universitet Stockholms ~Il~~ EC poäng Nationalekonomiska institutionen Astri Muren

Transkript

1 - ~--J'>.: ~Il~~,..111 ~ ~.,,, A' ~+~ Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen Kursens namn: Kurskod: Examinator: Högskolepoäng: Tentamensdatum: Tentamenstid: Mikro med tillämpningar EC1111 Astri Muren 15 poäng Söndagen 13 maj timmar [09:00-14:00] Skriv ditt ldentifieringsnummer på varje papper och omslag (numret högst uppe till höger på ditt tentamensomslag). Använd ett omslag per fråga. Förklara begrepp och. symboler. Om du tycker att en fråga är oklart. f~rmulerad, ange under vilka förutsättningar du har löst den. Endast läsliga skrivningar kan bedömas. Inga hjälpmedel är tillåtna. Tentamen består av tio frågor av vilka den första motsvarar Dugga 1 och den andra Dugga 2. Duggapoäng från innevarande termin tillgodoräknas om man inte besvarar dessa frågor. Besvaras fråga 1 och/eller 2 på tentamen är det den poäng som då erhålles som räknas (även om poängen från duggan/duggoma skulle vara högre). Den tredje frågan motsvarar grupparbetet på kursens seminariedel. Observera att godkänd seminarieserie ger maxpoäng på fråga 3 och att det då inte finns någon anledning att besvara frågan. Va~e fråga ger max 10 poäng, således totalt 100 poäng. Poängen från samtliga frågor adderas och betygen sätts enligt följande poänggränser: F (0-39) E (40-49), D (50-59), C (60-74), B (75-89), A (90-100). Resultat anslås i Mina Studier ( senast torsdagen den 31 maj Eventuella invändningar mot rättningen av tentamen ska framföras direkt i samband med att tentamen kvitteras ut. Lycka till!

2 Fråga 1 Giltig poäng från dugga 1 tillgodoräknas endast om denna fråga ej besvaras. 1. Om efterfrågans priselasticitet för ananas är - 0, 75, kommer en 4% ökning av priset på ananas att leda till a) 3% minskning i efterfrågad kvantitet av ananas. b) 3% ökning av efterfrågad kvantitet ananas. c) 4% ökning i efterfrågad kvantitet ananas. d) 3/4% minskning av efterfrågad kvantitet ananas. 2. På en timme kan bonden Camilla plocka 5kg jordgubbar eller 10 kg potatis. Cåmillas alternativkostnad för potatis, mätt i kg jordgubbar, är då a)0,5 b) 5 c) 15 d)2 3. Givet sin budgetrestriktion kan Cissi välja en av nedanstående varukorgar, där siffrorna anger mängden av respektive vara i respektive varukorg. Vilken av dessa alternativ kommer Cissi definitivt inte att välja? a) [14,7) b)[13,10] c)[13,11] d)[11,12) 4. Antag att staten inför ett prisgolv på en vara som handlas på en marknad där perfekt konkurrens råder. Vilket påstående är riktigt? a) Alla konsumenter förlorar på detta. b).alla producenter vinner på detta~ c) Summan av producent- och konsumentöverskott ar konstant. d) Den totala produktionen av varan ökar. 5. Om Gunillas MRS (marginella substitutionskvot) = -Il V/AX= 5 och Torstens MRS = -lly/ll = 1, vet vi att a) Gunilla värderar en enhet Y högre än en enhet X b) om Gunilla ger Torsten tre enheter Y och får en enhet X tillbaka så har båda fått det bättre c) Gunilla har det bättre än Torsten eftersom hennes MRS är större. d) Om Gunilla ger Torsten tre enheter X och får en enhet Y tillbaka så har båda fått det bättre

3 6. Antag att efterfrågan ges av Q = 24 - P och att utbudet av varan ges av Q = 4 + 3P Då är jämviktskvantiteten a) 5 b) 7 c) 17 d) Företagens kortsiktiga utbudskurva ges av a) marginalkostnadskurvan ovanför den totala styckkostnaden b) den uppåtlutande delen av den totala genomsnittskostnaden c) den uppåtlutande delen av marginalkostnadskurvan d) marginalkostnadskurvan ovanför den rörliga styckkostnaden 8. Producentöverskottet är lika med a) vinsten plus de fasta kostnaderna b) ytan mellan efterfrågekurvan och marknadspriset c) ytan mellan marknadspriset och genomsnittskostnadskurvan d) totala intäkter minus fasta kostnader 9. Tom och Hucklebeny ska måla plank och klippa en gräsmatta. Tom kan måla 2m ~lank eller klippa 4m 2 gräs på en timme. Hucklebeny kan måla 1 m plank eller klippa 1 m 2 gräs på en timme. Om de har möjoghet att arbeta 10 timmar var så gäller det att a) Hucklebeny bör göra en flodtur med sin fiotte eftersom han ändå inte gör så stor nytta b) Hucklebeny har komparativa fördelar i att måla plank c) Tom har komparativa fördelar i att måla plank d) de kan tillsammans måla maximalt 50 m 2 plank 10. Om MC < ATC måste ett av följande påståenden alltid gälla a) MC minskar med ökad produktion b) ATC minskar med ökad produktion c) AVC minskar med ökad produktion d) både alternativ b) och c) måste vara korrekta

