GATT. General Agreement on Tariffs and Trade 1947 WTO. World Trade Organization GATS General Agreement on Trade in Services 1995
|
|
- David Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ABC om GATS Underlag för anförande av Lasse Karlsson, GATS-gruppen, Attac Stockholm vid GATS-seminariet 6 maj 2002 i ABF-huset, Stockholm. Seminariet arrangerades av Attac, Forum Syd, Lärarförbundet Stockholmsregionen och KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samordningsorganisation.
2 Tre viktiga förkortningar Om man vill att vår värld ska bli en annan och bättre värld måste man lära sig en del förkortningar. En sådan förkortning är GATS. Men väldigt få människor känner i dag till GATS. Också politiskt engagerade och kunniga människor blir ofta ställda om man frågar dem om de vet vad GATS är för något. Det händer att de säger: Ni menar kanske GATT? Men det gör vi alltså inte. Och där får nog en ABCbok om GATS börja. Till exempel så här, med de här tre förkortningarna: GATT General Agreement on Tariffs and Trade 1947 WTO World Trade Organization GATS General Agreement on Trade in Services 1995 GATT är ett handelsavtal som kom till efter andra världskriget, det undertecknades Under åren har det byggts ut efter olika rundor. Uruguay-rundan, som började 1986 och slutade 1993, ledde fram till att världshandelsorganisationen WTO bildades. WTO är inte ett avtal, det är över tjugo avtal. Och det är inte bara avtal. Det är en organisation. Ett av avtalen som ingår i WTO är GATS. WTO är inte mera av samma sort som GATT Det som händer då WTO bildas 1993 är viktigt. Det sker en kvalitativ förändring av världshandelns regelverk. Det nya WTO är av en helt annan sort än det gamla GATT. Om vi förstår detta förstår vi mycket av det som så småningom hände och kommer att hända, både i Seattle 1999 och i framtiden. Det som gamla GATT framför allt handlade om (och fortfarande handlar om) var att minska och ta bort tullar och kvoter på industrivaror och råvaror. Det var så frihandel i praktiken definierades. I vårt land har detta i modern tid inte varit en kontroversiell fråga. Det har varit så självklart att Sverige ska vara frihandelsvänligt att det inte ens har varit en fråga på den politiska dagordningen. Handelspolitik har snarare varit en teknisk fråga för diplomater och tjänstemän. När Sverige till exempel inte blev medlem i den gemensamma marknaden EEC (som senare blev EG som blev EU som innefattar EMU) var det inte för att svenskarna var motståndare till frihandel. Det handlade framför allt om neutralitetspolitiken. Och när omkring hälften av alla svenskar inte vill att Sverige ska vara medlem i valutaunionen EMU, handlar det inte om motstånd mot en gemensam valuta som underlättar handeln över gränserna. Nej, det är en politisk fråga som framför allt handlar om möjligheterna att föra en självständig ekonomisk politik. Sverige har alltså länge varit ett land befolkat av frihandelsvänner. Att vara motsatsen, det vill säga protektionist, har varit nästan likafult som att vara mot demokrati eller att propagera för rasism. Detta är bakgrunden till att Sveriges riksdag 1994 kunde besluta att vårt land skulle bli medlem i världshandelsorganisationen WTO utan att någon i regeringen eller den borgerliga oppositionen ens behövde begära ordet. Vi går så att säga i sömnen in i WTO. Många av oss vaknade först fem år senare när vi såg bilderna i TV från Seattle. Men sedan dess är bilden förändrad. Världshandelns regelverk håller på att bli en viktig politisk fråga även om det kanske inte kommer att märkas i valrörelsen inför höstens val. Vi har fått en polarisering mellan ett etablissemang, som stöder och försvarar WTO, och ett civilsamhälle med många folkrörelser, som angriper och kritiserar WTO. Denna förändring kan vara svår att förstå om man inte förstår skillnaden mellan det gamla GATT-avtalet och det nya WTO. Om man tror man inte förstår skillnaden mellan det gamla GATT-avtalet och det nya WTO. Om man tror att det handlar om samma gamla frihandelsfrågor som tidigare kan det ju vara förbryllande att människor plötsligt
