3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.

Transkript

1 3.1 MARKNA RICILLA LÖK & KNÖL MC 0 ATC 0 AVC 0 0 q 0 q a) Alternativkostnaden för mark är oavhängig produktionsvolym och således en i kostnadsfunktionen att karakterisera som fast kostnad. iagrammatiskt påverkar den därav endast ATC. å långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. MARKNA RICILLA LÖK & KNÖL MC 2 0&1 KORTIKTIG FÖRLUT AVC 0 ATC 1 ATC q 0 q 2 q

2 b) å långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade gödselpriserna gett upphov till förlust. MARKNA RICILLA LÖK & KNÖL MC MC 0 ATC KORTIKTIG FÖRLUT 0 ATC q 0 q 1 q 2 q 3.2 Marknadsefterfrågan för telefonsladdar ges av =0 - och marknadsutbudet av =+2q. Marknaden kännetecknas av perfekt konkurrens. a) taten lägger nu på en styckskatt på telefonsladdar på 30 kr. Beräkna priset före och efter skatten. Beräkna även välfärdsförlusten som följer av skatten. Hur fördelas skattebördan? Illustrera i ett diagram! 1=80 0=70 R 1=50 kattens samhällelig a välfärdsförluster katt=30 EK Konsumentens del av skattesumma = 1/3 av den totala skattebördan roducentens del av skattesumma = 2/3 av den totala skattebördan om en följd av skatten kommer konsumtionen att trängas tillbaka och priserna pressas upp, detta resulterar i dödviktsförluster av storleken: skatt 30 = 2 2 = 150 1= 0=30

3 b) Anta att staten istället för att lägga en skatt på telefonsladdar beslutar sig för att subventionera dessa med 30 kr per sladd. Hur påverkas välfärden av detta? R 1=90 0=70 ubvention=30 EK roducentens del av subventionsbeloppet = 2/3 av det totala beloppet 1=60 Konsumentens del av subventionsbeloppet = 1/3 av det totala beloppet ubventionens överskottsbörda 0=30 1=40 om en följd av subventionen ökar konsumtionen och priserna pressas ner, den resulterar även i en överskottsbörda av storleken: subv 2 30 = = Överskottsbördan består av den del av subventionskostnaden som staten betalar utan att vare sig KÖ eller Ö ökar.

4 3.3 Antag att efterfrågekurvan för en vara kan beskrivas av den räta linjen: = där är pris och är efterfrågad kvantitet. a) konsumenternas värdering av den första enheten är kr/st. b) vid priset 0 kr/st efterfrågas enheter 5 KÖ Total betalningsvilja d) KÖ och totalbetalningsvilja vid priset 5. Observera att KÖ ökat, men att Totalbetalningsvilja KÖ dvs. intäkterna minskat. KÖ 5 Total betalningsvilja

5 3.4 iagrammet på nästa sida visar utbudet av och efterfrågan på en vara i avsaknad av skatter. Jämviktspris och jämviktskvantitet är då 3 kronor respektive 30 enheter. Antag nu att en styckskatt på 2 kronor införs. a) Antag först att skatten läggs på producenterna. (i) (ii) (iii) Rita den effektiva utbudskurvan, så som den upplevs av konsumenterna. Vilket pris kommer konsumenterna att betala? Vilket pris kommer producenterna att få? e figur för dessa. 4(ii) 2 (i) (iv) kattebördan (incidensen) per enhet för producenterna kan definieras som skillnaden mellan det ursprungliga priset (innan skatten infördes) och det nettopris som producenterna får efter skatt. Vad blir då producenternas totala skattebörda? 3 2(iii) (ii) 30 roducenternas juridiska skattebörda är 2 kronor per såld enhet. Av denna ökade kostnad kan de ta ut en krona högre pris gentemot konsumenterna, den resterande kronan får de själva stå för genom att deras nettointäkt per såld enhet sjunker med en krona. För sålda enheter kommer producenterna att stå för en skatteinbetalning på kronor, dvs. halva beloppet även om de bär juridiskt ansvarar för den faktiska inbetalningen av hela beloppet. (v) Vilken blir konsumenternas totala skattebörda (incidens)? Av skattebördan på 2 kronor per enhet faller 1 krona per enhet på konsumenten i form av högre pris, från 3 kr/st till 4 kr/st. För sålda enheter betalar konsumenterna kronor i skatt. (vi) Hur stora blir regeringens skatteintäkter? Regeringens skatteintäkter blir 2 kronor för varje såld enhet, vilket totalt resulterar i 40 kronor för alla enheter.

