SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, Vad är ekonomi?

Transkript

1 Vad är ekonomi? 1

2 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi på? Alternativkostnad Smör Kanoner 2

3 Alternativkostnad Varje ytterligare tillverkad vara kommer att tillföra mindre nytta. Jag behöver byxor. 1 paret Jag har något att ha på mig, stor nytta. 2 paret Jag har något att byta till, bra men inte lika viktigt som det första. 3 paret Jag har ytterligare ett plagg att byta till, bra men inte lika viktigt paret Något att byta till, men egentligen inte direkt nödvändigt. Alla varor fungerar på samma sätt. Det finns en gräns för när man får för mycket av en vara. MARKNADSEKONOMI PLANEKONOMI BLANDEKONOMI 3

4 MARKNADSEKONOMI PLANEKONOMI BLANDEKONOMI Marknadsekonomi Adam Smith Fri konkurrens på allt. Från mat till vård. Grunden för marknadsekonomi. Den som är bäst på att göra något skall också göra det. Den som är effektivast kommer också att klara sig. Politiker ska inte påverka marknaden, men övervaka den. 4

5 Två bönder producerar potatis och griskött. De har olika förutsättningar för att producera. Vem ska producera vad? Anna Bengt Pris Efterfrågan Utbud Volym 5

6 Efterfrågan Utbud Pris Jämviktspris Volym Marknadsformer Ibland råder det inte fri konkurrens och etableringsfrihet. Monopol Oligopol En enda säljare på marknaden. Kan sätta vilka priser de vill. Ex. Systembolaget. Varför monopol i marknadsekonomi? starka skäl folkhälsa. Ett fåtal säljare med identiska varor. Gemensamt sätta vilket pris de önskar. Ex. oljebolag (bensin). 6

7 SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook January 16, 2015 MARKNADSMISSLYCKANDEN och NEGATIVA EXTERNA EFFEKTER Marknadsekonomins problem DET ÄR LUGNT, VI HJÄLPER DIG för i timmen. 7

8 Kollektiva varor och tjänster Ska marknaden bestämma priset på vad det kostar att få hjälp av en polis? Kollektiva varor som polis, brandkår, försvar, domstolar, sjukvård är svåra att sätta ett pris på. = Svårt att sälja på en marknad. Därför ofta motiverat av staten att ta hand om produktionen. Negativa externa effekter Ibland kostar det mindre för ett företag att inte bry sig om miljön. Priset för t.ex. försämrad vattenkvalité tas inte med i tillverkningskostnaderna. Det finns alltså dåliga effekter utanför tillverkningen som inte räknas med. Detta kallas negativa externa(utanför) effekter. Lösningar: Böter. Tvinga att installera rening. Miljö är svårt att sätta ett pris på. 8

9 Exempel Fisk dör i vattnet efter produktion av ärtor. Priset på ärtorna baseras på kostnader för löner, maskiner, el. Fisk ingår ju inte i ärtor och tas inte direkt hänsyn till i priset. Den döda fisken upptäcks, får två alternativ. Böter rena vattnet kr kr. Vad väljer dom? Summering Marknadsekonomi Fri konkurrens. De som är effektiva på att tillverka en vara ska att göra det. Andra slås ut. Staten ska inte lägga sig i tillverkning, köp eller priser. Staten ska endast se till att det råder fri konkurrens. Marknaden justerar sig själv om det erbjuds för mycket eller för lite varor. Problem: Marknadsmisslyckanden av kollektiva varor. Negativa externa effekter, ofta på miljön. 9

10 MARKNADSEKONOMI PLANEKONOMI BLANDEKONOMI Planekonomi Även om Karl Marx ( ) inte grundade planekonomin, var han en inspirationskälla. Planekonomin bygger på ett system där staten styr marknaden. Staten bestämmer hur mycket som ska tillverkas. Staten bestämmer vem som ska tillverka vad. Inget tillverkas i onödan. Alla kan få det som de behöver. Arbetarna blir inte utnyttjade av fabriksägarna. 10

11 Planekonomins baksida Korruption och felaktig information. Staten tar reda på hur många skor som behöver tillverkas Staten frågar fabrikerna hur många skor de kan tillverka. Fabrikerna ger ett svar. Staten beslutar om en viss summa skor Staten talar om för varje fabrik hur många som ska tillverkas. Fabriken tillverkar skor Målen nås och en bonus tilldelas fabriken för att de nått målet. Vad är problemet? Planekonomins baksida Korruption och felaktig information. Staten tar reda på hur många skor som behöver tillverkas Staten frågar fabrikerna hur många skor de kan tillverka. Fabrikerna ger ett svar. Staten beslutar om en viss summa skor Staten talar om för varje fabrik hur många som ska tillverkas. Fabriken tillverkar skor Målen nås och en bonus tilldelas fabriken för att de nått målet. Fel antal skor tillverkas! Folk ger fel information med flit. 11

