Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transkript

1 RAPPORT Enheten för global handel Dnr: Nils Eric Persson Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1999 Bytesbalansen gav ett överskott på 50,3 miljarder kr Handelsnettot fortsatte att vara starkt, med ett överskott på 135,5 miljarder kr. Tjänstebalansen försvagades ytterligare och gav ett underskott på 21,6 miljarder kr. Den totala svenska exporten ökade med 4 % i värde och med 5 % i volym under Exporten till Europa svarar för 3/4 av det totala svenska exportvärdet. Handeln med EU ökade med 5 % i värde. Efter rubeldevalveringen i augusti 1998 har exporten till Ryssland sjunkit markant. Under 1999 minskade exporten till Ryssland med 32 % jämfört med Till Asien ökade exporten svagt. Den totala importen ökade med 4 % i värde, och med 3 % i volym, under Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU, trots att statistiken underskattar nettoexporten till EU. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Nederländerna var våra största handelspartners inom EU. Exporten till länder utanför EU ökade med 3 % i värde under 1999, medan importen från dessa länder ökade med hela 10 %. Källa: Sveriges riksbank och SCB BOX 6803, STOCKHOLM BESÖKSADRESS : D ROTTNINGGATAN 89 TELEFON , FAX POSTGIRO INTERNET :

2 Rapport Sida 2(33) Bytesbalansöverskott på 50,3 miljarder kr För helåret 1999 visade bytesbalansen ett överskott på 50,3 miljarder kr, vilket är 5,0 miljarder lägre än för Handelsbalansen (f.o.b. f.o.b.) fortsatte att vara stark. Det positiva saldot minskade med 5,1 miljarder kr, medan utfallet för tjänstebalansen försämrades med 4,2 miljarder kr, bl.a. som följd av ett växande resevalutautflöde. Sveriges bytesbalans i procent av BNP 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% -4,0% Underskottet i kapitalavkastningen minskade, med 6,2 miljarder kr, jämfört med ,0% Handelsbalans, tjänster och kapitalavkastning % av BNP Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0%

3 Rapport Sida 3(33) Varuhandeln under helåret 1999 Under 1999 var värdet av Sveriges varuexport 701,2 miljarder kr och varuimporten uppgick till 565,8 miljarder kr. Motsvarande period 1998 var värdet 675,1 resp. 544,8 miljarder kr. Jämfört med 1998 ökade alltså både exportvärdet och importvärdet med 4 % i löpande priser. Varuexporten ökade i volym med 5,4 %, under Volymökningen för exporten mattades något jämfört med helåret 1998, då exportvolymen ökade med 7,4 %. Ökningstakten under tredje kvartalet (6,8 %) var däremot högre än under fjärde kvartalet (5,0 %). Sveriges varuimport ökade 1999 med 2,6 % i volym. Varuimporten tog rejäl fart uppåt under 1997 och fortsatte att stärkas under 1998 med en uppgång på 10,0 %. Under tredje kvartalet 1999 ökade importvolymen med 3,4 %, jämfört med 4,2 % under fjärde kvartalet. Exporten fördelad på varuområden visar att skogsvarorna ökade 2 % i värde men något mer i volym (3 %). Trävaru- och pappersexporten ökade i volym med 3 resp. 4 %. Exporten av pappersmassa ökade med 4 % i volym men med hela 8 % i värde. Mineralvaror minskade, stålexporten ökade i volym med 3 %. Järnmalmsexporten minskade med 25 % i volym och 34 % i värde. Kemivaror ökade med 8 % i både volym och värde, varav läkemedel ökade med 10 % i volym (värde 17 %). Verkstadsvaror, med över hälften av totala exportvärdet, ökade med 7 % i volym och 4 % i värde. Det starkaste bidraget till uppgången kom från exporten av elektroindustriprodukter (inkl tele- och dataprodukter) volymen ökade 23 % under året och exporten av personbilar som ökade ca 10 % både i volym och värde. Exporten av övriga varor (livsmedel, tekovaror, möbler m.m.) ökade med 5 % i både volym och i värde. Livsmedelsexporten ökade med 6 % i volym och 4 % i värde. Importen för olika varuområden visar att energivaror minskade 9 % i volym men ökade 20 % i värde, främst på grund av prisuppgång och ökad import under andra halvåret. Skogsvaror ökade importvolymen med 10 % (värdeförändring på 7 %). Stålimporten redovisade en volymnedgång på 1 %. För kemivaror var ökningen 9 % i volym och 8 % i värde. Verkstadsvaror, med drygt hälften av importvärdet, ökade i både värde och volym med 2 %. Elektroindustriprodukterna (inkl tele- och dataprodukter) ökade i volym med 2 %, medan fordonsimporten ökade med 7 % i volym och 9 % i värde. Importen av övriga varor, huvudsakligen olika typer av konsumtionsvaror, ökade 4 % i både volym och värde.

