Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret

2

3 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel / / 18 Världen Export Totalt ,3 10,3 100 Varor ,7 8,8 100 Tjänster ,9 13,9 100 Import Totalt ,0 5,4 100 Varor ,9 2,6 100 Tjänster ,7 12,1 100 Inre marknaden Export Totalt ,5 8,9 70,2 1 Varor ,9 7,2 71,6 Tjänster ,7 13,6 66,9 Import Totalt ,7 4,1 78,2 Varor ,0 1,7 80,7 Tjänster ,1 10,5 72,5 EU (28) Export Totalt ,5 8,9 58,5 Varor ,7 7,3 60,9 Tjänster ,0 13,9 52,6 Import Totalt ,0 3,4 70,1 Varor ,0 0,7 71,9 Tjänster ,3 10,6 65,9 Norden Export Totalt ,9 8,6 25,8 Varor ,7 7,1 24,7 Tjänster ,6 11,7 28,5 Import Totalt ,2 7,5 20,6 Varor ,8 5,7 20,7 Östersjöländerna 2 Tjänster ,4 11,9 20,5 Export Totalt ,1 7,7 41,7 Varor ,8 6,4 43,4 Tjänster ,3 11,5 37,6 Import Totalt ,2 4,4 44,9 Varor ,2 1,4 49,3 Tjänster ,8 15,0 35,1 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

4 Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 301, , ,0 765,3 832,8 Import 1 202, , ,3 725,4 744,1 Nettohandel 99,2 94,2 74,7 39,9 88,8 Export till EU(28) 800,2 863,9 955,9 473,2 507,6 Import från EU(28) 875,4 955, ,9 531,3 535,3 Nettohandel (EU(28) -75,2-91,8-105,0-58,1-27,7 Förändring (%) Export 1,3 8,4 9,7 8,6 8,8 Import 2,9 9,5 11,9 11,7 2,6 Export till EU(28) 1,9 8,0 10,7 9,0 7,3 Import från EU(28) 6,0 9,2 11,0 12,5 0,7 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 623,3 635,7 647,8 302,3 344,4 Import 528,9 598,3 632,6 298,5 334,7 Nettohandel 94,4 37,4 15,2 3,8 9,6 Förändring (%) Export 1,7 2,0 1,9-2,3 13,9 Import 1,7 13,1 5,7 2,9 12,1 Direktinvesteringar Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 38,7 200,4 219,6 96,6 149,4 Utländska DI i Sverige 150,8 108,5 123,5 61,1 107, Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige Observerar att all statistik i denna tabell, inklusive handeln med varor, är från Betalningsbalansen.

5 Enheten för internationell Dnr: /00652 handelsutveckling Sammanfattning första halvåret Bytesbalansen visade första halvåret ett överskott på 96 miljarder kronor, motsvarade 3,9 procent av BNP. Detta var en ökning av överskottet med 414 procent jämfört med första halvåret Handelsutvecklingen första halvåret Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 10 procent jämfört med motsvarande period Importen av varor och tjänster ökade med 5,4 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 2,8 procent i volym och 8,1 procent i värde. Varuimporten minskade med 1,4 procent i volym, men ökade med 2,3 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 771 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 747 miljarder kronor. Handelsnettot var positivt och uppgick till 24 miljarder, vilket kan jämföras med ett negativt handelsnetto på -17 miljarder första halvåret export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 73 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten ökade till samtliga världsdelar. Störst var exportökningen till Amerika (25 procent), följt av Afrika (15 procent) och EU (7,0 procent). import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 71 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar utom från Afrika. Störst var ökningen från Asien (12 procent), följt av Amerika (3,0 procent) och Övriga Europa (2,8 procent). export efter varugrupp Räknat i värde var det en stark positiv utveckling för samtliga varuområden utom Energivaror. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Kemivaror (16 procent) och Mineralvaror (12 procent). Volymutvecklingen har en liknande profil, men generellt lägre tillväxttal. Det faktum att volymutvecklingen är betydligt svagare värdeutvecklingen tyder på prisuppgångar. Den försvagade kronan kan också ge sådana effekter. import efter varugrupp importen minskade med 1,4 procent i volym, samtidigt som den ökade med 2,3 procent i värde jämfört med motsvarande period Nedgångarna i Verkstadsvaror och Energivaror gav störst bidrag till volymminskningen, medan värdeökningen huvudsakligen drevs av Övriga varor och Kemivaror. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 14 procent medan tjänsteimporten ökade med 12 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 344 miljarder och tjänsteimporten till 335 miljarder, vilket gav ett positivt tjänstehandelsnetto på 9,6 miljarder kronor. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Resor, Tele- dataoch informationstjänster samt Transporter. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 53 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 66 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna.

6 Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 97 till 150 miljarder kronor. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige ökade från 61 till 107 miljarder kronor. Direktinvesteringstillgångar Vid utgången av första halvåret uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till drygt miljarder, en ökning med 7,5 procent jämfört med årsskiftet. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till ca miljarder, vilket är en ökning med 2,9 procent.