12 Inte nog med det! Fabriken har inte fått order om att tillverka olika skor. Bara skor. Så de tillverkar: skor i storlek 42. Alla skor är högerskor. Andra märkliga tillverkningar. Sängramar i gjutjärn. 50 kilo tunga spikar. Planekonomi summering Bygger på planerad tillverkning över lång tid, 5 år i Sovjet. Kräver en stark central makt som kan styra produktionen. Kräver korrekt information. Stora mängder tjänstemän. Staten bestämmer vad som ska produceras och vem som ska göra det. Problem Korruption Felaktig information Fabriker som vill ha bonus behöver bara säga att de kan producera mindre än vad de faktiskt kan. Staten är beroende av att de får korrekt information. Fabrikerna måste veta EXAKT vad de ska producera. 12

13 MARKNADSEKONOMI PLANEKONOMI BLANDEKONOMI Blandekonomi Kort och gott en blandning av marknadsekonomi och planekonomi. Vissa saker låter man staten producera, andra låter man marknaden sköta. Däremot så kan staten: bestämma mycket som i t.ex. Kina. bestämma väldigt lite som i USA. Så gott som alla länder i världen kan sägas ha blandekonomi, men alltså i olika grad. En del är mer marknadsekonomiska, andra mer planekonomiska. 13

14 Planekonomi Staten bestämmer: Vad som ska tillverkas Hur mycket som ska tillverkas Vem som tillverkar Staten ska ha mycket makt Staten behöver rätt information Staten måste förebygga fusk Marknadsekonomi Marknaden avgör Vad som ska tillverkas Hur mycket som ska tillverkas Vem som tillverkar Den som är skicklig överlever Staten ska inte lägga sig i Fri konkurrens Utbud och efterfrågan Blandekonomi = Blandning av planekonomi marknadsekonomi Sid 294 i läroboken. Arbeta i par. Uppgift 1. Diskutera. Skriv ned på papper. Därefter, repetitionsblad Svar lämnas på papper eller mailas till stefan.toivonen@uppvidinge.se 14

15 Ni har arbetat med olika ekonomiska modeller Dags att blicka in i den ekonomiska verkligheten När du dagligen använder ekonomi så har du inkomster och utgifter. exempel på inkomster CSN, Månads/veckopeng, lön, pension, barnbidrag exempel på utgifter Hyra, mat, telefonabonnemang, godis. Inkomster och utgifter har även ett land. 15

16 BNP Bruttonationalprodukt Brutto national produkt Total land tillverkning BNP = summan av totala tillverkningen av varor och tjänster i ett land. Du köper en glass för 10 kr. Du säljer ett hus för kr. Du beställer en specialbyggd bil. Du krockar med din specialbyggda bil. Du bryter benet. BNP ökar med 10 kr. BNP ökar med kr. Någon får arbete och lön för att du beställer en bil. BNP ökar. Verkstaden som lagar bilen tar betalt av dig, och ger jobb till anställda. BNP ökar. Läkaren får arbetsuppgifter, lön från staten. BNP ökar. 16

17 Hur hänger detta ihop? Multiplikatoreffekten. Säg att: Ingen behöver betala skatt Alla sparar 10% av sin inkomst. Lön Spara 10% Handlar för 90% Jag får 100 kr 10 kr 90 kr Säljare 1 90 kr 9 kr 81 kr Säljare 2 81 kr 8.1 kr 72.9 kr Säljare kr 7.29 kr kr Säljare kr 6.56 kr kr.... Säljare kr Summa kr kr har tillförts ekonomin (BNP) för att jag får 100 kr. 17

18 Ekonomisk tillväxt. När ett land kan bli större och ha råd med mer saker. Ökning av BNP. Ökning av den totala produktionen av varor och tjänster. BNP ökar Befolkningen ökar och fler människor arbetar. Människor börjar arbeta fler timmar. Man investerar i fler maskiner. Man investerar i effektivare maskiner. Humankapital. Kunskaper. Nya maskiner hjälper inte om ingen vet hur man använder dem. 18

19 Vad händer när en ekonomi växer och BNP ökar? Kan en ekonomi krympa? Konjunktur Ett lands ekonomiska utveckling kallas för konjunktur. Det finns två olika sorter: Högkonjunktur Lågkonjunktur 19

