Nationalekonomi för aktuarier

Transkript

1 Nationalekonomi för aktuarier Mårten Larsson Nationalekonomiska institutionen kurshemsida: 1

2 MT7016 NATIONALEKONOMI FÖR AKTUARIER 7,5hp (avancerad nivå) Efter att ha genomgått kursen skall studenten kunna: 1. redogöra för centrala mikro- och makroekonomiska begrepp och teorier 2. tillämpa nationalekonomisk teori på enklare samhällsekonomiska problem, särskilt med anknytning till försäkringsbranschen. Innehåll: Kursen behandlar utbud, efterfrågan och jämviktspriser samt prisregleringar, elasticiteter, nyttoteori, konsumentens val (inklusive beslut under osäkerhet), försäkringsefterfrågan, företagets produktionsbeslut under perfekt konkurrens, monopol samt imperfekt konkurrens, allmän jämvikt, effektivitet och fördelning, skatter och offentlig konsumtion, nationalräkenskaper, aggregerad efterfrågan och utbud, multiplikator- och acceleratormekanismer, penningteori och centralbankspolitik, inflation, arbetslöshet och finanspolitik, internationell handel betalningsbalans samt valutakurser. 2

3 SYLLABUS Mikro 1. Introduktion och preferenser, nytta och efterfrågan. 2. Utbud och perfekta konkurrensmarknader 3. Imperfekt konkurrens och faktormarknader 4. Problem och möljigheter med marknader 5. Mer om marknader och försäkring Makro 6. BNP, aggregerad efterfrågan, långsiktig tillväxt och konjunkturcykler 7. Aggregerat utbud, inflation och arbeslöshet 8. Växelkurser och betalningsbalansen 9. Den globala ekonomin 10. Repetition 3

4 ATT TÄNKA PÅ INFÖR TERMINEN =========================== * Läs litteraturen och lös uppgifter! * Börja studierna tidigt (redan nu). Stort material och mycket nya begrepp. * NEK är inte komplicerat men rörigt. 4

5 1. Introduktion till Nationalekonomi Nationalekonomi intresserar sig för resursallokering i olika samhälleliga kontexter. Ett rationellt användande av knappa resurser innebär att frågor rörande effektivitet är centrala inom nationalekonomin. Effektivitet innefattar i bred bemärkelse rationell resursallokering i konsumtion och i produktion. Handlar generellt om att hela tiden utnyttja resurser på bästa möjliga sätt. 5

6 Vad är Nationalekonomi? ======================= * behandlar problemsfären allokering av knappa resurser * samhälleliga uppgifter -vad skall produceras? -hur skall det produceras? -hur skall produktionen fördelas? dessa frågor implicerar knapphet... 6

7 Nationalekonomens frågor är endast intressanta under knapphet. RESURSERS KNAPPHET INNEBÄR: P pris D Demand (efterfrågan) S Supply (utbud) om P = 0 => D(0) > S(0) Knapphet implicerar att resurser (goods) har en alternativkostnad. Alternativkostnaden innefattar alla offer som görs för att komma i besittning av en vara / möjlighet / resurs (good). Vad kostar ett val i termer av alla relevanta möjligheter som det utesluter? 7

8 ALTERNATIVKOSTNADER Det mest attraktiva alternativ som utesluts på grund av en viss handling är handlingens alternativkostnad. Ex. Du är antagen till arkitekthögskolan. Vad är alternativkostnaden för att tacka ja? beror på vilka alternativa möjligheter du har. (antingen t.ex. kåravgift, kurslitteraturkostnader, inkomstbortfall, osv. eller alternativt en helt annan utbildning på t.ex. läkarlinjen) Alla varor (goods) har någon alternativkostnad. 8

9 Ekonomin som resursallokerare Olika samhällstyper hanterar resursallokeringen med olika utgångspunkter: Marknadsekonomin allokerar produktionsfaktorernas användning så att en resurssammansättning skapas efter konsumenternas önskemål. (USA) Planekonomin administrerar produktionsbeslut genom direktiv vilka bestämmer den resurssammansättning som konsumenterna får tillgång till. (KUBA) Blandekonomier innehåller inslag från båda typerna och utgör en kompromiss; marknaden som självständig men delvis styrd eller interagerande med staten. (SVERIGE) Kan olika varor kräva olika allokeringssystem? 9

