U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

Transkript

1 U 34/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (ändring av det s.k. direktivet om fritidsbåtar) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens förslag av den 26 juli 2011 till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar samt en promemoria om förslaget. Helsingfors den 15 september 2011 Trafikminister Merja Kyllönen Konsultativ tjänsteman Risto Saari

2 2 U 34/2011 rd KOMMUNIKATIONSMINISTERIET EU/2011/1445 PROMEMORIA KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV OM FRITIDSBÅTAR OCH VATTENSKOTRAR (ÄNDRING AV DET S.K. DIREKTIVET OM FRITIDSBÅTAR) 1 Allmänt Europeiska kommissionen lade den 26 juli 2011 fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (KOM(2011) 456 slutlig). Enligt kommissionens förslag antas direktivet med stöd av artikel 95 i EG-fördraget, och med bestämmelserna strävar man efter en fullständig harmonisering på unionsnivå. På förslaget tillämpas det ordinarie lagstiftningsförfarandet enligt artikel Syfte Genom förslaget till direktiv ersätts den tidigare unionslagstiftningen om fritidsbåtar, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar, sådant det har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/44/EG. Genom förslaget införs bestämmelser om utsläpp från fritidsbåtar (för kväveoxider NOx, kolväten HC, partiklar PT och buller) samt säkerhetskrav som ska iakttas vid utformningen och tillverkningen av fritidsbåtar och vattenskotrar som hör till förslagets tillämpningsområde. I förslaget fastställs dessutom med tanke på utsläppandet av produkter på marknaden krav på att produkterna ska överensstämma med kraven i direktivet (CE-märkning). Med dessa krav strävar man efter att säkerställa att fritidsbåtar är trygga och miljövänliga och att kraven vid utsläppandet på marknaden är enhetliga. 3 Bakgrund Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar trädde i kraft i juli I direktivet fastställdes väsentliga säkerhetskrav på utformningen och tillverkningen av fritidsbåtar, för att fritidsbåtar tryggt ska kunna släppas ut på Europeiska unionens marknad. Som bevis på att fritidsbåtar överensstämmer med kraven i direktivet ska CEmärkning anbringas på dem. Det ursprungliga direktivet 94/25/EG ändrades genom direktiv 2003/44/EG, enligt vilket gränsvärden för avgasutsläpp och buller som förorsakas av fritidsbåtars motorer fastställdes särskilt för motorer som arbetar enligt ottoprincipen och för motorer med kompressionständning. Gränsvärden för avgas- och partikelutsläpp infördes för kväveoxider (NOx), kolväten (HC) och partiklar (PT). Genom ändringsdirektivet (2003/44/EG) utvidgades tillämpningsområdet för direktivet om fritidsbåtar till att även omfatta vattenskotrar. Ändringsdirektivet innehöll även ett krav på översyn (artikel 2), enligt vilket gränsvärdena för utsläpp ska kontrolleras och skärpas i enlighet med den internationella utvecklingen inom motortekniken. Kommissionen har i enlighet med artikeln rapporterat om utvecklingen inom branschen (kommissionens rapport KOM(2007)313). Lagstiftningen om fritidsbåtar utgör inom unionslagstiftningen en del av lagstiftningen om marin säkerhet och miljölagstiftningen och stöder bl.a. uppfyllandet av Europeiska unionens klimat- och resurseffektivitetsmål och den integrerade havspolitiken. Lagstift-

