Handelspolitik. Värdera importen? Handelspolitik. Handelspolitik. Mars 2002 lägger Bush på tullar på stålimport till USA (8-30%)

Transkript

1 Dagens föreläsning kapitel 7-8 läs kapitel 9 själva Handelspolitik och industripolitik trikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder 1 Handelspolitik Mars 2002 lägger ush på tullar på stålimport till SA (8-30%) Starkare dollar, ökad importkonkurrens, lägre priser Vann röster i ennsylvania, West Virginia, hio som producerar stora mängder stål DWL = $185 miljoner dollar Draade uropa, Japan, Sydkorea mfl. Importörerna i SA klagade överklagade hos WT och vann Decemer tar han ort dem Handelspolitik 2009 ama tull om 35% på ildäck från Kina Direkt riktat mot Kina (Sect. 421, S Trade Law) Aretare i däckindustrin klagade Inte producenterna (10 st, Goodyear, Michelin, ridgestone) med produktion i Kina. 3 år, 35%, 30%, 25% ovanpå existerande 4% Kina svarade med tullar mot SA n oändlig uppsjö av instrument n skatt om t ex 1000 kr per importerad dator (specifik tull) n procentuell tull på importerade varor (ad valorem) n komination av åda, t.ex. 40kr per ton plus 3% av värdet Suventionera exporten av datorer egränsa antalet datorer som får importeras (kvot) Andra icke tariffära handelshinder (t ex krav om viss prestanda) Notera att även inhemska politiska åtgärder, t ex en skatt på miljöfarligt utsläpp av svavel i massafariker, kan få effekter på internationell handel av pappersmassa. 3 4 Värdera importen? FAS - Free alongside price F Free on oard CIF Cost insurance freight Handelspolitik åverkar handelsflödet produktion konsumtion sysselsättning inkomster terms of trade (världsmarknadspriset) ffekterna liknar de vi får vid ranschstöd 5 6 1

2 Allmänt Måste eakta ländernas storlek ett litet land kan inte påverka världsmarknadspriserna, utan tar dessa som givna ett stort land kan påverka världsmarknadspriserna 7 Tull och fullständig konkurrens Antag Fullständig konkurrens Två länder A och, producerar homogen vara (Stål) inför en tull tullen på t kr per enhet omfattar ara en vara syfte: t ex skydda uppyggnaden av en ny industrisektor ortse från övriga ranscher och växelkursen MC lägre i land dvs priserna på varan är lägre i land Antag att land A är ett relativt stort land exportpriset i land kan då påverkas av tullen 8 Import och export innan tullen är införd. Världsmarknadspriset är utan tull (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st S! Tullen införs på världsmarknaden och inte på de lokala marknaderna. Det är alltså exportutudskurvan ( ) som flyttas upp med tullens storlek, t. Världsmarknad Land Världsmarknad Land A A p 0 A A t I A I A C C är stort och kan därför övervältra en del av tullkostnaden på land! : marknadspriset (inkl tullen) stiger Land : exportpriset faller A Världsmarknad Land A p A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st t p : ökad produktion (sysselsättningen ökar) och minskad konsumtion tullintäkt för staten: 1 * tullen Land : minskad produktion (sysselsättningen minskar) och ökad konsumtion A Världsmarknad Land A p A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st Minskad världshandel då tullen införs! t I A I A 0 C C 1 C C

3 Sammanfattning Tullen höjer priset i land A Men inte med hela tullen xportpriset i land faller lite roduktionen ökar lite i land A Konsumtionen minskar i land A roduktionen minskar lite i land Konsumtionen ökar i land Inför en tull i land A Nytt exempel Antag att land A är ett litet land på världsmarknaden kan inte påverka världsmarknadspriserna exportutudskurvan horisontell ( ) land A:s konsumenter får ta hela prisökningen artiell analys illustrerar med en figur för land A ara m land A vore ett litet land skulle vara horisontell Tullen skulle då höja priset i land A med hela t (importlandet) är ett litet land: inför en tull, t kr/st är litet på världsmarknaden: före tull xportutudskurvan ( ) flyttas upp med hela tullens storlek, t. Världsmarknad Land A A motsvarar, dvs världsmarknadspriserna är givna för det lilla landet p V 1 t 1 I A C C 0 import före tull = +t är litet på världsmarknaden: tull t kr/st T 1 C 1 import efter tull import före tull V 1 S! måste etala hela tullkostnaden själv. Tullkostnaden (T) = Tullintäkten (T) 17 Tullar allmänt Används för att skydda inhemska producenter Svårt att kvantifiera effekterna av tullar Speciellt svårt om landet som inför tullen (t ex land A) är stort på världsmarknaden slår på land också eftersom tullen påverkar terms of trade, dvs världsmarknadspriserna Tullen kan ha olika effekter eroende på var i förädlingsvärdekedjan tullen (som är en skatt på import) läggs Lägre tull på insatsvaror än på slutprodukten Ger effektivt skydd och stöd till egna producenterna 18 3