4 Fråga 2 Giltig poäng från dugga 2 tillgodoräknas endast om denna fråga ej besvaras. 1. Vad är konsumentöverskottet? a) Välfärdsvinsten av att konsumera till priser under marginalkostnaden. b) Skillnaden mellan faktisk betalning och marginalkostnad. c) Skillnaden mellan total betalningsvilja och total produktionskostnad. d) Skillnaden mellan total betalningsvilja och faktisk betalning. 2. På en marknad som ger upphov till en negativ extern effekt kommer det, jämfört med vad som är samhällsekonomiskt effektivt, att a) produceras för lite av varan och tas ut ett för högt pris b) produceras för mycket av varan och tas ut ett för högt pris c) produceras för fite av varan och tas ut ett för lågt pris d) produceras för mycket av varan och tas ut ett för lågt pris 3. Antag att en monopolist möter efterfrågan P = 10-2Q och har totalkostnaden TC = 4 + 2Q. Om företaget vinstmaximerar kommer det att göra vinsten a)-4 b) O c) 4 d) 8 4. Vilken av följande påståenden stämmer inte överrens med gängse teorier om monopolistisk konkurrens? a) Företagen gör nolmnst på lång sikt b) Företagen minimerar inte styckkostnaden när de vinstmaximerar c) Företagens monopolprissättning leder till en välfärdsförlust d) Många olika varianter av en produkt leder till en välfärdsförlust 5. Monopolisten Bagare Bull noterar att det verkar finnas två olika kundgrupper som köper bullar. Den ena är pensionärer och den andra är resten av befolkningen i Bullköping. Bull tror att pensionärerna är mer priskänsliga än andra kunder. Vilket av följande påståenden är felaktigt? a) Bull kan genom att sätta olika priser för de olika grupperna öka sin vinst b) Optimal prissättning innebär att marginalintäkten för de olika grupperna är de samma. c) Prisdiskriminering leder oftast till en välfärdsförlust d) Bull kan genom att sätta olika priser för dessa två grupper tillgodogöra sig en del av konsumentöverskottet.

5 6. Den japanska regeringen har sedan länge begränsat importen av ris till Japan. Denna importbegränsning medför att: a) de japanska konsumenterna får betala ett lägre pris på ris. b) konsumentöverskottet för de japanska konsumenterna minskar, samtidigt som producentöverskottet för de japanska risproducenterna ökar med ett lika stort belopp. c) den totala välfärden för den japanska befolkningen minskar. d) de japanska konsumenterna ökar sin riskonsumtion. 7. För subventioner gäller generellt, på kort sikt, att a) den som får utbetalning behåller den största delen av subventionen. b) konsumenterna får mest om efterfrågan är mer elastisk än utbudet c) producenterna får mest om efterfrågan är mer elastisk än utbudet d) inget av ovanstående 8. 'En paretoeffektiv allokering av varor mellan två konsumenter kräver. a) Att det är möjligt att förbättra för någon utan att försämra för någon annan. b) Att konsumenternas marginalnytta för varorna är lika stor. c) Att konsumenterna har samma mängd av varorna d) Inget av ovanstående. 9. Införandet av en importtull får till följd att a) Priset ökar samtidigt som den inhemska produktionen minskar. b) Priset ökar samtidigt som exporten minskar. c) Priset minskar samtidigt som importen minskar. d) Priset ökar samtidigt som importen minskar. 10. Du kommer hem till stan sent på kvällen med din nya helförsäkrade Mercedes cabriolet. Till din stora förtvivlan upptäcker du att alla parkeringsplatser i närheten av din takvåning år upptagna. I stället för att parkera bilen 8 kvarter längre bort där du vet att det brukar finnas lediga parkeringsplatser väljer du att parkera din bil på en mörk bakgata i närheten där gatlampan har gått sönder. Ditt beteende är ett exempel på a) "Bad behavior'' b) "Moral hazard" c) "Adverse selection" d) Riskaversion

6 Fråga 3 Besvaras endast av dem som ej har credit på seminarieserien Fråga 3 Vi studerar en ekonomi som endast består av varorna ost och vin. Ekonomin befolkas av två ost- och vinentusiaster, Robinsson och Fredag. Både Robinsson och Fredag anser att ost och vin är substitut till varandra och de har båda en avtagande marginel1 substitutionskvot. Den totala tillgången på ost är 20 kg, och den totala tillgången på vin är 20 flaskor. Robinsson och Fredag står inför ett problem då de önskar fördela varorna mellan sig. a) Definiera följande tre fördelningsprinciper: egalitär fördelning, utilitaristisk fördelning och en fördelning i enlighet med maxi-minkriteriet b) Åskådliggör, med hjälp av en Edgeworthbox, alla möjliga fördelningar av varorna ost och vin i en. Vilka fördelningar i den Edgeworthbox du ritat är effektiva? År den egalitära fördelningen effektiv? Motivera. c) Vad år en nyttomöjlighetskurva och vad är anledningen till att den aldrig kan ha en positiv lutning?

