Konkurrens. Bättre marknader INSYN I EU POLITIKEN

Transkript

1 INSYN I EU POLITIKEN Konkurrens Bättre marknader EU:s konkurrenspolitik garanterar att företagen konkurrerar på lika och rättvisa villkor på den inre marknaden.

2 INNEHÅLL Varför behöver EU en konkurrenspolitik? 3 INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU-politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått. Broschyrerna hittar du här: Så fungerar Europeiska unionen Europa på tolv lektioner Europa 2020 EU:s tillväxtstrategi EU:s grundare Vad går konkurrenspolitiken ut på? 4 Antitrust 5 Statligt stöd 7 Företagskoncentrationer 8 Avreglering 9 Så lämnar du in ett klagomål 11 Framtiden 12 Läs mer 12 Bank och finans Bedrägeribekämpning Budget Digital agenda för Europa Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Handel Havsfrågor och fiske Humanitärt bistånd och civilskydd Inre marknaden Internationellt samarbete och utveckling Invandring och asyl Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Miljö Näringsliv Regionalpolitiken Rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes- och säkerhetspolitik Utvidgning Insyn i EU politiken: Konkurrens Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Information för allmänheten 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet uppdaterades i november 2014 Omslag och bild på sidan 2: istockphoto/dswebb 12 sidor 21 29,7 cm ISBN doi: /32625 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014 Europeiska unionen, 2014 Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavarna.

3 K o n k u r r e n s 3 Varför behöver EU en konkurrenspolitik? Konkurrenspolitiken har varit en viktig del av EU-arbetet ända sedan Romfördraget Med fördraget infördes en ordning som säkerställer att konkurrensen inom den gemensamma marknaden inte snedvrids. Målet var att införa genomtänkta och effektiva konkurrensregler som bidrar till en välfungerande europeisk marknad till fördel för konsumenterna. Konkurrenspolitiken handlar om att man har regler som ser till att företag konkurrerar med varandra på lika villkor. På så sätt främjar man företagande och effektivitet, ger konsumenterna större utbud och bidrar till lägre priser och bättre kvalitet. EU bekämpar därför konkurrensbegränsande beteenden, granskar företagskoncentrationer och statligt stöd och uppmuntrar avreglering. Låga priser för alla: Det enklaste sättet för ett företag att öka sin marknadsandel är att sänka priset. På en konkurrensutsatt marknad pressas priserna nedåt. Det är inte bara konsumenterna som gynnas av detta. När fler har råd att köpa produkter, uppmuntras företagen att producera mer och hela ekonomin stärks. Bättre kvalitet: Konkurrensen sporrar dessutom företagen att höja kvaliteten på varor och tjänster för att locka fler kunder och öka sin marknadsandel. Kvalitet kan betyda olika saker, t.ex. produkter som håller längre eller fungerar bättre eller bättre garantiservice och tekniskt stöd. Större utbud: På en konkurrensutsatt marknad vill företagen att de egna produkterna ska skilja sig från andras. Det gör att utbudet ökar och att du som konsument kan välja den produkt där priset bäst motsvarar kvaliteten. Innovation: För att kunna öka utbudet och göra bättre produkter måste företagen förnya produktkoncept, design, tillverkningsteknik, tjänster osv. Ökad konkurrenskraft på världsmarknaden: Konkurrensen i EU bidrar till att europeiska företag blir starkare även utanför EU, så att de kan stå sig i den globala konkurrensen. Konkurrens en fråga för hela EU Om någon bryter mot konkurrensreglerna inom ett enda land är det landets konkurrensmyndighet som handlägger ärendet. Men med den inre marknaden och den ökande globaliseringen kan effekterna av olagligt beteende, t.ex. kartellbildning, bli stora i många länder både i och utanför EU. EU-kommissionen är ofta väl lämpad att hantera sådana ärenden. Kommissionen har befogenhet att utreda ärenden, men kan också fatta bindande beslut och utdöma höga böter. Kommissionen fick befogenhet att utreda eventuella konkurrensbegränsande beteenden 1962, samt rätt att