Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)
|
|
- Katarina Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar? Vems idé var det med ett TTIP-avtal? Varför bör vi inleda förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA just nu? Vad har EU att vinna? Varför är Europeiska unionen en viktig handelspartner för USA? Vem kommer att förhandla? Hur kommer förhandlarna att kunna ställas till ansvar? Hur lång tid kommer förhandlingarna att ta? Vem kommer att kunna dra nytta av TTIP-avtalet? När kan jag börja se fördelarna med TTIP-avtalet? Vad kommer TTIP-avtalet att ändra i mitt liv? Behöver jag oroa mig för att EU:s nuvarande standarder för konsument-, miljö- och hälsoskydd ska bli sämre? Vad kommer att hända med jordbruket? Kommer EU att tvingas importera amerikanska produkter gjorda av genetiskt modifierade organismer (GMO)? Kommer europeiska stormarknader att bli fulla av kött från amerikanska djur som fått hormoner? Kommer europeisk film att slås ut av en ström av amerikansk film?...9 Date: 14/06/2013
2 17. Kommer TTIP-avtalet automatiskt att stå över EU:s lagar? Hur kommer TTIP-avtalet att påverka resten av världen? Kommer TTIP-avtalet att göra att handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (Acta) kommer in bakvägen? Varför låter EU avtalet om tvistelösning mellan investerare och stat ingå i TTIP-avtalet? Betyder TTIP-avtalet slutet på multilaterala avtal och Doharundan? Kommer förhandlingarna att vara hemliga? Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar? Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (nedan kallat TTIP-avtalet) är namnet på ett handelsavtal som ska förhandlas fram mellan Europeiska unionen och Förenta staterna. Förhandlingarna kommer att inriktas på att avlägsna handelshinder (tullar, onödiga regleringar, restriktioner för investeringar) i en mängd olika ekonomiska sektorer för att det ska bli enklare att köpa och sälja varor och tjänster mellan EU och USA. EU och USA vill också göra det enklare för de egna företagen att investera i den andra partens ekonomi. 2. Vems idé var det med ett TTIP-avtal? Tanken på ett handelsavtal mellan EU och USA är inte ny. Regeringar, näringslivet och den akademiska världen har faktiskt diskuterat detta under en lång tid. På senare år har EU och USA börjat känna att tiden nu är mogen. Innan man beslöt att inleda förhandlingarna inrättade EU och USA år 2011 en arbetsgrupp av regeringsexperter som skulle se på vilket handels- och investeringsavtal mellan de två ekonomiska stormakterna som skulle kunna utvecklas. Ordförandeskapet för gruppen delades av EU:s handelskommissionär och USA:s handelsföreträdare. The High Level Working Group on Jobs and Growth (Högnivågruppen för sysselsättning och tillväxt), som den kallades, undersökte grundligt vilka möjligheter och eventuella svårigheter som ett avtal skulle kunna innebära. Gruppen drog slutsatsen att ett övergripande avtal inom alla sektorer skulle vara övervägande positivt och öppna upp handeln och ge välkommen skjuts åt den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen på båda sidor av Atlanten. Gruppen rekommenderade att förhandlingar inleds. Page 2 of 11
3 3. Varför bör vi inleda förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA just nu? Beslutet att inleda förhandlingar beror framförallt på den fortsatta ekonomiska krisen och att de multilaterala handelsförhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO) den s.k. utvecklingsagendan från Doha har kört fast. Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och höga råvarupriser betyder också att båda sidor är redo att diskutera jordbruk och ett öppnande av sina marknader. Ett handels- och investeringsavtal mellan världens två största ekonomier ger ett välkommet tillfälle att ge en skjuts åt tillväxt och sysselsättning på båda sidor av Atlanten. 