10 Marknaders funktion För samman: Hushållens konsumtionsbeslut Företagens produktionsbeslut Arbetskraftens beslut om hur mycket och för vem de skall arbeta Marknaden genererar en jämvikt genom att justera priser på så vis att utbud = efterfrågan på all delmarknader. 10

11 MARKNADSINSTITUTIONER Marknadstyper utvecklar sina institutioner som sedan över tid kan utveckla marknadens sammansättning till en ny marknadstyp. Kuba Kina Ungern Sverige Tyskland Storbritannien USA PLANEKONOMI MARKNADSEKONOMI 11

12 Normativ och positiv nationalekonomi Normativ nationalekonomi uttalar sig subjektivt om hur saker borde förhålla sig. T.ex. en skatteökning på tobak behövs eftersom folk röker för mycket. Positiv nationalekonomi, ger objektiva svar och prediktioner på hur konkreta ekonomiska fenomen ser ut. T.ex. en skatteökning på tobak medför mindre rökning. 12

13 Mikro- och makroekonomi Mikroekonomin: - individuella ekonomiska beslut hos konsumenter och företag på delmarknader för specifika varor. Makroekonomi: - behandlar interaktion i hela ekonomin betraktad som ett aggregat av företag och varor från alla delmarknader. 13

14 MODELLER OCH DATA Modell - förenklar verkligheten genom antaganden - skapar struktur i ekonomiska resonemang Data - beskriver och ger modellen en länk till verkligheten - Tidsseriedata beskriver förändring i en variabel över tid. - Tvärsnittsdata beskriver skillnader mellan olika jämförelseobjekt vid en tidpunkt. 14

15 Reala och Nominella variabler Ekonomiska variabler mäts ofta i pengar Pengar är dålig värdemätare i sig (nominellt) därför relateras den till sitt värde i termer av varor (reellt). Nominella värden mäts i priser. Reala värden justeras för prisförändringar (mäts i fasta priser). 15

16 Ekonomiska modeller Strukturerar problem och tänkande genom förenkling av verkligheten Fokuserar på huvudvariablerna Ex. D(t-baneresor) = f(p(t-baneresor), inkomst, biltullar, bensinpris) 16

17 Nyckeltermer Marknad koordinerar konsumenter och producenter på delmarknad för en en specifik vara Efterfrågan konsumenternas samlade efterfrågan för en viss vara relaterat till varans pris Utbud producenternas förmåga att tillhandahålla en vara relaterat till dess pris Jämviktspris & -kvantitet det pris och den kvantitet där utbudet sammanfaller med efterfrågan 17

18 Efterfrågefunktionen för päron givet allt annat lika P päron Allt annat inkluderar: Priset på liknande varor Inkomst Preferenser Ändras någon av dessa variabler så skiftar efterfrågekurvan. D päron Q päron 18

19 Utbudsfunktionen för päron givet allt annat lika P päron Allt annat inkluderar: tillgänglig teknologi faktorpriser statliga regleringar S päron Ändras någon av dessa variabler så skiftar utbudskurvan. Q päron 19

20 Marknadsjämvikten för päron givet allt annat lika P päron S päron Vid marknadsjämvikt: Utbud = Efterfrågan P m Vid P m vill Q m köpa respektive sälja varan till det som då blir marknadspris. Q m D päron Q päron 20

21 Utbudsöverskott P päron P golv, Päron S päron Av någon anledning har priset hamnat över jämviktsnivån Vad innebär detta? D päron Q D. Päron Q S. Päron Q päron 21

22 Efterfrågeskift för päron P päron P m S päron Priset på en substitutvara stiger P m Konsumenterna substituerar i någon mån denna mot päron och efterfrågar då lite mer päron för varje given nivå P päron. Q m Q m D päron D päron Q päron Jämviktpris och kvantitet blir högre. 22

23 Utbudsskift för päron P päron S päron P m S päron P m Priset på en fruktförvaringslager stiger Producenternas kostnader ökar detta tvingar vissa päronföretag i konkurs och utbudet skiftar då vänster med prispress på päron som följd. Q m Q m D päron Q päron Jämviktspris blir högre men kvantiteten blir lägre. 23

24 Efterfrågeöverskott P päron Staten har beslutat om ett pristak för päron, detta leder till ett efterfrågeskott av storleken AB. S päron Vad innebär detta? P tak, Päron D päron Q S. Päron Q D. Päron Q päron AB 24