Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar. Regelverken
|
|
- Charlotta Gunnarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar Regelverken September 2013
2 2 Kommissionens ordförande José Manuel Barroso, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och USA:s president Barack Obama är överens om att det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar kan stödja de europeiska och amerikanska ekonomierna främst genom att minska de hinder som beror på regelverken. Undersökningar tyder på att minskad byråkrati och ett utökat samarbete mellan tillsynsmyndigheterna skulle svara för mellan två tredjedelar och fyra femtedelar av de vinster som ett avtal skulle leda till. Vad innebär detta egentligen? Här är svar på några av de frågor man kan ställa sig. 1. HUR KOMMER REGELVERKEN ATT FÖRÄNDRAS MED PARTNERSKAPSAVTA- LET? Regelverken består av föreskrifter och lagar som ska skydda människor mot risker när det gäller deras hälsa, säkerhet, miljö och ekonomiska trygghet. Med partnerskapet vill EU hitta praktiska sätt att göra EU:s och USA:s regelverk mer samstämmiga och samtidigt skydda människor. 2. VARFÖR? Det finns två skäl. Om man minskar byråkratin genom att göra det lättare för företagen att följa både amerikansk och europeisk lagstiftning skulle detta leda till lägre kostnader för handeln mellan EU och USA. Studier visar att det skulle kunna motsvara flera miljarder i tillväxt för våra ekonomier. Ett närmare samarbete med USA skulle dessutom göra våra regelverk effektivare. Tillsynsmyndigheter som samarbetar kan lära av varandra och sänka kostnaderna om de behöver göra färre inspektioner. Om partnerskapet leder till gemensamma arbetssätt är det också mer sannolikt att resten av världen går i samma riktning, vilket innebär en gradvis förändring till det bättre.
3 3. HUR? 3 Vi vill göra detta på två sätt genom att arbeta med gällande regelverk och genom att säkerställa en bättre samordning när vi antar nya föreskrifter. Det gällande regelverket kan hanteras på olika sätt: Man kan formellt erkänna att vissa föreskrifter i princip har samma verkan. Detta skulle innebära att företagen under vissa förutsättningar helt enkelt kan följa en uppsättning föreskrifter för att kunna sälja sina produkter på båda marknaderna. Båda parter kan i högre grad anpassa sina föreskrifter till internationellt fastställd praxis för att lösa problem. När föreskrifterna är väldigt olika i EU och USA kan tillsynsmyndigheterna anpassa sitt sätt att tillämpa föreskrifterna. För vissa föreskrifter skulle man kunna enas om särskilda lösningar när de viktigaste förhandlingarna om partnerskapet har avslutats. Andra föreskrifter kanske kräver mer tid och kan därför behöva tas upp i ett särskilt arbetsprogram med tydliga tidsplaner och mål. I rutorna nedan ges några exempel. Ökad samstämmighet i gällande föreskrifter: säkerhet hos bilar Säkerhetsföreskrifterna för bilar skiljer sig åt mellan USA och EU, även om slutresultatet är säkerhetsnivåer är jämförbara. Det finns ett särskilt europeiskt godkännandesystem som redan nu gör det möjligt att i Europa köra vissa bilar som är godkända i USA. Genom partnerskapet vill kommissionen få tillsynsmyndigheterna att formellt erkänna att viktiga delar av våra båda regelverk i grunden är desamma ur säkerhetshänseende. Exempel: EU och USA har olika men liknande säkerhetskrav när det t.ex. gäller ljus, dörrlås, bromsar, styrning, säten, bilbälten och elstyrda fönster. Många av dessa skulle formellt kunna erkännas garantera samma säkerhetsnivå. Bättre samordning inom ramen för gällande regelverk: kemikalier EU och USA reglerar kemikalier på olika sätt. Enligt EU:s föreskrifter ska alla kemikalier som säljs i Europa registreras hos Europeiska kemikaliemyndigheten. De amerikanska kraven är inte alls så stränga. Båda parter har dock förfaranden för att se till att produkterna är säkra. Inom ramen för dessa förfaranden finns det utrymme för bättre samordning. Exempel: Om tillsynsmyndigheterna kunde komma överens om att samordna sina säkerhetsbedömningar av samma kemikalier bedöma samma produkter samtidigt och utbyta information skulle företagen inte behöva upprepa vissa provningar. Detta skulle leda till besparingar både för företagen och för tillsynsmyndigheterna, som måste utvärdera provningarna. Exempel: Tillsynsmyndigheterna skulle också kunna komma överens om att fullt ut tillämpa ett befintligt internationellt avtal om klassificering och märkning av olika kemikalier. Detta skulle göra det lättare att bedriva handel mellan parterna och med parter i andra delar av världen. Det skulle också göra tillsynsmyndigheternas arbete mer effektivt och ändamålsenligt.