4. Vad har EU att vinna? Liksom alltid innan det fattas ett beslut om att inleda förhandlingar om ett handelsavtal, gjorde EU sin egen konsekvensanalys av de möjliga effekterna av avtalet. EU beställde också en oberoende studie från London-baserade Centre for Economic Policy Research (CEPR). Studien som har titeln Reducing barriers to Transatlantic Trade redogör för de ekonomiska följderna av ett TTIP-avtal för både EU och USA. Enligt studien kan EU:s ekonomi komma att tjäna i storleksordningen 119 miljarder euro per år, vilket motsvarar ett extra tillskott på 545 euro för ett genomsnittligt hushåll i EU. Enligt studien kan USA:s ekonomi komma att tjäna i storleksordningen 95 miljarder euro per år eller 655 euro per amerikansk familj. Dessa fördelar skulle kosta mycket lite, eftersom de skulle vara resultatet av att tullarna avlägsnas och att onödiga regleringar och byråkratiskt krångel som nu gör det svårt att köpa och sälja över Atlanten försvinner. Den extra ekonomiska tillväxt som TTIP-avtalet förväntas leda till kommer att gagna alla människor. Att främja handeln är ett bra sätt att stimulera våra ekonomier genom att man skapar en ökad efterfrågan och ett ökat utbud utan att de offentliga utgifterna eller den offentliga upplåningen behöver öka. TTIP-avtalet skulle alltså bli billigast tänkbara stimulanspaket. Även om tullarna mellan EU och USA redan är låga (i genomsnitt 4 %), betyder den kombinerade storleken på EU:s och USA:s ekonomier att avvecklingen av dem kommer att vara gynnsamt för sysselsättningen och tillväxten. Det område där förhandlingarna kan göra verkliga besparingar för företagen, skapa sysselsättningstillfällen och ge mervärde åt konsumenterna är avlägsnandet av onödiga regler och bestämmelser de s.k. icketariffära handelshindren. Icke-tariffära handelshinder är resultatet av skillnader i regleringar och standarder. Även om både EU och USA har välutvecklade system för säkerhet och konsumentskydd, kan det bli komplicerat att avlägsna dessa hinder därför att EU och USA ofta har olika tillvägagångssätt för att uppnå samma mål. Att behöva rätta sig efter två separata regeluppsättningar kan kosta tid och pengar. Page 3 of 11
4 Kostnaden för att handskas med onödig byråkrati kan betyda att motsvarigheten till en tull på % läggs till varupriset, en extra utgift som konsumenterna får betala. London-baserade Centre for Economic Policy Research (CEPR) har i en oberoende studie med titeln Reducing barriers to Transatlantic Trade beräknat att upp till 80 % av de ekonomiska fördelarna med TTIP-avtalet skulle komma från minskade kostnader för byråkrati och regleringar samt från liberaliseringen av handeln med tjänster och offentlig upphandling. Här är några praktiska exempel på detta: Både EU och USA har höga bilsäkerhetsstandarder. TTIP-avtalet skulle kunna göra det möjligt för parterna att godta varandras standarder så att bilar som har godkänts på en sida av Atlanten skulle kunna säljas på den andra sidan utan att behöva genomgå ytterligare tester eller anpassas för att uppfylla särskilda specifikationer. Liberaliseringen av handeln med tjänster skulle göra det tillåtet för europeiska flygbolag att bedriva inrikestrafik i USA. Om ett plan idag flyger från Paris till Los Angeles och hälften av passagerarna stiger av i New York, måste det flyga halvtomt till Los Angeles eftersom det inte får lov att ta ombord nya passagerare i New York. Att öppna upp amerikansk offentlig upphandling i USA för europeiska byggnadsfirmor skulle medföra att de kan konkurrera om stora projekt inom byggnation och transport i USA. Europeiska företag, arbetstagare och medborgare skulle kunna gagnas enormt av en mer öppen amerikansk marknad. EU har många mycket konkurrenskraftiga företag som producerar produkter och tjänster av högsta kvalitet, av vilka många är världsledande och mycket kända varumärken. På jordbruksområdet gör till exempel amerikanska växtskyddsregler att europeiska äpplen är bannlysta och de amerikanska reglerna för livsmedelssäkerhet att det är olagligt att importera många europeiska ostar. Om man avlägsnar tullar och andra handelshinder kommer europeiska producenter att kunna sälja mer till USA, vilket är gynnsamt för näringslivet och sysselsättningen. Att avlägsna hinder i EU för amerikanska produkter och tjänster kommer att betyda större urval och lägre priser för människor här i Europa. Vad som är helt klart är att båda sidor kommer att tjäna på att ytterligare öppna upp sina marknader för handel och investeringar. Alla kommer på så sätt att bli vinnare. 