FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling /2237(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skäliga inkomster för jordbrukare: en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa (2009/2237(INI)) Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling Föredragande: José Bové PR\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...7 PE v /11 PR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om skäliga inkomster för jordbrukare: en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa (2009/2237(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa (KOM(2009)0591) och de arbetsdokument som utgör bilagor till meddelandet, med beaktande av de slutliga rekommendationerna från högnivågruppen för livsmedelsindustrins konkurrenskraft av den 17 mars , med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2009 om livsmedelspriserna i Europa 2, med beaktande av sin förklaring av den 19 februari 2008 om utredning av och åtgärder mot maktmissbruk som stormarknader med verksamhet i Europeiska unionen kan utöva 3, med beaktande av rådets slutsatser av den 29 mars 2010 om en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa 4, med beaktande av rekommendationerna från den internationella utvärderingen av vetenskap i jordbruket och teknik för utveckling (IAASTD) om global livsmedelsförsörjning, med FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världsbanken som medsponsorer, med beaktande av rapporten Agribusiness and the right to food (Jordbruksindustrin och rätten till livsmedel) av FN:s särskilda rapportör om rätten till livsmedel, med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-.../2010), och av följande skäl: A. De senaste prissvängningarna på livsmedel och handelsvaror har gett upphov till stark oro när det gäller livsmedelskedjornas funktion i Europa och världen. B. I kommissionens meddelande medges att dessa förändringar har lett till stora problem för jordbruksproducenterna och även varit till nackdel för konsumenterna _hlg_17_03_09_en.pdf 2 Antagna texter, P6_TA(2009) Antagna texter, P6_TA(2008) Inledningen till KOM(2009)0591. PR\ doc 3/11 PE v01-00

4 C. Trots de kraftiga prissänkningarna på jordbruksråvaror under 2008 förblev priserna för slutkonsumenterna i genomsnitt oförändrade eller höjdes till och med. D. Jordbrukets andel i tillväxten av förädlingsvärdet inom livsmedelsförsörjningskedjan har sjunkit från 31 procent 1995 till 24 procent 2005 i EU-25, och preliminär statistik för efterföljande år pekar på en ytterligare minskning av den andel som jordbrukarna får tillbaka, jämfört med en konstant ökning av bearbetningsföretagens och detaljisternas vinster. E. Den genomsnittlige jordbrukarens inkomst minskade med mer än tolv procent i EU-27 under F. I livsmedelsförsörjningskedjan ingår jordbrukare, bearbetningsföretag, grossister, detaljister, catering, restauranger och direktförsörjning från självförsörjande och privat produktion, och det är nödvändigt att ta hänsyn till denna komplexitet och stora mångfald för att förbättra hela kedjans bäraktighet. G. Kommissionen pekar i sitt meddelande på allvarliga problem, som utnyttjande av dominerande köparmakt, orättvisa kontraktsmetoder, begränsat marknadstillträde och brist på uppgifter om prissättningen och fördelningen av vinstmarginaler i livsmedelskedjan, vilket har ett nära samband med den ökade koncentrationen inom insatsvaru-, grossistoch detaljistsektorn. H. För stor koncentration leder till mindre variation i produktutbudet och förlorat kulturarv samt färre försäljningsställen, arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter. 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skyndsamt ta itu med problemet med orättvis vinstfördelning i livsmedelskedjan, särskilt med avseende på skäliga inkomster för jordbrukare. Öppenhet i prissättningen 2. Europaparlamentet konstaterar att det nyligen upprättade europeiska instrumentet för övervakning av livsmedelspriser är mycket komplext och inte på långa vägar motsvarar konsumenternas och jordbrukarnas behov av större insyn i prissättningen av livsmedel. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt genomföra pilotprojektet om inrättande av ett Europeiskt centrum för övervakning av priser och marginaler inom jordbruket, för vilket parlamentet och rådet godkände ett anslag på 1,5 miljoner euro inom ramen för 2010 års budget, och att inkludera en jämförelse av produktionskostnader och priser fritt gården inom viktiga jordbrukssektorer i olika territorier och med olika socioekonomiska förutsättningar. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överlämna ett lagstiftningsförslag om införande av obligatoriska årsrapporter från de 20 största handlarna, bearbetningsföretagen, grossisterna och detaljisterna med information om dels deras marknadsandelar (med uppgifter om egna varumärken) för viktiga livsmedelsvaror, dels deras försäljningsvolymer per månad, för att göra det möjligt för alla marknadsaktörer att bedöma utvecklingen i efterfrågan, tillgång och priser i livsmedelskedjan. PE v /11 PR\ doc