4 Rapport Sida 4(33) Exporten till Europa är fortsatt positiv, och värdet ökade med 3 %. De europeiska länderna utgör ¾ av svensk exportmarknad. Exporten till Polen ökade med 19 % i värde medan exporten till Ryssland ligger kvar på en låg nivå som följd av den ryska ekonomiska situationen. Under 1999 minskade värdet av den svenska exporten till Ryssland med 32 % jämfört med Exporten till Estland minskade med 9 % och till Lettland och Litauen med 14 resp. 23 %. Exporten till Sydostasien är fortsatt relativt svag som följd av den ekonomiska krisen där. Exporten till Kina ökade i värde med 4 %. Exporten till EU-länderna hade i stort sett oförändrad andel av total svensk varuexport, ca 58 % både 1998 och Exportvärdet till EU ökade med 5 % jämfört med förra året. Den svenska importen ökade med 4 % jämfört med Asienimporten ökade med 14 % i värde. Importvärdet från Kina ökade med 23 %. Det preliminära utfallet över handelsnettot för varuhandeln under januarifebruari 2000, som bygger på uppgifter från SCB:s snabbstatistik, visar ett handelsöverskott med utlandet på 18,8 miljarder kr 2,9 miljarder lägre än motsvarande period Varuexporten uppgick, enligt snabbstatistiken, under januari-februari 2000 till 117,8 miljarder kr. För samma period var varuimporten 99,0 miljarder kr. Tabell 1. Sveriges utrikeshandel. Värde i miljarder kr Förändring i % Export 388,3 471,6 567,7 569,2 632,8 675,1 701,2 4 intra-eu(15) 229,7 279,8 339,7 325,2 352,1 391,8 409,6 3 extra-eu(15) 158,6 191,8 228,0 244,0 280,7 283,3 291,6 3 Import 334,3 399,1 460,5 448,7 501,1 544,8 565,8 4 intra-eu(15) 209,7 279,4 325,3 315,7 347,4 383,3 388,8 3 extra-eu(15) 124,6 119,7 135,2 133,0 153,7 161,5 177,0 10 Anm.: Import från intra-eu(15) fr.o.m enligt avsändningsland. Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 2. Utrikeshandelns volymutveckling. % förändring. Värdeandel 1999 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import År 98 3 kv 99 4 kv 99 År 99 År 98 3 kv 99 4 kv 99 År 99 13,4 3,4 Skogsvaror 1,5 8,5 7,0 3,4 11,9 12,8 15,0 10,5 7,7 7,6 Mineralvaror 0,0-3,0 9,2-0,6 9,6-3,7 9,0-0,7 10,4 12,3 Kemivaror 9,8 7,4 4,3 7,5 7,9-1,1 21,1 9,0 2,3 6,1 Energivaror -2,2 11,4 12,8 1,8-5,5 12,6-6,8-9,0 55,9 50,4 Verkstadsvaror 10,4 7,9 3,6 6,6 14,1 2,7 1,9 1,9 10,2 20,2 Övriga varor 6,3 4,6 6,8 4,6 7,2 6,0 0,6 4,1 Totalt, volym 7,4 6,8 5,0 5,4 10,0 3,4 4,2 2,6 100,0 100,0 Totalt, värde 6,4 3,0 4,8 3,9 8,3 4,4 5,8 3,9 Anm.: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: Statistiska centralbyrån