4 4 Vårt andra mål för förhandlingarna är att se till att tillsynsmyndigheterna samordnar sitt arbete bättre när de utformar föreskrifter för nya produkter eller uppdaterar föreskrifter om befintliga produkter. Det är nämligen lättare att minska skillnaderna redan från början än att ändra något när komplexa regelverk redan har utformats. På så sätt bör våra regelverk gradvis bli mer samstämmiga. Båda parter har förfaranden för att granska konsekvenserna av nya föreskrifter konsekvensbedömningar i EU och kostnads-nyttoanalyser i USA. I våra förfaranden måste vi se till konsekvenserna för handeln och investeringarna mellan EU och USA. När politiska beslut fattas på båda sidor av Atlanten kan vi då se till att vi är bättre informerade om eventuella konsekvenser av beslut som rör föreskrifter för den transatlantiska handeln och investeringarna. Det är dock viktigt att klargöra att den här typen av samarbete inte kommer att inskränka de demokratiska politiska besluten. EU och EU-länderna kommer även fortsättningsvis att kunna agera för att skydda sina medborgare från risker när det gäller hälsa, säkerhet, miljö och ekonomisk trygghet. Bättre samordning i framtiden: elbilar Elbilar ger stora möjligheter när det gäller att hantera och minska klimatförändringar och föroreningar och samtidigt främja tillväxt. Elbilar säljs redan av många företag på båda sidor om Atlanten. För att bilarna ska bli praktiska krävs dock ny infrastruktur samt teknik och standarder för att se till att de är säkra. Därför träffas EU:s och USA:s tillsynsmyndigheter och standardiseringsorgan i ett tidigt skede av processen för att försöka hitta gemensamma lösningar som möjliggör en verklig transatlantisk marknad. Exempel: Eftersom myndigheterna har samrått med varandra i ett tidigt skede av processen har de redan kommit överens om att inrätta provningslaboratorier på båda sidor om Atlanten. Laboratorierna kommer att samarbeta i frågor som rör säkerhets- och prestandakrav för eldrivna fordon och batterier. Exempel: Tack vare det tidiga informationsutbytet arbetar tillsynsmyndigheterna även med gemensamma transatlantiska standarder för stickproppar, uttag och annan utrustning som krävs för att ladda framtidens bilar.