4 Importkvotering Skillnader tull och importkvot Importkvot = kvantitativ restriktion på hur mycket man får importera Höjer alltid det inhemska priset efterfrågeöverskott udkonkurrens som höjer priserna risökningen kommer att motsvara en tull som reducerar importen i samma omfattning vid fullständig konkurrens har en kvot och tull samma effekter på produktion, konsumtion och import m producenten i land A har monopol får vi en större prisökning pga reducerad importkonkurrens, dvs ökad marknadsmakt för monopolisten 19 Staten får inte nödvändigtvis några intäkter av en kvot Tillfaller exportören genom högre priser i detta land staten kan auktionera ut licensen och får då en intäkt den som får importlicensen kan sälja vidare risökningen med tull sker genom att staten påverkar priserna direkt Med kvotering egränsas utudet och landet får varuknapphet som tvingar upp priserna å sikt kan tullar vara mindre skadliga kvoterna kan skydda en ransch med svag produktivitetsutveckling en konstant tull kan devalveras när motsvarande ranscher i omvärlden utvecklas ättre 20 är ett litet land: före importkvot är ett litet land: inför importkvot på K enheter Marknadens sammanlagda utudskurva före kvotering, dvs inhemskt utud plus import K 1 C 1 import efter kvot import före kvot 21 import före kvot 22 är ett litet land: inför importkvot på K enheter är ett litet land: inför importkvot på K enheter K V 2 Marknadens sammanlagda utudskurva efter kvotering, dvs inhemskt utud plus tillåten import K V 2 V 1 1 C 1 import efter kvot Kvoten egränsar totala utudet och inhemska priset stiger till produktionen stiger till 1 konsumtionen faller till C 1 m kvoten K görs för stor priset kvar vid vid produktionen kvar vid 0 konsumtionen kvar vid C 0 import före kvot 23 import före och efter kvot 24 4

5 Suventioner xempel 1: roduktionssuvention (s kr/st) av en inhemsk producent t ex lönekostnader, kapitalkostnader (illiga lån) producentpriset kommer att överstiga marknadspriset med s kr/st är ett litet land: inför en produktionssuvention, s kr/st 1 Konsumentens pris är oförändrat vid världsmarknadspriset, inhemsk konsumtion oförändrad roducentpriset stiger däremot från till inhemsk produktion ökar xempel 2: xportsuvention (s kr/st) av en inhemsk producents exportvaror dvs inte hela produktionen utan ara det som exporteras det lir mer lönsamt för företagen att sälja på export än hemma påverkar inte konsumtionen hemma om det är ett litet land om ett stort land inför exportsuvention kan konsumenterna i exportlandet draas genom höjda priser om inhemska konsumenter vill köpa varan måste de etala ett högre import före suvention pris, annars exporteras varan s 0 1 C 0 = C 1 import efter suvention Importen minskar : jordrukspolitik Common Agricultural olicy (CA) :s jordrukspolitik Kominera tull och exportsuvention rsprungligen stödköp av jordruksprodukter när priserna lev för låga, för att garantera :s önder höga priser ackades upp av tariffer mot omvärlden Sedan 1970-talet har dock priserna accelererat under frihandel skulle de flesta jordruksprodukter ha importerats :s önder producerar mer än vad konsumenterna vill ha har då tvingats köpa och förvara livsmedel 1985 hade ett överskott av jordruksprodukter motsvarande ton iff, 1,2 miljoner ton smör och 12 miljoner ton vete 2005, 5 miljoner ton socker kvantitet C 1 För att li av med överskottet infördes en exportsuvention Suventionen visade sig även sänka v (ej i ild) varför suventionen måste öka ytterligare pris tull tudsöverskott li av med överskottet genom att införa en exportsuvention motsvarande ( )( 1 - C) Målet för s inhemska prisnivå uppnås med en tull: ( ) Inkomstmål: * 1 Världsmarknadspriser Handelshinder idag Icke-tariffära hindren uppgår till 2 10 procent av det totala värdet på handeln Tullsatserna för de flesta industrivaror ligger numera under 5 procent i de flesta industriländer All svensk export till och över hälften av exporten till icke -länder idag tullfri av de återstående procenten har hälften lägre tullar än tre procent. Tullförhandlingar är viktiga för ungefär en tiondel av Sveriges totala export, medan de andra handelshindren draar hela exporten och särskilt den del som går till länder utanför. Källa: Svenskt Näringsliv 29 Samhällsekonomiska vinster av handel Vi har tidigare visat att handel leder till att konsumtionen av alla varor stiger realinkomster stiger rsaken är att det föreligger skillnader i produktionsförutsättningarna mellan länder, pga relativa tillgången till olika produktionsfaktorer eller effektivitet i utnyttjandet av produktionsfaktorerna 30 5