5 Rapport Sida 5(33) Den globala utvecklingen i svensk utrikeshandel Export Svensk export ökade med 4 procent i värde under 1999 jämfört med EU:s värdeandel av den svenska exporten uppgick till 58,4 procent, en uppgång med knappt ½ procentenhet jämfört med Exportandelarna ökade till Amerika medan exporten till Övriga Europa, Afrika och Asien minskade. 60,0 58,0 58,4 Svensk export 1998 resp 1999 Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland Procentandel 50,0 40,0 30,0 20,0 16,9 16,1 12,3 13,0 9,9 9,8 10,0 1,8 1,4 1,2 1,4 0,0 EU(15) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökar andelen för verkstadsvaror och kemivaror, särskilt läkemedel. Trävaror och papper minskade sin värdeandel, liksom järn och stål. Bland övriga varor ökade livsmedel och tekovaror sin andel något mellan åren. Svensk export 1998 resp 1999 Exportandelar fördelade på varuområden ,0 55,7 55,9 50,0 Procentandel 40,0 30,0 20,0 13,7 13,4 8,6 7,7 10,0 10,4 10,1 10,2 10,0 1,9 2,3 0,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

6 Rapport Sida 6(33) Import Den svenska importen ökade med 4 % i värde under 1999 jämfört med EU:s värdeandel av importen sjönk något, och låg på knappt 69 procent. Importandelen från Övriga Europa och Asien ökade, medan importen från Afrika minskade som andel av det totala svenska importvärdet. Svensk import 1998 resp 1999 Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland ,0 70,4 68,7 70,0 Procentandel 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 13,4 14,4 7,4 7,4 8,1 8,9 10,0 0,5 0,4 0,2 0,2 0,0 EU(15) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl För det svenska importvärdet fördelat på viktigare varuområden har importandelen för verkstadsvaror minskat mellan åren. Maskiner samt elektrovaror och datorer minskade sin andel något. Personbilsimporten ökade. Energivaror redovisade också en ökad importandel. Svensk import 1998 resp 1999 Importandelar fördelade på varuområden ,0 51,2 50,4 50,0 Procentandel 40,0 30,0 20,2 20,2 20,0 11,8 12,3 10,0 3,3 3,4 8,2 7,6 5,3 6,1 0,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

7 Rapport Sida 7(33) Sveriges nettoexport går till länder utanför EU Utvecklingen av den svenska nettoexporten (export - import) har varit mycket positiv under hela 90-talet. Från en nettoexport av varor 1990 på drygt 1 % av BNP förstärktes handelsbalansen kontinuerligt till och med Nettoexporten svarade 1999 för en andel på 6,6 % av BNP. 8% Sveriges handelsbalans % av BNP 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Statistiken visar att internhandeln med EU ger ett betydligt mindre exportöverskott. Till bilden hör emellertid att statistiska brister i Intrastat, som saknar redovisning av ursprungsland för den import som går till Sverige via EU, medför att vår nettoexport till EU underskattas med ca miljarder kr årligen efter 1994 (och nettoexporten till länder utanför EU överskattas i motsvarande mån). Import från tredje land via ett annat EU-land redovisas nämligen i importstatistiken med avsändningslandet i EU som svensk motpart. Sveriges nettoexport Mdr SEK Nettoexport intra-eu(15) extra-eu(15) 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,

8 Rapport Sida 8(33) Skogs- och verkstadsvaror ger största exportintäkterna Det är våra traditionella exportvaror som ger Sverige de största nettoexportintäkterna. Verkstadsvaror, inkl. bilar och bildelar, svarar för den största nettoexporten. Det andra viktiga området är skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa. Verkstadsvaror exkl. bilar och bildelar är idag större exportintäktsgenerator än skogsvaror. Under 1999 gav skogsvarorna exportintäkter på netto 74,8 miljarder kr och verkstadsvaror, exkl. bilar, svarade för nettointäkter på 78,1 miljarder kr. Bilar och bildelar nettoexporterades för 28,5 miljarder kr under samma period. Mdr SEK 120,0 Sveriges nettoexport 1998 resp 1999 Fördelning på varuområden ,7 106,6 100,0 74,6 74,9 80,0 60,0 40,0 20,0 13,0 11,1 3,2 3,4 0,0-20,0-40,0-60,0-15,7-18,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) -41,5-42,7 Övrigt Tabell 3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten. Miljarder kr Skogsvaror 71,7 75,4 74,6 74,8 Mineralvaror 15,0 15,8 13,0 11,2 Järn och stål 13,8 14,3 12,6 12,2 Kemivaror -0,5 2,3 3,2 3,4 Läkemedel 10,5 14,0 17,6 20,9 Energivaror -22,6-22,4-15,6-18,0 Verkstadsvaror 88,9 95,5 96,7 106,6 Maskiner 34,5 36,4 39,1 39,4 Elektrovaror, datorer 16,8 22,1 16,9 37,5 Vägfordon 31,2 28,4 31,3 28,5 Övriga varor -32,0-35,1-41,5-42,7 Livsmedel -17,7-17,7-20,8-21,8 TOTAL 120,5 131,7 130,4 135,4