7 Innehåll 1. Om rapporten Dämpad utveckling för varuhandeln Handelns utveckling andra kvartalet Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Varuhandelns geografiska fördelning Varuhandeln fördelad på varugrupp Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandel Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringar i Sverige Svenska direktinvesteringar i utlandet Direktinvesteringar efter bransch Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-juni 2018, i löpande och fasta priser (SCB)

8

9 1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första halvåret. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. Notera att vi i rapporten redovisar både den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) och statistik för varuhandel som hämtas från betalningsbalansen. Denna statistik är inte helt jämförbar eftersom den bygger på olika definitioner av varuhandel. 2 Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen används i denna rapport i huvudsak för att räkna samman total svensk handel av varor och tjänster. Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-13 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor, där även det senaste kvartalets värdeutveckling av varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder framgår. 2. Dämpad utveckling för varuhandeln 2.1 Handelns utveckling andra kvartalet Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik 3 ökade Sveriges varuexport med 5,8 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Samtidigt minskade varuimport med 0,5 procent. I volym (dvs rensat för prisförändringar) ökade varuexporten med 1,7 procent och minskade importen med 3,1 procent. Värdet på varuexporten uppgick andra kvartalet till 389 miljarder och för varuimporten 378 miljarder. Varuhandelsnettot blev därmed positivt och uppgick till 10 miljarder. 2 Läs mer i BPM6-manualen som finns på SCB:s hemsida: 3 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 1

10 Diagram Förändring i svensk varuexport (januari juli ) Förändring över motsvarande peirod föregående år (%) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Månadsvis Kvartalsvis Diagram Förändring i svensk varuimport (januari juli ) Förändring över motsvarande peirod föregående år (%) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Månadsvis Kvartalsvis Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en stark ökning i juli för både exporten och importen jämfört med motsvarande månad 2018 se diagram 2.1 och 2.2. Samtidigt pekar framåtblickande indikatorer på en minskad optimism kring utrikeshandeln. Exportchefsindex 4 uppgick tredje kvartalet till 50,6, vilket är en minsk- 4 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. Att index är 50 betyder att det är lika många exportföretag som tror på en förstärkning som på en försvagning av exportutvecklingen. 2

11 ning med 3,3 enheter jämfört med det andra kvartalet. Det är den lägsta nivån sedan Index tangerar nu 50-strecket som är skiljelinjen mellan optimism och pessimism. Det indikerar att stämningsläget bland exportföretagen är normalt. Sveriges varuexportutveckling under andra kvartalet var i stort i linje med EUs varuexportutveckling denna ökade med 5,3 procent jämfört med det andra kvartalet Finlands exportutveckling ökade däremot med enbart 0,8 procent och Tysklands minskade med 1,3 procent. Även USA:s varuexport minskade (med 3,1 procent) jämfört med motsvarande kvartal Diagram Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse ( kv ) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Sveriges varuexport till EU-länder ökade andra kvartalet med 4,4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bland EU-länderna ökade exporten till Storbritannien med 6,0 procent och till Tyskland med 5,3 procent. Varuexporten till länder utanför EU ökade med 7,9 procent. Här var det exporten till USA som särskilt stack ut med en ökning på 28 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Det var huvudsakligen exporten av personbilar och läkemedel som drev utvecklingen. 5 Även det första kvartalet i år ökade exporten till USA med lika mycket i procent och USA seglar därmed upp från en femte till en tredje plats som Sveriges största exportmarknad. Sveriges varuimport från EU-länder minskade med 1,2 procent jämfört med andra kvartalet Bland annat var det importen från Storbritannien som minskade (med 18 procent). Varuimporten från länder utanför EU ökade däremot svagt med 1,0 procent. Bland de länder som hade en starkare utveckling kan nämnas Kina. Importen från Kina ökade med 36 procent under första kvartalet och under andra kvartalet med 15 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Därmed går Kina 5 För mer information om Sveriges handel med USA, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad, 3

12 från åttonde till femte plats som avsändningsland för svensk import. Utanför EU är Kina den nästa största leverantören (efter Norge). En liknande utveckling ser man även i statistiken för import efter ursprungsland (det land där den ekonomiskt sett viktigaste delen av tillverkningen har skett). Generellt är importen från Kina betydligt större om man ser till statistik efter ursprungsland än statistiken som går efter avsändningsland (det land varan skickats ifrån). 6 Till skillnad från varuhandeln har tjänstehandeln fortsatt att öka starkt under andra kvartalet, både tjänsteexporten och tjänsteimporten ökade med 13 procent jämfört med motsvarande kvartal Tjänstehandeln har ökat starkt både i förhållande till EU-länder och icke-eu-länder. Det är positiva värden från nästan alla länder som SCB redovisar statistik för undantag är Luxemburg och Spanien vad gäller export och Schweiz, Belgien och Thailand vad gäller import. Varuhandeln har under de senaste två åren ökat snabbare än tjänstehandeln, men sett under en längre tidshorisont är relationen den omvända. Sedan 2011 har tjänsteexporten i genomsnitt ökat med 7,2 procent per kvartal medan varuexporten ökat med 3,8 procent per kvartal. Diagram 2.4 Miljarder kronor Svensk export av varor och tjänster Statistik från betalningsbalansen kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv Varor Tjänster Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP med 4,2 procent i löpande priser och med 0,9 procent i volym (dvs rensat för prisförändringar) under det andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Utrikeshandelns bidrag till BNP-tillväxten var positiv, den bidrog med 2,2 procentenheter i löpande priser och med 1,9 procentenheter i volym. 6 Och den är sannolikt ännu större än vad statistik efter ursprungsland visar eftersom information om ursprungsland förloras i de fall en vara skickas från Kina till Sverige via ett annat EU-land. 4