5 5 4. DET HÄR LÅTER BRA. MEN HUR KAN VI VARA SÄKRA PÅ ATT FÖRHANDLIN- GARNA OM PARTNERSKAPSAVTALET INTE SÄNKER SÄKERHETS-, HÄLSOSKY- DDS-, KONSUMENTSKYDDS- OCH MILJÖSTANDARDERNA FÖR ATT TILLGO- DOSE FÖRETAGENS INTRESSEN? Av följande skäl: Tillsynsmyndigheterna dvs. de myndigheter som föreslår, antar och/eller genomför de föreskrifter som diskuteras kommer att delta i förhandlingarna. Förhandlingarna kommer att vara öppna. Kommissionen kommer att regelbundet informera berörda parter, t.ex. företag, fackliga organisationer och konsumentorganisationer, och följa med i de vanliga samråden med berörda parter vid eventuella ändringar av föreskrifter som måste göras. Det finns kontrollmekanismer. Europaparlamentet (EU-medborgarnas direktvalda företrädare) och rådet (de demokratiska regeringarna i de 28 EU-länderna) samt kongressen i USA måste godkänna resultatet av förhandlingarna. Folkets företrädare och ingen annan kommer att fatta det slutliga beslutet om huruvida avtalet är bra för EU och för USA. Naturligtvis befinner vi oss nu i början av förhandlingarna mellan de båda parterna. Resultatet av alla förhandlingar är en kompromiss därför kan vi per definition inte exakt förutsäga det slutliga resultatet. Men den här processen garanterar att den slutliga överenskommelsen kommer att vara den rätta för Europa. I alla händelser har parterna i förväg kommit överens om vad de siktar på. I förberedelser inför diskussionerna har EU och USA enats om att sträva efter att minska onödiga kostnader och administrativa dröjsmål som följer av regelverken och samtidigt säkerställa en nivå på skyddet för hälsa, säkerhet och miljö som båda parter anser vara lämplig MEN OM PARTNERSKAPET HANDLAR OM ATT ÖKA HANDELN SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT, INNEBÄR DET INTE DÅ ATT FÖRHANDLARNA KOMMER ATT FÖRSÖ- KA AVSKAFFA SÅ MÅNGA FÖRESKRIFTER SOM MÖJLIGT? Nej. Föreskrifter behövs av många skäl, t.ex. för att skydda miljön, garantera säkra produkter eller undvika en ny finanskris. Det främsta skälet till att vi har föreskrifter är att människor genom sina företrädare har bestämt 1 Högnivågrupp för tillväxt och sysselsättning, slutrapport, 11 februari 2013
6 6 att det är värt den kostnad de kan medföra för ekonomin. Detta ändras inte bara för att det förs handelsförhandlingar. För att uttrycka det klart och tydligt kommer inte partnerskapet att ändra på dessa demokratiska beslut. Det handlar inte om avreglering. Människor kommer även fortsättningsvis att vara skyddade. 6. OM PARTNERSKAPSAVTALET INTE KOMMER ATT ÄNDRA SÅ MYCKET, VAD TJÄNAR DET DÅ TILL? Det är felaktigt antagande, regelverken handlar inte bara om grundläggande politiska beslut om vilken nivå av skydd vi vill ha. Om man läser föreskrifter märker man i själva verket att de politiska besluten i de allra flesta fall bara utgör en liten del av innehållet. Det mesta handlar om tekniska mekanismer för att omsätta de politiska besluten i praktiken. Politiska beslut och tekniska detaljer: säkerhet i bilar Ett exempel är säkerhet i bilar, ett område vi redan nämnt. Det politiska beslutet när det gäller denna typ av föreskrifter är att bilen måste vara säker. Dörrarna måste t.ex. vara tillräckligt motståndskraftiga för att hålla för stötar och krockkuddarna måste fungera perfekt. Men föreskrifterna och standarderna för bilars säkerhet är mycket mer detaljerade än så. De reglerar också hur man ska genomföra provningar för att kontrollera om bilarna uppfyller alla krav. Provningsbestämmelserna reglerar t.ex. hur en provdocka för krocktester ska vara placerad och hur islaget vid en sådan provning ska simuleras. Dessa tekniska delarna av föreskrifterna är viktiga. Det är genom dessa vi ser till att de politiska besluten omsätts i praktiken. Ofta är skälet till att föreskrifterna skiljer sig åt från land till land inte att tillsynsmyndigheterna har valt att göra dem olika. De kan skilja sig åt av många olika skäl. Den mekanism som används i lagen kan ha varit den som då ansågs vara mest praktisk. Tillsynsmyndigheterna kan tidigare hade löst ett liknande problem på liknande sätt. De kan t.ex. rutinmässigt använda vissa vetenskapliga uppgifter eller göra vissa antaganden. Tillsynsmyndigheterna kanske inte kände till att problemet hade lösts på ett annorlunda sätt i andra länder, eftersom de inte var i kontakt med dessa länders myndigheter. I sådana fall är de tekniska skillnaderna oavsiktliga och inte följden av några medvetna politiska beslut. Det är snarast en slump att de skiljer sig åt. Det innebär också att föreskrifterna kan ändras utan att man ändrar de politiska beslut som ligger till grund för dem. Det är just detta som partnerskapsavtalet kommer att inriktas på. Resultatet kommer att bli ökad handel, fler arbetstillfällen, ökad tillväxt och fler produkter och tjänster som är lika säkra, hälsosamma och miljövänliga i framtiden som i dag.
