Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse"

Transkript

1 Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

2 sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner, har lyft Sverige och många andra länder från fattigdom till välstånd. Under de hundra åren mellan 1870 och 1970 hade Sverige tillsammans med Japan den högsta tillväxten i världen. Båda länderna tog sig upp från fattigdom till välstånd. Detta var möjligt därför att företagen kunde växa genom export och investeringar i andra länder, samtidigt som man kunde importera råvaror, komponenter, maskiner och annat man behövde. vad är tillväxt? Ekonomisk tillväxt innebär att de samlade resurserna ökar, vilket i sin tur innebär att olika behov inte behöver ställas mot varandra. I ett samhälle med nolltillväxt eller negativ tillväxt däremot kan varje nytt behov endast tillfredsställas på bekostnad av något annat. Ekonomisk tillväxt i Sverige och andra industriländer sker inte på bekostnad av tillväxt i fattiga länder. Tvärtom: världsekonomin är numera gemensam, och utvecklingen i ett land eller en världsdel positiv eller negativ får nästan omedelbart smittoeffekter i omvärlden.

3 handelsberoende Ungefär hälften av alla varor och tjänster som framställs i Sverige säljs utomlands, och ungefär en tredjedel av allt vi förbrukar kommer utifrån. Små länder är mer beroende av frihandel än stora länder för att uppnå välstånd. Sverige är ett bra exempel på detta. Sverige är extremt beroende av frihandel för att genom sin export kunna betala för importen. Storleken av vår samlade varu- och tjänstehandel motsvarar 89 procent av vår BNP. Vårt handelsberoende är nästan fyra gånger så stort som t ex USAs. EUs tullunion och inre marknad bildades för att få en större hemmamarknad för de europeiska länderna. Genom östutvidgningen och införandet av euron kommer EU-marknaden att bli ännu viktigare som hemmamarknad i framtiden. Ungefär 55 procent av vår export och 66 procent av vår import sker med andra EU-länder. sveriges exportmarknader EU Nordamerika Asien Västeuropa utanför EU Östeuropa Latinamerika

4 sveriges export och import år Varor Tjänster Export Mdr kr Import Mdr kr Netto Mdr kr källa: riksbanken, sveriges betalningsbalans oktober avrundade siffror. Överskottet i handeln används bland annat till att betala utlandsskulder eller till investeringar utomlands. Underskottet i vår utrikeshandel med tjänster beror nästan uteslutande på vårt utlandsresande. Vi har dubbelt så höga utgifter vid utlandsresor som utlänningar har i Sverige. Förenklat kan man säga att vår export av varor betalar för våra utlandssemestrar.

5 sveriges utrikes varuhandel år andelar. Export Verkstadsvaror Skogsvaror Kemivaror Mineralvaror Energivaror Övriga varor Import Verkstadsvaror Skogsvaror Kemivaror Mineralvaror Energivaror Övriga varor källa: kommerskollegium. Verkstadsvaror (maskiner, elektronikvaror, datorer, vägfordon) stod för ett nettotillskott om 105 mdr kr 2000, därnäst kom skogsprodukterna med 83 mdr kr. De största underskotten uppstod inom övriga varor

6 (t ex livsmedel) med 45 mdr kr och energi (både el och petroleumprodukter) med 34 mdr kr. sveriges utrikes tjänstehandel år andelar. Export Transporter Resevaluta Försäkringar/finansiella tjänster Data/infotjänster Licenser/royalties Företagstjänster Byggtjänster Annat Import Transporter Resevaluta Kommunikation, tele Byggnadstjänster Finans o försäkring Data/infotjänster Licenser/royalties Företagstjänster Annat källa: riksbanken och egna beräkningar.