3 U 34/2011 rd 3 ningen om fritidsbåtar stöder även genomförandet av EU:s CAFE-program (Clean Air for Europe). Dessutom är lagstiftningen om fritidsbåtar lagstiftning om produktsäkerhet och om den inre marknaden i enlighet med EU:s s.k. nya metod. Med bestämmelser enligt den nya rättsliga ramen avses lagstiftning som baserar sig på Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter. Bestämmelserna enligt den nya rättsliga ramen syftar till att aktörer som släpper ut produkter på unionsmarknaden, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvarar för att produkterna överensstämmer med kraven i den tillämpliga unionslagstiftningen. I alla sektorvisa rättsakter som hör till bestämmelserna enligt den nya metoden och dit även förslaget till direktiv om fritidsbåtar hör, iakttas vid bedömningen av överensstämmelsen med kraven i direktivet enhetliga metoder för bedömning av överensstämmelse. De ekonomiska aktörerna ansvarar även för att säkerställa att alla uppgifter som getts om produkter är precisa, fullständiga och överensstämmer med de krav i unionslagstiftningen som ska tillämpas. 4 Viktiga målsättningar och innehåll I förslaget föreslås att Europeiska unionens tidigare lagstiftning om fritidsbåtar (det ursprungliga direktivet 94/25/EG och ändringsdirektivet 2003/44/EG) ändras och ersätts. Genom förslaget fastställs strängare gränsvärden för avgas- och partikelutsläpp så att för utsläpp av kväveoxider (NOx) och kolväten (HC) skärps det sammanlagda gränsvärdet med 20 procent jämfört med nuvarande krav och för partikelutsläpp skärps gränsvärdet med 34 procent jämfört med nuvarande krav. Gränsvärdet för kolmonoxid (CO) lättas något jämfört med nuvarande krav, för att skärpningen av de andra ovan nämnda gränsvärdena för utsläpp ska vara tekniskt möjlig. Samtidigt förtydligas provningscyklerna som används för mätning av utsläpp. Enligt förslaget får bullret från fritidsbåtar och deras motorer inte överstiga gränsvärdet 67 db (maximal ljudtrycksnivå). För att motortillverkarna ska ha tid att anpassa sin produktion till de nya kraven, träder gränsvärdena som föreslås ovan i kraft inom en övergångsperiod på tre år efter det att förslaget till direktiv har trätt i kraft. Förutom denna övergångsperiod föreslås det att små och medelstora motortillverkare ska beviljas en extra övergångsperiod på tre år. Detta gäller sådana tillverkare av förbränningsmotorer (motorer som arbetar enligt ottoprincipen) som på marknaden släpper ut båtmotorer som har en effekt som är mindre än 15 kw. I förslaget föreslås även att säkerhetskraven för utformningen och tillverkningen av fritidsbåtar ska ses över. Som ett nytt krav föreslås att det ska vara obligatoriskt att installera spillvattentankar i fritidsbåtar som är utrustade med toalett, för att båtarnas spillvatten inte ska släppas ut i havet. På det här sättet skyddar man den marina miljön. Dessutom försöker man minska riskerna med farkoster med flera skrov och förtydliga bestämmelserna så att farkosternas flytegenskaper och säkerhet kvarstår även i situationer där deras användningsändamål ändras. Förslaget innehåller separata båtkategorier 1) båtar som är avsedda för oceanfärder och som ska konstrueras för vindstyrkor som överstiger 8 (Beaufort-skalan) och våghöjder på 4 meter, 2) båtar som är avsedda för färder på hav (offshore boats) och som ska konstrueras för vindstyrkor på upp till och med 8 och våghöjder på upp till och med 4 m, 3) båtar som färdas nära kusten (inshore boats) och som ska konstrueras för vindstyrkor på upp till och med 6 och våghöjder på upp till och med 2 m, och 4) båtar som färdas på skyddade vatten, nära kusten, på sjöar och flodområden och som ska tåla vindstyrkor på upp till och med 4 och i enstaka fall våghöjder på 0,5 meter. Förslaget innehåller även ett s.k. förfarande för bedömning som utförs efter tillverkningen genom vilket man säkerställer att bedömningen av att båtar som tillverkats för privat bruk eller som förts in från tredjeländer uppfyller kraven.

4 4 U 34/2011 rd Förslaget innehåller även bestämmelser om CE-märkning. Dessa bestämmelser ändras jämfört med nuvarande bestämmelser så att kravet på anbringande av CE-märkning utvidgas till att gälla även s.k. inombordsmotorer, motorer med inu-drev utan inbyggt avgassystem och vattenskotrar som privata importörer fört in på marknaden. 5 Konsekvenser för Finland 5.1 Konsekvenser för lagstiftningen Unionslagstiftningen om fritidsbåtar (direktiv 94/25/EG och 2003/44/EG) har genomförts nationellt genom lagen om säkerhet och utsläppskrav i fråga om vissa fritidsbåtar (621/2005), dvs. den s.k. lagen om fritidsbåtar, och genom statsrådets förordning om säkerhet och buller i fråga om fritidsbåtar och vattenskotrar samt om buller och avgasutsläpp från motorer som installeras i fritidsbåtar och på vattenskotrar (748/2005), dvs. den s.k. förordningen om fritidsbåtar, som utfärdats med stöd av ovan nämnda lag. Bestämmelserna enligt det nya förslaget till direktiv om fritidsbåtar förutsätter att både lagen om fritidsbåtar och förordningen om fritidsbåtar ändras och förutsätter således en nationell reglering i lag. 5.2 Ekonomiska och sociala konsekvenser Europeiska kommissionen har som stöd till förslaget gjort en konsekvensanalys (SEC(2011)959). I konsekvensanalysen har tre huvudsakliga alternativ jämförts. Dessa är: 1) ett s.k. base line alternativ enligt vilket ingenting förändras jämfört med nuvarande bestämmelser och 2) enligt det andra alternativet finns det två delalternativ. Enligt delalternativ a) slopas gränsvärdena enligt steg II i direktiv 2003/44/EG och medlemsstaterna fastställer egna gränsvärden som är lämpliga och skräddarsydda för respektive typer av båtmotorer. Enligt delalternativ b) tas dessutom en form av informationsstyrning i bruk där man med hjälp av ett system för märkning (labelling) informerar om utsläppen från båtmotorerna och försöker påverka konsumenternas val. Även enligt alternativ 3) finns det två delalternativ. Delalternativ a) är att ingen övergångsperiod används och delalternativ b) är att bestämmelserna enligt kommissionens förslag ändras genom användning av en övergångsperiod. Enligt kommissionens konsekvensanalys är det tredje alternativet som föreslås av kommissionen det bästa alternativet, eftersom verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag och smidigheten på marknaden beaktas samtidigt som en minskning av utsläppen likväl garanteras. Kommissionen har i konsekvensanalysen bedömt att för tillverkare av båtmotorer med kompressionständning orsakar bestämmelserna ytterligare kostnader på 2-8 miljoner euro per år och för tillverkare av motorer som arbetar enligt ottoprincipen, inklusive föreslagna övergångsperioder, kostnader på i medeltal 1,5 5 miljoner euro per år. Priserna på båtar och båtmotorer stiger något till följd av extrautgifterna som orsakas av kostnaderna för utvecklingen och produktionen. Miljö- och hälsofördelarna med de föreslagna bestämmelserna överstiger extrautgifterna för industrin, eftersom fördelarna med minskningen av utsläppen av kväveoxider och kolväten enligt kommissionens bedömning uppgår till 7,1 34,1 miljoner euro per år i form av ökade hälsofördelar, och fördelarna med minskningen av partikelutsläppen uppgår till 2,4 13,7 miljoner euro. I Finland finns ingen betydande industri för tillverkning av båtmotorer. Enligt kommissionens konsekvensanalys är sektorn för fritidsbåtar (inklusive återförsäljning) dock en betydande samhällsekonomisk sektor i Finland, eftersom den utgör 0,28 procent av bruttonationalprodukten, medan den inom EU i medeltal utgör 0,14 procent av bruttonationalprodukten. I Finland är personer sysselsatta inom denna sektor, dvs. 0,26 procent av arbetskraften, medan i medeltal 0,11 procent av arbetskraften i EUmedlemsstaterna är sysselsatta inom denna sektor. Inom EU har sektorn för fritidsbåtar näst efter Sverige störst relativ betydelse i Finland. Finland drar nytta av bestämmelserna i förslaget till följd av att utsläppen minskar och att hälsofördelar uppnås som ett resultat av detta.