5 Konkurrenskraft 5. Europaparlamentet uppmanar konkurrensmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå att vidta åtgärder mot otillbörliga metoder från köparnas sida när det gäller dominerande grossister och detaljister som systematiskt försätter jordbrukarna i en ytterst ofördelaktig förhandlingsposition. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2010 överlämna en rapport till parlamentet med uppgifter om utnyttjande av köparmakt i EU, konkurrenshämmande agerande och orättvisa kontraktsmetoder i hela livsmedelskedjan tillsammans med förslag på lämpliga åtgärder. 7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överlämna ett lagstiftningsförslag om bättre tillämpning av konkurrensreglerna i livsmedelskedjan för att effektivt begränsa framväxten av dominerande marknadspositioner och stärka jordbrukarnas förhandlingsposition genom effektiva producentorganisationer samt små och medelstora företag. Utnyttjande av köparmakt och kontrakt 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omarbeta EU:s konkurrenslagstiftning för att förhindra de negativa följderna av koncentration som leder till att köparna utnyttjar sin makt i livsmedelskedjan, exempelvis genom försenade betalningar till jordbrukarna, framtvingade rabatter, återförsäljning av varor till underpris, krav på höga volymer samt avgifter och kostnader för att ha med en viss produkt i utbudet. 9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder mot utnyttjandet av egna varumärken genom påtvingade kontrakt som begränsar jordbrukarnas marknadstillträde, mot den systematiska minskningen av producentpriserna och mot snabbköpskedjornas inköpsallianser. 10. Europaparlamentet anser att kommissionens rekommendationer att främja vertikal integrering av livsmedelsindustrin inte tar hänsyn till behovet att utjämna jordbrukarnas och livsmedelsindustrins förhandlingspositioner. 11. Europaparlamentet varnar för att kontraktsjordbruk, vertikal integrering och terminsaffärer skulle kunna försvaga konkurrensen, särskilt mellan köparna, och ytterligare försvaga jordbrukarnas förhandlingspositioner. 12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja rättvisa kontrakt grundade på villkor som förhandlas fram av jordbrukar- och producentorganisationer, för att säkra bästa produktkvalitet och rättvisa priser, och att ta fram ett lättillgängligt system för skydd mot kontraktsbrott från köparnas sida. Spekulation 13. Europaparlamentet uppmanar EU att ställa krav på att en oberoende, global tillsynsmyndighet inrättas, som ska fastställa regler för råvaruterminer och optioner samt vidta stränga regleringsåtgärder mot världsomfattande spekulation i livsmedelsprodukter. PR\ doc 5/11 PE v01-00

6 14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka befogenheterna för EU:s varubörsmyndigheter för att begränsa och förhindra spekulation i livsmedelsprodukter och verka för ett genomförande av lämpliga EU-åtgärder så att spekulation i råvaror som inte är jordbruksvaror inte påverkar jordbruksråvaruterminerna. Självreglering 15. Europaparlamentet uppmanar rådet att främja initiativ till självreglering för att stärka jordbrukarnas förhandlingspositioner, särskilt genom stöd till producentorganisationer. 16. Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna gör det obligatoriskt med koder för god affärssed i livsmedelskedjan. Hållbara livsmedelssystem och livsmedelskvalitet 17. Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen i sitt meddelande bortser från sambandet mellan låga priser fritt gården och strukturell överproduktion samt konsekvenserna av detta för livsmedelskvaliteten och sysselsättningen i missgynnade regioner. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina framtida handlingsprogram ta med rekommendationerna från den internationella utvärderingen av vetenskap i jordbruket och teknik för utveckling (IAASTD) om global livsmedelsförsörjning och FN:s rapport Agribusiness and the right to food. 19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa EU:s hygienkrav för produkter som saluförs lokalt eller på avlägsna marknader och deras hållbarhetstid, att decentralisera och förenkla certifierings- och kontrollsystemen och att främja direkta förbindelser mellan producenter och konsumenter och korta livsmedelsförsörjningskedjor, vilket leder till bättre hållbarhet i enlighet med vad som har dokumenterats inom ramen för kommissionens forskningsprojekt. Självförsörjning, catering och livsmedelsavfall 20. Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen har bortsett från livsmedelskedjor som inte eller endast delvis är integrerade i marknadsekonomin, till exempel självförsörjande eller delvis självförsörjande produktion. 21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra reglerna för offentlig upphandling av cateringtjänster för att främja hållbara jordbruksmetoder, satsa på säsongsbundna livsmedel och minska beroendet av fossila insatsvaror i jordbruket. 22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder mot det enorma slöseriet med livsmedel i livsmedelskedjan, som i de flesta medlemsstater utgör upp till 30 procent av produktionen. 23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PE v /11 PR\ doc

7 MOTIVERING Ett av de viktigaste målen med den gemensamma jordbrukspolitiken var och är att garantera skäliga inkomster för jordbrukare. Jämfört med mål som den europeiska livsmedelsindustrins ökade produktivitet och stärkta globala konkurrenskraft verkar dock skäliga inkomster för jordbrukare inte stå särskilt högt på kommissionens dagordning. Kommissionen har upplyst parlamentet och rådet om allvarliga problem som undergräver livsmedelsförsörjningskedjans funktion i Europa. Problemen har blivit synliga på grund av de kraftiga prissvängningarna på handelsvaror i jordbruks- och livsmedelssektorn. Dessa problem tycks vara nära förknippade med en ökad koncentration inom bearbetningsindustrin samt bland grossister, detaljister och snabbköpskedjor, med deras växande marknadskraft och olika metoder för att utnyttja dominerande köparmakt i livsmedelskedjan. Kommissionen pekar dessutom på ett antal orättvisa kontraktsmetoder, begränsat marknadstillträde och oberättigade avgifter för att producenterna ska kunna ha med en viss livsmedelsprodukt i utbudet inom detaljhandelssektorn. Dessutom tar kommissionen i meddelandet upp frågan om varför jordbrukarna ges sjunkande priser fritt gården inom nästan alla sektorer, medan konsumenterna betalar samma pris som tidigare eller höjda priser för slutprodukterna som de köper. Det är dock svårt att få tag på uppgifter om vinstmarginalerna i sektorn. Som svar på dessa problem föreslår kommissionen en större öppenhet i prissättningen i hela livsmedelskedjan, i syfte att öka konkurrensen och därigenom bekämpa prissvängningar, och ett bättre informationsflöde mellan marknadsaktörerna i fråga om tillgång och efterfrågan, priser och kontrakt. För närvarande finns det dock mycket få uppgifter på medlemsstats- och EU-nivå om prissättningen i framställnings-, handels- och försäljningsledet. Detta betänkande innehåller förslag som har samlats in med utgångspunkt från ett arbetsdokument som föredraganden utarbetade för att uppmana alla intressenter att uttrycka sina åsikter om frågor som är viktiga för att förbättra livsmedelskedjans funktion och ge jordbrukarna skäliga inkomster. I resolutionsförslaget tas många av dessa förslag upp för att fördjupa funderingarna kring möjliga lösningar och uppmana kommissionen och rådet att vidta brådskande åtgärder. 1. Öppenhet Kommissionen föreslår åtgärder för att öka öppenheten i prissättningen inom livsmedelssektorn. Dessa innefattar främst en ökad öppenhet på derivatmarknaderna för jordbruksprodukter så att man ska kunna kontrollera överdriven spekulation i och prissvängningar på jordbruksprodukter. Kommissionen föreslår vidare ett europeiskt instrument för övervakning av livsmedelspriser och lättillgängliga tjänster för jämförelse av detaljhandelspriser. Dessa förslag innefattar dock inte åtgärder som skulle kunna öka öppenheten i fråga om fördelningen av mervärde och vinstmarginaler mellan och inom de olika sektorerna i PR\ doc 7/11 PE v01-00

