Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Skriv namn, personnummer och frågans nummer på varje blad. Besvara inte mer än en fråga på samma blad. Förklara begrepp och symboler. Endast läsliga skrivningar kan bedömas. Inga hjälpmedel är tillåtna. Tentamen består av fyra delar. De tre första delarna motsvarar dugga 1, dugga 2 och seminarieserien. Duggapoäng från innevarande termin tillgodoräknas om man inte besvarar motsvarande fråga på tentamen. Besvaras fråga 1 eller 2 på tentamen är det den poäng som då erhålls som räknas, även om poängen från motsvarande dugga är högre. Godkänt på seminarieserien under innevarande termin ger 10 poäng på fråga 3. Detta är maxpoäng på frågan så det finns inget att vinna på att besvara fråga 3 om man har godkänt på seminarieserien. Del 4 på tentamen består av sju frågor med maximalt 10 poäng vardera. Poängen från samtliga frågor adderas och betygen sätts enligt följande poänggränser: F (<40), E (40-49), D (50-59), C (60-74), B (75-89) och A (90-100). Om du anser att en fråga är oklart formulerad: ange under vilka förutsättningar du har löst den. Resultatet anslås senast tisdagen den 22 december kl Tentamensgenomgång hålls torsdagen den 14/ kl 15 i sal B413 Vid eventuella invändningar mot rättningen av tentamen bör de framföras så snart som möjligt efter tentamensgenomgången. Lycka till!

2 Fråga 1 Giltig poäng från dugga 1 tillgodoräknas endast om denna fråga inte besvaras 1. Vilken av följande förändringar bör orsaka ett skift utåt av efterfrågekurvan på äpplen? A. Ökat pris på äpplen. B. Ökat pris på substitutvaran päron. C. Lägre pris på besprutningmedel för insektsskydd. D. Färre köpare. 2. Budgetlinjens lutning beror på A. den marginella substitutionskvoten mellan varorna B. individens inkomst C. relativpriset mellan varorna D. om varorna är normala eller inferiöra 3. Det tillskott till totalintäkten som genereras av försäljningen av ytterligare en enhet av en vara kallas? A. Vinst B. Marginalkostnad (MC) C. Marginalintäkt (MR) D. Marginaltillskott (MT) 4. Christer köper mer pölsa när hans inkomst stiger. Detta innebär att pölsa för Christer är en A. superiör vara B. inferiör vara C. normal vara D. priselastisk vara 5. Skillnaden mellan ditt reservationspris (dvs. din maximala betalningsvilja) för en vara och det pris du faktiskt betalar för varan är: A. din marginalnytta B. ditt konsumentöverskott C. din inkomsteffekt D. ditt efterfrågeöverskott 6. Antag att efterfrågan på en vara kan beskrivas som Q = 8-2P, där Q är efterfrågad kvantitet och P är pris. Vilken är efterfrågans priselasticitet vid P = 2? (vi skriver priselasticiteten som ett negativt tal) A. -2 B. -1 C. -1/2 D. -8

3 7. Karin vill köpa en enkelbiljett med färjan till Stockholm. Biljetten kostar 165 kr och hon tvingas köa i 15 minuter för att köpa den. Om hennes timlön är 300 kr så är alternativkostnaden för biljetten A. 240 kronor B. 465 kronor C. 300 kronor D. 165 kronor 8. Om utbudet av jordgubbar är fullständigt elastiskt leder en subvention på jordgubbar till A. ökad konsumtion B. högre jämviktspris C. lägre jämviktspris D. både A och C är rätt 9. Efterfrågan på en vara ges av Q = 40 2 P och utbudet av Q = P. Då är jämviktskvantiteten A. 7 B. 12 C. 14 D Vilket av följande är sant för alla punkter längs konsumentens efterfrågekurva? A. Konsumentens nyttonivå är konstant B. Konsumenten gör av med hela budgeten men maximerar inte sin nytta C. Konsumenten maximerar sin nytta och gör av med hela budgeten D. Konsumenten är nöjd och gör därför inte av med hela budgeten

4 Fråga 2 Giltig poäng från dugga 1 tillgodoräknas endast om denna fråga inte besvaras 1. Vad innebär det att ett land har en absolut fördel i produktionen av en vara? A. Landet har en lägre resursåtgång i produktionen av varan jämfört med andra länder. B. Landet har en lägre alternativkostnad i produktionen av varan jämfört med andra länder. C. Landet har automatiskt en komparativ fördel i produktionen av varan. D. Landet har en högre alternativkostnad i produktionen av varan jämfört med andra länder. 2. Antag att en prisökning på jordgubbssylt leder till att efterfrågan på gröt minskar. Vad innebär detta? A. Gröt är en substitutvara. B. Gröt är en komplementvara. C. Gröt är en inferiör vara. D. Gröt är en normal vara. 3. Vilken av följande faktorer kan förklara att produktionsmöjlighetskurvan skiftar utåt? A. En teknologisk förbättring. B. Införande av frihandel. C. En minskning i produktpriset. D. En ökning i produktpriset. 4. En monopolists efterfrågan ges av P = 8 Q och dess marginalkostnad är 2. Vilket är monopolpriset? A. 3 B. 4 C. 5 D Vad menas med en renodlat kollektiv vara? A. Att en individs konsumtion av varan inte inkräktar på en annan individs möjlighet att konsumera samma enhet av varan B. Att ingen kan utestängas från att konsumera varan. C. Att både A och B skall vara uppfyllda. D. Att den är ett rent samlarobjekt 6. Adverse selection på en marknad för begagnade bilar kan leda till att A. inga bilar säljs alls B. köpare av bra bilar låtsas vara ute efter en dålig bil C. inga bra bilar säljs D. bra bilar säljs till ett lägre pris än dåliga 7. Vad är effekten av att införa ett bindande prisgolv? A. Efterfrågan kommer att överstiga utbudet på varan B. Utbudet kommer att överstiga efterfrågan på varan C. Ingen, eftersom utbud är lika med efterfrågan D. Priset kommer att ligga under jämviktspriset