besluta om stora företagskoncentrationer Kommissionen ska tillsammans med de nationella konkurrensmyndigheterna se till att EU:s konkurrensregler följs. Alla EU-länder har egna konkurrensmyndigheter som verkställer EU:s konkurrenslagstiftning. De har i stort sett samma befogenheter som kommissionen. Sedan 2007 har de nationella konkurrensmyndigheterna tillämpat EU:s konkurrensregler i närmare 570 beslut. Myndigheterna och kommissionen utbyter information om tillämpningen av EU:s konkurrensregler via det europeiska konkurrensnätverket. Nätverket gör det lättare för myndigheterna att ta reda på vem som ska ta hand om ett enskilt ärende och vilka myndigheter som kan hjälpa till. Nätverket bidrar därmed till effektiv och konsekvent tillämpning av EU:s konkurrensregler. Via konkurrensnätverket informerar också de nationella konkurrensmyndigheterna varandra om förslag till beslut och inhämtar synpunkter från andra konkurrensmyndigheter. På så sätt kan de utbyta erfarenheter och hitta bra lösningar. Konkurrensmyndigheterna ser till att näringslivet och regeringarna följer EU:s regler om rättvis konkurrens. Dessutom sörjer man för att det finns utrymme för innovation, enhetliga standarder och näringslivsutveckling, särskilt för småföretagen. De nationella domstolarna har också behörighet att avgöra om ett avtal följer EU:s konkurrensregler. Företag och konsumenter kan begära skadestånd om de har lidit skada på grund av olagligt konkurrenshämmande beteende.

4 4 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Vad går konkurrenspolitiken ut på? EU-kommissionen arbetar med de nationella konkurrensmyndigheterna för att förebygga och stoppa konkurrensbegränsande beteenden. Alla företag i EU ska kunna konkurrera på lika och rättvisa villkor och av egen kraft så att marknaden fungerar så bra som möjligt. Kommissionen övervakar därför konkurrensreglerna direkt. Kommissionen kontrollerar bland annat att företag inte kommer överens om att dela upp marknaden mellan sig eller agerar på ett sådant sätt att de utesluter potentiella konkurrenter. Företag som inte följer reglerna riskerar böter från kommissionen på upp till 10 procent av sin omsättning. Genom granskning av statligt stöd, antitrustlagstiftning och kontroll av företagskoncentrationer ser kommissionen till att konkurrensen på den inre marknaden inte snedvrids. Tack vare dessa regler kan alla europeiska företag, även små och medelstora, få tillgång till EU:s stora och välutvecklade inre marknad. Konkurrenspolitiken är en viktig del av den inre marknaden. Syftet är att ge alla i EU tillgång till bra varor och billigare tjänster. Arbetet är inriktat på att stoppa karteller, stoppa missbruk av dominerande ställning inom en sektor eller ett land i EU, noggrant kontrollera företagskoncentrationer, kontrollera statligt stöd till sektorer och företag som riskerar att snedvrida konkurrensen. Kommissionen har också stärkt rätten för konsumenter och företag att få kompensation när de drabbats av konkurrensbegränsande beteende och har stärkt och rationaliserat utredningar om statligt stöd. Huvudreglerna Enligt EU-reglerna får företag inte komma överens om priser eller dela upp marknader sinsemellan (artikel 101 i EUFfördraget), missbruka sin dominerande ställning på en viss marknad för att tränga ut mindre konkurrenter (artikel 102 i EUF-fördraget), gå samman om sammanslagningen skulle ge dem möjlighet att kontrollera marknaden. Större företag med omfat tande verksamhet i EU får inte gå samman utan EU-kommissionens godkännande oavsett var de har sitt huvudkontor (koncentrations förord ningen). EU kontrollerar också hur mycket statligt stöd EU-länderna ger företagen (artikel 107 i EUFfördraget). Följande stöd är förbjudna om de inte uppfyller vissa kriterier: Lån och bidrag. Skattelättnader. Varor och tjänster till förmånliga priser. Statliga garantier som höjer företagets kreditbetyg jämfört med konkurrenternas. Ett land får inte heller ge någon form av statligt stöd till ett företag i svårigheter om det inte finns någon möjlighet för företaget att bli lönsamt igen.