7 Värdet av vår tjänsteimport överstiger tjänsteexporten. Det är bara frakt och tradingverksamhet som står för rejäla nettoöverskott, på respektive 16 och 14 mdr kr. Det största enskilda underskottet finns inom resevaluta, 36 mdr kr. vad är wto, gatt och gats? Världshandelsorganisationen WTO (World Trade Organization) grundades den 1 januari Den har för närvarande 145 medlemsländer. Dess uppgift är att sköta de olika internationella avtal som reglerar handeln mellan olika länder. Målsättningen är att underlätta handeln för att därigenom uppnå högre levnadsstandard och sysselsättning i medlemsländerna. WTO har tre huvudavtal, GATT, GATS och TRIPS, som alla medlemsländer är anslutna till: wto gatt gats trips >>

8 GATT-avtalet (General Agreement on Tariffs and Trade), som reglerar varuhandeln i världen, slöts redan tillkom GATS-avtalet (General Agreement on Trade in Services) om friare tjänstehandel och TRIPSavtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights), som reglerar handelsrelaterade immaterialrättsfrågor (t ex rörande patent). Sverige och övriga EU-regeringar företräds i WTO av EU-kommissionen. Sverige kan alltså inte driva någon egen handelspolitik i WTO skild från EUs linje. Detta är en följd av att EU är en tullunion, som tagit bort alla tullar och de flesta andra handelshinder mellan medlemsländerna. Därför har EU en gemensam handelspolitik utåt mot omvärlden. några fördelar med frihandel Ekonomisk tillväxt. För att hela näringslivet ska fungera är det viktigt att företagssektorn är livskraftig och utvecklas i konkurrens. Frihandeln ökar konkurrensen och är en förutsättning för effektivitet och välstånd. Konsumentintresset. Konkurrens leder till lägre priser och bättre utbud för konsumenterna. Ökad innovation. Frihandel ökar incitamentet för att utveckla ny teknik och nya produkter. Idéer och

9 teknik sprids. Handelshinder förhindrar eller försvårar flödet av idéer och teknik mellan nationer och människor. Större transparens. En öppen och fri handel i konkurrens gör att fler kan delta på lika villkor. Regelsystemet blir mer förutsägbart och transparent. svenskt näringsliv verkar för ökad frihandel. Svenskt Näringsliv stöder konsekvent frihandel, som är en förutsättning för att marknadsekonomi och konkurrens ska fungera på bästa sätt. Detta är även avgörande för att Svenskt Näringslivs övergripande mål att Sverige ska återta en topposition i den internationella välståndsligan ska uppnås. Skyddstullar i andra länder hindrar svenska företags marknadstillträde och är därför negativa för företagens export. Skyddstullar för import till Sverige och övriga EU gör att insatsvaror och tjänster blir dyrare för företagen i Sverige, så att de i sin tur förlorar konkurrenskraft. På sikt vill vi därför avskaffa alla tullar och andra hinder i världshandeln.

10 Svenskt Näringslivs huvudmål i WTOs nya förhandlingsrunda som nu inletts och som ska vara avslutad före 2005 är: Tjänstehandeln bör bli friare inom fler branscher och i fler länder. Reglerna för utländska tjänsteföretag bör förenklas. Tullsänkning för alla varugrupper, med nolltullar för flera nya varuområden. Låga tullsatser ( krångeltullar ) bör tas bort och höga tullsatser bör sänkas extra kraftigt. Förenklade tullprocedurer är särskilt viktiga för mindre företags utrikeshandel. Offentlig upphandling bör öppnas för utländska varuoch tjänsteleverantörer i flera länder och inom fler sektorer. Detta ger skattebetalarna bättre valuta för skattepengarna. WTO bör ge ökat stöd till standardisering och förenkling av produktcertifiering. Gemensamma internationella regler för investeringsskydd bör införas. U-länderna bör få hjälp att delta mer effektivt i WTO-arbetet och att förbättra tullhantering

11 hit kan du vända dig med frågor, förslag och synpunkter: Svenskt Näringsliv Kommerskollegium (För information om avtalen och för att anmäla handelshinder) Utrikesdepartementet

12 storgatan 19, stockholm, telefon

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

ag föret små om Smått

ag föret små om Smått Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 2013 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 Enheten för internationell 2013-06-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015 2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012 Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2015 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln för fjärde kvartalet samt helåret 2011

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln för fjärde kvartalet samt helåret 2011 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln för fjärde kvartalet samt helåret 211 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 4

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Undsökning frihandel och TTIP

Undsökning frihandel och TTIP Undsökning frihandel och TTIP Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland företag som exporterar till eller importerar från USA. Syftet med undersökningen

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Mikko Nieminen Heli Siikaluoma Akseli Koskela Leila Vilhunen. Sammandrag av enkät om internationalisering och handelshinder 2013