3 har börjat protestera. Men det är alltså inte samma gamla frihandelsfrågor. WTO är inte mera av samma sort som GATT. Det är inte flera bestämmelser om sänkta tullar och kvoter. WTO är i stället en mäktig organisation och ett stort antal nya avtal som ingriper i alla medlemsländernas inre förhållanden och angelägenheter. Ett av dessa nya avtal är alltså GATS. Och nyckelordet för dem som arbetar inom WTO, och för WTO, är i själva verket inte frihandel. Det är i stället liberalisering. Låt oss nu titta närmare på liberaliseringsavtalet GATS. Att förstå GATS: Det historiska sammanhanget Hur gör man när man försöker förstå ett avtal? Själv tänker jag så här: GATS-avtalet är ett barn av sin tid. Det finns självklart en historisk bakgrund. Att känna till denna är en viktig del i förståelsen av avtalet. Därför måste jag först besvara några viktiga frågor som gäller avtalets tillkomst. DEN FÖRSTA FRÅGAN är: Varför var det så viktigt att för så där tio år sedan få ett tjänstehandelsavtal? Ett svar ges i en tidskriftsartikel från 1996 av nuvarande chefen för svenska UD:s avdelning för internationell handelspolitik, Anders Ahnlid. Jag citerar vad Ahnlid skriver: En amerikansk diplomat fick under Uruguay-rundans gång frågan varför förhandlingen om ett avtal för handel med tjänster var så viktig för USA. Svaret, sa diplomaten, var enkelt. Det var det samma som den anklagades svar till domaren på frågan varför han envisades med att råna banker: Because that s where the money is! (1) Detta kan också uttryckas med siffror, även om statistiken över den internationella tjänstehandeln har mycket stora brister. Siffrorna säger en och samma sak: Tjänstesektorn är en allt större och viktigare del av ekonomin, antingen vi talar om ett lands egen, interna ekonomi eller om vi talar om den handel som sker över gränserna. Särskilt påtagligt är detta i de rikaste länderna. Den amerikanske diplomaten i det här bankrånarcitatet har alltså alldeles rätt: Det finns hur mycket pengar som helst att göra inom tjänstesektorn och mer blir det för varje år. Det gäller bara att komma åt dem. MIN ANDRA VIKTIGA FRÅGA som gäller tillkomsten av GATS är denna: Vem var det som ville ha avtalet? Det var de rika industrinationerna i väst, de som har det största inslaget av tjänsteproduktion i sina egna ekonomier och som ser störst möjligheter att få fördelar av en liberalisering av den globala tjänstemarknaden. USA:s intresse är nämnt. Men också Sverige var mycket angeläget. I den proposition om svenskt medlemskap i WTO som den socialdemokratiska regeringen lade fram 1994 uttryckte man sin tillfredsställelse över att GATS-avtalet ingick i det nybildade WTO. Och på senare tid har vår nuvarande handelsminister Leif Pagrotsky bekräftat detta. Sverige var en pådrivande part under de förhandlingar som ledde fram till GATS (2), skriver han och han understryker att avtalet är viktigt för att det gynnar Sveriges export av tjänster till andra länder. Denna svenska inställning är inte överraskande. Det är den svenska modellens gamla talesätt att Det som är bra för Volvo är bra för Sverige som nu också gäller de företag som verkar inom servicesektorn. Men bakom dessa nationer, det vill säga själva medlemmarna i WTO som formellt sluter avtalen, finns de direkta företrädarna för det kapital som ska växa på den här tjänstemarknaden. De var minst sagt aktiva under Uruguayrundan och de började agera för ett multilateralt tjänstehandelsavtal redan för 20 år sedan. De stora transnationella serviceföretagen agerar bland annat genom inflytelserika lobbyingorganisationer. I USA finns t ex US Coalition of Service Industries (USCSI) och i Europa The European Services Forum (ESF). I den senare är Svenskt Näringsliv medlem. Det finns klara och entydiga belägg för att den här sortens organisationer spelat en avgörande roll vid tillkomsten av GATS, och alltjämt gör det, t ex i de pågående förhandlingarna om nya GATS-åtaganden