Mikroteori med tillämpningar, långsam studietakt EC1112 Lars Vahtrik 15 poäng Söndagen 3 juni timmar [09:00-14:00]

Transkript

1 ~ -j)! Swt:'Q ~ "' :r 7,.,.._o '\-1) + c;~ Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen Kursens namn: Kurskod: Examinator: Högskolepoäng: Tentamensdatum: Tentamenstid: Mikroteori med tillämpningar, långsam studietakt EC1112 Lars Vahtrik 15 poäng Söndagen 3 juni timmar [09:00-14:00] Skriv ditt identifieringsnummer på varje papper och omslag (numret högst uppe till höger på ditt tentamensoms!ag). Använd ett omslag per fråga. Förklara begrepp och symboler. Om du tycker att en fråga är oklart formulerad, ange under vilka förutsättningar du har löst den. Endast läsliga skrivningar kan bedömas. Inga hjälpmedel är tillåtna. Tentamen består av tio frågor av vilka den första motsvarar Dugga 1 och den andra Dugga 2. Duggapoäng från innevarande termin tillgodoräknas om man inte besvarar dessa frågor. Besvaras fråga 1 och/eller 2 på tentamen är det den poäng som då erhålles som räknas (även om poängen från duggan/duggorna skulle vara högre). Den tredje frågan motsvarar grupparbetet på kursens seminariedel. Observera att godkänd seminarieserie ger maxpoäng på fråga 3 och att det då inte finns någon anledning att besvara frågan. Varje fråga ger max 10 poäng, således totalt 100 poäng. Poängen från samtliga frågor adderas och betygen sätts enligt följande poänggränser: F (0-39) E (40-49), D (50-59), C (60-74), B (75-89), A (90-100). Resultat anslås i Mina Studier ( senast måndagen den 18 juni Eventuella invändningar mot rättningen av tentamen ska framföras direkt i samband med att tentamen kvitteras ut. Lycka till!

2 Fråga 1 Giltig poäng från dugga 1 tillgodoräknas endast om denna fråga ej besvaras. 1. Avtagande marginell substitutionskvot mellan två varor innebär att: a) oavsett hur stort innehav av vara 1 en konsument har är han beredd att avstå från fler enheter av vara 2 än vad han får tillbaka av vara 1. b) ju mindre innehav av vara 1 en konsument har desto fler enheter av vara 2 är han beredd att avstå från för att få ytterligare en enhet av vara 1. c) på marginalen vill konsumenten hellre avstå från varan än från dess substitut. d) konsumentens efterfrågekurva är strikt avtagande. 2. Att reglera en marknad genom att sätta ett pristak på en vara leder i allmänhet till att a) ett utbudsöverskott uppstår på marknaden. b) en välfärdsvinst uppstår eftersom varan blir billigare. c) det inte går att uttala sig om huruvida välfärdseffekten är negativ eller positiv. d) ett efterfrågeöverskott uppstår på marknaden. 3. Om priset på vara A ökar så ökar efterfrågan på vara B. Varorna är då a) komplement. b) inferiöra. c) kollektiva. d) substitut. 4. Vilken av följande formuleringar beskriver avtagande marginalnytta? a) Ju mer konsumtion, ju högre nytta. b) Nyttan ökar då priserna sjunker. c) De första enheterna du konsumerar ger högre nyttotillskott än senare enheter. d) Nyttan ökar då inkomsterna ökar. 5. När konsumenter blir rikare minskar deras efterfrågan på sill. Sill kan därmed sägas vara a) en normal vara. b) en substitut vara. c) en interiör vara. d) en komplementvara.

3 6. Kelly köper en läderväska för 4000 kronor. Då vet vi att: a) Kelly betalade för mycket. b) Kellys reservationspris var mindre än 4000 kronor. c) Kellys reservationspris var minst 4000 kronor. d) Kellys reservationspris var exakt 4000 kronor. 7. Rita har en efterfrågan på kålrötter enligt vad som beskrivs av följande funktion: QK= PK. Om priset på kålrötter är 10 kr/kg vad blir då efterfrågans priselasticitet för Rita? a) E= - 2/3 b) E= - 3/2 c) E= - 6/8 d) E= -6/4 8. Efterfrågan på en vara ges av Q=100-4P och utbudet av Q=10+2P. Då är jämviktskvantiteten; a) 15 b) 20 c)40 d)45 9. Budgetlinjens lutning bestäms av a) antalet varor i varukorgen b) MRS, dvs den marginella substitutionskvoten c) relativpriset mellan varorna d) inkomsten, dvs den givna budgeten 10. Antag att vi studerar ett monopolföretag. Vilket av följande påståenden är korrekt vid den produktionsnivå där P = MC: a) Monopolisten maximerar vinsten. b) Monopolisten maximerar inte vinsten och borde därför öka produktionen. c) Monopolisten maximerar inte vinsten, och borde därför minska produktionen d) Inget av ovan angivna alternativ.