5 U 34/2011 rd 5 Förslaget har även en positiv inverkan på säkerheten i fråga om fritidsbåtar. Inom Europeiska unionen finns det ungefär 6 miljoner fritidsbåtar. I Finland finns det, när alla roddbåtar och segeljollar räknas med, cirka fritidsbåtar. Det finns ungefär båtar som ska registrerar i farkostregistret. Alla farkoster med motor eller segel vars skrovlängd är minst 5,5 meter och farkoster med motor vars effekt är minst 15 kilowatt, dvs. över 20 hästkrafter, ska registreras i farkostregistret. 5.3 Miljökonsekvenser Såsom konstaterats ovan innebär bestämmelserna enligt kommissionens förslag att gränsvärdena för kväveoxider och kolväten skärps med ungefär 20 procent jämfört med nuvarande gränsvärden och att gränsvärdena för partikelutsläpp skräps med ungefär 34 procent. Även bullerutsläppen från fritidsbåtar minskar beroende på båtmotorernas storlek i genomsnitt med 1.3 db. Ovan nämnda gränsvärden för utsläpp av avgaser, partiklar och buller medför på lång sikt att de totala utsläppen från fritidsbåtar minskar i och med att nya båtar och båtmotorer som uppfyller gränsvärdena tas i bruk och det nuvarande båtbeståndet förnyas. Detta sker på lång sikt (inom ungefär 20 år). Fördelarna som uppnås i och med minskningen av utsläppen från fritidsbåtar framträder i första hand som hälsofördelar och dessa har presenterats ovan i kapitel 5.2. Bestämmelserna enligt förslaget leder även i Finland på lång sikt till att utsläppen av avgaser och buller från nya fritidsbåtar minskar på motsvarande sätt. 6 Nationell behandling Förslaget till direktiv och statsrådets ståndpunkt till förslaget till direktiv har beretts i en arbetsgrupp som bestod av representanter från kommunikationsministeriet, miljöministeriet, Trafiksäkerhetsverket, Statens tekniska forskningscentral (VTT) och Båtbranschens Centralförbund Finnboat rf. Ett utkast till U-skrivelse har även sänts på remiss till trafiksektionen och sektionen för den inre marknaden som är underställda kommittén för EU-ärenden. 7 Statsrådets ståndpunkt Finland förhåller sig positivt till förslaget till direktiv och dess målsättningar. Finland stöder i synnerhet de centrala målsättningarna med förslaget till direktiv som är att förtydliga unionslagstiftningen om fritidsbåtar, skärpa utsläppskraven och att utveckla kraven på utformningen, tillverkningen och utsläppandet på marknaden av produkter så att säkerheten för produkterna som hör till förslagets tillämpningsområde förbättras ytterligare. Finland anser det viktigt att bestämmelserna om utsläpp från båtar skärps i linje med bestämmelserna om utsläpp från arbetsmaskiner och fordon och att man samtidigt beaktar den internationell a lagstiftningen, särskilt USA:s utsläppsbestämmelser. Att utsläppskraven skärps i linje med USA:s utsläppskrav garanterar att båtar och båtmotorer inom EU är konkurrenskraftiga på USA:s marknad och andra internationella marknader.