5. Varför är Europeiska unionen en viktig handelspartner för USA? Även i den nuvarande situationen när eurozonen håller på att återhämta sig från en ekonomisk kris, kommer handeln med Europa att erbjuda mycket stora möjligheter för våra amerikanska partner. EU är världens största ekonomi och dess 500 miljoner invånare har en genomsnittlig inkomst per capita på euro. Page 4 of 11
5 Detta betyder också att EU är världens största marknad. EU är den största importören av tillverkningsvaror och tjänster och EU står för det största antalet investeringar utomlands och tar emot flest investeringar från utländska företag i världen. EU är den största investeraren i USA (2011) och den näst största destinationen för amerikansk varuexport (2012) och den största marknaden för amerikansk export av tjänster (2010). EU är mycket bra på att förhandla fram frihandelsavtal. EU:s komplexa och omfattande frihandelsavtal med Sydkorea och Singapore kunde slutföras på den relativt korta tiden fyra år. EU arbetar hårt för att öppna upp marknader genom förhandlingar med andra länder som till exempel Indien, Japan, Vietnam och Malaysia. Såsom en av de mest öppna ekonomierna i världen, förblir EU frihandeln trogen. 6. Vem kommer att förhandla? På det handelspolitiska området förhandlar Europeiska kommissionen på EU:s och dess 27 medlemsstaters vägnar: en röst som företräder 500 miljoner människor är effektivare än om alla EU-medlemsstater skulle försöka förhandla var för sig. TTIP-avtalet är inget undantag och därför kommer EU:s handelskommissionär Karel De Gucht att företräda EU vid förhandlingsbordet. Kommissionen kommer att förhandla utifrån de riktlinjer som man enats om i rådet där EU-medlemsstaternas alla regeringar finns företrädda. Kommissionens avdelning för handel kommer att gå i spetsen, i nära samarbete med andra avdelningar inom kommissionen, särskilt de som ansvarar för de områden som förhandlingarna i huvudsak kommer att inriktas på. När det gäller USA är det Förenta staternas handelsföreträdare (USTR) som kommer att vara huvudförhandlare. 7. Hur kommer förhandlarna att kunna ställas till ansvar? Under hela förhandlingarna kommer Europeiska kommissionen att informera EUmedlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet om utvecklingen. Så snart förhandlarna har kommit fram till ett avtal, är det i sista hand rådet tillsammans med Europaparlamentet som kommer att granska och godkänna eller förkasta det slutliga avtalet. På USA:s sida är det den amerikanska kongressen. 8. Hur lång tid kommer förhandlingarna att ta? Om rådet godkänner riktlinjerna för förhandlingarna i juni 2013 såsom planerat och den amerikanska kongressen inte motsätter sig att förhandlingar inleds, kommer inledningen av de formella förhandlingarna troligen att ske under sommaren Page 5 of 11
6 Både EU och USA vill undvika åratal av förhandlingar. Den allmänna föreställningen är att det borde vara möjligt att få till stånd ett avtal inom ett par år, men det viktigaste är förstås att få ett bra resultat. Högnivågruppen, The High Level Working Group, som inrättades av EU och USA för att granska de möjliga effekterna av ett avtal om handel och investeringar har utarbetat en rapport med ett antal rekommendationer. Dessa rekommendationer ger förhandlarna en bra grund att utgå ifrån. 