7 7 7. MEN HUR KOMMER DET SIG ATT FÖRESKRIFTER OM MILJÖ, HÄLSA OCH SÄ- KERHET PÅVERKAR HANDELN? Statliga organ antar föreskrifter för att skydda människor mot risker när det gäller hälsa, säkerhet och miljö. Föreskrifterna skyddar också människor mot otillbörliga affärsmetoder och syftar till att hålla ordning i det finansiella systemet. Många föreskrifter fungerar på så sätt att det ställs vissa krav på företagen som de måste uppfylla för att kunna sälja sina produkter. Bland dessa ingår t.ex. krav på hållfastheten hos bilbälten, läkemedels effektivitet, typer av tillsatser som är tillåtna i livsmedel eller vad din bank måste informera dig om när det gäller risker med olika typer av investeringar. Om ett företag vill sälja sin produkt i ett annat land måste det naturligtvis följa de föreskrifter som gäller där, utöver de som gäller på dess hemmamarknad. Detta kan påverka handeln på tre sätt: Onödiga hinder: Föreskrifterna kan hindra ett utländskt företag från att överhuvudtaget sälja sin produkt t.ex. genom att kräva att produkterna ska ha tillverkats på ett visst sätt. Tidigare kunde vissa typer av blåmögelost från Europa inte säljas i Australien, eftersom tillsynsmyndigheterna ansåg att bara pastöriserad ost kunde vara säker. Men det faktum att vissa typer av blåmögelost inte är pastöriserade är en viktig del av det sätt på vilket de framställs. Därför kunde de europeiska osttillverkarna inte göra på något annat sätt. Detta innebar att sådana ostar under lång tid inte exporterades till Australien tills tillsynsmyndigheterna granskade nya vetenskapliga rön och ändrade sin uppfattning. Onödiga kostnader: Föreskrifterna kan också innebära att det blir alltför dyrt för en utländsk produkt att konkurrera effektivt på marknaden. Till för några år sedan var t.ex. europeiska bilar som skulle säljas i Sydkorea tvungna att uppfylla särskilda sydkoreanska säkerhetsnormer. För många företag innebar detta att kostnaden för helt separata produktionslinjer för en internationellt sett relativt liten marknad att det inte var värt att ge sig in på marknaden. Enligt ett nytt handelsavtal gick Sydkorea med på att erkänna de internationella standarder som tillämpas av EU som tillräckligt säkra för den sydkoreanska marknaden, vilket sedan dess har bidragit till att öka EU:s export till Sydkorea.