5 8. Vi studerar ett monopolföretag. Antag att företaget tar ut ett och samma pris från alla köpare. Vid vilken kvantitet har monopolföretaget de största intäkterna? A. Vid den kvantitet där genomsnittskostnaden är som lägst. B. Vid den kvantitet där marginalkostnaden är lika med marginalintäkten. C. Vid den kvantitet där marginalkostnaden är lika med genomsnittsintäkten. D. Vid den kvantitet där den marginalintäkten är lika med noll. 9. Vilket av följande är ett exempel på en positiv konsumtionsexternalitet? A. Dina grannar tycker om att lyssna på den musik du spelar på stereon. B. Ett företag släpper ut avloppsvatten i ett vattendrag. C. Bin som pollinerar blommor i en närbelägen äppelodling utan att biodlaren får betalt för detta. D. Bensinpriset höjs på grund av energiskatt. 10. Efterfrågan på arbetskraft för ett företag under perfekt konkurrens bestäms enligt något av följande A. lönen är lika med marginalprodukten gånger priselasticiteten B. lönen är lika med marginalprodukten gånger varupriset C. lönen är lika med marginalprodukten gånger marginalkostnaden. D. lönen är lika med marginalprodukten gånger marginalnyttan.

6 Fråga 3 Förklara varför den fria marknaden inte klarar av att bevara den svenska vargstammen. Redogör utförligt för vilken marknadsimperfektion vi har att göra med. Är ett politiskt beslut om att bevara vargstammen att betrakta som en paretosanktionerad åtgärd? Motivera ditt svar. Fråga 4 Anta att förutsättningarna för en monopolist är följande: Efterfrågekurva: P = 140 Q Totalkostnadskurva: TC = Q Beräkna monopolistens vinst. Illustrera i diagram och redovisa dina beräkningar. Fråga 5 Alexandra Lukas har en nöjesbudget på 1800 kronor per termin. Hon spenderar summan antingen på biobiljetter som kostar 60 kr styck, eller på konsertbiljetter som kostar 100 kronor styck. Antag att biobiljettpriset sjunker, först till 40 kronor, sedan till 30 kronor och slutligen till 20 kronor. Rita de fyra budgetlinjerna och ställ upp respektive budgetekvation. Om biobesök är en normal vara, kan vi säga något om hur den optimala konsumtionen av biobiljetter förändras? Fråga 6 Ägaren av ett bageri har efter ingående undersökningar kommit fram till att när sysselsättningen på kort sikt ökar från 4 till 10 anställda, med en anställd i taget, kommer de motsvarande produktionsnivåerna att bli 110, 115, 122, 127, 130, 132, 133. Beräkna marginalprodukten för arbetskraft när insatsen av arbetskraft varierar med en enhet i taget från 4 till 10. Vad kan förklara det sätt på vilket marginalprodukten förändras? Motivera dina svar. Fråga 7 Jonas kan rätta 2 tentor per timme eller skriva 1 forskningsrapport per timme. Lars kan rätta 4 tentor per timme eller skriva 4 forskningsrapporter per timme. Vem av dem har komparativ fördel i tentarättning respektive rapportskrivande? Förklara. Antag att de har 2 timmar var tillgängliga. Hur mycket kan de maximalt producera tillsammans, dvs. hur ser deras gemensamma produktionsmöjlighetskurva ut? Visa i diagram och förklara. Fråga 8 Regeringen vill med hjälp av en stycksubvention fördubbla konsumtionen av fiberkluttar och vitaminbollar, två varor som anses gynnsamma för folkhälsan. Anta att lika mycket av båda dessa varor konsumeras i utgångsläget. Efterfrågan är mindre elastisk för fiberkluttar än för vitaminbollar. Visa i två diagram hur stor stycksubventionen måste vara för de två varorna. Kan du av ditt resultat dra några generella slutsatser om relationen mellan efterfrågans priselasticitet och stycksubventionens storlek?

7 Fråga 9 9 personer skall rösta om vilken film de skall se gemensamt. De har följande preferenser/rangordningar: 4 personer 3 personer 2 personer Blåst på 43 sekunder En alldeles vanlig dag Det sjätte inseglet Die hard 14 Det sjätte inseglet En alldeles vanlig dag En alldeles vanlig dag Die hard 14 Blåst på 43 sekunder Det sjätte inseglet Blåst på 43 sekunder Die hard 14 Visa vilket utfallet blir om röstningsproceduren är enkel pluralitet, kvalificerad pluralitet, Bordametoden respektive eliminationsmetoden. Finns det en unik Condorcetvinnare? Förklara kortfattat hur du resonerar. Notera att pluralitet är liktydigt med majoritet. Fråga 10 Rekorderlige Rutger är ensam revisor i Sjöbo. Rutger möter två kundkategorier med var sin efterfrågekurva för revisionstjänster, motorcykelklubbar som har låg betalningsvilja och syföreningar som har hög betalningsvilja. Visa i diagramform hur Rutger kommer att välja priser om han har en konstant marginalkostnad och väljer ett pris per kundkategori. Hur skulle lösningen se ut om Rutger istället tillämpade perfekt prisdiskriminering? Hur skiljer sig dessa former av prisdiskriminering från varandra ur ett välfärdsperspektiv?