8 livsmedelskedjan, dvs. information som avslöjar jordbrukarnas verkliga produktionskostnader i motsats till de priser som köparna erbjuder och vilka konsekvenser detta får för produktionsmetoderna, samt information om livsmedelskvaliteten, om omorganisationen av sektorn och om negativa effekter på miljön och liknande, eller information om den strukturella överproduktion som orsakas av vissa riktlinjer om försörjningskvantiteter och den minskning av producentpriser som är en följd av denna. Föredragandens uppfattning i detta hänseende återfinns i punkterna 2, 3 och Konkurrenskraft Kommissionen föreslår åtgärder som ska förbättra konkurrenskraften inom den europeiska livsmedelskedjan, främst genom att främja ytterligare integrering av livsmedelsindustrin på den inre marknaden och ta itu med de begränsningar av det regionala utbudet som strider mot principerna för den inre marknaden. Kommissionen ser också över utvalda miljönormer och system för ursprungsmärkning som kan hindra den gränsöverskridande handeln och föreslår att man ska stoppa utarbetandet av nationella och regionala system för ursprungsmärkning och ersätta dessa med en ny ram för geografiska beteckningar, handelsnormer och certifieringssystem inom ramen för dess kvalitetspolitik. Föredraganden beklagar dock djupt att förslagen inte tar hänsyn till de stora skillnader som finns i fråga om regional struktur, storlek, specialiseringsnivå, sysselsättningskapacitet och tillgång till statligt stöd för de många olika små, medelstora och stora företagen i livsmedelskedjan. De extremt stora skillnaderna mellan å ena sidan jordbrukarnas och å andra sidan bearbetningsföretagens, grossisternas och detaljisternas förhandlingsposition har resulterat i otillbörliga metoder från köparnas sida och ett konkurrenshämmande agerande. Inte heller beaktas de nationella och europeiska konkurrensmyndigheternas bristande ambition och bristfälliga agerande när det gäller att ta itu med dessa missförhållanden och vidta lämpliga åtgärder samt det priskrig som pågår mellan snabbköpskedjorna i nästan alla medlemsstater. Se föredragandens förslag i punkterna 5, 6 och Omorganisation av jordbruket och livsmedelskedjan Kommissionen föreslår åtgärder för att omorganisera jordbrukssektorn och livsmedelskedjorna och för att främja inrättandet av producentorganisationer inom jordbruket. Kommissionen föreslår till exempel att fokus bör läggas på mjölksektorn, och bortser från ett betydande antal högförädlade livsmedelsprodukter som utgör huvuddelen av hushållens konsumtion. Kommissionen vill även att en ny högnivågrupp inrättas för att förbättra konkurrenskraften inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, särskilt för små och medelstora företag, och att innovation och export ska främjas inom sektorn. Förslagen tar dock inte hänsyn till den stora mångfalden när det gäller jordbruksstrukturer och företagens storlek och deras respektive koppling till lokala, regionala, nationella eller internationella marknader, den stora mångfalden av förädlingsindustrier och de olika konkurrensnivåerna på de marknader och i de försörjningskedjor som de ingår i. Inte heller beaktas mångfalden av oberoende lokala detaljister, marknader, lokala livsmedelskedjor och PE v /11 PR\ doc

9 delvis självförsörjande livsmedelsförsörjningssystem som inte är beroende av marknadsutvecklingen, det stora beroendet av externa och ofta importerade insatsvaror och den stora sårbarheten hos de jordbruksproducenter i livsmedelskedjan som kommissionen betraktar som de mest konkurrenskraftiga producenterna på världsmarknaden eller den snabba minskningen av antalet små och medelstora företag, detaljister och butiker, särskilt i missgynnade landsbygdsområden. Konflikten mellan de europeiska konkurrensreglerna och kommissionens avsikt att förbättra producentorganisationernas förhandlingsposition så att de ska kunna få rimligt betalt för sina produkter berörs inte heller. Föredraganden behandlar dessa frågor i punkterna 7, 10, 11, 15 och Utnyttjande av köparmakt och kontrakt Kommissionen anser att åtgärder måste vidtas för att avskaffa orättvis kontraktspraxis mellan aktörerna i hela livsmedelsförsörjningskedjan. Kommissionen framhåller metoder som försenade betalningar, ensidiga ändringar i kontrakt, förskottsbetalningar till snabbköp som ett sätt att inleda förhandlingar och så vidare. De åtgärder som föreslås mot dessa metoder är dock begränsade till utbyte av bästa praxis, informationskampanjer och utarbetande av standardkontrakt som kan användas på frivillig basis. Förslagen innefattar dessutom inte åtgärder mot metoder som medför låga priser fritt gården genom krav på höga volymer och minusmarginaler (exklusiva priser för en viss köpare); åtgärder för fastställande av högsta avgifter och kostnader för att ha med en viss produkt i utbudet och åtgärder mot hot om att sluta köpa in en produkt; åtgärder mot utmätning av varor, omotiverade paketeringsavgifter, marknadsföringsavgifter, återbäringar och retroaktiva betalningar. De innefattar heller inte åtgärder mot oskäliga betalningsförseningar, vilket förekommer i nästan alla detaljistkedjor, och extra ersättning för marknadsföringsavgifter för att täcka kostnader för marknadsbrister; eller