8 8 Onödigt dubbelarbete: Ett annat fall som är mycket vanligt förekommande i handeln mellan EU och USA är att företagen lyckas sälja sina produkter på båda marknaderna, trots att de måste följa två olika uppsättningar föreskrifter. Detta innebär samtidigt två uppsättningar kostnader, vilket gör det mycket dyrare att bedriva affärsverksamhet och i slutändan leder till att affärsverksamheten minskar. Godkännande av läkemedel är också ett bra exempel på hur denna typ av frågor har behandlats tidigare. Här har samarbetet mellan EU och USA minskat onödigt dubbelarbete, samtidigt som den hög konsumentskyddsnivån upprätthållits och till om med förstärkts. På båda sidor av Atlanten är förfarandet för godkännande av nya läkemedel av goda skäl mycket omständligt. Därför är det dyrt och tar lång tid. Det faktum att EU och USA tidigare hade separata och olika godkännandeförfaranden gjorde att kostnaderna blev ännu högre. Under de senaste åren har dock tillsynsmyndigheterna gjort stora framsteg med att anpassa förfarandena till varandra, och kostnaderna har därför sjunkit mycket. 8. HUR ÄR DET MED SÅDANA SVÅRA FRÅGOR SOM GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER (GMO)? KOMMER USA ATT TVINGA EU ATT GODTA DE AMERI- KANSKA REGLERNA? Nej. För det första kan ingen part i förhandlingarna tvinga den andra till något. Varje part vill få ut så mycket som möjligt av förhandlingarna, men slutresultatet måste godkännas av både USA och EU. Detta gäller i lika hög grad för GMO som för alla andra område. För det andra kommer EU:s grundlagstiftning om GMO inte att omfattas av förhandlingarna och den kommer därför inte att ändras på grund av dem. Enligt GMO- lagstiftningen får redan vissa genetiskt modifierade organismer säljas i EU, förutsatt att de har godkänts för användning som livsmedel, foder eller för sådd som grödor. Varje ansökan bedöms av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och presenteras därefter för EU-länderna, som beslutar om den ska godkännas eller inte. Hittills har 52 genetiskt modifierade organismer godkänts. Förhandlingarna kommer varken att påverka den säkerhetsbedömning som Efsa utför innan en genetiskt modifierad organism godkänns eller det förfaranden som jordbrukare, utsädesföretag och näringsidkare måste följa när de saluför sina produkter. EU och USA utbyter redan information om politik, bestämmelser och tekniska frågor när det gäller genetiskt modifierade organismer. Detta samarbete bidrar till att minska påverkan på handeln av våra respektive system för godkännande av GMO. Vi ser partnerskapsavtalet som ett tillfälle att förstärka detta samarbete.
9 9. HELA DETTA SAMARBETE OM REGELVERKEN TYCKS GYNNA DE STORA FÖRE- TAGEN. HUR PÅVERKAS DE MINDRE FÖRETAGEN? DET ÄR JU DESSA FÖRETAG SOM SYSSELSÄTTER FLEST MÄNNISKOR. 9 Samarbetet om regelverken kommer att gynna små och medelstora företag lika mycket, om inte mer, eftersom de påverkas mer av den här typen av hinder än storföretagen. Det beror på att kostnader som beror på regelverken inte är lägre för mindre företag bara för att de är mindre. Varje produkt, oavsett vem som tillverkar den, måste följa samma föreskrifter. Kostnaderna för att följa föreskrifterna är alltså redan från början proportionellt sett högre för små och medelstora företag. Det är lätt att inse att det påverkar dem i högre grad än stora företag att behöva följa två olika uppsättningarna föreskrifter. I många fall det är helt enkelt inte värt besväret. Ett effektivt partnerskapsavtal kan därför få stora konsekvenser genom att det gör det möjligt för små företag att utforska nya affärsmöjligheter på andra sidan Atlanten för första gången.
10
Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till
Läs merYttrande över förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om nya livsmedel
1 (5) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-02-19 2014-000497- Remiss Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 26 februari 2014 Livsmedelsverket Att: Niklas Montell Box 622 751
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0163/7. Ändringsförslag. France Jamet, Danilo Oscar Lancini för ENF-gruppen
12.3.2019 B8-0163/7 7 Skäl K K. Förhandlingarna om TTIP har tydligt visat att de politiska och ekonomiska villkoren för ett övergripande handelsavtal mellan EU och USA i detta skede inte är uppfyllda på
Läs merFrågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)
Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det
Läs merU 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 12.3.2013 SWD(2013) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN OM DE FRAMTIDA HANDELSFÖRBINDELSERNA MELLAN EUROPEISKA
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 24.9.2013 2013/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (2013/2116(INI))
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2017 COM(2017) 165 final 2017/0076 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av det bilaterala
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2017 COM(2017) 164 final 2017/0075 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det bilaterala avtalet mellan Europeiska unionen
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0312/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen
19.10.2017 A8-0312/5 5 Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 september 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kloning av nötkreatur, svin,
Läs merMöjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet
Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2017 SWD(2017) 479 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets
Läs merFörhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0359(COD) 11.4.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga
Läs merTTIP och EU:s övriga frihandelsavtal
TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel 2011/0437(COD) 4.7.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Läs merRapport om Europeiska rådets möte Göteborg
63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP
Läs merTTIP inifrån. Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) På väg mot ett handelsavtal mellan EU och USA
Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) På väg mot ett handelsavtal mellan EU och USA TTIP inifrån En översikt och genomgång kapitel för kapitel på klarspråk Handel Omslagsfoto
Läs merMeddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:
EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja
Läs merDet övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) En mångfald av möjligheter för människor i Sverige
Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) En mångfald av möjligheter för människor i Sverige Ceta kommer att gynna människor i hela Sverige Det görs genom att tullar skrotas
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0226 (COD) 12601/15 ADD 2 EF 183 ECOFIN 743 SURE 24 CODEC 1291 IA 10 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende:
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.