20 Högkonjunktur Företag säljer bättre Företagen anställer De anställda får mer lön De anställda köper mer Minskad arbetslöshet fler får jobb Högkonjunktur Företag säljer bättre Företagen anställer De anställda får mer lön De anställda köper mer Företagen höjer priser De anställda kräver mer lön Minskad arbetslöshet Ökad inflation priserna höjs. 20

21 Lågkonjunktur Företag säljer dåligt Företagen säger upp anställda. Folk får ingen lön. Företagen kan inte höja pris Folk handlar mindre Ökad arbetslöshet Minskad inflation 21

22 Inflation Kommer av inflate = blåsa upp Betyder att priserna stiger. Ett sätt att mäta är att titta på konsumentprisindex (KPI). Går KPI upp med 10%, så krävs det 10% mer pengar för att köpa samma vara. Varan är konstant i sitt värde i förhållande till andra varor, men pengarna har tappat i värde = = 2012 KPI +10% = = + 22

23 Mängden mark som behövdes för att köpa 1 uns guld En inflation på % vad blir det? triljoner % eller % i månaden. Om ett äpple kostar 1 krona i september blir priset i oktober I november skulle det kosta ! 633,6 miljarder! 23

24 SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook January 16, 2015 Ekonomisk tillväxt och hur den påverkar världen. Genom att vi ökar BNP, dvs producerar mer, måste vi ju också använda mer material. Det finns de som menar att då kommer vi konsumera mer av jordens resurser. Världsnaturfonden menar att vi använder 1.3 jordklot för att upprätthålla den standard vi har idag. 24

25 Behöver inte vara miljöproblem. Ekonomisk tillväxt = miljöproblem? Producera effektivare produkter, lättare, mer strömsnåla. Bättre miljöanpassning. grön el, förnyelsebara energi Miljöförstöring beror inte i huvudsak på tillväxt, utan hur tillväxten genomförs. Skatter och avgifter kan användas för att påverka. Kan påverka folk att t.ex ta buss istället för bil. Fler köper miljövänliga bilar. Det korta svaret är nej. Prismekanismen i marknadsekonomin förhindrar detta. Ju mindre av en vara det finns, desto dyrare Tar naturresurserna blir den. slut? Förr eller senare är oljan så dyr att ingen vill använda den. Den kommer också bli allt för dyr att framställa. Alternativ kommer få mer plats, biogas t.ex. 25

26 Om BNP som mått på välfärd. Vi har beskrivit BNP som ett mått på tillväxt, hur mycket ett land producerar. Ibland används BNP som mått för hur BRA invånarna har det i ett land. Detta kan dock bli väldigt fel. Ex. Kina har mycket större BNP än Sverige. Har vanligt folk det bättre i Kina än i Sverige? 26

27 Vi måste alltså titta på vad varje person har som del av BNP Kallas för BNP per capita, = BNP per invånare. När vi tittar på det ser vi att Kina har lägre BNP per capita än Sverige. Mängden spenderade pengar per invånare är lägre i Kina. Men även detta mått kan bli fel. Säg att det bor en miljon människor i ett land. En av dem har kr på kontot. 200 miljarder. Resten har inte en enda krona. Utslaget per invånare blir det ändå kr per invånare = Siffrorna blir fel av de som bor i landet har ju inga pengar att spendera. 27

28 Därför försöker man hitta andra mått på hur väl invånarna i ett land mår. Hälsa, utbildning, sjukvård, skola etc. Hur gör man ekonomisk teori till verklighet? 28

29 Genom politik Mål: Skapa en så hög och varaktig välfärd som möjligt. Få fler människor i arbete. Minska svängningarna i ekonomin. Medel Finans och penningpolitik Bidrag och skatter Räntor 29

30 Finanspolitik Det staten kan göra för att höja och sänka farten på ekonomin. Förändra skatter. Höja eller sänka bidrag. Finanspolitik i praktiken Lågkonjunktur = hög arbetslöshet. Stimulera ekonomin. Höja bidrag. Folk handlar mer. Högkonjunktur = låg arbetslöshet, hög inflation. Kyla av ekonomin så den inte brakar iväg. Sänka bidrag. Höja skatter. Folk handlar mindre. 30

31 Penningpolitik Med hjälp av ränta påverka aktiviteten i ekonomin. Ränta = den betalning du får av banken för att du lånar ut pengar till dem. Eller det du får betala för att låna pengar av banken. Riksbanken bank som banker lånar av. Reporäntan. Riksbanken har som mål att hålla inflationen på 2% ökning per år. Riksbanken har ensamrätt på att ge ut sedlar och mynt. Konjunkturtävling Arbeta i par. Ett problem med ekonomisk politik är att de saker man försöker genomföra, inte händer med en gång. Det finns en fördröjning. 31

32 Ni ska börja här 32