9. Vem kommer att kunna dra nytta av TTIP-avtalet? Förhandlingarna om TTIP-avtalet kommer att röra många delar av ekonomin, bland annat tillverkningsindustri, tjänster och jordbruk. Ett avlägsnande av handelshindren kommer att ge skjuts åt den ekonomiska tillväxten, skapa sysselsättningstillfällen och ge lägre priser. En oberoende studie från London-baserade Centre for Economic Policy Research (CEPR) menar att EU:s ekonomi kan komma att tjäna i storleksordningen 119 miljarder euro per år vilket motsvarar ett extra tillskott på 545 euro för ett genomsnittligt hushåll i EU och att USA:s ekonomi kan komma att tjäna i storleksordningen 95 miljarder euro per år. Exporten inom alla delar av ekonomin förväntas öka, vilket är bra för sysselsättningen. Vissa sektorer kommer troligen att öka sin export mer än andra. EU:s export till USA av motorfordon förväntas till exempel gå upp med 149 %. Detta återspeglar till en del vikten av en tvåvägshandel med delar och komponenter och den framtida ytterligare integrationen av EU:s och USA:s industrier. Det är inte bara handeln mellan EU och USA som förväntas öka. Till följd av den ökade efterfrågan på råvaror, komponenter och andra insatsvaror, förutspår man att också EU:s export till andra länder kommer att öka. Exporten till resten av världen av metallprodukter förutspås öka med 12 %, bearbetade livsmedelsprodukter med 9 %, kemikalier med 9 %, övriga tillverkade varor med 6 % och övrig transportutrustning med 6 %. TTIP-avtalet kommer att bli ett handelsavtal värdigt det tjugoförsta århundradet den ökade affärsverksamheten kommer inte bara att gynna de multinationella företagen, utan också små och medelstora företag, antingen genom att de exporterar själva eller genom att de är leverantörer till de större företagen. Den ekonomiska tillväxt och ökade produktivitet som avtalet skapar kommer att vara till fördel för arbetstagare både i EU och USA, både när det gäller lönesättning och nya arbetstillfällen och för både högutbildad och lågutbildad arbetskraft. Page 6 of 11
7 10. När kan jag börja se fördelarna med TTIP-avtalet? Förhandlingarna som sådana kommer troligen att pågå i ett par år. Efter det måste avtalet godkännas på EU:s sida av Europaparlamentet och alla EU:s medlemsstater och på USA:s sida av den amerikanska kongressen. Vi vill att så många tullar och andra handelshinder som möjligt ska ha avlägsnats när avtalet godkänns och blir lag. Ju snabbare detta kan ske, desto tidigare kan vi alla börja dra nytta av fördelarna. En del ändringar kan emellertid behöva en successiv infasning. 11. Vad kommer TTIP-avtalet att ändra i mitt liv? Överlag kommer alla i EU att kunna dra fördel av TTIP-avtalet med i storleksordningen 545 euro för ett genomsnittligt EU-hushåll. Vinsten kommer att bestå i billigare varor och tjänster. Priserna kommer att bli lägre därför att importtullarna på amerikanska varor kommer att avskaffas och onödiga regleringar som medför kostnader vid handel mellan EU och USA kommer att avlägsnas. Men vi kommer också att dra nytta av att EU och USA har enats om att godta varandras tekniska standarder på många områden, vilket betyder att tillverkarna istället för två separata uppsättningar specifikationer kan följa ett enda regelverk för både EU och USA. Detta minskade byråkratiska krångel kommer att ge lägre kostnader, vilket i sin tur kommer att leda till lägre priser. 12. Behöver jag oroa mig för att EU:s nuvarande standarder för konsument-, miljö- och hälsoskydd ska bli sämre? Nej. Vi kommer inte att förhandla om de nuvarande skyddsnivåerna bara för att få till stånd ett avtal. Vår höga skyddsnivå här i Europa är inte förhandlingsbar. Men låt oss inte glömma att även USA tar skyddet av medborgarna på största allvar. Förhandlingarna kommer inte att röra sig om sänkta standarder, utan om att ta bort tullar och onödigt byråkratiskt krångel, samtidigt som de höga standarderna bibehålls. Det kommer inte att bli några som helst kompromisser kring konsument-, miljö- och hälsoskydd. Men vi kommer att vara villiga att se pragmatiskt på om vi kan göra saker och ting bättre eller mer samordnat. Varje sida har självklart rätt att lagstifta om konsument-, miljö- och hälsoskydd på den nivå man anser lämplig. 13. Vad kommer att hända med jordbruket? Förhandlingarna om TTIP-avtalet kommer att inbegripa jordbruket. Att öppna upp jordbruksmarknaderna blir ömsesidigt och kommer att ge fördelar för både EU och USA. Page 7 of 11