9 Rapport Sida 9(33) Varuhandel med länder på inre marknaden - EU Utförsel Svensk utförsel till EU:s övriga medlemsländer, den inre marknaden, uppgick under 1999 till 58,4 procent, eller 409,6 miljarder kr, av vår totala export på 701,2 miljarder kr. Detta var knappt ½ procentenhet högre än andelen för Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Danmark är de största mottagarländerna inom EU, och utförselvärdet uppgick till 220,3 miljarder kr för dessa fyra länder tillsammans. De svarade för mer än hälften (54 %) av utförseln till EU. 20,0 Svensk utförsel till EU(15) 1998 resp 1999 Andelar av total utförsel till EU Andel 1998 Andel ,0 16,0 Procent 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Tyskland Storbritannien Nederländerna Danmark Frankrike Finland Bleu Italien Spanien Österrike Grekland Irland Portugal Ej landfördelad I värde ökade den svenska utförseln till hälften av länderna i EU under Utförseln till Spanien, Italien, Storbritannien, Nederländerna och Frankrike ökade mest. Danmark och Finland är fjärde resp. sjätte största mottagarland inom EU ,0 Svensk utförsel till EU(15) 1998 resp 1999 Värde för resp land Värde 1998 Värde ,0 Miljoner kr 60000, , , , , ,0 0,0 Tyskland Storbritannien Nederländerna Danmark Frankrike Finland Bleu Italien Spanien Österrike Grekland Irland Portugal Ej landfördelad

10 Rapport Sida 10(33) Tabell 4. Sveriges export till EU, EES och EFTA under 1999 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1998 Tyskland 74,4 10,6 1 Storbritannien 65,3 9,3 5 Nederländerna 41,6 5,9 8 Danmark 38,9 5,6-1 Frankrike 36,5 5,2 9 Finland 35,5 5,1 2 Belgien/Luxemburg 30,0 4,3-1 Italien 25,4 3,6 6 Spanien 23,9 3,4 35 Österrike 7,3 1,0 4 Irland 4,6 0,7-6 Portugal 4,5 0,6 6 Grekland 5,1 0,7 22 Ej landfördelad 16,5 2,4-7 EU Totalt 409,6 58,4 5 Norge 54,7 7,8-5 Liechtenstein 0,0 0,0-74 Island 1,4 0,2 8 EES/EFTA-länder 56,1 8,0-5 Schweiz 10,1 1,4-12 EFTA-land 10,1 1,4-12 Övriga länder 225,4 32,1 6 Export Totalt 701,2 100,0 4 Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA Helåret 1999 Övriga 32,1% EFTA 1,4% EU/EES 66,5%

11 Rapport Sida 11(33) Införsel Svensk införsel från övriga medlemsländer inom EU, eller vad det egentligen är i det statistiska materialet - internhandel med varor avsända från annat medlemsland inom EU, svarade under 1999 för 68,7 procent eller 388,8 miljarder kr av vår totala import på 565,8 miljarder kr. Detta var en något minskad andel, men ett ökat värde med 1 procentenhet, av totalimporten jämfört med Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Danmark är största leverantörer inom EU för svensk införsel, och värdet var 230,0 miljarder kr. Dessa fyra länder tillsammans svarade för 59 procent av vår införsel från EU. 30,0 Svensk införsel från EU(15) 1998 resp 1999 Andelar av total införsel från EU Andel 1998 Andel ,0 Procent 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Tyskland Storbritannien Nederländerna Danmark Frankrike Finland Bleu Italien Spanien Irland Österrike Portugal Grekland Ej landfördelad Införseln ökade i värde under 1999 från flera av EU-länderna. Införseln från Tyskland minskade ,0 Svensk införsel från EU(15) 1998 resp 1999 Värde för resp avsändningsland Värde 1998 Värde , ,0 Miljoner kr 70000, , , , , , ,0 0,0 Tyskland Storbritannien Nederländerna Danmark Frankrike Finland Bleu Italien Spanien Irland Österrike Portugal Grekland Ej landfördelad