åtgärder för att förbättra producenters och konsumenters kunskaper om prissättning i hela livsmedelskedjan samt åtgärder för att kontrollera koncentrationen av så kallade kombinationsaktörer ( bundlers ) och uppköpare ( buying desks ) på EU-nivå. Föredraganden lägger fram förslag i punkterna 8 12 och Återförsäljning av varor till underpris När det gäller konkurrenshämmande förfaranden har kommissionen inte gjort något särskilt omnämnande av återförsäljning av varor till underpris, vilket är mycket vanligt i Europa. Kommissionen framhåller dock att det har förekommit ett betydande antal fall med karteller och prisbindning, gemensamma distributionsavtal och gemensamma inköpsavtal (inköpsallianser) samt kopplingsförbehåll och kombinationserbjudanden, och att användning av egna varumärken har ökat. Meddelandet innefattar dock inte uppgifter eller analyser i fråga om återförsäljning av varor till underpris, till exempel fallet med pastakartellen i Italien och liknande fall i Frankrike, Irland, Tyskland och i nya medlemsstater eller förslag där olika medlemsstaters erfarenheter av att tillämpa nationell lagstiftning mot återförsäljning av varor till underpris beaktas, vilket skulle kunna göra EU:s befintliga konkurrenslagstiftning effektivare när det gäller att förhindra och sätta stopp för dessa metoder. PR\ doc 9/11 PE v01-00

10 Se föredragandens förslag i punkterna 8 och 9. Dessutom skulle Europeiska centrumet för övervakning av priser och marginaler inom jordbruket kunna göra det möjligt att bestämma minimipris som täcker produktionskostnaderna och garanterar en skälig inkomst för jordbrukarna. Ett sådant pris skulle kunna fungera som referens vid förhandlingar mellan producentorganisationerna och de sektorer som ligger sist i livsmedelskedjan för att förhindra jordbrukarna från att sälja till underpris. 6. Förbättrad livsmedelskvalitet och hållbara livsmedelssystem Vidare tar meddelandet inte hänsyn till hur priserna förhåller sig till jordbruksföretagens storlek och priser fritt gård eller skillnader i jordbruksföretags beroende av externa insatsvaror (energi, foder och så vidare). Inte heller beaktas jordbruksmetodernas hållbarhet med avseende på de nya utmaningar, såsom klimatförändringarna och den minskade biologiska mångfalden, som anges i hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken och EU:s ekonomiska 2020-strategi; tillämpligheten av EU:s hygienkrav för produkter som saluförs lokalt eller på avlägsna marknader och deras hållbarhetstid; eller de olika kriterier för livsmedelskvalitet som omfattar mer än bara livsmedelssäkerhet. Förbättringar av livsmedelskedjornas funktion bör inbegripa en åtskillnad och översyn av hygienkraven, decentraliserade och förenklade certifierings- och kontrollsystem, främjande av direkta förbindelser mellan producenter och konsumenter samt korta livsmedelsförsörjningskedjor, vilket leder till bättre hållbarhet i enlighet med vad som har dokumenterats inom ramen för kommissionens forskningsprojekt. Dessutom bör producenter och konsumenter delta i utarbetandet av kriterier för kvalitet och rättvis handel. Föredraganden har nämnt dessa aspekter i punkterna 17, 18 och Självförsörjning, offentliga livsmedelskedjor, catering och livsmedelsavfall I meddelandet beaktas inte följande metoder: Livsmedelskedjor som inte eller endast delvis är integrerade i marknadsekonomin, till exempel självförsörjande eller delvis självförsörjande produktion, som fortfarande utgör en viktig del av livsmedelsförsörjningen i många medlemsstater, särskilt inom frukt- och grönsakssektorn. Offentlig och privat catering (inklusive kantiner och restauranger) med egna särskilda krav, prisstrukturer och konkurrensregler. Kriterier för miljömässig hållbarhet när det gäller förfaranden för upphandling av livsmedel (cateringtjänster) för att förbättra livsmedelskvaliteten och den lokala ekonomiska utvecklingen och samtidigt minska antalet livsmedelstransporter och beroendet av jordbrukskemikalier. De ytterst stora livsmedelsförlusterna i hela livsmedelskedjan, som i de flesta medlemsstater uppgår till 30 procent av de livsmedel som produceras och säljs. Den stora inverkan som EU:s livsmedelsprogram har på livsmedelsförsörjningskedjan genom att det förser 43 miljoner fattiga människor i Europa med mat. Programmet måste ses över så att lokala producenter och livsmedelskonsumenter förs närmare varandra. PE v /11 PR\ doc

11 Dessa punkter sammanfattas i punkterna 20, 21 och Spekulation Slutligen efterlyser föredraganden i punkterna 13 och 14 lämpliga åtgärder mot spekulation i livsmedelsprodukter. PR\ doc 11/11 PE v01-00