av WTO-länderna. David Hartridge, som tidigare var direktör vid WTO:s tjänstedivision har t ex offentligt sagt följande: Utan de enorma påtryckningarna som genererades av den amerikanska finansiella tjänstesektorn, särskilt företag som American Express och CitiCorp, skulle det inte ha blivit någon överenskommelse om tjänster. (3) Och Leon Britten, EU:s tidigare handelskommissionär, har intygat att de nära banden mellan den europeiska och den amerikanska industrin...var en väsentlig faktor då den uppgörelsen till sist träffades. (3) De här lobbyingorganisationerna är inte särskilt förtegna om sina insatser. Deras hemsidor på Internet, där de ganska ingående beskriver och rapporterar om sin verksamhet, skvallrar om att de är stolta över vad de åstadkommer. Här kan man också ana sig till den kollegiala atmosfär som utmärker umgänget mellan höga funktionärer inom WTO och EU, å ena sidan, och storföretagens ledare och representanter, å den andra. Det smakar herrklubb på långt håll. Man får en stark känsla av att företagsledarna och kapitalägarna rör sig som barn i huset hos EU-kommissionen i Bryssel och WTO-direktörerna i Geneve. De tycks ha tillträde till möten och tillgång till information som de folkvalda i EU-parlamentet inte har.
4 MIN TREDJE FRÅGA som gäller den historiska bakgrunden är: Varför ser GATS-avtalet ut som det gör vilka idéer ligger bakom det? Min utgångspunkt här är att idéer är viktiga: idéer har konsekvenser. Vidare: När idéer blir riktigt starka uppfattar vi dem gärna som självklara sanningar och de får nästan samma status som naturlagar. När jag växte upp trodde jag till exempel att flickor inte kunde spela fotboll. Det var en mycket stark idé på den tiden. Sådana dominerande idéer har det som den italienske marxisten Antonio Gramsci kallade hegemoni. De blir de idéer som gäller. Under de år som gick, från det att det gamla GATT-avtalet skrevs under i slutet av 1940-talet tills det nya WTO, med bl a GATS-avtalet, kom till 1993, upplevde världen ett totalt och dramatiskt skifte av de idéer som dominerar våra tankar och handlingar. När vi tog steget in i 1990-talet var Berlinmuren borta och öststatskommunismens sammanbrott ett faktum. Då publicerades den mycket uppmärksammade boken Historiens slut som proklamerade den USA-dominerade västvärldens totala seger. Inte bara kommunismen kunde slänga sig i väggen, utan också den demokratiska socialism som bl a Olof Palme stod för. Kvar fanns nu bara Den Enda Vägen. På skylten stod det Nyliberalism. Susan George, vice ordförande i franska Attac, beskriver denna dramatiska förändring av de förhärskande idéerna på följande sätt: För femtio år sedan, i andra världskrigets kölvatten, var nyliberalismen en extremt marginaliserad åsikt, helt utanför den politiska huvudfårans debatt. Dess fåtaliga förespråkare predikade för varandra eller vandrade i öknen alla andra var keynesianer, socialdemokrater, kristdemokrater eller någon sorts marxister. (4) Här är inte platsen att diskutera hur detta dramatiska idéskifte kunde äga rum. Här ska istället bara konstateras att GATS-avtalet passar de nya dominerande idéerna som hand i handske. Det är verkligen ett barn av sin tid. När vi läser GATS-avtalet är det uppenbart att det är ett beställningsverk från den nyliberala tankeverkstaden. Att förstå GATS: Avtalets konstruktion och nyckelbegrepp Så långt den historiska bakgrunden. Ett annat, lika nödvändigt sätt att närma sig GATS är förstås att läsa själva avtalstexten och komma underfund med avtalets konstruktion. Det är inte något man gör på en kafferast. Det som följer är bara en summarisk förklaring av några nyckelbegrepp. Men innan jag börjar kan det vara viktigt att ha följande i klart för sig: Länder kan bedriva tjänstehandel med varandra både med och utan GATS-avtal. Vad GATS-avtalet gör är att det reglerar staten samtidigt som själva ekonomin avregleras, både genom GATS-avtalet och genom andra politiska beslut. Det är staten som åläggs skyldigheter genom GATS-avtalet och löper