12 Rapport Sida 12(33) Tabell 5. Sveriges import från EU, EES och EFTA under 1999 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1998 Tyskland 94,4 16,7-3 Storbritannien 55,0 9,7 2 Nederländerna 43,5 7,7 3 Danmark 37,1 6,6 10 Frankrike 33,6 5,9 5 Finland 29,5 5,2 10 Belgien/Luxemburg 21,3 3,8 4 Italien 17,6 3,1 1 Spanien 9,3 1,6 3 Irland 8,3 1,5 1 Österrike 5,3 0,9-29 Portugal 3,5 0,6 4 Grekland 0,9 0,2 6 Ej landfördelad 29,5 5,2-5 EU Totalt 388,8 68,7 1 Norge 42,2 7,5 9 Liechtenstein 0,0 0,0 0 Island 0,2 0,0-7 EES/EFTA-länder 42,4 7,5 8 Schweiz 9,4 1,7 9 EFTA-land 9,4 1,7 9 Övriga länder 125,2 22,1 10 Import Totalt 565,8 100,0 4 Sveriges import från EU, EES och EFTA Helåret 1999 Övriga 22,1% EFTA 1,7% EU/EES 76,2%

13 Rapport Sida 13(33) Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. med tredje land, svarade för nära 42 procent av det totala exportvärdet och drygt 31 procent av värdet av den totala importen 1 under Exportandelen till tredje land har varit oförändrad medan importandelen har ökat med knappt en procentenhet sedan förra året. Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1999 EU(15) 58,4% Oceanien m fl 1,4% Asien 9,8% Amerika 13,0% Afrika 1,4% Övriga Europa 16,1% Inom Övriga Europa, som stod för 16,1 procent av den totala svenska exporten, var Norge och Schweiz största mottagarländerna med 7,8 resp. 1,4 procent av exportvärdet. Island hade en betydligt mindre andel, 0,2 procent. Exportvärdet till Norge minskade med 5 procent Schweiz minskade med 12 procent för samma period. Exportvärdet till Estland, Lettland och Litauen minskade med 9, 14 resp. 23 procent. Tabell 6. Svensk exportutveckling till övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd ring i % Övriga Europa 113,8 112,6 16,9 16,1-1 varav: Norge 57,6 54,7 8,5 7,8-5 Schweiz 11,6 10,1 1,7 1,4-12 Island 1,3 1,4 0,2 0,2 8 Estland 3,5 3,2 0,5 0,5-9 Lettland 2,0 1,7 0,3 0,2-14 Litauen 1,8 1,4 0,3 0,2-23 Polen 10,7 12,7 1,6 1,8 19 Ryssland 6,0 4,1 0,9 0,6-32 Tjeckien 2,9 3,5 0,4 0,5 22 Turkiet 7,1 10,1 1,1 1,4 42 Ungern 2,5 2,6 0,4 0,4 6 1 Import enligt avsändningsland.

14 Rapport Sida 14(33) Ryssland var en intressant exportmarknad för svenska företag under Värdet på den svenska exporten till Ryssland ökade varje månad. Den ekonomiska och politiska krisen i Ryssland, som accentuerades under 1998, fick som följd att den svenska exportökningen avstannade. Efter rubeldevalveringen i augusti 1998 sjönk den svenska exporten markant. Under 1999 minskade exporten till Ryssland med 32 %, jämfört med En svag uppgång kan dock konstateras under slutet av Milj SEK Sveriges export till Ryssland Månadsvis M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M11 Exporten till Amerika domineras helt av USA som mottagarland. Exportökningen till USA var 11 %, medan exportvärdet till Canada minskade med 2 %. Exporten till Central- och Sydamerika ökade något mindre än genomsnittet. Kraftig ökning konstaterades i exportvärdet till Mexico. Exporten till Brasilien, Colombia och Venezuela minskade mellan åren. Tabell 7. Svensk exportutveckling till Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd ring i % Nordamerika 64,7 71,1 9,6 10,1 10 varav: Canada 6,9 6,8 1,0 1,0-2 USA 57,8 64,3 8,6 9,2 11 Central- och Sydamerika 18,5 19,8 2,7 2,8 7 varav: Argentina 2,3 2,4 0,3 0,3 0 Brasilien 7,2 6,6 1,1 0,9-9 Chile 1,5 1,9 0,2 0,3 21 Colombia 1,0 0,6 0,1 0,1-37 Mexico 2,1 4,8 0,3 0,7 127 Venezuela 1,5 0,9 0,2 0,1-42 Totalt 83,2 90,9 12,3 13,0 9

