet) styra då avkastningskrav = riskfri avkastning + riskremium som komenserar för risk. Riskremet är större än noll, eller lika med noll ifall avkastningen är riskfri. Här bedömningen att de krävs lite längre utläggningar än att ge kortast möjliga svar för att unå full oäng å hela frågan. Att använda relevanta grafer har belönats. Ugift 6 (5 oäng) Ett företag har Beta värde lika med.0, och räntan å företagets lån är 3%. Ett av företaget lanerat investeringsrojekt ger följande årliga kassaflöden, (från år 0) t=0-00 t= 400 t= 600 t=3 800 Från och med år tre antas kassaflödena öka med.5% er år i all evighet. Den riskfria räntan är nu %, och avkastningen å marknaden är 6.5%. Företaget lanerar att finansiera investeringen med 40% lån och 60% eget kaital. a) Förklara kort den ekonomiska rincien för att anta eller förkasta denna investering? NPV = 0 eller NPV > 0 Redogör för kort men kärnfullt för rincien bakom NPV, och att diskonteringsräntan anger den alternativa användningen av det knaa kaitalet. b) Skall detta rojekt förkastas eller antas? (Gör de relevanta beräkningarna och motivera svaret) 4

5 Använd CAPM för att få avkastningen å eget kaital: r. (6.5 ) 6.95% E WACC blir: r % WACC För år 4:a blir kassaflödet 800 x.05 = 8. Detta kommer att växa i evighet med.5%, av detta får vi nuvärdet genom en growing eretuity för år 3, vilket sedan måste diskonteras till år NPV Alltså skall rojektet antas eftersom avkastningen överstiger den alternativa avkastningen för motsvarande riskfyllda rojekt å marknaden. Man jämför inte denna investering med vad som helst, t.ex. att sätt engarna å banken eller investera i en valfri aktiefond, utan jämförelsen görs med existerande samma-ty-av-risk investering. Notera att det ugiften anges att kassaflödet år 3 är 800, och att tillväxten startar från år 3 det betyder att år 4:a blir 800(+g) som blir kassflödet i formeln för terminal value. c) Enligt Modigliani-Miller så kan inte värdet å denna investering ändras genom att man ändrar relationen skuld/eget kaital. Förklara kortfattat varför det blir så i deras modell (vilka centrala antaganden leder fram till denna slutsats och varför; kortfattat) Företagets värde är A = D +E, A = diskonterade förväntade fria kassaflöden. Enligt M&M:s antaganden fins det inget sätt som D/E kan åverka de fria kassflöden eller diskonteringsräntan (WACC) i M&M:s värld stiger avkastningskravet å eget kaital roortionellt mot låneräntan (=YTM å företagets skulder) när företagets skuldsättning ökar. Detta går enkelt att förklara intuitivt varför det blir så. M&M antar en erfekt marknad. De 4:a kritiska antaganden är ) Inga skatter ) Inga transaktionskostnader 3) Ingen konkursrisk (eller mera kritiskt inga kostnader i samband med konkurs) 4) Alla, aktieägare, långivare, företagsledning, har samma (fullständiga) information. Givet dessa antaganden selar skuldsättningsgraden ingen roll för företagets värde. Det finns inga länkar mellan finansiering och det som definierar företagets värde. (Det utveckla detta svar med exakta formler)

6 Det är givet dessa antaganden som M&M formulerar Pro I och II. Här har bedömningen varit lite hårdare för att få full oäng. Det krävs t.ex. att man refererar till de antaganden som M&M gör. Ugift 7 (4 oäng) Ett företag har en utdelning i år å 0 kronor er aktie. Dessa utdelningar väntas från och med i år öka med % i all evighet. Avkastningen å företagets aktier är korrelerade med avkastningen å marknaden så att kovariansen är 00, samtidigt som avkastningen å marknaden uvisar en varians motsvarande 400. Riskremiet å marknaden är 5% medan den risk fria räntan är %. a) Vad blir riset å aktien idag? Svar Beta = 00/400 = 0.5 r E % 0.0 P b) Om nu någon säger att de läste i Dagens Industri igår att man borde köa denna aktie därför att konjunkturen är å väg u. Förklara, utifrån vad du lärt dig å kursen, varför denna information med största sannolikhet är värdelös och delvis felaktig. Först ett förtydligande, denna fråga handlar inte om Dagens Industri, exemlet är helt fiktivt. DI får genom sitt starka varumärke reresentera aktierekommendationer via media i allmänhet. i) Vi kan utgå från att aktiemarknaden är tillräckligt effektiv (svagt, och semisvagt) för att detta skall vara en gamal nyhet när den når tidningens läsare. Om det fanns något substands i nyheten gällande företagets värdering skulle detta ha varit känt när artikeln skrevs och vid dent idunkten redan varit inbakad i riset. ii) Vi vet från forskning att tidningars aktierekommendation inte genererar några riskjusterade avkastningar, och knaast går åt rätt håll, utom i genomsnitt möjligen vid säljrekommendationer. iii) Sedan kan man eka å att aktiens Beta är 0.5 det är ingen aktie att satsa å om konjunkturen och avkastningen å marknaden är å väg u. Däri ligger det felaktiga, i kombination med i) och ii). Här bedöms första delen ganska snällt, medan för fråga b) referenser till EMH (kurmoment) belönas, samt lite lus för att man insett vad det låga Beta-värdet betyder i sammanhanget. 6

7 Ugift 8 (3 oäng) a) Förklara skillnaden mellan residual dividend olicy och signaling dividend olicy. Residual dividend olicy betyder att man delar ut det överskott som blir i varje eriod, efter att eventuellt ha använt överskott till lönsamma återinvesteringar. Utdelningarna kommer därför att variera över tiden. Men de kommer att återsegla företagets verkliga kassaflöden till aktieägarna, och de kommer i kombination med att förteget ger korrekta kvartalsraorter och har en för övrigt transarent information om investeringar att ge aktieägarna korrekt information att göra värderingar av framtida fria kassaflöden. Signaling betyder att företaget/ledningen jämnar ut utdelningarna över tiden och ändrar utdelningens nivå först när de långsiktiga fria kassaflödena ändras ermanent. Man signalerar till aktieägarna att i) allt är som förut, ii) det har blivit varaktigt sämre eller iii) varaktigt bättre. b) Med vilket(vilka) argument kan dessa metoder användas/motiveras för att öka företagets värde? Här måste man utveckla argumenten och referera till hur aktier rissätts, EMH och hur man ser å aktiemarknadens funktionsätt. Kritik av signaling behövs också nämnas. Skatteroblemet, om det nu är ett roblem, är en annan asekt. c) Vad menas med home-made dividends? Hur åverkar det återkö av aktier jämfört med vanlig aktieutdelning? Förklara rincien bakom att en aktieägare genom att sälja aktier (och casha in kaitalvinster) å egen hand kan skaa kassaflöden som motsvara utdelningar. 7