Omsorgsminister Osmo Soininvaara

Transkript

1 Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets beslut om att på gemenskapens vägnar ingå protokollet om vatten och hälsa till 1992 års konvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar (protokollet om vatten och hälsa) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen Europeiska gemenskapernas kommissions förslag av den 17 augusti 2001 till ett beslut av rådet om att på gemenskapens vägnar ingå protokollet om vatten och hälsa till 1992 års konvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar samt en promemoria om förslaget. Helsingfors den 27 mars 2002 Omsorgsminister Osmo Soininvaara Direktör Risto Aurola

2 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET PROMEMORIA EU/290801/0711 KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL RÅDETS BESLUT OM ATT PÅ GEMENSKAPENS VÄGNAR INGÅ PROTOKOLLET OM VATTEN OCH HÄLSA TILL 1992 ÅRS KONVENTION OM SKYDD OCH ANVÄNDNING AV GRÄNSÖVERSKRIDANDE VATTENDRAG OCH INTERNATIONELLA SJÖAR (KOM(2001)483 SLUTLIG) 1. Allmänt Protokollet om vatten och hälsa till konventionen om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar (FördrS 71/1996), nedan protokollet om vatten och hälsa, har utarbetats gemensamt av konventionsparterna och de stater som är medlemmar av Världshälsoorganisationens regionkommitté för Europa i samarbete med Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa, Världshälsoorganisationens Europasekretariat och Europeiska kommissionen. Finland undertecknade protokollet den 17 juni 1999 vid det tredje miljö- och hälsovårdsministermötet som hölls i London. De ändringsbehov i fråga om lagstiftningen i Finland som ratificieringen av protokollet förutsätter har utretts i en arbetsgrupp som letts av social- och hälsovårdsministeriet. Eftersom protokollet innehåller bestämmelser som förutsätter riksdagens samtycke kommer det att avlåtas en särskild proposition till riksdagen om ratificieringen av protokollet. 2. Kommissionens förslag till rådets beslut I Europeiska gemenskapernas kommissions förslag av den 17 augusti 2001 (KOM (2001) 483 slutlig) föreslås att rådet godkänner ett beslut som möjliggör att gemenskapen ansluter sig till protokollet om vatten och hälsa. Syftet med protokollet förebygga, kontrollera och är att minska förekomsten av vattenrelaterade sjukdomar i Europa. Till förslaget hör en förklaring om gemenskapens behörighet i frågor som hör till tillämpningsområdet för protokollet i enlighet med artikel 22.4 i Europeiska gemenskapens protokoll om vatten och hälsa. Kommissionens förslag baserar sig på artikel i EG-fördraget. 3. Protokollets mål och det huvudsakliga innehållet Protokollets mål är i enlighet med artikel 1 att på alla lämpliga nivåer främja skyddet av hälsa och välmående genom förbättrad vattenvård och genom att förebygga, sjukdomar. Enligt artikel 4.1 i protokollet skall parterna vidta alla lämpliga åtgärder för att förebygga, sjukdomar. Parterna skall enligt punkt 2 säkerställa tillräckliga och rena dricksvattenresurser samt en tillräckligt effektiv rening av avloppsvatten. Parterna skall vidare enligt samma punkt skydda dricksvattenresurser från förorening samt skapa effektiva system för att förebygga och följa upp vattenrelaterade sjukdomar. Verkningarna av åtgärderna bedöms enligt punkt 4 i relation till människors hälsa, vattenresurser och hållbar utveckling. Parterna skall enligt punkt 5 skapa rättsliga, administrativa och ekonomiska ramar i syfte att förebygga, kontrollera och minska vattenrelaterade sjukdomar. Punkterna 6 och 7 förutsätter bedömning av miljökonsekvenserna. Vid genomförandet skall enligt artikel 5 särskilt följande principer iakttas: försiktighetsprincipen, principen att förorenaren betalar, principen för hållbar utveckling i vården av vattenresurser och principen för före-byggande för förebyggande av förekomsten av