Mikko Nieminen Heli Siikaluoma Akseli Koskela Leila Vilhunen. Sammandrag av enkät om internationalisering och handelshinder 2013 Mikko Nieminen Heli Siikaluoma Akseli Koskela Leila Vilhunen Sammandrag av enkät om internationalisering och handelshinder 2013 Sammandrag Hösten 2012 gjorde utrikesministeriet en enkät om internationalisering

Läs mer

2013:20. Myndighetsanalys av Kommerskollegium

2013:20. Myndighetsanalys av Kommerskollegium 2013:20 Myndighetsanalys av Kommerskollegium MISSIV DATUM DIAR ENR 2013-12-09 2013/133-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-05-16 UF2013/29709/ UD/FIM Regeringen Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Myndighetsanalys

Läs mer

Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel inför britternas folkomröstning om EU-medlemskap

Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel inför britternas folkomröstning om EU-medlemskap Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel inför britternas folkomröstning om EU-medlemskap Kommerskollegium, juni 2016. ISBN: 978-91-88201-15-7 Introduktion Under 2016 väntar flera händelser

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Utrikeshandel med varor och tjänster

Utrikeshandel med varor och tjänster Nationalräkenskaper Utrikeshandel med varor och tjänster, Skillnaden mellan export och import av tjänster minskade under första kvartalet Nedgången i importen av tjänster gjorde att skillnaden mellan importen

Läs mer

Mer handel mer välstånd

Mer handel mer välstånd europa fokus #1 2015 i detta nummer malmström förhandlar med usa damberg om utrikeshandeln näringslivet positivt till ttip en tidning från eu-kommissionen Mer handel mer välstånd LEDARE Vi som tror på

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Vad betyder Rysslands inträde i WTO?

Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Swedbank Östersjöanalys Nr 5 23 november 2006 Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Ryssland har i och med det bilaterala avtalet med USA kommit närmare ett inträde i WTO. Tidigast i mitten av nästa år

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER Svarsanvisningar: Vi ber er först fylla i allmän information om ert företag. Därefter har enkäten delats i två delar. I den första delen ber vi er besvara

Läs mer

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 1(5) 2014-01-21 Enheten för handel och marknad Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 Leif Denneberg, Jordbruksverket Leif hälsade alla välkomna till seminariet som var

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

U 31/2008 rd. Utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen

U 31/2008 rd. Utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen U 31/2008 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag av kommissionen till beslut av rådet att underteckna och provisoriskt tillämpa samt ingå avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska

Läs mer

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet Enheten för handel och tekniska regler 2017-04-03 Dnr 3.2.4-2017/00103-8 Anamaria Deliu Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet Syftet med samrådet Detta offentliga samråd

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Information inför projektansökan inom nationella program. Bilaga: Statsstöd. Rapport 0002

Information inför projektansökan inom nationella program. Bilaga: Statsstöd. Rapport 0002 Information inför projektansökan inom nationella program Bilaga: Statsstöd Rapport 0002 Rev A Information inför projektansökan inom nationella program Bilaga: Statsstöd KOM 0027 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Fördel Sverige. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Fördel Sverige. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Fördel Sverige Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. 1 Den vision vi vill förmedla till alla medborgare i Sverige är att företagsamma människor

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

EUROPA-MEDELHAVSAVTAL

EUROPA-MEDELHAVSAVTAL 1 EUROPA-MEDELHAVSAVTAL om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan och Republiken Tunisien, å andra sidan KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK,

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens Rapport 2012-06-27 N2012/2984/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Stefan Sagebro Telefon 08-405 56 16 Mobil 072-714 17 78 E-post stefan.sagebro@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen

Läs mer

Svensk försvarsindustri har lyckats väl med uppmaningen att omorientera sig mot export och nya marknader. Framgångskonceptet består i

Svensk försvarsindustri har lyckats väl med uppmaningen att omorientera sig mot export och nya marknader. Framgångskonceptet består i Om SOFF: Säkerhets och försvarsföretagen är en branschorganisation för företag inom säkerhets och försvarsområdet med verksamhet i Sverige. Organisationens syfte är att ur ett branschperspektiv arbeta

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Aktivera dina medarbetare (2011)