4 . Fråga 2 Giltig poäng från dugga 2 tillgodoräknas endast om denna fråga ej besvaras. 1. Antag att länderna A och B är små och att det råder frihandel. Om land A har en absolut fördel i produktionen av kontaktlinser så betyder detta att land A a) har en lägre alternativkostnad i produktionen av kontaktlinser jämfört med land B. b) har en lägre resursåtgång i produktionen av kontaktlinser jämfört med land B. c) utvecklade produkten tidigare än land B. d) har ett lägre pris än land B på kontaktlinser. 2. En vara som är förknippad med positiva externa effekter kommer på en perfekt konkurrensmarknad att a) ge upphov till en Pareto-effektiv allokering b) ge en ineffektiv allokering som kan göras effektiv med en styckskatt c) produceras i alltför stor omfattning d) produceras i alltför liten omfattning 3. Nashjämvikt kan bäst definieras som en situation där a) varje spelare väljer alltid det bästa alternativet oavsett vad den andre spelaren väljer. b) varje spelare spelar alltid kooperativt så länge den andre spelar kooperativt. Om den andre spelaren awiker bestraffar man honom en period och återgår sedan till att spela kooperativt. c) varje spelare väljer alltid det bästa alternativet givet vad den andre spelaren väljer. d) varje spelare spelar alltid kooperativt så länge den andre spelar kooperativt. Om den andre spelaren awiker bestraffar man honom för all framtid. 4. En vara är inte renodlat kollektiv (pure public good} om: a) MC=O för utnyttjande av varan. b) det finns fasta kostnader. c) det går att ta betalt för utnyttjandet av varan. d) om det går att mäta betalningsviljan. 5. Välfärdsförlusten av en styckskatt är noll om a) Efterfrågan är fullständigt oelastisk b) Utbudet är fullständigt elastiskt c) Både utbud och efterfrågan är fullständigt elastiska d) Både utbud och efterfrågan är enhetselastiska

5 6. En monopolist producerar en vara för en marknad med hjälp av två olika produktionsanläggningar i anläggning 1 är marginalkostnaden 10 och i anläggning 2 är marginalkostnaden15. Vilket är ditt råd till monopolisten om marginalintäkten vid nuvarande produktionsvolym är 12? a) Det spelar ingen roll vad marginalkostnaden är i de olika produktionsanläggningarna så länge som summan av marginalkostnaderna är lika med marginalintäkten. b) monopolisten bör minska den totala produktionen. c) monopolisten bör öka produktionen i anläggning 1 och minska den i anläggninig 2 d) monopolisten bör öka produktionen i anläggning 2 och minska den i anläggning På lång sikt gäller för styckskatter på en perfekt konkurrensmarknad att a) Om säljarna betalar in skatten bär de också den största delen av skattebördan. b) Om säljarna betalar in skatten bär köparna den största delen av skattebördan. c) Det spelar ingen roll vem som betalar in skatten. Skattebördans fördelning är ej beroende av vem som betalar. d) Konsumenten bär hela skattebördan. 8. Värdet av marginalprodukten (VMPL) är ett mått på hur totalintäkten (TR) förändras vid en förändring med en enhet av... a) investeringar i produktutveckling b) kvantiteten c) mängden arbetskraft d) produktpriset 9. I Bullköping kan efterfrågan på bullar beskrivas så här P = 10-Q. Antag nu att det finns endast en bagare i Bullköping. Du vet också att marginalkostnaden för bagare Bull när han bakar bullar är 2 oavsett hur många bullar han bakar. Hur mycket kommer en bulle kosta i Bullköping? a) 2 b) 4 c) 6 d) Bagare Bull noterar att det verkar finnas två olika kundgrupper som köper bullar. Den ena är pensionärer och den andra resten av befolkningen i Bullköping. Bull tror att pensionärerna är mer priskänsliga än andra kunder. Vilket påstående är falskt om du utgår från förutsättningarna i föregående uppgift? a) Bull kan genom att sätta olika priser för de olika grupperna öka sin vinst. b) Optimal prissättning innebär att marginalintäkten för de olika grupperna är de samma. c) Marginalkostnaden påverkas inte av att bagare Bull prisdiskriminerar. d) Bull kan genom att sätta olika priser för dessa två grupper tillgodogöra sig hela konsumentöverskottet.

6 . Fråga 3 Besvaras endast av dem som ej har credit på seminarieserien Fråga 3 Vilka skäl finns till att en stat tar ut skatt? Nämn tre och beskriv dessa. Beskriv villkoren för effektiv beskattning i en ekonomi som endast har två sorters varor och där vi endast har tillgång till varuskatter. Finns det några tänkbara motiv till att awika från effektiv beskattning, motivera ditt svar.

