F 5 Elasticiteter mm.

Transkript

1 F 5 Elasticiteter mm Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information 2 1

2 Elasticiteter. Elasticiteter mäter hur känsliga D och S är för förändringar i olika variabler (priser och inkomst). rocentuell förändring i en variabel som följer av en enprocentig förändring i en annan variabel. Efterfrågans priselasticitet, inkomstelasticitet, korspriselasticitet och utbudets priselasticitet. 3 Efterfrågans priselasticitet Mäter hur känslig efterfrågan är för prisförändringar. Samma prisförändring ger upphov till olika starka marknadsreaktioner beroende på att efterfrågan är olika priskänslig. riselasticiteten varierar mellan olika marknader, men också inom samma marknad. Generellt räcker det inte med att endast studera lutningen på efterfrågekurvan. 4 2

3 Figur 1: Efterfrågans priselasticitet 5 Efterfrågans priselasticitet forts. rocentuell förändring i efterfrågad kvantitet, som följer av en prisförändring för varan med en procent. ε= efterfrågans priselasticitet ε = % D % ε = / / = OBS! Inget annat än priset får ha förändrats (glidning längst med efterfrågekurvan) 6 3

4 Figur 2: Efterfrågans priselasticitet (2) 7 unktelasticitet roblem: Om man mäter elasticiteter mellan två punkter på efterfrågekurvan beror resultatet på i vilken riktning man går. Elasticiteten kan variera längst med efterfrågekurvan. 200:- 100:- 50:

5 Efterfrågans priselasticitet forts. ε = 0-1 < ε < 0 ε = -1 ε < -1 ε - Fullständigt oelastisk efterfrågan. Oelastisk efterfrågan. Neutralelastisk eller enhetselastisk efterfrågan. Elastisk efterfrågan. Fullständigt elastisk efterfrågan. Efterfrågans priselasticitet är 0 eller negativ, bortsett från Giffenvara. 9 Figur 3: Efterfrågans priselasticitet (3) 10 5

6 Efterfrågans priselasticitet forts. Hur påverkas de totala intäkterna (*) av en prishöjning, vid olika storlek på elasticiteten? svagare än * stiger i samma omfattning som * är oförändrad starkare än * sjunker 11 Efterfrågans priselasticitet forts. Vad bestämmer storleken på ε? - Tillgång till substitut. - Nödvändighet. - Varans del av de totala utgifterna. - Riktningen av inkomsteffekten. - Tid (kort eller lång sikt). 12 6

7 Inkomstelasticitet Mäter hur känslig efterfrågan är för inkomstförändringar. Exempel. Hur påverkas efterfrågan på salt om inkomsten ökar med 1%? rocentuell förändring i efterfrågad kvantitet som följer av en enprocentig förändring av inkomsten (Y). Utgår från Engel-kurvan. 13 Efterfrågans inkomstelasticitet forts. η= efterfrågans inkomstelasticitet η = % D % Y OBS! Inget annat än inkomsten får ha förändrats. (förskjutning av efterfrågekurvan) 14 7

8 Efterfrågans inkomstelasticitet forts. Exempel. Antag att inkomsterna stiger med 100% och att η är +1. Hur påverkas efterfrågekurvan? Vid varje givet pris ska efterfrågad kvantitet öka med 100%. 15 Figur 4: Efterfrågans inkomstelasticitet. 16 8

9 Efterfrågans inkomstelasticitet forts. η < 0 η > 0 0 < η < 1 η > 1 Inferior vara. Efterfrågan minskar när inkomsten ökar. Normal vara. Efterfrågan ökar när inkomsten ökar. Nödvändighetsvara. Efterfrågan ökar med mindre än vad inkomsten ökar. Lyxvara. Efterfrågan ökar med mer än vad inkomsten ökar. 17 Korspriselasticitet Mäter hur känslig efterfrågan på vara X är när priset på vara Z förändras. Exempel. Hur påverkas efterfrågan på päron om priset på äpplen ökar med 1%? rocentuell förändring i efterfrågad kvantitet av en vara som följer av en prisförändring för en annan vara med en procent. 18 9

10 Korspriselasticitet forts. = Korspriselasticitet ε X Z (eller ε XZ ) = % D X % Z OBS! Inget annat än priset på vara Z får ha förändrats! (förskjutning av efterfrågekurvan) Substitutvaror. Efterfrågan på vara X ökar när priset stiger på vara Z. Komplementvaror. Efterfrågan på vara X minskar när priset stiger på vara Z. 19 Korspriselasticitet forts. Exempel Antag att priset på vara Z stiger med 100% och att är +0,5. Hur påverkas efterfrågekurvan för vara X? Vid varje givet pris ska efterfrågad kvantitet öka med 50%. (Substitutvara)

11 Figur 5: Korspriselasticitet 21 Utbudets priselasticitet (Utbudselasticitet) Mäter hur känsligt utbudet är när priset förändras. Exempel. Hur påverkas utbudet på tidningar om priset ökar med 1%? rocentuell förändring i utbjuden kvantitet av en vara som följer av en prisförändring för varan med en procent. ε S = % S % Ju flackare kurva desto mer elastiskt utbud

12 Figur 6: Utbudselasticitet 23 Elasticiteter Exempel å en marknad för vara X är jämviktspriset 100 kr och jämviktkvantiteten är 100 enheter. riset på vara Z stiger med 50 procent och korspriselasticiteten ( ) är +0,5. Efter detta stiger jämviktpriset på vara X till 110 kr och jämviktkvantiteten för vara X till 115 enheter. - Hur påverkas marknaden för vara X? - Vilka andra elasticiteter går att beräkna? 24 12

13 Elasticiteter Exempel forts. - Vid varje pris på varan X ökar efterfrågad kvantitet med 0,5*50% = 25 %. - Information om två punkter på S-kurvan (från A C) ger utbudselasticiteten = 15/10 =1,5. - Information om två punkter på D-kurvan (från B C) ger efterfrågans priselasticitet ε = -8/10 = -0,8. 25 Figur 7: Elasticiteter 26 13

14 Konsumentöverskott En rationell konsument genomför transaktioner på marknader (tex. köper varor) för att det ökar hennes nytta. Konsumentöverskott är ett bra sätt att mäta hur mycket konsumentens nytta ökar eller minskar. Används exempelvis vid utvärdering av statliga frågor. Visar skillnaden mellan vad konsumenten är beredd att betala för en vara och den summa som faktiskt betalas. 27 Figur 8: Konsumentöverskott 28 14

15 Asymmetrisk information Avtalsförhållande där den ena parten har tillgång till bättre information än den andra. Exempel på frågeställningar? Vilka är mest benägna att teckna omfattande försäkringar? Hur vet jag vilken advokat jag ska välja? Varför sjunker marknadsvärdet på nya bilar så snabbt? 29 The Market for Lemons, Akerlof (1970). Två typer av begagnade bilar; bra och dåliga ( lemons ). Om perfekt information: två marknader, Om asymmetrisk information: en gemensam marknad. Betalningsviljan beror på förväntat kvalitet. Andel bra bilar sjunker pga för lågt. Förväntad kvalitet sjunker, sjunker, andel bra bilar sjunker ytterligare, osv. I värsta fall återstår bara lemons

16 Asymmetrisk information forts. Lösning på problemet Signalering Costly-to fake principen. Full-disclosure principen. Exempel Rykte. Reklam. Examen. roduktgarantier. Jobbintervjuer. Hur signalerar ni själva? 31 16