5 K o n k u r r e n s 5 Antitrust Antitrust betyder att man förhindrar eller kontrollerar karteller eller andra monopol. Syftet är att främja konkurrens inom näringslivet. Konkurrensbegränsande avtal I artikel 101 i EUF-fördraget förbjuds alla avtal som begränsar konkurrensen, oavsett om det var parternas avsikt eller inte. Antitrustregler om konkurrensbegränsande avtal finns i olika förordningar, varav en del omfattar särskilda typer av beteenden eller specifika branscher. Där beskrivs också kommissionens befogenhet att undersöka företag och söka igenom företagslokaler i jakt på bevis. Dessutom finns det tillkännagivanden och riktlinjer där man kan läsa mer om kommissionens verksamhet. De handlar antingen om tolkningen av antitrustreglerna eller om förfarandefrågor, t.ex. tillgång till handlingar. Vad menas med konkurrensbegränsande avtal? Det är avtal mellan företag som snedvrider konkurrensen t.ex. karteller där företagen undviker att konkurrera med varandra eller kommer överens om produktpriser. När parterna i en kartell själva tar på sig skulden går det fortare att lösa ärendet och böterna blir lägre för alla inblandade. Parterna kan dock inte förhandla med kommissionen innan förlikningsdiskussionerna inleds har kommissionen redan samlat in starka bevis mot företagen. Avtal är konkurrensbegränsande om parterna enas om priser, begränsar produktionen, delar upp marknaden eller kunderna mellan sig, enas om återförsäljningspriserna (avtal mellan producent och leverantörer). Däremot är ett avtal tillåtet om det har fler positiva än negativa effekter, inte ingås av konkurrenter, ingås av företag som bara har en liten andel av marknaden, är nödvändigt för att förbättra varor eller tjänster, utveckla nya produkter eller ta fram nya och bättre sätt att tillhandahålla varor till konsumenterna. Karteller varför är de så skadliga och hur gör kommissionen för att hitta dem? Företag i karteller som kontrollerar priser eller delar upp marknaden försöker slippa konkurrens och är därför mindre benägna att utveckla nya produkter, förbättra kvaliteten och hålla priserna nere. Resultatet är att konsumenterna måste betala mer för lägre kvalitet. Enligt EU:s konkurrenslagstiftning är karteller olagliga, och de inblandade företagen kan dömas till höga böter av kommissionen. Eftersom de är olagliga brukar karteller hållas hemliga och vara svåra att bevisa. För att lättare hitta kartellerna och upplösa dem har kommissionen som princip att ge samarbetsvilliga företag en förmånlig behandling. Det innebär att företag som erkänner och överlämnar material om kartellbildningen slipper eller får lägre böter. istockphoto/anna Bryukhanova Målet med konkurrenspolitiken är att ge bättre varor och billigare tjänster.

6 6 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Kommissionen kan t.ex. tillåta företag att samarbeta om utveckling av en enda teknisk standard för hela marknaden. Konkurrenslagstiftningen tillåter vanligen avtal om forskning och teknisk utveckling och avtal om tekniköverföring, eftersom en del nya produkter kräver så dyr forskning att ett enda företag inte skulle klara av det. Också avtal om gemensam tillverkning, inköp, försäljning eller standardisering kan vara tillåtna. istockphoto/srabin Småföretag kan också få samarbeta om det ökar deras möjligheter att konkurrera med större företag. Missbruk av dominerande ställning Ett företag som har ett övertag på en viss marknad kan begränsa konkurrensen. En dominerande ställning behöver inte i sig vara konkurrensbegränsande, men ett företag som utnyttjar situationen för att sätta konkurrensen ur spel anses missbruka sin ställning. Det är förbjudet enligt artikel 102 i EUF-fördraget. Avtal mellan företag kan ibland begränsa konkurrensen. Vad är missbruk av dominerande ställning? En större aktör som försöker tränga ut sina konkurrenter från marknaden kan anses missbruka sin dominerande ställning om konkurrensen därmed sätts ur spel. Det leder till högre priser eller minskat utbud för konsumenterna. När storföretag gör affärer med småföretag får de inte använda sin förhandlingsstyrka och ställa villkor som gör det svårt för det mindre företaget att göra affärer med det stora företagets konkurrenter. Andra exempel på missbruk är företag som tar ut orimligt höga priser, tar ut orimligt låga priser för att tränga ut konkurrenterna från marknaden eller gör det svårare för nya konkurrenter att etablera sig på marknaden, vägrar att befatta sig med vissa kunder eller ger