8 USA är intresserat av att sälja mer av sina jordbruksråvaror som till exempel vete och soja. EU:s export till USA är mestadels matprodukter av ett högre värde såsom sprit, vin, öl och bearbetade livsmedelsprodukter (som till exempel ost, skinka och choklad). Europa har ett klart intresse av att sälja mer av de matprodukter av högsta kvalitet som produceras till USA. För närvarande är vissa europeiska matprodukter såsom äpplen och vissa ostar bannlysta på den amerikanska marknaden, medan andra omfattas av höga amerikanska tullar kött 30 %, drycker % och mejeriprodukter upp till 139 %. Om dessa tullar och andra hinder försvinner kommer detta att gynna EU:s export till USA. 14. Kommer EU att tvingas importera amerikanska produkter gjorda av genetiskt modifierade organismer (GMO)? Nej. Grundläggande lagstiftning, som till exempel rör genetiskt modifierade organismer eller som skyddar människors liv och hälsa, djurhälsa och djurskydd eller miljö- och konsumentintressen kommer inte att ingå i förhandlingarna. Enligt EU:s regler kan genetiskt modifierade organismer som godkänts för användning i livsmedel, foder och utsäde redan säljas i EU. Ansökningar om godkännande bedöms av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Hittills har myndigheten godkänt 49 genetiskt modifierade organismer. Den säkerhetsbedömning som Efsa gör innan en genetiskt modifierad organism får säljas i EU kommer inte att påverkas av förhandlingarna. Det är emellertid möjligt att det går att förenkla förfarandena med GMO-ansökningar utan att vi ger avkall på våra högt ställda krav. På så sätt skulle vi kunna minimera de handelshinder som beror på hur våra egna system fungerar. 15. Kommer europeiska stormarknader att bli fulla av kött från amerikanska djur som fått hormoner? Nej. Förhandlingarna kommer inte att gå ut på att göra ekonomiska vinster på bekostnad av våra konsumenters hälsa. Stränga EU-bestämmelser, som de som gäller hormoner, eller de som är till för att skydda människors liv och hälsa, djurhälsa och djurskydd eller miljö- och konsumentintressen, kommer inte att ingå i förhandlingarna. 16. Kommer europeisk film att slås ut av en ström av amerikansk film? Nej. EU har regler som skyddar Europas kulturella mångfald, som till exempel den rikedom som är ett resultat av de många språk som talas på vår kontinent. EU och medlemsstaterna har lagar som skyddar och främjar kulturell mångfald i filmproduktion och TV-sändningar den s.k. audiovisuella sektorn. EU kommer inte att kompromissa med denna rätt och förmåga att skydda Europas kulturarv. Page 8 of 11
9 Europeiska kommissionen anser att EU:s medlemsstater måste kunna fortsätta sin nuvarande handlingspolitik inom den audiovisuella sektorn, varken EU:s direktiv som påverkar den audiovisuella sektorn eller Media-programmen till stöd för EU:s filmindustri bör ändras genom TTIP-avtalet, och när TTIP-avtalet väl har börjat gälla, bör EU fortfarande kunna anpassa sina bestämmelser i den audiovisuella sektorn som ett svar på tekniska förändringar. 17. Kommer TTIP-avtalet automatiskt att stå över EU:s lagar? Nej. TTIP-avtalet kommer inte att automatiskt ha företräde framför, upphäva eller ändra EU:s lagar och bestämmelser. Alla ändringar av EU:s lagar, bestämmelser eller regelverk som görs i syfte att liberalisera handeln kommer att behöva godkännas av EU:s medlemsstater i rådet och av Europaparlamentet. 