risken att bestraffas om den inte lever upp till avtalet. I den artikel som jag citerade inledningsvis säger UD-tjänstemannen Anders Ahnlid mycket riktigt att avtalet kan liknas vid något av en tvångströja, men, ur ekonomiskt perspektiv, en mjuk och behaglig sådan. Nu till några viktiga punkter i GATS: Målsättningen är liberalisering. Man önskar uppnå en snabb och gradvis ökad liberalisering av tjänstehandeln genom återkommande multilaterala förhandlingsrundor. Hela fjärde delen av avtalet har rubriken Fortlöpande liberalisering. Avtalet omfattar alla slags tjänster: varje tjänst inom vilken sektor som helst Det handlar om sjukvård, utbildning, miljötjänster, finansiella tjänster, anläggnings- och konstruktionsarbete.. Vad en tjänst är för något (till skillnad från en annan vara) definieras däremot inte. En del tjänster är undantagna, men det gäller inte ett visst slags tjänster inom en viss sektor, utan det gäller tjänster som tillhandahålls i samband med utövandet av statliga befogenheter. Undantaget gäller dock inte om tjänsten tillhandahålls på kommersiella grunder eller i konkurrens med en eller flera tillhandahållare av tjänster. Avtalet innehåller allmänna skyldigheter och bestämmelser som gäller alla tjänster: Mest Gynnad Nation-bestämmelsen innebär att ingen utländsk tjänsteleverantör ska behandlas mindre gynnsamt än någon annan som tillhandahåller liknande tjänster. Det finns dock möjligheter att begära undantag från Mest Gynnad Nation-bestämmelsen. Inhemska regleringar, d v s lagar och bestämmelser som ställer olika krav på kvalitet, standard och förfaranden när en tjänst tillhandahålls, tillåts, men de får inte vara onödigt betungande för dem som bedriver handel med tjänster. Regler ska utarbetas som beskriver vad som är onödigt betungande. Avtalet innehåller också regler för särskilda åtaganden. Detta är en mycket viktig del av avtalet. GATS-avtalet är nämligen från början närmast ett skelett av olika regler. Det är först när WTO-länderna gör dessa särskilda åtaganden som avtalet på allvar får muskler. Det går till så att varje land upprättar en bindningslista där man anger vilka slags tjänster som man gör särskilda
5 åtaganden för. Det finns två slags särskilda åtaganden: marknadstillträde betyder att serviceföretag i andra WTO-länder ges rätt att etablera sig för att tillhandahålla en viss tjänst nationell behandling betyder att dessa utländska serviceföretag ska ha lika gynnsamma villkor som landets egna tjänsteleverantörer Både när det gäller marknadstillträde och nationell behandling kan man i bindningslistan ange begränsningar när man gör åtagandet. För att WTO-medlemmarna ska vara klara över vilka åtaganden man gjort tillämpar man ett klassifikationssystem för tjänsterna. För det första sorteras tjänsterna på tolv olika sektorer: Affärstjänster, Kommunikation, Anläggningsverksamhet, Distribution, Utbildning, Miljötjänster, Finansiella tjänster, Sjukvård, Turism, Fritid, sport och kultur, Transporter, Övrigt. Varje sektor har undersektorer. För det andra har man definierat fyra olika leveranssätt som en tjänst kan tillhandahållas på: Över nationsgränser: jag ringer ett telefonsamtal till Italien. (1) Konsumtion utomlands: jag deltar i en kurs i USA (2) Kommersiell närvaro: en tysk affärskedja öppnar butiker Sverige (i praktiken ett investeringsavtal inom tjänsteområdet) (3) Närvaro av fysisk person: en arkitekt från Danmark tillhandahåller sina tjänster i Sverige (4) För den som vill veta vad Sverige har gjort för åtaganden under GATS är det självklart att fråga sig vad som står i bindningslistan. Tyvärr är denna i det närmaste oläslig för en vanlig medborgare. Den är på engelska och fullmatad med kolumner, noter, förkortningar och specialtermer. Jämförd med denna bindningslista är Riksförsäkringsverkets deklarationsbilaga ett pedagogiskt mästerverk. Men bindningslistan är naturligtvis en offentlig handling och den är tillgänglig på Internet. Här kommer ett smakprov: Det sägs ofta av ansvariga politiker och