Q C Indifferenskurvor

Transkript

1 KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens referenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är komletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar hon A framför C. (Preferenserna är transitiva.) - Mer är bättre än mindre. - Ju mer en konsument har av en vara/tjänst desto mindre vill hon offra för att få ytterligare en enhet. (Den marginella substitutionskvoten, MRS, är avtagande.) C Indifferenskurvor F MRS, Marginal Rate of Substitution, visar hur mycket av C konsumenten maximalt är villig att offra för att få ytterligare en enhet av F. (MRS = ΔC/ ΔF) ΔC*MU C = ΔF*MU F => ΔC/ ΔF = MU F /MU C MRS = MU F /MU C 1(20) Birgit Hagberg

2 Konsumentens budgetrestriktion Budgetlinjen visar de kombinationer av C och F som konsumenten kan välja vid givna riser, C och F, och given inkomst, I. (För enkelhets skull skriver jag i fortsättningen C och F i stället för C och F.) F F + C C = I => C = I/ C ( F / C )F C Konsumentens val C F Figur 3.13 sidan 87 i P/R F 2(20) Birgit Hagberg

3 Inkomstförändringar C F F F Figur 4.2 sidan 115 i P/R 3(20) Birgit Hagberg

4 Prisförändringar C F F F Figur 4.1 sidan 112 i P/R 4(20) Birgit Hagberg

5 Inkomst- och substitutionseffekt C Normal vara C F Inferior vara F 5(20) Birgit Hagberg

6 C Giffenvara Figurerna 4.6, 4.7 och 4.8 sidorna i P/R MARKNADSEFTERFRÅGAN F Konsument och roducentöverskott 6(20) Birgit Hagberg

7 OFULLSTÄNDIG KONKURRENS MONOPOL En säljare Små substitutionsmöjligheter Varför? Monoolistens marginalintäkt, MR En säljare => marknadens efterfrågekurva = monoolistens Bestämmer riset själv men ju högre ris desto mindre försäljning. => MR sjunker när försäljningen ökar MR < TR MR 7(20) Birgit Hagberg

8 Monooljämvikt MC ATC MR D Naturligt monool MR ATC D MC Jämför med figur sidan 372 i P/R. 8(20) Birgit Hagberg

9 MONOPSONI En köare S D = MV Marginal Exenditure, ME, marginalutgift Figur sidan 376 i P/R. ME S ME S D = MV Figur sidan 378 i P/R. 9(20) Birgit Hagberg

10 MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika rodukter innebär att företagen har en begränsad monoolsituation. Många små företag, inga etableringshinder åminner om fullständig konkurrens. Till skillnad från fullständig konkurrens betyder inte riset allt. Till skillnad från monool finns det goda substitueringsmöjligheter. Efterfrågekurvan får hög men inte oändligt hög elasticitet. Jämvikt å kort sikt MC ATC D MR 10(20) Birgit Hagberg

11 Jämvikt å lång sikt MC ATC D LR D SR MR LR MR SR Figur 12.1 sidan 445 i P/R. 11(20) Birgit Hagberg

12 OLIGOPOL Få säljare Heterogena eller homogena rodukter Varför inte monool? Företagens beteende bestäms både av köarnas och av konkurrenternas beteende. Företagen har en gemensam önskan om stor marknad och höga vinster => samarbete, monoolbeteende (gemensam rissättning, udelning av marknaden) Varje enskilt företag vill öka sin andel av marknaden och sin vinst => konkurrensbeteende (riskrig, reklam) Nashjämvikt A B Högt ris Lågt ris Högt ris 100,100 0,150 Lågt ris 150,0 50,50 12(20) Birgit Hagberg