6 b) Antag i stället att skatten läggs på konsumenterna. (i) Rita den effektiva efterfrågekurvan, så som den upplevs av producenterna. (ii) Vilket pris kommer konsumenterna att betala? (iii) Vilket pris kommer producenterna att få? 4(ii) 3(i) 2(iii) 2 30(i) (iv) Hur stor blir producenternas skattebörda per enhet? Av skattebördan på 2 kronor per enhet faller 1 krona per enhet på producenten genom att de inte kan ta ut ett lika högt pris som tidigare. När priset i butik sjunker från 3 kr/st till 2 kr/st sjunker deras intäkter i lika hög utsträckning. För sålda enheter betalar producenterna kronor i skatt. (v) Hur stor blir konsumenternas skattebörda? Konsumenternas juridiska skattebörda är 2 kronor per såld enhet. å grund av deras ökade kostnader kommer de att vara villiga att betala ett lägre pris i butik. Nettoutgiften per konsumerad enhet stiger dock med 1 krona per enhet. För sålda enheter kommer konsumenterna att stå för en skatteinbetalning på kronor, dvs. halva beloppet även om de bär juridiskt ansvarar för den faktiska inbetalningen av hela beloppet. (vi) Hur stora blir regeringens skatteintäkter? Regeringens skatteintäkter blir som tidigare 40 kronor.

7 3.5 Om man öppnar handel på en marknad i ett land där det från början råder autarki uppstår ett samhällsekonomiskt överskott. Vem som vinner och förlorar på handel beror på förhållandet mellan autarkipriset och världsmarknadspriset. Förklara hur och illustrera detta i två olika diagram. aut vm Ö (-) & KÖ (+) KÖ (+) Nettovinsten av att öppna för handel gentemot världsmarknaden blir i detta fall då världsmarknadspriset ligger under det inhemska autakripriset en netto vinst bestående av den liggande triangeln. enna består av ett ökat KÖ som inte kommer från Ö:t. inhemsk aut handel IMORT vm aut Ö (+) & KÖ (-) Ö (+) Nettovinsten av att öppna för handel gentemot världsmarknaden blir i detta fall, då världsmarknadspriset ligger över det inhemska autakripriset, ett netto bestående av den liggande triangeln. enna består av ett ökat Ö som inte sker på bekostnad av minskat KÖ. inhemsk aut handel EXORT

8 3.6 I Underlandet kan mat produceras enligt utbudsfunktionen = 3. Efterfrågan på mat ges av =0-2. a) I ursprungsläget sker ingen handel med omvärlden. Vilket blir då jämviktspriset och jämviktskvantiteten? b) lötsligt bestämmer sig drottningen för att införa frihandel. å världsmarknaden kan mat köpas till priset V =. Vilket blir då jämviktspriset och jämviktskvantiteten? 50 V Notera inhemsk produktion 30 således import 50.

9 c) rottningen inser efter ett tag att hon skulle kunna öka skatteintäkterna genom att införa en importtull t = 5 per enhet mat. Vilket blir då jämviktspriset och jämviktskvantiteten? TULLINTÄKT v +tull v importvolym=25 Tullintäkten kommer att bli 5 kronor per enhet importerad dvs, 25 st multiplicerat med 5 kr/st eller 125 kr. d) Hur stor är dödviktsförlusten av att införa tullen jämfört med frihandel? ödviktsförlusten utgörs av de markerade ytorna, som summerar till 62,5 kronor.