15 Rapport Sida 15(33) Hongkong, Japan, Kina och Taiwan var största enskilda mottagarländer i Asien för svensk export under Den finansiella krisen i Sydostasien, som inleddes under 1997, avspeglas i minskad svensk export till flera av de drabbade länderna även om en viss återhämtning kan ses i exporten till några av länderna. Exportvärdet till Japan, Filippinerna, Kina, Sydkorea, Malaysia och Thailand ökade medan exporten till övriga länder i Sydostasien var oförändrad eller fortsatte att minska. Importen i flera av krisländerna har börjat stiga igen. Detta kan positivt påverka den svenska exportutvecklingen till regionen. Minskade exportandelar redovisades också för Mellanösternregionen sammantaget, där Förenade Arabemiraten, Israel, Iran och Saudiarabien var största enskilda mottagarländer för svensk export. Tabell 8. Svensk exportutveckling till Asien. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd ring i % Mellanöstern 12,1 11,5 1,8 1,6-5 varav: Förenade Arabemiraten 2,5 2,0 0,4 0,3-22 Israel 2,2 2,7 0,3 0,4 21 Iran 1,0 0,9 0,2 0,1-13 Saudiarabien 3,1 2,9 0,5 0,4-5 Övriga Asien 54,4 57,1 8,1 8,1 5 varav: Filippinerna 0,9 1,0 0,1 0,1 14 Hongkong 6,4 4,3 0,9 0,6-33 Indien 1,7 1,8 0,2 0,3-9 Indonesien 1,7 1,1 0,2 0,2-33 Japan 14,1 16,8 2,1 2,4 19 Kina 12,4 12,9 1,8 1,8 4 Malaysia 2,4 2,8 0,4 0,4 15 Singapore 3,9 3,9 0,6 0,6 0 Sydkorea 2,8 3,7 0,4 0,5 31 Taiwan 4,9 5,0 0,7 0,7 1 Thailand 1,4 1,8 0,2 0,3 33 Totalt 66,5 68,5 9,8 9,8 3

16 Rapport Sida 16(33) Asienkrisen gav kraftiga återverkningar på den svenska utrikeshandeln med enskilda länder i främst Sydostasien. Nedgången i exporten till mest utsatta länder var 50 % eller mera mellan 1998 och året innan. Nedan redovisas den svenska utrikeshandeln månadsvis med några av de länder som berörts djupast av krisen. (Importen redovisad efter ursprungsland.) Tkr Sveriges utrikeshandel Indonesien Export Import M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M11 Tkr Sveriges utrikeshandel Malaysia Export Import M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M11

17 Rapport Sida 17(33) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M11 Sveriges utrikeshandel Thailand Export Import Tkr M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M11 Sveriges utrikeshandel Sydkorea Export Import Tkr