3 vattenrelaterade sjukdomar och för skyddande av dricksvattenresurser. Medborgarnas tillgång till information och deltagande i beslutsprocesser avseende vatten och hälsa skall säkerställas. Artikel 6.1 i protokollet förutsätter en så omfattande utveckling som möjligt av dricksoch avloppsvattentjänster. Enligt punkt 2 skall var och en av parterna uppställa och offentliggöra nationella och/eller lokala mål för förebyggandet av vattenrelaterade sjukdomar. Dessa mål skall revideras kontinuerligt. Målen räknas upp i artikel 6.2 punkt a-n och i målen ingår bl.a. kvaliteten av tillhandahållet dricksvatten och skydd av vatten som är en källa för dricksvatten, minskning av vattenrelaterade sjukdomar, utvecklande av dricks- och avloppsvattentjänster, kvaliteten på badvatten samt system för vård, utveckling, skydd och användning av vattenresurserna. För att målen skall kunna uppnås förutsätts enligt punkt 5 en samordning av myndigheternas arbete och utarbetande av planer för vattenvård i gränsöverskridande, nationella och/eller lokala sammanhang. Artikel 7 i protokollet förutsätter en uppföljning av hur uppnåendet av målen framskrider. Parterna skall regelbundet offentliggöra insamlade uppgifter och utvärderingar samt en bedömning av de framsteg som gjorts i uppnåendet av målen. Vid parternas möte skall framstegen avseende protokollets genomförande utvärderas på grundval av dessa uppgifter. Parterna skall enligt artikel 8 skapa system för kontroll och varning för att fastställa epidemier av eller tillbud med vattenrelaterade sjukdomar eller fara för sådana epidemier eller tillbud samt för att informera om dem. Artikel 9 i protokollet behandlar utökande av medvetenheten hos allmänheten samt utvecklande av utbildning och forskning. Artikel 10 i protokollet förutsätter säkerställande av att allmänheten får information i fråga om fastställande av mål och tidpunkt för uppnåendet av dessa mål, utveckling av planer för vattenvård samt utarbetande av system för kontroll och varning samt beredskapsplaner. Dessutom skall allmänheten enligt artikel 10 informeras om fastställandet av mål, tidsfristerna samt utvecklingen av planerna. Artikel gäller internationellt samarbete. Artikel 14 gäller internationellt stöd till nationella åtgärder och artikel 15 granskning av överensstämmelse med protokollet. Allmänna slutbestämmelser ingår i artikel Protokollets verkningar på lagstiftningen i EG och Finland Enligt kommissionens förslag åläggs gemenskapen inte några nya rättsliga förpliktelser inom vattenpolitikens område genom protokollet. Protokollets tillämpningsområde är, när det gäller vatten, identiskt med den bakomliggande konventionens. Konventionen ratificerades av gemenskapen 1995, och är till alla delar förenlig med gemenskapslagstiftningen. Protokollet ålägger inte gemenskapen några nya skyldigheter när det gäller övervakning och insamling av uppgifter på vattenområdet. En rapporteringsskyldighet tillkommer, men i artikel 7.5 i protokollet anges uttryckligen att befintliga rapporter kan användas i detta syfte. Skyldighet att informera allmänheten om och att låta den delta i frågor på vattenområdet finns redan i gemenskapslagstiftningen eller håller på att antas inom ramen för anpassningen av gemenskapslagstiftningen till Århuskonventionen. Protokollets överensstämmelse med Århuskonventionen har säkerställts, särskilt genom ordalydelsen i artikel 10 i protokollet. Protokollet uppfyller artikel 152 i Amsterdamfördraget på hälsoområdet när det gäller gemenskapsåtgärder gällande vattenrelaterade sjukdomar. Protokollet stärker EU:s roll när det gäller förebyggande åtgärder och samarbete med tredje land. Protokollet är förenligt med befintliga folkhälsoprogram och annan verksamhet som utarbetats på gemenskapsnivå. Protokollet om vatten och hälsa bedöms inte åsamka Finland betydande nya legislativa skyldigheter. Genomförandet av protokollet i Finland baserar sig i huvudsak på hälsoskyddslagen (763/1994), lagen om vattentjänster (119/2001), miljöskyddslagen (86/2000), vattenlagen (264/1961) samt på de förordningar som getts med stöd av dem. Till genomförandet hänför sig dessutom markanvändnings- och bygglagen (132/1999), marktäktslagen (555/1981),