18. Hur kommer TTIP-avtalet att påverka resten av världen? Ett handelsavtal mellan EU och USA kommer att påverka världsekonomin positivt. En ökad handel mellan de två ekonomiska giganterna kommer till exempel att öka efterfrågan på råvaror, komponenter och andra insatsvaror som andra länder producerar. Detta förväntas ge ett tillskott till världsekonomin på 100 miljarder euro utöver den extra handeln mellan EU och USA. Ju mer omfattande avtalet mellan EU och USA blir, desto större blir förtjänsterna för resten av världen. Harmoniseringen av EU:s och USA:s tekniska standarder skulle mycket väl kunna ligga till grund för globala standarder. Den transatlantiska marknaden är så stor att om den hade en enda uppsättning regler skulle det vara i andra länders intresse att anta dem också. På så sätt skulle de bara behöva producera varor enligt en uppsättning specifikationer, vilket skulle göra den globala handeln enklare och billigare. 19. Kommer TTIP-avtalet att göra att handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (Acta) kommer in bakvägen? Nej. Avsikten med handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (Acta) var att få ett slut på handeln med varumärkesförfalskade varor. Det säger sig självt att Europaparlamentets ståndpunkt de röstade emot Acta-avtalet fullt ut kommer att respekteras. Acta-avtalet kommer alltså inte att komma in bakvägen. TTIP-avtalet kommer att bli ett mycket mer omfattande avtal som täcker många olika sektorer. Frågor som rör immateriella rättigheter (IPR) såsom regler om upphovsrätt Page 9 of 11
10 och varumärken kommer bara att vara en del av det. Både EU och USA har redan effektiva regler för att skydda immateriella rättigheter, även om deras tillvägagångssätt för att uppnå målet ibland är lite olika. Vi har inte för avsikt att harmonisera EU:s och USA:s lagar om immateriella rättigheter. Om man undersöker det begränsade antal frågor inom immateriella rättigheter som berör både EU och USA, skulle TTIP-avtalet kunna göra handeln oss emellan enklare utan att dessa regler försvagas. 20. Varför låter EU avtalet om tvistelösning mellan investerare och stat ingå i TTIP-avtalet? Europeiska kommissionen, EU:s medlemsstater och Europaparlamentet anser alla att avtalet om tvistelösning mellan investerare och stat (ISDS) är ett viktigt instrument för att skydda EU:s investerare utomlands. Det faktum att ett land har ett solitt rättsligt system är inte alltid en garanti att utländska investerare har ett adekvat skydd. En regering kan expropriera en investerare (till exempel genom nationalisering) eller anta lagar som gör deras investering värdelös, till exempel genom att plötsligt förbjuda en produkt som tillverkas i en fabrik som ägs av en utländsk investerare utan att betala någon kompensation. Om investerare hindras från att väcka talan vid en lokal domstol eller de lokala domstolarna är oförmögna att behandla ett klagomål på ett effektivt sätt, har investerarna ingenstans att vända sig med en talan om kompensation. Under sådana omständigheter kan en ISDS-klausul i ett investeringsavtal ge en extra säkerhet åt investerare genom att de garanteras ett forum där de kan väcka talan om kompensation. Även om EU och USA har utvecklade ekonomier, kan investerare stöta på problem som rör deras investeringar och som de inhemska domstolarna inte alltid kan behandla på ett effektivt sätt. Det är därför som vi anser att det är ett klart mervärde att TTIP-avtalet kommer att innehålla bestämmelser som skyddar investerare. Eftersom avtalet kommer att knyta samman världens två främsta ekonomier, kommer det också att leda till nya standarder för framtiden. Att inbegripa åtgärder för att skydda investerare hindrar inte regeringar från att anta lagar och leder inte till att lagar upphävs. Det som åtgärder i bästa fall kan leda till är att kompensation betalas ut. EU:s medlemsstater har lagstiftat på området i många år utan att detta har ifrågasatts. EU arbetar hur som helst nu på en större tydlighet för att garantera att genuina regleringsförfaranden inte med framgång ska kunna ifrågasättas. Europeiska kommissionen medger att systemet går att förbättra och har varit mycket aktiv när det gäller att utveckla FN:s nya regler för insyn när det gäller ISDS. I de bilaterala handelsavtal som EU förhandlar fram är syftet att få fram bättre regler, till exempel när det gäller statskontroll av skiljemän och en uppförandekod för dessa. Page 10 of 11