18 Rapport Sida 18(33) Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1999 EU(15) 68,7% Oceanien m fl 0,2% Asien 8,9% Amerika 7,4% Afrika 0,4% Övriga Europa 14,3% Övriga Europa, utanför EU, svarade för 14,3 procent av Sveriges import under I värde ökade den svenska importen från övriga Europa med 11 procent mellan åren. Norge, som ökade med 9 procent från 1998, var vår största leverantör med ett importvärde på 7,5 procent av den totala importen. Schweiz ökade med 9 procent, och låg på andra plats med 1,7 procent av totalimporten. I vårt importmönster från de baltiska staterna och Ryssland kan från statistiken dras slutsatser om att importen från Ryssland delvis tagits in till Sverige via Estland och Lettland. Import från Ryssland sker även via Finland, men kan inte statistiskt särskiljas, avseende ursprungsland, då gods införts till Sverige som gemenskapsvara från Finland. Tabell 9. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde Andel Värdeförändring Värde i % Övriga Europa 73,0 81,2 13,4 14, ,7 79,9 varav Norge 38,8 42,2 7,1 7,5 9 37,3 40,6 Schweiz 8,7 9,4 1,6 1,7 9 8,2 8,9 Island 0,2 0,2 0,0 0,0-7 0,2 0,2 Estland 4,3 5,4 0,8 1,0 25 3,8 4,7 Lettland 2,7 3,3 0,5 0,6 19 1,9 2,0 Litauen 0,8 1,2 0,1 0,2 45 0,8 1,3 Polen 6,0 6,3 1,1 1,1 4 5,8 5,9 Ryssland 3,3 5,0 0,6 0,9 51 5,3 7,5 Tjeckien 2,8 2,7 0,5 0,5-5 2,8 2,7 Slovakien 0,5 0,5 0,1 0,1-4 0,5 0,5 Ungern 1,6 1,9 0,3 0,3 15 1,7 1,9 *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

19 Rapport Sida 19(33) USA dominerar när det gäller Sveriges import från den amerikanska kontinenten. Importvärdet var emellertid högre med USA i rollen som ursprungsland jämfört med USA som avsändningsland. Sverige importerade alltså amerikanska varor som reexporterats från annat land än USA. För de amerikanska varor som införts från annat EU-land finns ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 10. Svensk importutveckling från Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde Andel Värdeförändring Värde i % Nordamerika 34,0 35,5 6,2 6,3 4 36,3 38,0 varav Canada 2,2 2,3 0,4 0,4 5 2,1 2,1 USA 31,9 33,2 5,9 5,9 4 34,1 36,0 Central- och Sydamerika 6,3 6,3 1,1 1,1 1 6,7 6,8 varav Brasilien 1,7 2,1 0,3 0,4 23 1,9 2,3 Chile 0,7 0,8 0,1 0,1 18 0,6 0,7 Colombia 0,7 0,5 0,1 0,1-34 0,8 0,6 Mexico 0,3 0,2 0,1 0,0-41 0,5 0,4 Panama 0,3 0,4 0,0 0,1 63 0,3 0,4 Venezuela 0,8 0,8 0,1 0,1 5 0,8 0,8 Totalt 40,3 41,8 7,4 7,4 4 43,0 44,8 *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Japan var den största enskilda leverantören i Asien för svensk import under Varor med ursprung från Japan redovisade betydligt större värde än de leveranser som skedde med Japan som avsändningsland. Andra länder har därmed reexporterat japanska varor till Sverige i avsevärd omfattning. Vidare skedde införsel till Sverige av japanska varor via EU, som gemenskapsvara, vilket inte redovisats i importvärdet från Japan som ursprungsland. Kina, Taiwan och Hongkong är andra stora leverantörer av svensk import från Asien. Importen från Kina ökade med 23 % jämfört med Traditionellt har kinesisk export till stor del levererats via Hongkong, vilket också syns i den statistiska redovisningen vid värdejämförelser mellan avsändningsland och ursprungsland för dessa länder. Av den svenska importen 1994 från Hongkong svarade, enligt uppgifter i nationell statistik, reexport från Kina för uppskattningsvis 4/5 av totalimporten från Hongkong.