särskild rabatt till kunder som gör de flesta eller alla sina inköp från det dominerande företaget, kräver att kunden för att få köpa en viss vara måste köpa en annan vara samtidigt. Vad har kommissionen för utredningsbefogenheter? Kommissionen får utreda misstänkta konkurrensbegränsande beteenden. Om kommissionen beslutar att genomföra en inspektion har kommissionens tjänstemän rätt att få tillträde till företagets lokaler, mark och transportmedel, granska räkenskaper och andra affärshandlingar, göra eller få alla former av kopior av eller utdrag ur räkenskaper och affärshandlingar, försegla alla företagslokaler, räkenskaper och affärshandlingar så länge och i den omfattning det behövs för inspektionen, begära att företagets företrädare eller personal lämnar förklaringar till sakförhållandena och handlingar som behövs för inspektionen och protokollföra deras svar.

7 K o n k u r r e n s 7 Statligt stöd Ibland går staten in med offentliga medel för att hjälpa lokala branscher eller enskilda företag. Företagen får då en orättvis fördel som skadar konkurrensen och snedvrider handeln. Det är förbjudet enligt artikel 107 i EUF-fördraget. Enligt artikel 108 i EUF-fördraget är det kommissionens uppgift att förhindra detta. Kommissionen ska tillåta statligt stöd bara om det verkligen ligger i allmänhetens intresse och stödet gynnar samhället och ekonomin i stort. De senaste åren har kommissionen gjort det lättare för EU-länderna att ge stöd som är inriktat på marknadsmisslyckanden och mål av gemensamt europeiskt intresse. Kommissionen koncentrerar sig på de ärenden som har störst inverkan på den inre marknaden och strävar efter att effektivisera reglerna och fatta snabbare beslut. Har konkurrensen snedvridits eller kan den komma att snedvridas? Om svaret är ja kan inte kommissionen tillåta stödet om man inte kan visa att det är förenligt med den inre marknaden. Undantag Det finns några undantag från de allmänna reglerna. Statligt stöd är tillåtet om det verkligen finns en chans att ett företag i svårigheter eller ett nystartat företag kan bli lönsamt igen eller om det ligger i EU:s intresse (t.ex. genom att jobb bevaras eller skapas). De avgörande faktorerna är att konsumenterna gynnas eller att andra företag inte skadas. Kommissionen tillåter oftast stöd till forskning och innovation, regional utveckling och småföretag eftersom sådant stöd tjänar övergripande EU-mål. Hur avgör kommissionen om ett stöd är tillåtet? Först måste följande frågor besvaras: Har statliga myndigheter gett något stöd t.ex. i form av bidrag, ränte- och skattelättnader, garantier, andelar i företag eller inköp av varor och tjänster på förmånliga villkor? Kan stödet påverka handeln mellan EU-länder? Är stödet selektivt går det bara till vissa företag eller branscher eller företag i vissa regioner? (Allmänna åtgärder i exempelvis skattelagstiftningen eller arbetsrätten är inte selektiva eftersom de gäller för alla.) istockphoto/leontura Hur övervakas det statliga stödet? EU-länderna måste informera kommissionen om planerade subventioner och andra åtgärder innan de beviljar dem. Kommissionen godkänner cirka 85 procent av alla anmälda stöd redan efter en preliminär bedömning. En formell granskning krävs bara i oklara fall. Beslut om en sådan granskning publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och i kommissionens webbregister över ärenden om statligt stöd. Du kan lämna synpunkter på ett stöd som berör dig. Kommissionen tar hänsyn till alla aspekter innan den fattar ett slutligt beslut. Kommissionen prövar även stöd som den inte har fått någon officiell information om, utan som upptäckts genom egna undersökningar, klagomål från företag eller enskilda eller uppgifter i medierna. Om kommissionen anser att stödet strider mot EU-lagstiftningen och principen om fri konkurrens, uppmanas myndigheterna att stoppa stödet och att återkräva det stöd som redan har getts. Kommissionens resultattavla för statligt stöd innehåller statistik om hur mycket stöd och vilket slag av stöd som varje EU-land ger. Från och med januari 2006 kan dessutom alla EU-invånare hitta information om stöd på över euro på internet. EU kontrollerar att statliga stöd inte snedvrider konkurrensen och handeln inom EU. Resultattavlan visar att det mesta av det stöd som tidigare beviljades enskilda företag eller branscher numera går till verksamheter som är av gemensamt intresse för EU. Det bidrar därmed till att göra EU:s ekonomi konkurrenskraftigare på världsmarknaden..