R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers
Läs merFörslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv
GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING
Läs merFör delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning
Läs merFrågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer
MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merRekommendation till RÅDETS BESLUT. om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal med Australien {SWD(2017) 292} {SWD(2017) 293}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.9.2017 COM(2017) 472 final Rekommendation till RÅDETS BESLUT om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal med Australien {SWD(2017) 292} {SWD(2017)
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 10.6.2013 2012/0334(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om
Läs merRiktlinje kring hantering av statligt stöd
Beslut Datum Diarienr 2018-11-20 2018/00216 1(6) GD-nummer 2018/00003-85 Riktlinje kring hantering av statligt stöd Syfte med riktlinjen Denna riktlinje beskriver översiktligt reglerna om statligt stöd
Läs merKommittédirektiv. EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Dir. 2018:116. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018
Kommittédirektiv EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder Dir. 2018:116 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018 Sammanfattning Inom kort förväntas Europeiska unionen besluta om ändringar
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2018 SWD(2018) 188 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för internationell handel 20.3.2015 2013/0433(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Läs merFörordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer
Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Inledande bestämmelser 1 [4231] Denna förordning är meddelad med stöd av 14
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 20.10.2014 2013/0418(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2013 SWD(2013) 235 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets
Läs merHearing om TTIP. Kommerskollegium 11 December 2013. Heidi Lund
Hearing om TTIP Kommerskollegium 11 December 2013 Heidi Lund Upplägg Utgångspunkter för hearingen: en förhandling och en utredning Hur hanteras tekniska handelshinder i ett frihandelsavtal? Regulativa
Läs merRESTREINT UE/EU RESTRICTED
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.11.2017 COM(2017) 670 final This document was downgraded/declassified Date 27.11.2017 By Matthias Petschke Authority DG/GROW Rekommendation till RÅDETS BESLUT om
Läs merBILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 25.10.2016 COM(2016) 710 final ANNEX 2 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Läs merFÖRBINDELSERNA: USA OCH KANADA
DE TRANSATLANTISKA FÖRBINDELSERNA: USA OCH KANADA EU, USA och Kanada delar värdena demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk och politisk frihet och har delvis samma utrikespolitiska och säkerhetsmässiga
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 13 september 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 13 september 2017 (OR. en) 12165/17 FÖLJENOT från: inkom den: 13 september 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: WTO 191 SERVICES 28 FDI 17 COASI 133 Jordi AYET PUIGARNAU,
Läs merFörhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 18.5.2015 2015/2089(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en bättre reglering av den inre marknaden (2015/2089(INI)) Utskottet
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.5.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0043/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Dáil Éireann i Irland över förslaget till rådets direktiv om
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0338 (CNS) 13732/16 ADD 3 FISC 172 IA 100 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands
Läs merInbjudan till samråd
Inbjudan till samråd Inledning Enligt EU-fördragen ska handelspolitiska beslut fattas på EU-nivå. Medlemsländernas företrädare och EU-kommissionen träffas varje vecka för att lägga fast kursen för EU:s
Läs merAllmänna uppgifter om dig
Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet
Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om
Läs merVilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498
Läs merKommissionens arbetsprogram 2015
Civilutskottets yttrande 2014/15:CU2y Kommissionens arbetsprogram 2015 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har gett civilutskottet tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram 2015 En ny
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0086 (COD) 8838/17 ADD 7 FÖRSLAG från: inkom den: 2 maj 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: MI 378 ENT 113 TELECOM
Läs merKOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 160/8 Europeiska unionens officiella tidning 21.6.2012 FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 523/2012 av den 20 juni 2012 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009
Läs merEUROPEISKA JÄMSTÄLLDHETSINSTITUTET OCH EUROPEISKA UNIONENS BYRÅ FÖR GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER. Samarbetsavtal