11 21. Betyder TTIP-avtalet slutet på multilaterala avtal och Doharundan? Nej, inte alls. De multilaterala handelsförhandlingar som förs i Världshandelsorganisationen (WTO) den s.k. Doharundan har kört fast, men det faktum att EU och USA har beslutat att inleda bilaterala förhandlingar betyder inte att vi slutat att arbeta för ett multilateralt tillvägagångssätt som involverar så många länder som möjligt. Tvärtom kan det bli så att TTIP-avtalet uppmuntrar andra att återuppliva WTO-förhandlingarna. Om EU och USA kan harmonisera många av sina regler och standarder, skulle detta dessutom kunna bli en grund för att skapa globala regler med de kostnadsbesparingar och ekonomiska fördelar som detta skulle medföra. 22. Kommer förhandlingarna att vara hemliga? För att handelsförhandlingar ska kunna fungera och bli framgångsrika krävs ett visst mått av konfidentialitet, annars skulle det vara som att visa den andra spelaren sina kort i ett kortspel. Under förhandlingarnas lopp kommer Europeiska kommissionen emellertid att fortsätta att ha kontakt med industri, branschorganisationer för handeln, konsumentorganisationer och andra företrädare för det civila samhället. Europeiska kommissionen kommer att hålla medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet underrättade om utvecklingen. När förhandlingarna har avslutats är det dessa två institutioner rådet som består av företrädare för medlemsstaternas regeringar och det direktvalda Europaparlamentet som kommer att godkänna eller förkasta avtalet. Page 11 of 11
Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merLäget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna
Läs merBryssel den 16 december 2002
,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL
Läs merU 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning
Läs merSTÖR VAR VÄNLIG TITTA BAKOM TTIP:S STÄNGDA DÖRRAR > FÖR MÅNGA FAGRA LÖFTEN OCH REELLA RISKER HANDEL SKA GÖRA VÄRLDEN BÄTTRE, INTE GYNNA STORFÖRETAG
Positionsdokument- FÖR MÅNGA FAGRA LÖFTEN OCH REELLA RISKER antaget av Europeiska Gröna Partiets valkonvent Februari 2014 VAR VÄNLIG STÖR TITTA BAKOM TTIP:S STÄNGDA DÖRRAR > FÖR MÅNGA FAGRA LÖFTEN OCH
Läs merMöjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet
Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merTTIP och EU:s övriga frihandelsavtal
TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal
Läs merUndsökning frihandel och TTIP
Undsökning frihandel och TTIP Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland företag som exporterar till eller importerar från USA. Syftet med undersökningen
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merTransatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium
Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,
Läs merKommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen
SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 05.09.2005 KOM(2005) 408 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om utveckling av en gemenskapspolitik för civil luftfart i förhållande till Australien 1.
Läs merGlobala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln
Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser
Läs merKOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT
Läs merRemissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)
Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna
Läs merEUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga
Läs merKontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister
2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.