tjänstemännen inom GATS-byråkratin att varje land bestämmer själv vilka särskilda åtaganden man gör. Alltså: När man vill göra ett åtagande sätter man upp det på sin bindningslista. Men det här är nog en version som hör hemma i söndagsskolan. I själva verket är bindningslistorna resultatet av förhandlingar som sker bortom medborgarnas insyn och kontroll. Just nu pågår en sådan förhandlingsprocess. Varje WTO-medlem ska senast 30 juni 2002 ha lagt fram sina krav på marknadstillträde i andra länder och före 31 mars 2003 ska man lägga fram sina bud, som visar vilka åtaganden man själv är beredd att göra. Av allt att döma kommer denna förhandlingsprocess sedan att löpa samman med övriga förhandlingar i den så kallade runda som beslutades om i Doha, Qatar, i november Det blir naturligtvis ett tagande och givande och fortfarande bakom stängda dörrar. Sveriges självständighet minskar ytterligare genom att vi är medlemmar i EU och ska samordna vårt agerande med övriga EU-länder. GATS-avtalet reglerar också möjligheten för ett land att ta tillbaka åtaganden som man gjort på sin bindningslista. Teoretiskt finns möjligheten att ändra i listorna, men det är mycket besvärligt och förenat med stora ekonomiska risktaganden. Därför brukar vi beskriva liberaliseringslogiken i GATS-avtalet som att det finns bara en väg framåt
6 och ingen väg tillbaka. Så som avtalet är konstruerat kan medborgarnas bara påverka hastigheten i den ökande liberaliseringen. Om GATS-avtalet får muskler genom de särskilda åtagandena, kan det sägas ha vassa tänder genom tillgången till WTO:s tvistlösningsorgan. Den här ordningen ger WTO en överstatlig makt att utdöma sanktioner, vid sidan både av de enskilda nationerna och deras rättssystem och av FN-systemet. I slutändan avgörs alltså viktiga konflikter, som kanske är av politiskt kontroversiell karaktär, av en panel med ett fåtal specialister på handelsfrågor inte av medborgarna i demokratisk ordning. När det gäller statlig upphandling och subventioner säger avtalet att man skall arbeta fram regler. Avtalet innehåller också regler om monopol. Positioner i civilsamhälle och etablissemang Det har ännu inte förts någon offentlig debatt i Sverige om GATS-avtalet. Däremot finns mängder av information på Internet, både från dem som gillar och försvarar GATSavtalet och från dem som är kritiska och oroliga. Någon egentlig dialog kan man inte tala om. Jag ska avsluta med att i rubrikform antyda hur de olika positionerna kan formuleras i några viktiga frågor: Kritik - GATS är ett uttalat nyliberalt projekt som ökar företagens makt på medborgarnas bekostnad - GATS är ett potentiellt hot mot den offentliga sektorn - GATS skapas och administreras bortom medborgarnas insyn och kontroll. - GATS skapas och tillämpas på de rika i-ländernas villkor - Avtalet säger att det som sker inom den internationella tjänstehandeln ska utvärderas av Tjänstehandelsrådet. Detta har inte skett. - Om ett lands regering gör ett särskilt åtagande kan en kommande regering inte ta tillbaka det - Ett lands regering kan under det mörklagda förhandlingsspelet tvingas till eftergifter Försvar - Vi vill bara ta bort onödiga handelshinder - Privatisering av offentlig verksamhet har inget med GATS att göra. Privatisering är en nationell, politisk fråga. - WTO är ett exempel på representativ demokrati. - GATS tar hänsyn till u-ländernas situation - Det förs utvärderingsdiskussioner i Tjänstehandelsrådet - Kanske borde man förenkla reglerna för ändringar i bindningslistorna - Varje land gör bara de åtaganden det själv vill göra Källor: (1) Internationella studier, nr (2) bis, Bibliotek i samhälle, nr (3) GATS and Corporate Political Power/Erik Wesselius, Corporate Europe Observatory (4) Socialistisk debatt nr (5) nyliberalism modern politisk åsiktsriktning, som starkt betonar den privata äganderätten och motsätter sig statsingripanden i ekonomin. Tilltron till marknadskrafterna och misstron mot staten omsätts i krav på avreglering och privatisering av offentlig verksamhet, såsom transporter, sjukvård och utbildning. (Ur uppslagsverket Focus 1996)
GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services
GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets
Läs merGATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi
GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.
Läs merFickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse
Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,
Läs merValmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014
Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma
Läs merKritiken av GATS - avtalet för tjänstehandel inom WTO
Kritiken av GATS - avtalet för tjänstehandel inom WTO Kritiken av GATS har ofta koncentrerats till två artiklar som gäller dels det s k undantaget för offentlig sektor och dels artikeln som sätter villkor
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merKommerskollegiums utredning: "Konsekvenser för u-länderna av WTO-avtalen", GATS-kapitlet:
1(8) Kommerskollegiums utredning: "Konsekvenser för u-länderna av WTO-avtalen", GATS-kapitlet: Några kommentarer Åsa Wohlin, Attac 1. Uppdraget (FS) = hänvisning till kommentarerna från Maud Johansson,
Läs merKontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister
2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merEkonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes
Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser
Läs merFöretagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar?
Företagare i debatten Vem vågar och vilka lyssnar? februari 2006 FÖRETAGARE I DEN POLITISKA DEBATTEN Vem vågar och vilka lyssnar? Under de senaste veckorna har det pågått en debatt om företagsledare ska
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merTRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights
TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merTentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18
Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G
Läs merVilja lyckas. Rätt väg
Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte
Läs merInformatör åt polisen lämnades utan skydd
Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merBeredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne
Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Christina Ståhl Strateg/koordinator 044-309 30 55 Datum 2009-09-01 1 (5) Redovisning från beredningens deltagande i Ystad Military Tattoo augusti 2009
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merML 130313. För något år sedan ställde jag två frågor till en lång rad experter på svensk kemikaliepolitik:
ML 130313 Anförande offentlig upphandling 130314 - slutversionen Kemikaliepolitiken är en symfoniorkester För något år sedan ställde jag två frågor till en lång rad experter på svensk kemikaliepolitik:
Läs merLuk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222
Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222 Det börjar dra ihop sig för Jesus och hans vänner. De känner det nog i luften. Jesus känner på sig att det kommer att hända något. Det syns på honom, det hörs
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merBättre Självförtroende NU!
Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merDet viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.
Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit
Läs merHögskola eller folkhögskola? Det är frågan!
Publicerad nr 4-5 2008. Författare Hans-Erik Olson Avdelning Debatt Högskola eller folkhögskola? Det är frågan! Har fritidsledarutbildningen kommit till vägs ände? Skolorna har inte lyckat reda ut om de
Läs merLissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!
Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merLäget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merVarför är jag domare. Roller och förväntningar
Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merÖppen data och vad vi kan vinna på att offentliggöra uppgifter! Formatdag i västerås 2015-11-17 Björn Hagström bjorn.