7 Fråga 4-10 Var och en av frågorna ger maximalt 10 poäng. Fråga 4 Definiera efterfrågans inkomstelasticitet. För Sirus gäller att om hans inkomst ökar från till i månaden så ökar antalet frisörbesök från ett besök till två besök per månad. Beräkna Sirus inkomstelasticitet för frisörbesök. Vilken typ av vara är frisörbesök för Sirus? Diskutera mycket kortfattat om siffran du räknat fram är "rimlig" för denna typ av vara. Fråga 5 a) Delar av Europa har drabbats av fenomenet plötslig bidöd. Även om orsakerna inte är fullt klarlagda är det en spridd uppfattning att miljöförstöring kan vara en bidragande orsak. Varför är plötslig bidöd ett allvarligt samhällsekonomiskt problem och vad kallas den typ av tjänst som bina vanligtvis utför? b) En allmän uppfattning är att utländska direktinvesteringar oftast görs av europeiska eller nordamerikanska företag och att pengarna huvudsakligen investeras i Asien. Orsaken till detta skulle kunna vara lägre arbetskraftskostnader i Asien. Stämmer denna uppfattning med verkligheten? Kan du kortfattat ange någon/några orsaker till att det faktiska investeringsmönstret ser ut som det gör? Fråga 6 En liten öppen ekonomi som handlar med omvärlden bestämmer sig för att införa en skyddstull på textilvaror. Landets efterfrågan kan beskrivas som P = Q och dess utbud ges av P = Q. I utgångsläget är världsmarknadspriset 10. Den föreslagna tullen är också 10. Visa och förklara med hjälp av ett diagram hur stor landets produktion, konsumtion samt export är före respektive efter tullens införande. Visa också i diagrammet hur landets konsumentöverskott och producentöverskott förändras samt nettoeffekterna på välfärden av tullens införande. Beräkna slutligen storleken på tullintäkten samt på välfärdseffekten. (Obs! En korrekt illustration med förklaring ger 6 poäng även om dina beräkningar ej är korrekta eller saknas.) Fråga 7 Företaget Fel Brallor har länge verkat inom det exklusiva segmentet på jeansmarknaden. Jeansmarknaden kännetecknas av monopolistisk konkurrens och befinner sig i långsiktig jämvikt. Beskriv denna situation verbalt och i ett diagram. Företaget byter ut sin gamla reklambyrå mot en ny som kostar lika mycket. Den nya reklambyrån genomför en mycket framgångsrik reklamkampanj. Illustrera och förklara, med hjälp av lämpligt diagram vad som händer på jeansmarknaden på kort respektive lång sikt.

8 . Fråga 8 Beskriv i detalj och med hjälp av lämpliga diagram hur en nyttomaximerande individ bestämmer sitt utbud av arbetskraft. Vad måste gälla för varan fritid för att individens utbud av arbetskraft skall ha en positiv lutning? Motivera ditt svar. Fråga 9 Vid produktion av konstgödsel kan producenternas utbud beskrivas av P = Q. Den inversa efterfrågan på konstgödsel är P = 200-2Q. Vid produktionen uppstår kostnader för det omgivande samhället. Dessa kostnader blir allt högre för varje ytterligare producerad enhet konstgödsel. Den samhällsekonomiska kostnaden för den externa effekten beskrivs av MSC = 4Q. Illustrera, med hjälp av diagram och beräkningar, det pris och den kvantitet som uppstår spontant på marknaden i jämvikt. Finns det några problem med denna jämvikt? Hur skulle man kunna gå till väga för att erhålla en samhällsekonomiskt effektiv lösning? Motivera ditt svar med diagram och beräkningar. (Obs! En korrekt illustration med förklaring ger 8 poäng även om dina beräkningar ej är korrekta eller saknas.) Fråga 10 Två goda vänner Fred och Miranda har inte så mycket gemensamt men envisas ändå med att träffas i olika sammanhang. Fred föredrar fotbollsmatcher om han får välja och Miranda gillar bio. Tyvärr har de svårt att stå ut med varandras aktiviteter, samtidigt är de så goda vänner att de inte kan vara utan varandra. Deras problem kan beskrivas av följande payoff-matris. Fotboll Bio Fotboll 10,0-10,-10 Bio - 10,-10 0,10 Visa Nashjämvikterna för Freds och Mirandas beslutsproblem om vi förutsätter att de fattar besluten samtidigt utan att kunna prata med varandra. Illustrera också spelet på extensiv form samt identifiera jämvikten och utfallet förutsatt att Miranda fattar sitt beslut före Fred. Visa på motsvarande sätt hur spelet ser ut om Fred fattar sitt beslut före Miranda. Är det en fördel att kunna välja först i detta spel? Motivera ditt svar.