13 Nashjämvikt och Stackelberglösning Exemel: Mellan två orter kan man färdas, dels med tåg, dels med flyg. Såväl tåget som flyget drivs av rivata, vinstmaximerande företag. Den vinst resektive företag får beror inte enbart å vilket ris man själv väljer att sätta utan även å det andra företagets rissättning. I tabellen nedan visas de riskombinationer som är aktuella, samt utfallet i form av vinst för de två företagen. I varje ruta anges först vinsten i miljoner kronor för Tågföretaget och sen vinsten för Flygföretaget. Tågföretaget Flygföretaget Pris (kr) , 40 35, 39 38, 37 40, , 43 36, 42 39, 40 41, , 44 35, 45 40, 44 42, , 45 33, 46 36, 48 41, 44 Nashjämvikt? Stackelberglösningen om Tågföretaget är first mover? 13(20) Birgit Hagberg

14 Dominerande företag S F MC D D Figur 12.9 sidan 469 i P/R. Kartell q OPEC Figur sidan 471 i P/R. CIPEC Figur sidan 472 i P/R. 14(20) Birgit Hagberg

15 PRODUKTIONSFAKTORMARKNADER Efterfrågan å roduktionsfaktorer är härledd Antag att en roduktionsfaktor, arbetskraft, är rörlig och att ett företag kan anställa arbetskraft, L, till ett givet ris, w. Hur många vill företaget anställa? Det beror å vilka intäkter en extra enhet arbetskraft genererar, MRP L, (Marginal Revenue Product) jämfört med vad denna enhet kostar, w. Om MRP L > w är det lönsamt att anställa fler. Om MRP L < w är det lönsamt att anställa färre. Vinstmaximeringsvillkor: MRP L = w förutsatt att TR > TVC MRP L = MR*MP L Om företaget är ristagare å marknaden för slutrodukten är MR = w L 15(20) Birgit Hagberg

16 Efterfrågan å en roduktionsfaktor när flera roduktionsfaktorer är rörliga. w Industrins efterfrågan Marknadsefterfrågan L Utbudet av roduktionsfaktorn arbetskraft w L 16(20) Birgit Hagberg

17 Inkomst Figur 14.9 sidan 533 i P/R 24 Fritid Substitutionseffekt Inkomsteffekt Jämvikt å faktormarknader där det är fullständig konkurrens om slutrodukten säljs å en marknad där det är: fullständig konkurrens monool w w L L Figur sidan 535 i P/R 17(20) Birgit Hagberg

18 Faktormarknad med en köare Monosoni w L Figur sidan 539 i P/R Marginal Exenditure, ME, marginalutgifter Vinstmaximeringsvillkor: MRP L = ME Monosonimakt Monoolmakt Fackföreningar 18(20) Birgit Hagberg

19 Produktionsfaktorn kaital Företag kan ibland hyra realkaital men ofta handlar det om att företagen köer realkaital, t.ex. maskiner, fabriker och fordon, som används under flera år. Hur mycket kostar en maskin i dag? Vilket överskott kommer maskinen att generera i framtiden? Hur kan kostnader i dag vägas mot förväntade överskott i framtiden? Investeringsbeslut Nuvärdesberäkningar Om kr sätts in å banken till räntan R Tid 400 (1+R) 400 (1+R) (1+R) (1+R) (1+R) 5 Nuvärde (1+R) 5 / (1+R) 5 19(20) Birgit Hagberg

20 Antag att en maskin kan köas för kr i dag. Varje år under fem år kommer maskinen att ge ett överskott å kr. Därefter är maskinen oanvändbar och skrotvärdet är noll Tid / (1+R) 100 / (1+R) / (1+R) / (1+R) / (1+R) Nuvärdet av de framtida överskotten: Σ 100 / (1+R) t = 100 Σ 1 / (1+R) t t=1 t=1 Om R = 10 % är detta nuvärde 379 kr. NPV = = -21 Om R = 5 % är detta nuvärde 433 kr. NPV = = 33 Om R = 0 % är detta nuvärde 500 kr. NPV = = 100 Net Present Value (NPV) Investeringar i humankaital 20(20) Birgit Hagberg