EUROPEISKA JÄMSTÄLLDHETSINSTITUTET OCH EUROPEISKA UNIONENS BYRÅ FÖR GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER Samarbetsavtal Inledning Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska jämställdhetsinstitutet,
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 25.9.2017 JOIN(2017) 36 final 2017/0236 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande
Läs merKOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 176/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 10.7.2010 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller
Läs merEuropeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa
Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område
Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 98 final 2019/0048 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Indiska oceanens tonfiskkommission
Läs merInledning. Innehållet i förslaget. Alternativa lösningar. Utrikesdepartementet
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska
Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning
Läs merStockholm den 12 februari 2014
R-2013/2026 Stockholm den 12 februari 2014 Till Justitiedepartementet Ju2013/4950/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 november 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 27.3.2015 2014/0256(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för
Läs merVänsterpartiet i EU Stoppa handelsavtalen TTIP, CETA och TiSA!
Vänsterpartiet i EU Stoppa handelsavtalen TTIP, CETA och TiSA! Fotograf: GUE/NGL Vänsterpartiet är för frihandel, men bara om den förenas med demokrati, hållbar utveckling och välfärd. Är internationella
Läs merUNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion
UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD
Läs merEUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN
EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN Ståndpunktsdokument 2011 KONSEKVENSER FÖR OFFENTLIG REDOVISNINGSSKYLDIGHET OCH OFFENTLIG REVISION I EU OCH REVISIONSRÄTTENS ROLL MOT BAKGRUND AV DEN RÅDANDE FINANSIELLA OCH
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2010 KOM(2010)280 slutlig 2010/0168 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om obligatorisk tillämpning av föreskrifter nr 100 från Förenta nationernas ekonomiska kommission
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.10.2016 COM(2016) 648 final 2016/0316 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken
Läs merYttrande över promemorian Genomförande av ändringar i batteridirektivet och ändringar i undantagen till kvicksilverförbudet
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merGATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services
GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets
Läs merEtt nytt regelverk för livsmedelskontrollen
Ett nytt regelverk för livsmedelskontrollen - Nordisk tillsynskonferens 7-8 februari 2017 Leo Jager, teamchef Handel och myndighetssamverkan Santépaketet: nya EU-regler om offentlig kontroll av bl.a. livsmedel
Läs mermed beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95.1 i detta, med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ),
L 268/24 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter
Läs merUndersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007
Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 1. Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.8.2016 COM(2016) 508 final 2016/0248 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas av unionen när det gäller ändringarna av bilagorna
Läs merFrågor och svar om TTIP
ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2002R1606 SV 10.04.2008 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1606/2002
Läs merOffentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en
Läs mer6014/16 ck/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 februari 2016 (OR. en) 6014/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 februari 2016 till: Ärende: Delegations FIN 86 FSTR 7 FC 4 REGIO 7 MAP 8 Europeiska
Läs merLagstiftningsöverläggningar
Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0243/2017 31.3.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION som avslutning på debatten om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs merM1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk användning av bilbälten och fasthållningsanordningar för barn i fordon (91/671/EEG)
1991L0671 SV 20.03.2014 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B M1 RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1991 om obligatorisk
Läs merEU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre
Läs merEUROPAPARLAMENTET YTTRANDE. Budgetkontrollutskottet 2005/0098(COD) 13.12.2005. från budgetkontrollutskottet. till utskottet för transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 2005/0098(COD) 13.12.2005 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet till utskottet för transport och turism över förslaget till Europaparlamentets och rådets
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.8.2016 COM(2016) 541 final 2016/0258 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i expertgruppen för Förenta nationernas
Läs mer