8 8 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Företagskoncentrationer Koncentrationsförordningen ger kommissionen rätt att förbjuda fusioner och förvärv som hotar att påtagligt minska konkurrensen. De viktigaste lagarna för beslut i koncentrationsärenden är koncentrationsförordningen och tillämpningsförordningen. Koncentrationsförordningen innehåller de viktigaste bestämmelserna för bedömningen av koncentrationer, medan tillämpningsförordningen gäller procedurfrågor (anmälan, tidsfrister och rätt att bli hörd). Företag kan göra produktutvecklingen effektivare eller sänka sina tillverknings- och distributionskostnader genom att slå samman sina verksamheter. Högre effektivitet ökar konkurrensen på marknaden och ger konsumenterna bättre varor till rimligare priser. Vissa företagskoncentrationer kan dock minska konkurrensen, t.ex. genom att skapa eller stärka en dominerande ställning. Det brukar skada konsumenterna i form av högre priser, mindre urval och mindre innovation. Stora företag med verksamhet över gränserna som vill gå samman eller bilda företagssammanslutningar måste först begära tillstånd hos kommissionen och förse kommissionen med ett tillräckligt beslutsunderlag. Konkurrensmyndigheterna ser till att två eller flera företag som går samman permanent eller tillfälligt inte stör jämvikten på marknaden på ett sätt som hämmar konkurrensen eller leder till en dominerande ställning som kan missbrukas. Shutterstock/Sommthink Varför behöver företagskoncentrationer klartecken från EU? Ett EU-beslut ger företag med verksamhet i flera EUländer klartecken för alla länder på en gång. Vilka företagskoncentrationer granskas? Kommissionen granskar alla koncentrationer av företag som har en omsättning över ett visst gränsvärde. Om omsättningen ligger under gränsvärdet kan de nationella konkurrensmyndigheterna handlägga ärendet. Bestämmelserna gäller alla företagskoncentrationer, oavsett var i världen företagen har sina säten, huvudkontor, verksamhet eller tillverkning det beror på att även företagskoncentrationer mellan företag utanför EU kan påverka EU:s marknader om företaget bedriver affärsverksamhet här. Kommissionen kan även pröva företagskoncentrationer på de sammangående företagens eller de nationella konkurrensmyndigheters begäran. Under vissa förutsättningar får kommissionen också överlämna ärenden till nationella konkurrensmyndigheter. När förbjuds eller godkänns företagskoncentrationer? Företagskoncentrationer är inte tillåtna om parterna är huvudkonkurrenter eller om koncentrationen påtagligt skulle försvaga eller begränsa konkurrensen i EU, till exempel genom att ett dominerande företag får en ännu starkare ställning. Det är dock sällsynt att kommissionen stoppar en sammanslagning. Kommissionen kan istället införa bindande villkor eller korrigerande åtgärder för att se till att marknaden inte snedvrids på grund av fusionen. Företagen kan till exempel åta sig att sälja en del av verksamheten eller ge andra marknadsaktörer licens på tekniken. Om kommissionen anser att parternas åtaganden bevarar eller återupprättar konkurrensen på marknaden, får företagskoncentrationen ett villkorligt godkännande. Sedan kontrollerar kommissionen att företagen verkligen gör som de lovat och ingriper om så inte är fallet. Om kommissionen kommer fram till att samgåendet inte begränsar konkurrensen godkänns det villkorslöst. EU granskar föreslagna sammanslagningar för att förhindra skadliga effekter på konkurrensen.

9 K o n k u r r e n s 9 Avreglering En rad viktiga tjänster energi, telekom, transport, vatten och post styrs i några länder fortfarande av statliga myndigheter i stället för privata företag. EU-länderna kan anförtro vissa allmännyttiga tjänster åt företag genom att ge dem skyldigheter, rättigheter och ekonomisk ersättning i enlighet med reglerna för statligt stöd. istockphoto/chinaface Det händer att dessa tjänster avregleras, dvs. öppnas för konkurrens mellan olika företag. Då kontrollerar kommissionen att alla fortfarande har tillgång till tjänsterna, även i regioner där de är olönsamma. Det är också viktigt att se till att avregleringen inte ger orättvisa fördelar till det företag som hade det tidigare monopolet. Vilka är fördelarna med avreglering? Det finns flera fördelar med att avreglera marknader. Konsumenterna kan välja mellan olika tjänsteleverantörer och produkter. Inom till exempel el- och gassektorn är nätoperatörerna nu tvungna att ge konkurrenterna tillgång till nätverken. Inom dessa sektorer är det viktigt att se till att alla leverantörer har samma tillgång till näten så att konsumenterna kan välja den leverantör som erbjuder bäst villkor, konsumenterna får lägre priser och nya tjänster, som normalt är mer effektiva och konsumentvänliga än tidigare, EU-ländernas ekonomier bli mer konkurrenskraftiga. Får jag bra allmännyttiga tjänster på en konkurrensutsatt marknad? Ja, om det finns regler som gör att tjänsterna finns kvar och att konsumentintresset inte skadas. Kommissionen tar alltid hänsyn till att vissa organisationer med monopolrättigheter har särskilda skyldigheter. På så sätt säkrar man en rättvis konkurrens utan att missgynna det statsfinansierade företaget som är skyldigt att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse även där det inte är vinstgivande. Kommissionen kan under vissa förhållanden tillåta att ett företag har en monopolställning. Det gäller t.ex. om en verksamhet kräver en kostsam infrastruktur (s.k. naturliga monopol) eller om det är viktigt att kunna garantera en offentlig tjänst. Men monopolföretag måste alltid behandla andra företag rättvist, naturliga monopol måste ge alla användare tillträde till sin infrastruktur, ett monopolföretag får inte använda vinsten från de offentliga tjänsterna till att subventionera kommersiell verksamhet och på så sätt bjuda under konkurrenterna. Gynnar detta konsumenterna? Ja, men det tar tid. Konsumenterna kan välja bland flera energileverantörer i Europa. På de två marknader som konkurrensutsattes först (flyg- och telekombranschen) har priserna sjunkit kraftigt. På marknader som konkurrensutsattes senare eller inte alls (el, gas, järnvägar och posttjänster) är priserna däremot oförändrade eller till och med högre. Det kan visserligen ha olika branschspecifika orsaker gaspriserna hänger till exempel nära samman med oljepriserna, men konsumenterna borde ändå få lägre priser i branscher som är öppnare för konkurrens.

10 10 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Vad gör EU? Kommissionen undersöker om företag bryter mot eller riskerar att bryta mot konkurrensreglerna. Kommissionen kan agera antingen före eller efter överträdelsen för att garantera en konkurrensutsatt marknad. Efter utredningen kan kommissionen förbjuda ett visst agerande, kräva korrigerande åtgärder eller utdöma böter. Kommissionen arbetar alltså både med att förebygga och bestraffa brott mot EU:s konkurrensregler. EU:s konkurrenslagstiftning gäller i alla EU-länder. De nationella konkurrensmyndigheterna kan tillämpa både EU-bestämmelserna och sin egen konkurrenslagstiftning. Kommissionen kan bara agera om det konkurrensbegränsande beteendet påverkar handeln mellan EU-länder. Kommissionen har starka befogenheter att ingripa enligt EU-fördragen. Kommissionens beslut är bindande för både företag och nationella myndigheter som bryter mot reglerna, men besluten kan överklagas till EU:s tribunal och vidare till domstolen (om det gäller rättsfrågor). Företag och medlemsländer väcker regelbundet talan vid EU-domstolen mot kommissionens beslut, och ibland vinner de målen. Vad är resultatet? Man uppskattar att konsumenterna tjänade mellan 4,89 och 5,66 miljarder euro på kommissionens förbud mot karteller under Böterna ökar inte EU:s inkomster utan minskar istället ländernas EU-avgift Kommissionens beslut har varit till nytta för europeiska konsumenter på olika sätt under åren. Ett av kommissionens mest uppmärksammade konkurrensärenden gällde den amerikanska datorjätten Microsoft. Kommissionen bötfällde Microsoft för att företaget buntade ihop olika typer av programvara i ett enda paket. i sitt beslut konstaterade kommissionen att Microsoft hade behandlat konsumenterna orättvist genom att frånta dem deras valmöjligheter, hålla priserna på en konstgjort hög nivå och hämma innovationen inom programvaruindustrin. Kommissionen har också dömt tillverkare av tv- och datorskärmar till 1,47 miljarder euro i böter för karteller som varat i tjugo år. Mellan 2001 och 2006 drev några asiatiska tillverkare av LCD-skärmar en kartell. De kom överens om priser och utbytte känsliga uppgifter om storbildsskärmar till tv och datorer. Kartellen påverkade de europeiska konsumenterna direkt, eftersom de flesta tv-apparater och datorskärmar med LCD-skärmar kommer från Asien. Både 2006 och 2012 anmälde lågprisflygbolaget Ryanair till kommissionen att man ville ta över det irländska flygbolaget Aer Lingus. Kommissionen granskade de potentiella följderna för konkurrensen och konsumenterna, särskilt för de drygt 14 miljoner passagerare som flyger till och från Irland varje år. Om de två flygbolagen fick gå samman till ett bolag med monopol eller en dominerande ställning på många linjer till och från Irland, skulle konsumenterna drabbas av sämre utbud och troligen högre priser. Med stöd av koncentrationsförordningen förbjöd kommissionen det föreslagna övertagandet. Vad gör kommissionen åt finanskrisen? Kommissionen försöker att se till att EU-ländernas nationella åtgärder inte hämmar konkurrensen utan tar hänsyn till ett bredare europeiskt perspektiv. EU:s regler om statligt stöd ska hindra länderna från att överträffa varandra i att ge företag i det egna landet dyrbar ekonomisk hjälp och på så sätt missgynna sunda företag. Kommissionen är dock medveten om att EU-länderna ibland måste ingripa för att lösa problem i finanssektorn och har därför tagit fram särskilda tillfälliga regler för stöd till banker. Enligt reglerna får bankerna inte ta emot statligt stöd utan att själva vidta åtgärder för att lösa sina problem. För att ge EU-länderna möjlighet att motverka effekterna av kreditåtstramningen har kommissionen dessutom infört tillfälliga regler som riktar sig till andra företag än banker. Reglerna tillåter bättre tillgång till finansiering för företagen, statliga garantier för lån till lägre ränta, exportkreditförsäkring, subventionerade lån (framför allt för miljövänliga produkter).

11 K o n k u r r e n s 11 Så lämnar du in ett klagomål Vad kan jag göra om jag misstänker att ett företag använder sig av konkurrensbegränsande affärsmetoder? Du kan ibland stöta på affärsmetoder som du tror kan begränsa konkurrensen, t.ex. företag som vägrar ta emot beställningar från kunder i andra EU-länder. En sådan vägran kan vara ett tecken på olagligt konkurrensbegränsande beteende och kan anmälas till en konkurrensmyndighet. Steg 1: Ta reda på vilken konkurrensmyndighet du ska vända dig till Om ärendet bara gäller det land eller område där du bor eller högst tre EU-länder ska du kontakta den nationella konkurrensmyndigheten. Alla nationella konkurrensmyndigheter tillämpar samma konkurrensregler som EU-kommissionen och är ofta bäst lämpade att hantera problemet. Men om du tror att fler än tre EU-länder är inblandade ska du istället vända dig till EU-kommissionen. Tveka inte att kontakta kommissionen eller din nationella konkurrensmyndighet, även om du är osäker på problemets omfattning. Konkurrensmyndigheterna samarbetar och kan fördela handläggningen av din anmälan mellan sig. Steg 2B: Kontakta EU-kommissionen Du kan anmäla problem till EU-kommissionen genom att mejla till comp-market-information@ec.europa.eu. Du kan också skicka brev till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för antitrust 1049 Bryssel BELGIEN Uppge ditt namn och din adress, namnet på de berörda företagen och produkterna och lämna en tydlig beskrivning av det konkurrenshämmande beteende du upptäckt. Det hjälper kommissionen att spåra problem på marknaden och inleda en utredning. Lämna in en formell anmälan till EU-kommissionen Om du är direkt berörd av det beteende som du anser vara konkurrenshämmande och har närmare upplysningar som du vill lämna till kommissionen, kan du göra en formell anmälan istället. I så fall måste vissa rättsliga villkor vara uppfyllda. De förklaras närmare i kommissionens tillkännagivande om handläggningen av klagomål. Steg 2A: Kontakta konkurrensmyndigheten i ditt land Konkurrensmyndigheterna i EU-länderna kan sammanställa information från de berörda företagen och vidta åtgärder för att lösa problemet om de anser att EU:s konkurrensbestämmelser har överträtts. Tänk på att konkurrensmyndigheterna följer landets egna förfaranden, som kan skilja sig från de övriga EU-ländernas. Innan du kontaktar konkurrensmyndigheten kan det vara bra att gå in på webbplatsen eller be om instruktioner från myndigheten om hur du ska göra anmälan. Nationella konkurrensmyndigheter: istockphoto/mbbirdy Priset på tv-apparater blev rimligare när EU stoppade karteller som i hemlighet enats om att ta ut höga priser.

12 12 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Informera en konsumentorganisation Som konsument kan du också berätta för en konsumentorganisation om din upptäckt. Konsumentorganisationen kan sedan sammanställa information från flera konsumenter och i sin tur göra en formell anmälan till EU-kommissionen. Kontakta en konsumentorganisation i ditt land: index_en.htm NA SV-C Framtiden EU-kommissionen tänker se till att konkurrenspolitiska verktyg och marknadsexpertis bidrar till EU:s insatser för jobb och tillväxt, t.ex. inom den digitala inre marknaden, energipolitiken, finansiella tjänster, industripolitiken och kampen mot skatteflykt. Det är viktigt att göra både en juridisk och ekonomisk bedömning av konkurrensärenden och att ytterliga utveckla marknadsövervakningen till stöd för kommissionens verksamhet i bredare mening. statligt stöd tillämpas korrekt. Vi ska också se till att de konkurrenspolitiska verktygen ligger i linje med marknadsutvecklingen och främja konkurrenskulturen i EU och globalt. Kommissionen strävar också efter internationellt samarbete med andra konkurrensmyndigheter i hela världen Kommissionen kommer att fortsätta att sörja för att reglerna om antitrust, karteller, koncentrationer och Läs mer På webbplatsen Europa kan du läsa mer om EU:s konkurrenspolitik och om företagskoncentrationer som anmälts till kommissionen ( Där finns också den fullständiga texten till beslut om antitrust, företagskoncentrationer och statligt stöd, det senaste nyhetsbrevet om konkurrenspolitiken och relevant lagstiftning. Du kan också följa den senaste utvecklingen på konkurrensområdet på Twitter: Följande publikationer finns i pappersversion, men kan också laddas ned gratis: XX Årsrapport om konkurrenspolitiken: XX XX Information om företagskoncentrationer som anmälts till kommissionen, kommissionens beslut om antitrust, företagskoncentrationer och statligt stöd och den lagstiftning som de baseras på offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning: En översikt över kommissionens arbete på konkurrensområdet finns i den årliga allmänna rapporten om EU:s verksamhet: XX Frågor om EU? Ring Europa direkt: ISBN doi: /32625