7 Fråga4-10 Var och en av frågorna ger maximalt 10 poäng. Fråga4 Antag att efterfrågan på sopskyfflar ges av P = 100-3Q. Definiera efterfrågans priselasticltet och beräkna hur stor den är vid priset P = 1 O. År efterfrågan på varan elastisk eller oelastisk vid detta pris? Motivera ditt svar och redovisa din beräkning. Fråga 5 Definiera marknadsfonnerna perfekt konkurrens, oligopol sant monopol. Diskutera kortfattat hur pris, producerad kvantitet och vinst skiljer sig åt för dessa tre marknadsfonner förutsatt att oligopolföretagen konkurrerar i kvantiteter. Vad tror du händer om antalet företag på oligopolmarknaden ökal'? Hade det spelat någon roll för dina slutsatser om oligopolföretagen konkurrerat i pris i stället för i kvantiteter? Motivera ditt svar. Fråga& En nyttomaximerande konsument med avtagande marginell substitutionskvot mellan korv och hamburgare väljer att konsumera en oförändrad mängd korv när priset på korv stiger. Illustrera konsumentens nyttomaximerande konsumtionsval före och efter prisökningen. Använd ditt diagram för att förklara vad detta måste innebära för förhållandet mellan inkomsteffekten och substitutionseffekten. Vilken typ av vara har vi att göra med? Motivera ditt svar. Fråga 7 Av folkhälsoskäl beslutar regeringen att försöka uppnå en halvering av konsumtionen av var och en av de båda varorna chips och läsk. Visa och förklara hur staa de båda styckskattema måste vara för att uppnå detta mål. Antag att efterfrågan på läsk är relatm oelastisk och att efterfrågan på chips Ar relativt elastisk samt att konsumtionen av dessa två varor är lika stor i utgångsläget Fråga 8 Låt oss anta att ett land utan utrikeshandel (autarki) producerar fotbollar och Industrirobotar. Landet har relatm ont om lågutbildad arbetskraft som används relativt mycket i produktionen av fotbollar och relativt gott om högutbildad arbetskraft som används relativt mycket i produktionen av industrirobotar. Autarkipriset (utan handel) för industrirobotar ligger för närvarande under världsmarknadspriset och autarkipriset för fotbollar ligger ovanför världsmarknadspriset. Visa, med hjälp av diagram, vad som händer med konsumentöverskott, producentöverskott och landets välfärd på dessa båda marknader om landet beslutar sig för att öppna handel med omvärlden. Hur förväntas utrikeshandeln påverka lönen för högutbildad respektive lågutbildad arbetskraft? Motivera ditt svar.

8 Fråga 9 Två företag väljer mellan att sätta höga priser och att sätta låga priser.. Vinsterna vid olika alternativ framg~r i spelmatrisen, där radspelarens payoff (företag 1) står före kolumnspelarens (företag 2). Vilken är nashjämvikten? Högtpris Lågt pris Högt pris 10, 10 0,15 Lågt pris 15,0 2,2 Antag nu att företag 1 kan välja pris före företag 2. Illustrera spelet på extensiv form och identifiera jämvikten. Visa pli motsvarande sätt hur spelet ser ut om företag 2 kan-välja pris först. År det en fördel att kunna välja först I detta spel? Motivera ditt svar. Fråga 10 Två fabriker belägna vid samma sjö släpper ut kväve som bidrar till sjöns försurning. Fabrikerna kan minska sin åverkan på sjön genom att minska sina utsläpp. Företag 1 har kostnaden MC1 = 100-2Q för detta och företag 2 har kostnaden M~ = 100-Q (i enlighet med seminarieboken. Observera att huvudboken betecknar detta "MSB" av att släppa ut). Om företagen inte gör något kommer de att släppa ut 50, respektive 100 enheter var. I anslutning till sjön finns människor som drabbas av sjöns försurning. Dessa har en kollektiv betalningsvilja för att minska utsläppen som ökar med graden av försurande utsläpp och som uppgår tdi MV = Q (i enlighet med seminarieboken. "MSC" av utsläpp enligt huvudboken). IUustrera företagens kostnader odl samhällets betalningsvilja i ett diagram. Ulustrera och beräkna den samhällsekonomiskt effektiva miljöavgiften på kväveutsläpp samt illustrera och beräkna företagens produktion efter införandet av en sådan avgift.