Läs merMer handel mer välstånd
europa fokus #1 2015 i detta nummer malmström förhandlar med usa damberg om utrikeshandeln näringslivet positivt till ttip en tidning från eu-kommissionen Mer handel mer välstånd LEDARE Vi som tror på
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merVAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb
VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb Det företag ser som handelshinder är ofta inget annat än demokratiskt utformade regler som ska garantera miljö,
Läs merKommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.
Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition
Läs merValmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014
Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0163/7. Ändringsförslag. France Jamet, Danilo Oscar Lancini för ENF-gruppen
12.3.2019 B8-0163/7 7 Skäl K K. Förhandlingarna om TTIP har tydligt visat att de politiska och ekonomiska villkoren för ett övergripande handelsavtal mellan EU och USA i detta skede inte är uppfyllda på
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs mer1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0312/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen
19.10.2017 A8-0312/5 5 Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 september 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kloning av nötkreatur, svin,
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0262(COD) 10 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,
Läs merAnvända offentliga pengar på bästa sätt
Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga
Läs merENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET
ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-74
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel 4.10.2012 2012/2114(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-74 Förslag till betänkande Jan Zahradil (PE492.903v01-00) Finansiering av små och medelstora EU-företags
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs mer1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
samhällsskydd och beredskap Konsekvensanalys 1 (6) Farliga ämnen Shulin Nie 010 240 4211/076 808 3311 shulin.nie@msb.se Konsekvensutredning för förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merFickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse
Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.2.2008 SEK(2008) 193 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av rådets
Läs merRIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING
24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några
Läs merDet transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar. Regelverken
Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar Regelverken September 2013 2 Kommissionens ordförande José Manuel Barroso, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och USA:s president
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM104. Förordning om europeiska miljöräkenskaper. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om europeiska miljöräkenskaper Finansdepartementet 2013-05-23 Dokumentbeteckning KOM (2013) 247 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0311/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen
19.10.2017 A8-0311/5 5 Beaktandeled 6a (nytt) med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 september 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kloning av nötkreatur, svin,
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 2.10.2007 SEK(2007) 1238 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2004 PE 339.591/1-40 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-40 Förslag till betänkande (PE 339.591)
Läs merValet mellan människa och marknad
DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 12.3.2013 SWD(2013) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN OM DE FRAMTIDA HANDELSFÖRBINDELSERNA MELLAN EUROPEISKA
Läs merU 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen
U 34/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (ändring av det s.k. direktivet om fritidsbåtar)
Läs merUpphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare
Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 20.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning
Läs merFÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015
Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0031(COD) 14.10.2004 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv
Läs merUtvärdering och bedömning av handlingsplanen för djurskydd och djurs välbefinnande
15.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 81 E/25 65. Europaparlamentet föreslår att det ordnas en offentlig anbudsinfordran för att så effektivt som möjligt samordna administrationen av Europeana,
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC
KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Läs merTidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006
Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era
Läs merJuridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor
P7_TA-PROV(203)0056 Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor Europaparlamentets resolution av den 7 februari 203 om juridisk utbildning samordnare vid domstolarna (202/2864(RSP)) Europaparlamentet
Läs merSlutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014
Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning
Läs merDet övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) En mångfald av möjligheter för människor i Sverige
Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) En mångfald av möjligheter för människor i Sverige Ceta kommer att gynna människor i hela Sverige Det görs genom att tullar skrotas
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 13.4.2010 2009/2237(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skäliga inkomster för jordbrukare: en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.12.2001 KOM(2001) 759 slutlig 2001/0290 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 13.7.2005 PE 360.241v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 13.7.2005 PE 360.241v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-23 Förslag till yttrande (PE 357.833v01-00) Catherine Trautmann
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria En flygstrategi för Europa Näringsdepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM (2015) 598 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:1
Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen
Läs merCIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE
CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till
Läs merEUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR
EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på
Läs merTentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18
Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merag föret små om Smått
Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merYttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merEU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet
Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen
Läs mer