Öppen data och vad vi kan vinna på att offentliggöra uppgifter! Formatdag i västerås 2015-11-17 Björn Hagström bjorn.hagstrom@orebrolse Den information vi har är ofta kopplad till personer. Grundregeln
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merBRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA
Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs merKärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra
Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Gunnesboskolan Klass 9B Rasmus Johannesson 21 maj 2010 Senait Bohlin Fredrik Alvén 1 Innehållsförteckning Inledning
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merBryssel den 16 december 2002
,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL
Läs merLika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet
1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden
Läs merVad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?
Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merKoncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010
Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merStudier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND
Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND 2013 Utbildningarna riktar sig till tre olika delar av vår organisation; medlemmarna, s-föreningarna och de förtroendevalda. Studieprogrammet är basen som vi
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merAlvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/
Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Trots att Alvar Bogren ofta föredrar att arbeta i bakgrunden så har han under många
Läs mer1989 års förhandlingar
den offentliga och den privata sektorn var 5 procent. En nollställning var nödvändig. Yrkande om lönehöjning med 3,4 procent från den 1 janauri 1988 inlämnades redan i början av december 1987 till SAV.
Läs merJulia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version
Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling
Läs merCentrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare.
*Lokförarbladet* Nr 38, April 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Snart kommer fönstertvätten igång igen. Som förare är det bra om du rapporterar till Ståg om fönstertvätt i
Läs merInspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland
Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merKommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen
SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet
Läs merFöretagsledarens lön. nr50. pocketbiblioteket sns förlag
Företagsledarens lön c l a s b e r g st r ö m nr50 pocketbiblioteket sns förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS är en oberoende
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology
Läs merANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade
Läs merÖvningsmaterial till Pod-utbildningen Förhandlingsteknik
Övningsmaterial till Pod-utbildningen Förhandlingsteknik Avsnitt 1 Introduktion En förhandling är en process för att tillfredsställa två eller flera parters olika behov. Utifrån definitionen ovan, fundera
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merRegelförenkling i valet 2010 Vad lovar politikerna och vad säger företagarna?
Regelförenkling i valet 2010 Vad lovar politikerna och vad säger företagarna? Intervjuer med ledande företrädare för riksdagspartierna och SKOP-undersökning med svenska företagare. 1 Regelförenklingsfrågorna
Läs merMedia styr alla dina intressenter
Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merMånadsbrev Maj 2011. I korthet: MIDAS Fem största innehav: Palfinger 7,4% Temenos 6,9% Andritz 6,5% Imtech 6,2% Fuchs 6,0% Största positivt bidrag
Månadsbrev Maj 2011 Strategi under maj Andhämtningspaus gav korrektion Vi varnade i förra månadsbrevet för en andhämtningspaus på aktiemarknaderna efter de starka resultatrapporterna. Vilket skulle kunna
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merFrågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)
Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det
Läs merSkulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för
Läs merHerren behöver dem. Av: Johannes Djerf
Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merProtokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)
Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:
Läs merAllmän bakgrund till förändringarna i licens/försäkringssystemen inför 2016.
Allmän bakgrund till förändringarna i licens/försäkringssystemen inför 2016. Under hösten 2015 har ärendet varit uppe på samtliga styrelsemöten. I protollen har vid flera tillfällen redovisats en bakgrund
Läs merMotion till riksdagen 1987/88:Bo248
Motion till riksdagen 1987/88: av Jan Sandberg (m) om ungdomarnas bostadsmarknad stockholmsregionen En ond cirkel Olika socialdemokratiska regeringar har i sin iver att styra bostadsmarknaden genomdrivit
Läs merFrågor & svar om a-kassan. inför 7 september
Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum
Läs merInriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd
Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen Byt regering för jobb och välfärd LO-förbundens medlemmar är elektriker, svetsare, undersköterskor, servitriser, murare och kassörskor. Vi serverar
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merSÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N
SEPTEMBER 2003 SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N Varför behövs en kommun... Kommunen sköter mycket av allt det som behövs för att ett samhället ska fungera. Skola, snöröjning, äldreomsorg, bibliotek, brandkår,
Läs merEUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier
European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs mer