13 3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 96 miljarder första halvåret, motsvarade 3,9 procent av BNP. Jämfört med motsvarande period 2018 har överskottet i bytesbalansen ökat med 414 procent. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 3.1 7,0 Sveriges bytesbalans ,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, hå 3.2 Handelsbalans 7 Första halvåret uppgick Sveriges handelsbalans till 89 miljarder, vilket var 49 miljarder mer än motsvarande period Handelsbalansen uppgick till 3,6 procent av BNP, tjänstebalansen 0,4 procent och kapitalavkastningen 1,3 procent. 7 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 5

14 Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 5,0 4,5 4,0 Andel av BNP (%) 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, hå 4. Varuhandel Sveriges export och import av varor Första halvåret ökade Sveriges varuexport med 2,8 procent mätt i volym, och med 8,1 procent mätt i värde jämfört med motsvarande period Varuimporten minskade med 1,4 procent i volym, men ökade med 2,3 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna reflekterar pris- och växelkursförändringar. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick första halvåret till 771 miljarder kronor och varuimporten till 747 miljarder kronor. Handelsnettot var därmed positivt och uppgick till 24 miljarder, vilket kan jämföras med ett negativt handelsnetto på 17 miljarder första halvåret Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren samt första halvåret 2018 respektive. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 9, EU samt Övriga Europa. 8 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 9 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 6

15 Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 192, , ,5 713,0 771,1 8,1 intra-eu(28) 705,1 771,2 857,7 423,6 453,5 7,0 extra-eu(28) 487,4 533,6 583,8 289,4 317,6 9,8 Import 1 207, , ,5 730,1 746,9 2,3 intra-eu(28) 865,3 940, ,8 521,3 527,9 1,3 extra-eu(28) 342,3 374,7 440,7 208,8 219,0 4,9 Anm: Import enligt avsändningsland. Första halvåret gick 73 procent av den svenska varuexporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Asien och Amerika tog emot 12 respektive 11 procent av Sveriges export. Exporten var högre till samtliga världsdelar under första halvåret jämfört med motsvarande period Störst var exportökningen till Amerika (25 procent), följt av Afrika (15 procent) och EU (7,0 procent). Exporten till övriga Europa ökade med 4,8 procent och den till Asien med 2,1 procent. Svensk import kommer i huvudsak från Europa (84 procent av total import) och mer specifikt från EU-länderna (71 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar förutom från Afrika. Störst var ökningen från Asien (12 procent), följt av Amerika (3,0 procent), Övriga Europa (2,8 procent) och EU (1,3 procent). Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 7

16 Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textil- och konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket exempelvis är vanligt för energi- och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. 8

17 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2018 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel kv 2 kv kv 2 kv 10,0 Skogsvaror -3,9 0,2 2,2 1,2 9,4 10,1 4,8 7,4 10,2 Mineralvaror 0,1 6,3 3,9 5,1 8,2 14,7 9,7 12,2 12,8 Kemivaror 5,5 12,2 8,4 10,3 8,3 18,6 13,6 16,1 8,0 Energivaror -1,3-10,1-2,6-6,4 26,6 0,4-4,5-2,2 45,7 Verkstadsvaror 8,5 4,1 0,8 2,5 10,6 9,0 5,6 7,2 13,3 Övriga varor 2,0 4,9-1,1 1,8 6,4 10,6 2,6 6,5 100 Totalt 4,4 4,0 1,7 2,8 10,5 10,6 5,8 8,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Första halvåret ökade Sveriges varuexport med 2,8 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar) och med 8,1 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period Räknat i värde var det en stark positiv utveckling för samtliga varuområden utom Energivaror. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Kemivaror och Mineralvaror. Volymutvecklingen har en liknande profil, men generellt lägre tillväxttal. Det faktum att volymutvecklingen är betydligt svagare värdeutvecklingen tyder på prisuppgångar. Den försvagade kronan kan också ge sådana effekter Se rapporten Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar, kvartal för en diskussion av skillnaderna mellan värde- och volymutveckling. 9