6 Inkomstfördelning Välfärdseffekter? Även om ett land som helhet vinner på internationell handel så kan vissa grupper i samhället kan förlora Handelspolitik kan förhindra internationell specialisering gynna ineffektiv inhemsk produktion Hur eräknar man den samhällsekonomiska effekten (välfädseffekten) av en tull som som höjer marknadspriser gynnar producenter missgynnar konsumenter? ehöver känna till hur en förändring i storleken på ett handelshinder påverkar producentöverskottet konsumentöverskottet eventuella utgifter/inkomster för staten terms of trade export / import om t ex en exportsuvention sänker exportpriset på världsmarknaden så försämras terms of trade Konsumentöverskott (KÖ) roducentöverskott (Ö) KÖ Individen som köper D 1 har etalningsviljan 1. Alla etalar dock 1. För alla (utom den som har etalningsviljan 1 ) ppstår ett KÖ 0-D 1. Ö S Vid priset 1 är utudet S 1. Den sista enheten produceras med mc= 1. Men för alla (utom den sista) är mc< 1. x företaget som juder ut S 0 Var villig att juda ut det för 0, men Får 1 : Ö = x individ som köper D 2 Var villig att etala 2, men etalar ara 1 : KÖ = Ö = ovanför S-kurvan, under. Ö = ersättning till kapital eller land. j monopolvinster KÖ = höjden på -kurvan D 2 D 1 S 0 S Välfärd xempel 2 länder Hem och tland roducenter och konsumenter tan handel S Med handel S Välfärd får man genom att addera KÖ och Ö Jämför förändringar Före och efter handel Före och efter handelspolitik A KÖ Ö A W a c d D D 0 S 1 D

7 Välfärdseffekter av handel Innan handel KÖ = a Ö = +c fter handel KÖ = a++d Ö = c Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = ++d roducentöverskott = -. + d Konsumenterna vinner producenterna förlorar pris Tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter Lilla landets hemmamarknad a 0 1 T C 1 c C 0 tull Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = - (a++t+c) roducentöverskott = + a Skatteintäkt = + T. - - c p V kvantitet : ersätter illig import med dyr inhemsk produktion c: konsumtionsförlust Världsmarknadspriset Dead Weight Loss DWL (dödviktsförlust) n ren förlust för landet pga tull Ingenting som kan föras över till Konsumenter roducenter Staten Ruta, allokerar resurser från ransch med komparativa fördelar till en med komparativa nackdelar Ruta c, konsumtionsförlusten import efter suvention pris Suvention vs tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter Lilla landets hemmamarknad 0 1 import före suvention C 0 suvention Välfärdseffekter: tull Konsumentöverskott = - (a++t+c) roducentöverskott = + a Skatteintäkt = + T. - - c Välfärdseffekter: Suvention Konsumentöverskott oförändrat - roducentöverskott = + a Skatteintäkt = - (a+). - Välfärdsförsämring motsvarande arean. kvantitet : ersätter illig import med dyr inhemsk produktion Suventionen höjer inte konsumentpriserna är ett litet land: inför importkvot på K enheter K V 2 Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = - (a++f+c) roducentöverskott = + a Skatteintäkt = c - f kvot m efterfrågan i landet ökar Kvotens effekt på priset ännu större a f c V 1 m produktionskostnaderna i utlandet sjunker Förlusten större än vid tullar 1 C 1 import efter kvot import före kvot

8 Tull i ett stort land: samhällsekonomiska effekter Stora landets hemmamarknad pris Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = - (a++t+c) roducentöverskott = + a Skatteintäkt = + T + e. - c + e effekten m + c > e Välfärden minskat i landet tull p 2 a T e c : ersätter illig import med dyr inhemsk produktion c: konsumtionsförlust e: förättring i terms of trade m + c = e Välfärden oförändrad i landet m + c < e Välfärden ökat i landet S! e kan vara större än + c kvantitet 0 1 C 1 C Icke-tariffära handelshinder Tekniska handelshinder x. tvinga exportören att modifiera sin produkt för att uppfylla produktkrav som är annorlunda på exportmarknaden än de krav som ställs på hemmamarknaden (ex miljökrav) Regler för upphandling Acceptera högre pris vid given kvalitet (jfr tull) Reservera viss del av marknaden för inhemska producenter (jfr kvot) yråkrati Gränspassage 8