4 kemikalielagen (744/1989) samt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994). Målen i de nämnda författningarna motsvarar målen i artikel 1 i protokollet samt den allmänna bestämmelsen i artikel 4.1, enligt vilken parterna skall vidta lämpliga åtgärder för att förebygga, sjukdomar inom ramen för integrerade vattenvårdssystem. Enligt hälsoskyddslagstiftningen övervakas i Finland framför allt vattenanvändningen och de risker som vattenanvändningen medför. Med stöd av hälsoskyddslagen har särskilt utfärdats bestämmelser om kvaliteten på hushålls- och badvatten. Målet för lagen om vattentjänster är att säkerställa de allmänna vattentjänsterna. I Finland baserar sig skyddet av yt- och grundvattenresurserna mot utsläpp från industrin och samhället och mot de olycksrisker som verksamheten inom dessa medför på miljöskydds- och kemikalielagstiftningen. Enligt vattenlagen förhindras olägenheter som vattenbyggande och vattentäkt åsamkar användningen av vattenresurserna. Dessutom har man som syfte att genom styrning av markanvändningen samt genom styrning av användningen av marksubstanstillgångar förebygga risker som vattenresurserna utsätts för. Målet för de olika lagarna motsvarar som en helhet artikel i protokollet. Målet för lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser vid planering och beslutsfattande. I lagen ingår också bestämmelserna i den i Esbo ingångna konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (FördrS 67/1997). Lagen uppfyller bestämmelserna om bedömning av miljökonsekvenserna i artikel i protokollet. I artikel 5 i protokollet ingår flera allmänna principer som i praktiken har godkänts i miljölagstiftningen. Försiktighetsprincipen, prin-cipen att förorenaren betalar, principen för hållbar utveckling vid utnyttjandet av vattenresurserna och principen för förebyggande ingår i hälsoskyddslagen, lagen om vattentjänster och miljöskyddslagen. I vattenlagen föreskrivs särskilt om principen för mångsidig användning av vattnen. Till de ovan nämnda författningarna hänför sig rätt att bli hörd i ett ärende samt möjlighet att söka ändring. I enlighet med artikel 6.1 i protokollet är syftet med lagen om vattentjänster att trygga vattentjänster som, till skäliga kostnader, ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälso- och miljöskyddet. Enligt lagen om vattentjänster ankommer den allmänna utvecklingsskyldigheten när det gäller vattentjänster på kommunen. Kommunen har skyldighet att i samarbete med vattentjänstverken inom sitt område utarbeta och uppdatera sådana planer för utvecklande av vattentjänsterna som täcker dess område. Denna plan motsvarar till en del den plan som förutsätts i artikel i protokollet. Vid utarbetandet av utvecklingsplanen skall de mål som olika författningar förutsätter i fråga om vattentjänster beaktas. De mål som ställs i artikel 6 i protokollet förutsätter enligt artikel 7 uppföljning, utvecklande av indikatorer och offentliggörande av uppgifter. För offentliggörandet av uppgifter kan i huvudsak användas befintliga rapporter. Planeringen av användningen av vattenresurserna baserar sig i Finland till en del på lagen om vattentjänster och till en del på samarbete mellan miljöförvaltningen och hälsoskyddsmyndigheterna. Skyldigheterna i protokollet gällande planeringen av användningen av vattnen och av förbättrandet av vattnens tillstånd kunde i Finland beaktas vid genomförandet av EG:s ramdirektiv om vatten. Artikel 8 i protokollet förutsätter effektiva system för kontroll och varning för förebyggande av sjukdomar. I Finland övervakas kvaliteten på vattnen av hälsoskyddsmyndigheterna, miljöcentralerna och Finlands miljöcentral. Hälsoskyddsmyndigheterna kan med stöd av hälsoskyddslagen utfärda föreskrifter för att förebygga sanitära olägenheter som hänför sig till hushålls- och badvatten. Artiklarna 9 och 10 i protokollet gäller forskning, utbildning, information och handlingars offentlighet som det i Finland föreskrivs om i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt i lagen om förvaltningsförfarande (598/1982), lagen om folkhälsoinstitutet

5 (828/1981) och i lagen om miljöförvaltningen (55/1995). Ärenden som gäller säkerställande av att medborgarna får information förutsätter reglering på lagnivå. I offentlighetslagen ingår reglering som motsvarar bestämmelserna i konventionen. Dessutom föreskrivs om myndigheters skyldighet att ge rådgivning och bistånd också i lagen om förvaltningsförfarande. Om grunderna för de avgifter som myndigheter uppbär föreskrivs på lagnivå och närmare genom bestämmelser på lägre nivå. Bestämmelserna i artikeln ser inte ut att förutsätta att den gällande lagstiftningen ändras. Artikel i protokollet förutsätter internationellt samarbete. Finland har avtal som gäller samarbete i fråga om gränsöverskridande vattendrag med alla de länder som landet har gemensam gräns med. Kraven i protokollet kan beaktas i det samarbete som gäller gränsöverskridande vattendrag. 6. Statsrådets ståndpunkt Med beaktande av protokollets verkningar för att förebygga, kontrollera och minska vattenrelaterade sjukdomar understöder Finland att gemenskapen ansluter sig till protokollet om vatten och hälsa. Finland anser att kommissionens förslag enligt vedertagen praxis bör basera sig på artikel i EG-fördraget (medbeslutandeförfarande) och inte på artikel Ekonomiska och andra verkningar Protokollet om vatten och hälsa är betydande inom Europa eftersom det främjar utvecklandet av vattentjänsterna och minskar förekomsten av vattenrelaterade sjukdomar. En särdeles stor betydelse har protokollet i de östeuropeiska länderna när de försöker lösa frågor som hänför sig till vattentjänster. Protokollet bedöms inte åsamka Finland några betydande ekonomiska verkningar eller verkningar i fråga om organisation eller personal eftersom lagstiftningen i Finland för närvarande motsvarar skyldigheterna i protokollet.