18 Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2018 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel kv 2 kv 1-2 kv kv 2 kv 1-2 kv 2,9 Skogsvaror 2,7-1,3-3,7-2,5 16,6 7,0-0,1 3,3 8,0 Mineralvaror 4,3-1,8-5,5-3,7 14,7 3,1-4,2-0,7 11,9 Kemivaror 6,0 7,3-1,4 2,8 10,9 10,1 1,0 5,4 11,9 Energivaror 2,5-6,6-7,0-6,8 32,7 1,5-4,9-1,9 43,4 Verkstadsvaror 6,7-0,9-3,6-2,2 10,0 3,4-1,0 1,1 21,9 Övriga varor 4,2 3,9 0,4 2,1 7,5 9,3 3,4 6,3 100 Totalt 5,3 0,4-3,1-1,4 12,4 5,4-0,5 2,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Första halvåret minskade varuimporten med 1,4 procent i volym, samtidigt som den ökade med 2,3 procent i värde jämfört med motsvarande period Nedgångarna i Verkstadsvaror och Energivaror gav störst bidrag till volymminskningen, medan värdeökningen huvudsakligen drevs av Övriga varor och Kemivaror. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 10

19 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU28 Extra-EU28 Nettoexport Mdr kr Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2009 till första halvåret. Första halvåret uppvisade Sverige ett exportöverskott i varuhandeln på 24 miljarder. Motsvarande period föregående år hade vi istället ett exportunderskott på 17 miljarder. I förhållande till andra EU-länder Sverige har Sverige emellertid ett exportunderskott. Första halvåret i år var det 74 miljarder, vilket är ett 23 miljarder mindre underskott jämfört med motsvarande period I varuhandeln med länder utanför EU hade Sverige däremot nettoexportintäkter på 99 miljarder Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för första halvåren 2018 respektive. Nettoexporten var negativ för varugrupperna Energi och Övrigt, i likhet med motsvarande period För övriga varugrupper var däremot handelsnettot positivt. Skogsvaror gav det största exportöverskottet, följt av Verkstadsvaror och Mineral. Störst ökning av nettoöverskottet skedde bland Verkstadsvaror (inkl. personbilar), från 5,3 miljarder första halvåret 2018 till 25 miljarder motsvarande period. 11 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 11

20 Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr kr Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 92,6 94,5 91,1 95,1 101,3 51,1 55,7 Mineralvaror 35,5 28,5 27,8 33,2 29,1 13,2 22,6 Järn och stål 16,0 16,7 14,0 12,8 9,7 4,6 11,9 Kemivaror -0,4 12,0 10,8 12,3 9,2 6,5 16,9 Läkemedel 28,5 37,2 31,7 36,0 40,8 22,4 30,7 Energivaror -52,1-35,9-35,6-41,9-61,0-29,4-29,0 Verkstadsvaror 29,3 21,7 7,7 11,4 16,3 5,3 25,4 Maskiner 62,5 64,0 59,4 61,0 64,2 30,1 35,6 Elektrovaror och -36,6-47,8-55,0-59,2-74,6-35,1-35,6 telekom Vägfordon 2,9 7,9 6,0 21,3 45,5 17,7 30,4 Övriga varor -89,0-107,3-116,8-120,9-132,0-63,7-67,5 Livsmedel -49,6-55,3-59,0-61,0-66,3-32,5-35,2 Total 16,0 13,4-15,0-10,8-37,0-17,0 24, Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick första halvåret till 56 miljarder, medan importen uppgick till drygt 38 miljarder. Detta ger ett exportöverskott på 18 miljarder, vilket kan jämföras med ett överskott på 7,2 miljarder motsvarande period Exporten av personbilar till andra EU-länder uppgick till 32 miljarder, drygt hälften av den totala personbilsexporten. Importen av personbilar från andra EU- 12

21 länder uppgick till 34 miljarder första halvåret, motsvarande 90 procent av den totala personbilsimporten. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,7 54,7-21,0 20,1 47,5-27, ,1 64,2-11,0 29,5 59,1-29, ,1 74,8-10,7 34,9 68,8-33, ,0 77,8-0,8 38,2 71,2-33, ,6 75,3 26,4 57,1 67,6-10, ,6 42,4 7,2 28,1 38,5-10,5 56,2 38,2 17,9 31,9 34,3-2,5 Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr kr Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. Första halvåret gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på 31 miljarder, en ökning av överskottet med 8,3 miljarder jämfört med motsvarande period Handeln med andra EU-länder svarade för 35 procent av läkemedelsexporten och 80 procent av läkemedelsimporten. 13

22 Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,2 30,7 28,5 30,3 26,3 4, ,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4, ,4 37,7 31,7 31,2 31,4-0, ,1 38,1 36,0 28,7 31,6-2, ,2 41,4 40,8 31,5 33,5-2, ,5 20,1 22,4 15,7 16,6-0,8 53,7 23,0 30,7 18,5 18,5 0,0 Diagram Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr kr Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Första halvåret gav handeln med livsmedelsvaror ett nettounderskott på 35 miljarder kronor. Jämfört med första halvåret 2018 ökade exporten av livsmedelsvaror med 3,4 procent och importen med 5,5 procent. Merparten av handeln med livsmedel sker med andra EU-länder. Exporten till andra EU-länder uppgick till 35 miljarder och importen från EU till 48 miljarder, vilket gav ett nettounderskott gentemot övriga EU-länder på 13 miljarder första halvåret. 14

23 Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,4 118,0-49,6 49,1 73,9-24, ,0 130,3-55,3 54,3 76,6-22, ,7 141,7-59,0 62,0 80,3-18, ,6 144,6-61,0 61,7 84,9-23, ,8 158,0-66,3 68,9 91,7-22, ,8 77,3-32,5 33,9 44,9-11,0 46,3 81,5-35,2 34,5 47,5-13,0 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för första halvåren 2018 respektive. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. Första halvåret uppgick exporten till EU till 453 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på 771 miljarder. Tyskland, Finland, Danmark och Nederländerna var de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt värde på 231 miljarder, motsvarande I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 15

24 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land 2018 Mdr kr

25 Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden första halvåret samt värdeförändring från motsvarande period Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2018 Tyskland 84,1 10,9 6,3 Finland 52,4 6,8 8,1 Danmark 51,3 6,6 7,1 Nederländerna 43,7 5,7 10,6 Storbritannien 42,8 5,5 6,6 Frankrike 32,8 4,2 6,2 Belgien 32,4 4,2 8,5 Polen 25,9 3,4 5,7 Italien 22,2 2,9 6,4 Spanien 15,7 2,0 5,8 Österrike 7,8 1,0 22,8 Tjeckien 6,6 0,9 8,0 Estland 6,5 0,8 3,8 Litauen 5,1 0,7 6,0 Portugal 3,6 0,5-3,2 Ungern 3,3 0,4 5,9 Irland 3,1 0,4-11,1 Lettland 2,4 0,3 11,4 Slovakien 2,3 0,3 6,1 Rumänien 1,9 0,2 0,1 Grekland 1,9 0,2 10,7 Slovenien 1,0 0,1 22,7 Bulgarien 0,9 0,1 8,1 Kroatien 0,6 0,1 15,5 Luxemburg 0,6 0,1 12,8 Malta 0,2 0,0-5,5 Cypern 0,2 0,0-58,9 Ospec i EU 2,3 0,3-6,6 EU Totalt 453,5 58,8 7,0 Norge 79,2 10,3 7,3 Island 1,8 0,2-5,3 Norden 184,6 23,9 7,3 Liechtenstein 0,0 0,0-8,8 Inre marknaden 534,5 69,3 7,0 Övriga länder 236,6 30,7 10,7 Export Totalt 771,1 100,0 8,1 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtenstein 17

26 4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. Första halvåret uppgick den svenska importen från EU till 528 miljarder, vilket motsvarade 71 procent av den totala importen på 747 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Finland är de EU-länder från vilka Sverige importerat mest. Tillsammans svarade dessa länder för 55 procent av importen från EU. Importen från hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, uppgick första halvåret 2018 till 592 miljarder och utgjorde 79 procent av Sveriges totala import. 18

27 Diagram Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU Andel (%) Diagram Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland Mdr kr

28 Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2018 Tyskland 134,5 18,0-1,8 Nederländerna 67,9 9,1 1,7 Danmark 50,4 6,7-3,1 Finland 37,0 5,0 10,4 Storbritannien 34,6 4,6-6,2 Belgien 33,8 4,5-0,9 Polen 31,0 4,2 6,7 Frankrike 29,2 3,9 4,0 Italien 25,3 3,4 3,8 Tjeckien 12,6 1,7 13,3 Spanien 10,8 1,4-4,6 Österrike 9,2 1,2 4,9 Ungern 8,0 1,1 4,3 Estland 7,3 1,0-5,4 Irland 7,3 1,0 5,9 Litauen 6,9 0,9 6,9 Lettland 4,8 0,6 10,6 Slovakien 4,7 0,6 2,2 Portugal 3,6 0,5 29,8 Luxemburg 2,5 0,3 56,2 Rumänien 2,0 0,3-1,6 Slovenien 1,6 0,2 5,7 Bulgarien 1,2 0,2 13,5 Grekland 0,8 0,1-2,3 Kroatien 0,5 0,1 7,4 Cypern 0,3 0,0 20,2 Malta 0,2 0,0-25,5 Ospec i EU 0,0 0,0.. EU Totalt 527,9 70,7 1,3 Norge 64,1 8,6 10,4 Island 0,2 0,0 36,4 Norden 151,8 20,3 5,6 Liechtenstein 0,0 0,0 17,0 Inre marknaden 592,2 79,3 2,2 Övriga länder 154,7 20,7 2,7 Import Totalt 746,9 100,0 2,3 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtenstein 20

29 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för handeln med tredje land, svarade första halvåret för 41 procent av det totala exportvärdet och 29 procent av den totala importen, efter avsändarland Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Förutom EU var regionen Övriga Europa, dvs. europeiska länder som inte är medlemmar i EU, den grupp som tog emot störst andel av den svenska exporten (14 procent), följt av Asien (12 procent) och Amerika (11 procent). Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 58,8% Oceanien m fl 1,9% Asien 12,2% Amerika 10,8% Afrika 2,0% Övriga Europa 14,3% Varuexporten till Övriga Europa uppgick första halvåret till 110 miljarder kronor. Tabell 4.10 visar vilka länder inom denna grupp som var mottagare av störst exportvärde från Sverige. Norge är det land som Sverige exporterar i särklass mest till, 10 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet, de tar emot omkring en procent vardera av den totala svenska exporten. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2009 illustreras i Diagram

30 Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Övriga Europa 105,0 110,1 14,7 14,3 4,8 varav: Island 1,9 1,8 0,3 0,2-21,8 Norge 73,8 79,2 10,4 10,3 7,3 Ryssland 10,2 10,1 1,4 1,3-0,7 Schweiz 7,8 9,0 1,1 1,2 15,4 Turkiet 7,2 6,4 1,0 0,8-10,8 Ukraina 1,4 1,8 0,2 0,2 29,2 Diagram 4.15 Sveriges handel med Norge Export Import (ursprungsland) Mdr kr Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick första halvåret till 15 miljarder, en ökning med 15 procent jämfört med motsvarande period Andelen av exporten som gick till Afrika uppgick till 2,0 procent första halvåret, vilket är 0,1 procentenheter mer än motsvarande period

31 Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Nordafrika 6,7 7,6 0,9 1,0 13,9 varav: Algeriet 1,5 1,0 0,2 0,1-33,2 Egypten 2,7 3,7 0,4 0,5 36,6 Marocko 1,9 2,3 0,3 0,3 25,7 Västafrika 1,4 1,8 0,2 0,2 31,1 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 5,4 6,0 0,8 0,8 11,3 Sydafrika 3,7 4,7 0,5 0,6 28,1 Totalt 13,5 15,4 1,9 2,0 14,6 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika uppgick till 83 miljarder kronor första halvåret, vilket är en ökning med 25 procent jämfört med motsvarande period föregående år. USA är det land i Amerika som tar emot den största andelen (7,8 procent) av svensk export och värdet av exporten till USA ökade med 28 procent mellan första halvåren 2018 och. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan Kanada är den näst största amerikanska exportmarknaden. Exporten till Kanada ökade med 8,9 procent första halvåret i år jämfört med motsvarande period Exporten till Kanada utgjorde 0,8 procent av total svensk export, en något större andel jämfört med motsvarande period Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Nordamerika 53,0 66,6 7,4 8,6 25,6 varav: Kanada 5,3 5,8 0,7 0,8 8,9 USA 47,3 60,4 6,6 7,8 27,7 Central- och Sydamerika 13,3 16,3 1,9 2,1 23,2 varav: Brasilien 4,0 4,6 0,6 0,6 14,6 Chile 1,7 2,1 0,2 0,3 20,8 Mexiko 3,1 4,0 0,4 0,5 30,5 Peru 0,9 1,0 0,1 0,1 2,0 Totalt 66,3 83,0 9,3 10,8 25,1 23

32 Diagram 4.16 Sveriges handel med USA Export Import (ursprungsland) Mdr kr Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 2,1 procent. De största asiatiska mottagarländerna var Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan Kina tog första halvåret emot svensk export till ett värde av 35 miljarder, motsvarande 4,6 procent av total svensk export. Diagram 4.17 Sveriges handel med Kina Export Import (ursprungsland) Mdr kr

33 Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 14,6 13,1 2,0 1,7-10,2 varav: Förenade Arabemiraten 2,7 3,1 0,4 0,4 14,5 Iran 2,5 0,4 0,3 0,1-84,1 Israel 1,6 1,6 0,2 0,2 0,3 Oman 1,0 0,6 0,1 0,1-37,7 Saudiarabien 3,9 4,0 0,5 0,5 1,7 Övriga Asien 77,6 81,1 10,9 10,5 4,5 varav: Hongkong 1,6 1,7 0,2 0,2 5,2 Indien 6,4 6,5 0,9 0,8 2,0 Indonesien 2,1 1,7 0,3 0,2-18,9 Japan 10,6 12,7 1,5 1,6 19,5 Kina 34,8 35,1 4,9 4,6 0,8 Malaysia 1,5 1,6 0,2 0,2 8,4 Pakistan 2,1 2,4 0,3 0,3 11,1 Singapore 4,2 4,5 0,6 0,6 6,2 Sydkorea 6,8 7,1 1,0 0,9 3,8 Taiwan 2,4 2,5 0,3 0,3 5,9 Thailand 2,0 2,4 0,3 0,3 16,1 Totalt 92,2 94,2 12,9 12,2 2, Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Precis som i fallet med exporten var Övriga Europa, dvs. europiska länder som inte är medlemmar i EU, den region som Sverige importerade mest från utanför EU. Importen därifrån utgjorde 13 procent av Sveriges totala import. Importen från Asien och Amerika utgjorde 11 respektive 3,7 procent av total import. 25

34 Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 70,7% Oceanien m fl 0,3% Asien 10,8% Amerika 3,7% Övriga Europa 13,2% Afrika 1,4% Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 2,8 procent första halvåret jämfört med motsvarande period föregående år. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 64 miljarder, motsvarande 8,6 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 10 procent jämfört med första halvåret Importen från Ryssland, det näst största leverantörslandet, föll med 14 procent och uppgick till 21 miljarder. Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (19 procent) och framför allt Ryssland (56 procent). Värdet av importerad råolja från Norge ökade med 56 procent samtidigt som det minskade med 22 procent från Ryssland jämfört med första halvåret Mätt i ton ökade kvantiteten importerad råolja från Norge med 51 procent, medan den minskade med 26 procent från Ryssland Tillsammans stod Norge och Ryssland för 55 procent av Sveriges totala råoljeimport under helåret För mer statistik om detta, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, 26

35 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 Övriga Europa 95,7 98,5 13,1 13,2 2,8 93,1 95,3 varav Norge 58,1 64,1 8,0 8,6 10,4 55,7 60,9 Ryssland 24,2 21,0 3,3 2,8-13,5 24,4 21,5 Schweiz 5,4 5,1 0,7 0,7-4,7 4,8 4,6 Turkiet 5,9 5,8 0,8 0,8-1,7 6,0 5,9 Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Jämfört med första halvåret 2018 minskade importen från Afrika med 21 procent och uppgick första halvåret till 11 miljarder. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 62 procent av importen från Afrika. Exporten från Nigeria föll dock med 19 procent jämfört med första halvåret Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 Nordafrika 3,9 1,7 0,5 0,2-56,6 3,3 1,7 varav Libyen 2,4 0,8 0,3 0,1-66,9 2,4 0,8 Västafrika 8,3 6,8 1,1 0,9-17,9 8,3 6,8 varav Nigeria 8,3 6,7 1,1 0,9-19,1 8,3 6,7 Centr.- Öst- och Södra Afrika 1,5 2,3 0,2 0,3 50,9 1,5 2,3 Totalt 13,7 10,8 1,9 1,4-21,1 13,1 10,8 Första halvåret var ökade Sveriges import från Amerika med 3,0 procent jämfört med motsvarande period USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,4 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA ökade med 5,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Importen från det största leverantörslandet i Central- och Sydamerika, Brasilien, föll med 26 procent. 27

36 Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2018 Avsändningsland Andel 2018 Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde 2018 Nordamerika 19,3 20,0 2,6 2,7 3,9 20,0 21,2 varav Kanada 2,0 1,9 0,3 0,2-6,7 2,1 2,3 USA 17,2 18,1 2,4 2,4 5,1 18,0 18,9 Central- och Sydamerika varav 7,4 7,5 1,0 1,0 0,9 7,5 7,1 Brasilien 2,8 2,1 0,4 0,3-26,4 2,9 1,7 Venezuela 1,6 1,8 0,2 0,2 8,6 1,6 1,8 Totalt 26,7 27,5 3,7 3,7 3,0 27,5 28,3 Första halvåret ökade importvärdet från Asien med 12 procent. Samtidigt minskade importen från När- och Mellanöstern med 11 procent. Ökningen från Övriga Asien beror främst på Kina, som står för en stor del av importen från Asien och vars export dessutom ökade snabbt. Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde 2018 När- och Mellanöstern 3,8 3,4 0,5 0,5-10,6 4,5 3,4 varav Qatar 1,2 1,5 0,2 0,2 24,2 1,4 1,5 Övriga Asien 67,6 76,9 9,3 10,3 13,8 72,8 82,0 varav Bangladesh 2,2 2,8 0,3 0,4 27,5 2,2 2,8 Hongkong 4,3 4,1 0,6 0,5-5,8 1,6 1,5 Indien 3,3 3,6 0,5 0,5 7,2 3,4 3,7 Japan 7,3 7,7 1,0 1,0 5,8 9,0 8,3 Kina 29,8 37,2 4,1 5,0 25,0 35,4 43,5 Malaysia 1,6 1,5 0,2 0,2-9,9 1,9 1,8 Singapore 1,1 0,8 0,1 0,1-28,8 0,9 0,5 Sydkorea 4,4 5,8 0,6 0,8 30,5 4,5 5,2 Taiwan 3,1 3,5 0,4 0,5 11,7 3,2 3,6 Thailand 2,2 2,2 0,3 0,3-0,5 2,1 2,3 Vietnam 5,7 4,9 0,8 0,7-14,3 5,8 5,3 Totalt 71,4 80,3 9,8 10,8 12,4 77,3 85,4 28

37 5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2009 och första halvåret. Värdet på tjänsteexporten uppgick första halvåret till 344 miljarder och tjänsteimporten till 335 miljarder. Jämfört med motsvarande period 2018 ökade Sveriges tjänsteexport med 14 procent och tjänsteimporten med 12 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 9,6 miljarder, vilket är ca 5,8 miljarder mer än första halvåret Tjänsteexport utgjorde 29 procent av Sveriges totala export och tjänsteimport 31 procent av den totala importen första halvåret. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Miljarder kr Export Import Netto ,3 366,1 17, ,3 365,0 23, ,2 381,4 41, ,6 396,4 43, ,8 417,9 66, ,6 474,6 53, ,1 520,0 93, ,3 528,9 94, ,7 598,3 37, ,8 632,6 15, ,3 298,5 3,8 Diagram 5.1 visar Sveriges tjänsteexport fördelat på de största handelspartnerna. Tjänsteexporten till EU 344,4 334,7 9,6 ökade första halvåret med 14 procent och utgjorde 53 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten. Tillsammans tog de emot 36 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andel av total tjänsteexport RoW 17,2% USA 10,5% Schweiz 5,5% Danmark 6,8% Övriga EU 14,2% Finland 7,4% Nederländerna 3,4% Frankrike 3,3% Norge 14,2% Tyskland 6,1% Storbritannien 11,5% 29

38 EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 66 procent. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var Storbritannien, USA och Tyskland som tillsammans stod för 34 procent av tjänsteimporten. Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andelar av total tjänsteimport RoW 12,7% USA 12,9% Schweiz 1,9% Danmark 7,9% Övriga EU 22,9% Finland 6,0% Nederländerna 4,4% Frankrike 3,6% Norge 6,5% Storbritannien 11,2% Tyskland 9,9% 30

39 Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner Miljoner kr. Förändring (%) Export Import 2018 Förändring (%) 2018 Förändring (%) EU , ,6 Belgien , ,0 Danmark , ,9 Finland , ,0 Frankrike , ,0 Irland , ,4 Italien , ,4 Luxemburg , ,3 Nederländerna , ,6 Polen , ,9 Spanien , ,0 Storbritannien , ,2 Tyskland , ,9 Österrike , ,4 Extra-EU , ,2 Hongkong , ,6 Indien , ,4 Japan , ,9 Kanada , ,8 Kina , ,4 Norge , ,6 Ryssland , ,5 Schweiz , ,8 Sydkorea , ,1 Thailand , ,4 USA , ,7 Totalt , ,1 De dominerande tjänstesektorerna inom tjänsteexporten är Övriga affärstjänster, Resor, Tele- data och informationstjänster samt Transporter. Tillsammans utgjorde de 76 procent av tjänsteexporten första halvåret. Samma tjänstenäringar dominerade även importen, och utgjorde där 83 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet Övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen vad gäller såväl export (25 procent) som import (33 procent). Branschen omfattar kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. 31

40 Tabell 5.3 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto 2018 Förändring (%) 2018 Förändring (%) 2018 Bearbetning av varor 5,3 6,2 16,8 3,3 5,5 66,6 2,0 0,7 Underhåll och rep.tj. av varor 1,6 2,1 31,7 1,7 1,9 7,4-0,2 0,2 Transporter 44,4 48,6 9,4 48,4 53,2 9,9-4,0-4,6 Sjötransporttj. 13,7 14,2 3,6 11,2 11,4 2,5 2,5 2,8 Flygtransporttj. 15,4 16,8 9,2 13,5 17,7 31,2 1,9-0,9 Järnvägstransporttj. 0,9 0,9-2,8 1,5 1,9 21,6-0,6-1,0 Vägtransporttj. 11,9 12,9 8,9 20,5 19,9-2,9-8,6-6,9 Post och kurir 1,5 1,9 20,5 1,2 1,4 9,8 0,3 0,5 Övriga transporttj. 1,0 1,9 95,7 0,5 1,0 79,8 0,4 0,9 Resor 60,9 66,7 9,6 75,1 76,3 1,6-14,3-9,6 Byggtj. 2,7 2,7 0,5 6,8 8,4 22,4-4,2-5,7 Försäkringar 3,2 3,9 20,9 2,8 3,8 34,0 0,4 0,1 Finansiella tj. 16,2 15,9-1,4 11,1 8,0-27,4 5,1 7,9 Finansiella tj. exkl. FISIM* 11,7 11,8 0,8 9,6 6,5-32,0 2,2 5,3 FISIM* 4,4 4,1-7,4 1,5 1,5 1,7 2,9 2,6 Nyttj. av immateriella rättigheter 31,4 40,5 29,2 20,4 25,8 26,7 11,0 14,7 Tele-, data och informationstj. 59,4 60,5 1,8 34,5 38,1 10,4 24,9 22,4 Tele 8,4 6,8-18,9 7,8 8,5 9,0 0,6-1,6 Datatj. 50,0 51,9 3,7 24,4 27,1 11,3 25,6 24,8 Informationstj. 1,0 1,8 81,6 2,3 2,4 5,0-1,4-0,7 Övriga affärstj. 69,6 86,4 24,2 90,5 109,2 20,7-20,9-22,8 FOU-tj. 16,7 17,5 4,8 22,4 25,0 11,3-5,7-7,4 Juridiska tj. 1,2 1,4 12,0 1,3 1,3 6,7 0,0 0,0 Bokföring och adm. tj. 2,6 3,3 28,6 2,3 2,6 11,3 0,2 0,7 Management och PR 11,2 17,9 59,8 18,4 18,3-0,3-7,2-0,4 Marknadsföringstj. 6,7 8,6 28,9 11,9 16,1 34,7-5,3-7,5 Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 7,0 9,3 32,3 4,1 5,1 27,1 3,0 4,1 Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 0,5 0,6 30,3 0,8 1,1 33,0-0,4-0,5 Övriga tj. 23,7 27,8 17,4 29,3 39,6 35,4-5,6-11,8 Personliga tj., kultur m.m 6,0 8,9 49,6 3,0 3,4 12,1 3,0 5,5 Övr. offentliga tj. 1,7 1,9 10,4 0,8 1,2 38,8 0,8 0,7 Totalt 302,3 344,4 13,9 298,5 334,7 12,1 3,8 9,6 * FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad 32