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Aktivera dina medarbetare (2011) Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera dina medarbetare (2011) bodahlbom.se aktivering.se Staying Alive 1 Förändring De sista 60 åren 50-tal och 60-tal rekordåren 70-tal

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

TRIPS och tillgång till läkemedel

TRIPS och tillgång till läkemedel 30 januari 2008 Diarienummer: 100-280-06 TRIPS och tillgång till läkemedel Kommerskollegiums analys av de nya reglerna om tvångslicenser Sammanfattning av utredningen The WTO decision on compulsory licensing:

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Internationell handel

Internationell handel Internationell handel Globalisering Resursfördelning i öppna ekonomier Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1 Kontaktinformation Patrik Karpaty Patrik.karpaty@oru.se Tel: 019 301196 2 Litteratur

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Varuhandelsstatistik 2011 2015

Varuhandelsstatistik 2011 2015 Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 Handel 2016:1 18.4.2016 Varuhandelsstatistik 2011 2015 Figur 1: Ålands varuhandel (import och export) år 2011 2015 1 000 euro 800 000 700 000 600 000 500 000

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning Miljödepartementet Ert dnr M2003/3979/Knb 103 33 Stockholm Vårt dnr 327/2003 Stockholm, 2004-03-17 Remissyttrande Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning REACH Föreningen Svenskt Näringsliv

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01065-4 Ingrid Berglund Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile Syftet med samrådet Detta offentliga

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 (5) Promemoria Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1. Inledning Denna promemoria handlar

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

nya värden för ditt företag

nya värden för ditt företag Mångfald kan skapa Andreas Carlgren, Integrationsverket nya värden för ditt företag Mångfald för utveckling och affärskraft Allt fler företag, offentliga förvaltningar och andra organisationer börjar

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-74

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-74 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel 4.10.2012 2012/2114(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-74 Förslag till betänkande Jan Zahradil (PE492.903v01-00) Finansiering av små och medelstora EU-företags

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

ZA5206. Flash Eurobarometer 263 (The Internal Market: Awareness - Perceptions - Impacts) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5206. Flash Eurobarometer 263 (The Internal Market: Awareness - Perceptions - Impacts) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5206 Flash Eurobarometer 263 (The Internal Market: Awareness - Perceptions - Impacts) Country Specific Questionnaire Sweden SURVEY ON INTERNAL MARKET POLICY 1. GENERAL QUESTIONS Q1. Vad kommer du att

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM87. om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM87. om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan Utrikesdepartementet 2018-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2018) 193 final Förslag till rådets beslut

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

GATT. General Agreement on Tariffs and Trade 1947 WTO. World Trade Organization 1995. GATS General Agreement on Trade in Services 1995

GATT. General Agreement on Tariffs and Trade 1947 WTO. World Trade Organization 1995. GATS General Agreement on Trade in Services 1995 ABC om GATS Underlag för anförande av Lasse Karlsson, GATS-gruppen, Attac Stockholm vid GATS-seminariet 6 maj 2002 i ABF-huset, Stockholm. Seminariet arrangerades av Attac, Forum Syd, Lärarförbundet Stockholmsregionen

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Konkurrens. Bättre marknader INSYN I EU POLITIKEN

Konkurrens. Bättre marknader INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Konkurrens Bättre marknader EU:s konkurrenspolitik garanterar att företagen konkurrerar på lika och rättvisa villkor på den inre marknaden. INNEHÅLL Varför behöver EU en konkurrenspolitik?

Läs mer

EUROPA-MEDELHAVSAVTAL

EUROPA-MEDELHAVSAVTAL 1 EUROPA-MEDELHAVSAVTAL om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan och Konungariket Marocko, å andra sidan KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET

Läs mer

Indiens läkemedelsindustri och TRIPS

Indiens läkemedelsindustri och TRIPS Indiens läkemedelsindustri och TRIPS Av Indira Mehmedagic Handledare: Yves Bourdet Kandidatuppsats VT-05 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att redogöra för utvecklingen av den indiska läkemedelsindustrin

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Vissa handelspolitiska frågor

Vissa handelspolitiska frågor Näringsutskottets betänkande 09/:NU3 Vissa handelspolitiska frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 4 motionsyrkanden om olika handelspolitiska frågor. Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer