Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Transkript

1 Enheten för internationell handelsutveckling Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna kring Östersjön med hela 74 procent. Det går med andra ord att se en klar positiv effekt på svensk export efter att Estland, Lettland, Litauen och Polen blev medlemmar i EU EU-medlemskapet tycks däremot inte ha haft någon större inverkan på importen till Sverige från dessa länder. Även under 2011 ökade varuhandeln med Östersjöländerna markant. På exportsidan skedde de största ökningarna till Lettland, Ryssland och Estland. Detta ska dock ses i ljuset av att den svenska exporten till Östersjöländerna tog en rejäl djupdykning under krisåret 2009 och även om återhämtningen 2010 var kraftig ligger exportvärdet för helåret 2011 fortfarande 4,7 procent under toppåret Importen ökade mest från Estland och Ryssland. Vägfordon var den varugrupp där den svenska exporten ökade mest under Den svenska Östersjöexporten av lastbilar och personbilar ökade med 77 respektive 44 procent Lastbilsexporten ökade mest till Litauen med 222 procent och personbilsexporten till Ryssland med 127 procent. Efter denna starka ökning utgör Ryssland regionens största mottagare av personbilar från Sverige. Det kommande ryska WTO-medlemskapet har potential att ytterligare öka den svenska exporten till Ryssland av viktiga svenska exportvaror. Fordonsexporten är ett av de områden som kan påverkas positivt av ett ryskt WTO-medlemskap. Box 6803, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: , fax: E-post: kommerskollegium@kommers.se

2 2(7) Inledning Östersjöländerna är viktiga för den svenska varuhandeln och stod 2011 för27 procent av Sveriges totala varuexport och 41 procent av den totala varuimporten. Varuhandeln med länder i Östersjöregionen har under en längre tidsperiod ökat kraftigt. Under 2011 ökade varuhandeln med Östersjöländerna markant. På exportsidan skedde de största ökningarna till Lettland, Ryssland och Estland. Importen ökade mest från Estland och Ryssland. Även Sveriges största handelspartner Tyskland omfattas av regionen. Exporten dit ökade med 5,8 procent och importen med 7,9 procent Danmark och Finland var lika stora mottagare av Svensk export med 6,1 procent. Danmark var det enda land i regionen för vilket den svenska exporten minskade 2011, med 0,4 procent. Exporten till Finland ökade med 4,9 procent. Importen från Danmark är större än från Finland, 8,2 respektive 5,3 procent. Sett över en längre tidsperiod har exporten till Tyskland, Danmark och Finland ökat stadigt mellan 2002 och krisen Det går att se en klar positiv effekt i exporten efter Estlands, Lettlands, Litauens och Polens EU-inträde Sveriges export till Ryssland tycks däremot ha påverkats negativt av att de baltiska staterna och Polen gick med i EU. Förmodligen kan det förklaras av att en del av den export som tidigare gick direkt till Ryssland började transiteras via något av de nya EUmedlemsländerna. Ett ryskt WTO-medlemskap har potential att öka den svenska exporten till Ryssland av viktiga svenska exportvaror. 1 Östersjöstaterna 2011 Även om Sveriges totala varuexport ökade markant under 2011 framstår ändå ökningen av exporten till några av länderna kring Östersjön som exceptionellt stark. Detta ska dock ses i ljuset av att den svenska exporten till Östersjöregionen tog en rejäl djupdykning under krisåret 2009 och även om återhämtningen 2010 var kraftig ligger exportvärdet för helåret 2011 fortfarande 4,7 procent under toppåret Sveriges export av varor till Estland, Lettland, Litauen och Ryssland ökade 2011 med 22, 38, 18 respektive 33 procent. Ökningen i exporten till de stora mottagarländerna kring Östersjön var dock något lägre. Exporten till Danmark till och med minskade något. De största mottagarländerna i Östersjöregionen av svensk export var 2011 Tyskland med 9,9 procent av total export (och 35 procent av exporten till Östersjöregionen), Danmark och Finland med 6,1 procent vardera, Polen med 2,6 procent och Ryssland med 2,3 procent. Exporten till Estland, Lettland och Litauen utgjorde 2011 vardera mindre än en procent av Sveriges totala export. 1 Kommerskollegium, Rysslands WTO-anslutning handelsmöjligheter för svenska företag

3 3(7) Sveriges handel med Östersjöregionen, per land Export Import Land Andel 2011 Andel 2011 Danmark 21,5-0,5 19,0 4,2 Estland 3,1 23,5 4,1 66,1 Finland 21,3 5,4 12,4 7,4 Lettland 1,1 41,1 1,0-3,9 Litauen 1,6 16,3 1,0 8,8 Polen 9,1 8,5 6,6 3,6 Ryssland 8,0 33,0 12,9 25,4 Tyskland 34,5 5,8 42,7 8,0 Östersjöregionen 100,0 7,2 100,0 10,4 Sveriges viktigaste exportvaror till Östersjöområdet var 2011 mineralvaror och elektronikvaror som stod för omkring 15 procent vardera av den totala exporten till regionen. Därefter kom maskiner, skogsvaror, kemivaror och vägfordon med mellan 10 och 15 procent vardera. Exporten ökade för de flesta av de stora varugrupperna mellan 2010 och En viktig anledning till den starka exporttillväxten är att det fortfarande sker en återhämtning efter krisen Den svenska Östersjöexporten av lastbilar och personbilar ökade 2011 med 77 respektive 44 procent. Exporten av maskiner, mineralvaror, energivaror och elektronik ökade med 15, 12, 8,1 respektive 4,7 procent. Exporten av kemivaror och livsmedel minskade med 2,3 respektive 3,6 procent mellan 2010 och 2011.

4 4(7) Geografisk fördelning av Sveriges utrikeshandel Litauen 0,4% Tyskland 9,9% Finland 6,1% Ryssland 2,3% Polen 2,6% Lettland 0,3% Danmark 6,1% Estland 0,9% Övriga 71,4% Ryssland var efter en ökning med 127 procent 2011, den största mottagaren i regionen av personbilar från Sverige, tätt följt av Tyskland. Fordonsexporten är ett av de områden som kan förväntas påverkas positivt av ett ryskt WTO-medlemskap. 2 Personbilsexporten ökade även starkt till Litauen och Estland, med 71 respektive 42 procent. Procentuellt sett ökade lastbilsexporten mest till Litauen med 222 procent, följt av exporten till Lettland och Estland med ökningar på drygt 150 procent. Den största värdeökningen återfanns i exporten till Finland som ökade med 1,3 miljarder kr. Sveriges export av elektronikvaror ökade framförallt till Ryssland, Estland, Polen och Litauen, med 45, 34, 26 respektive 21 procent. Danmark och Finland var regionens två största mottagare av svensk export av elektronikvaror. 2 Kommerskollegium, Rysslands WTO-anslutning handelsmöjligheter för svenska företag

5 5(7) Sveriges handel med Östersjöområdet, per varugrupp Export Import Varugrupp Andel 2011 Andel 2011 Skogsvaror 11,4 1,6 3,9 5,0 Mineralvaror 15,0 12,0 9,1 11,7 Kemivaror 11,0-2,3 11,0 10,9 Läkemedel 3,1-8,5 2,3 7,7 Energivaror 5,3 8,1 21,7 15,3 Verkstadsvaror 41,6 14,2 39,6 9,9 Maskiner 12,1 15,0 10,9 12,6 Elektronikvaror 14,5 4,7 12,4 9,7 Vägfordon 10,0 39,7 11,3 11,9 Personbilar 4,3 44,4 5,4 15,5 Lastbilar 2,4 76,9 1,0 47,1 Övriga varor 16,0-1,9 14,8 5,6 Livsmedel 6,2-3,6 6,6 6,5 Totalt 100,0 7,2 100,0 10,4 Importen från Östersjöländerna ökade 2011 med drygt 10 procent till en nivå 5,7 procent över toppnivån före krisen, år Även om importen från flera av Östersjöländerna ökade kraftigt under året var bilden något mer blandad än för exporten. Medan importen från Estland, Litauen och Ryssland ökade med 63, 10 respektive 24 procent minskade importen från Lettland med 3,2 procent under året. Tyskland är med 18 procent den största leverantören av svensk import både inom Östersjöregionen och totalt. Med en andel på 8,2 procent av total import utgjorde Danmark den näst största leverantören bland Östersjöländerna. Ryssland och Finland stod för drygt fem procent vardera medan Polen och Estland stod för 2,8 respektive 1,7 procent av den svenska importen. Importen från Lettland och Litauen utgjorde vardera mindre än en procent av Sveriges totala import under Importen från Ryssland består till omkring 85 procent av råolja och petroleumprodukter. Det är även inom dessa varugrupper som den stora ökningen av importvärdet återfinns. Medan den totala importen från Ryssland ökade med 12,3 miljarder kr, ökade importen av råolja och petroleumprodukter med 11,6 miljarder, eller 94 procent av den totala ökningen.

6 6(7) Till skillnad från ökningen i importvärde från Ryssland som till stor del berodde på högre pris och större importvolym av olja, var ökningen från andra Östersjöstater mer diversifierad. Gemensamt för importen från de tre baltiska staterna är att en ansenlig andel består av trä och trävaror. Medan den totala importen från Lettland minskade med 3,8 procent ökade importen av trävaror med 4,8 procent från 37 procent till 40 procent av den totala importen. Omkring fem procent av importen från Estland respektive Litauen bestod 2011 av trävaror. Även denna import ökade, för båda länderna med 11 procent. Sveriges andel av Östersjöländernas import, dvs. Sveriges exportmarknadsandelar, varierar kraftigt mellan de olika Östersjöländerna. Medan Sverige är en liten leverantör till Ryssland och Tyskland med omkring 1 procent av importen, utgjorde svensk export nästan 14 procent i Danmark och Finland. Sverige är en relativt viktig marknad för flera av Östersjöländerna gick omkring 15 procent av Estlands, 13 procent av Danmarks och 12 procent av Finlands export till Sverige. För Ryssland utgör Sverige omkring en procent av den totala exportmarknaden, vilket utgör den lägsta andelen i regionen. Medlemskap i EU maj 2004 blev Estland, Lettland, Litauen och Polen medlemmar av EU och kunde därmed dra nytta av de fyra friheterna gentemot övriga länder på den inre marknaden. 3 Statistiken tyder på att de fyra nya medlemmarna initialt inte kunde dra nytta av de nya möjligheterna utan att handeln sköt fart först efter något år. Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EU-medlemmarna kring Östersjön med hela 74 procent, sju procent 2005, 35 procent 2006 och 21 procent Sveriges export till Ryssland tycks däremot ha påverkats negativt av att fyra av dess grannländer gick med i EU. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att en del av den export som tidigare gick direkt till Ryssland transiteras via de nya EU-medlemsländerna. Exporten ökade kraftigt till alla fyra nya medlemmar men särskilt stark var ökningen till Litauen och Estland där exportvärdet steg med drygt 85 procent över treårsperioden. Exporten till Polen ökade samtidigt med 74 procent och till Lettland med 44 procent. 3 De fyra friheterna begränsades dock i viss mån av förbehåll om övergångsbestämmelser hos ett flertal av de gamla medlemsstaterna. Dessa övergångsbestämmelser gällde främst rätten till fri personrörlighet.

7 7(7) 35 Sveriges export , per land Estland Lettland Litauen Polen Mdr SEK Exportökningen mellan 2004 och 2007 var generell över samtliga större varugrupper med undantag av läkemedel som minskade med 20 procent. Under perioden ökade Sveriges export av energivaror med 272 procent, livsmedel med 131 procent, mineralvaror med 90 procent, verkstadsvaror med 79 procent, kemivaror med 50 procent och skogsvaror med 20 procent. Fordonsexporten, som utgör en del av exporten av verkstadsvaror ökade extremt kraftigt under perioden. Exporten av person- och lastbilar till de fyra nya EU-medlemmarna i Östersjöregionen ökade med 513 respektive 326 procent under perioden. Medan exporten av personbilar ökade allra mest till Estland, med 1787 procent, ökade lastbilsexporten framförallt till Polen och Litauen, med 359 respektive 334 procent. Exporten av energivaror ökade med 549 procent till Estland och drygt 240 procent till både Litauen och Polen. Efter EU-inträdet ökade exporten av livsmedel till Polen och Lettland med 185 respektive 114 procent. Den svenska importen från de nya EU-länderna kring Östersjön har ökat mycket kraftigt under en längre period och EU-medlemskapet tycks inte haft någon större inverkan på den trenden, åtminstone inte på aggregerad nivå. För enskilda varugrupper kan det dock se annorlunda ut. Till exempel så ökade importen av livsmedel mycket kraftigt från dessa fyra länder mellan 2004 och 2007.