20 Rapport Sida 20(33) Importvärdet från Asien som helhet ökade relativt starkt under 1999, jämfört med förra året. Den svenska importen från många av de större leverantörsländerna ökade dessutom betydligt mer än genomsnittet för regionen. Delvis är detta ett resultat av omfattande deprecieringar i många länder i regionen i spåren av den finansiella krisen i Sydostasien. Från Japan, Kina, Sydkorea, Malaysia och Thailand redovisades importvärdeökningar som var betydligt större än genomsnittet. Tabell 11. Svensk importutveckling från Asien. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde Andel Värdeförändring Värde i % Mellanöstern 3,7 3,5 0,7 0,6-5 4,6 4,8 Varav Iran 1,7 1,8 0,3 0,3 7 1,7 1,8 Israel 1,1 0,9 0,2 0,2-15 1,0 0,9 Saudiarabien 0,7 0,4 0,1 0,1-38 1,5 1,8 Övriga Asien 40,4 46,7 7,4 8, ,5 50,9 varav Hongkong 7,8 8,1 1,4 1,4 4 2,7 2,4 Indien 1,4 1,5 0,3 0,3 1 1,5 1,5 Japan 13,3 16,2 2,4 2, ,6 18,9 Kina 5,1 6,3 0,9 1, ,5 12,1 Malaysia 1,2 1,5 0,2 0,3 27 1,4 1,8 Singapore 1,1 1,0 0,2 0,2-12 1,0 0,8 Sydkorea 2,2 2,7 0,4 0,5 23 2,6 2,9 Taiwan 4,1 4,4 0,8 0,8 7 4,4 4,6 Thailand 1,6 2,1 0,3 0,4 35 1,8 2,4 Totalt 44,2 50,3 8,1 8, ,0 55,7 *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

21 Rapport Sida 21(33) Tjänstehandeln gav underskott på 21,6 miljarder kr Handeln med tjänster gav under 1999 ett underskott på netto 21,6 miljarder kr. Sedan 1995 har tjänstenettot visat växande underskott. Den starka förbättring som inträffade efter övergången från fast växelkurs i november 1992, då den svenska kronan tilläts flyta, har försvunnit. Försämringen av tjänstehandeln förklaras i huvudsak av resevalutanettots svaga utveckling, och försvagningen fortsätter. Resevalutaposten uppvisade ett nettoutflöde på 27,9 miljarder kr under 1998 jämfört med 24,3 miljarder kr Under 1999 var resevalutaunderskottet 32,1 miljarder kr, en försvagning med 4,2 miljarder jämfört med Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 3,1 miljarder kr under Byggnadstjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data/infotjänster, licenser/royalties, kultur och offentliga tjänster gav nettoinflöden på 10,3 miljarder kr. Kommunikationstjänster stod för ett utflöde. Övriga affärstjänster, som juridik, marknadsföring och tekniska tjänster m.m., svarade för det största utflödet på hela 5,4 miljarder kr under Övriga tjänster 1998 resp 1999, netto Mdr ,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0-6,0 Kommunikation Byggnadstjänster Försäkringar Finansiella tjänster Data/infotjänster Licenser/royalties Övriga affärstjänster Pers. tjänster, kultur m.m. Offentliga tjänster Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde 1999 knappt 19 % av Sveriges totala export av varor och tjänster. Tjänsteimportens andel var samma år drygt 24 % av total import av varor och tjänster.

22 Rapport Sida 22(33) Tabell 12. Sveriges tjänstehandel, netto, Miljarder kr Transporter 12,1 5,9 6,7 4,4 0,7 1,0 3,0 7,7 7,4 frakt av varor 17,4 11,6 15,3 14,2 12,7 13,6 14,0 13,1 12,7 personbefordran 0,2 0,8-1,2-3,0-4,4-4,6-4,0-1,0-0,6 övrigt -5,6-6,5-7,4-6,9-7,6-8,0-7,0-4,4-4,7 Resevaluta -21,7-22,8-14,2-15,8-15,7-18,8-24,3-27,9-32,1 Övriga tjänster 1,4 3,8 8,5 13,0 10,8 9,6 7,3 2,8 3,1 Total tjänstehandel, netto -8,2-13,1 1,0 1,6-4,1-8,2-14,0-17,4-21,6 Källa: Sveriges riksbank, Betalningsbalansen Tabell 13. Sveriges tjänsteexport Miljarder kr Transporter 32,5 29,0 33,2 33,2 34,1 32,6 38,0 37,0 36,0 frakt av varor 18,5 15,0 19,8 19,9 21,1 21,2 24,8 26,0 24,7 personbefordran 6,0 6,4 4,9 5,1 5,2 4,5 5,9 6,2 6,0 övrigt 8,0 7,5 8,6 8,3 7,8 6,9 7,3 4,8 5,3 Resevaluta 16,4 17,8 20,7 21,7 24,5 24,5 28,5 32,8 34,1 Övriga tjänster 43,0 45,9 45,9 54,6 56,7 57,9 69,9 81,3 93,0 Total tjänsteexport 91,8 92,7 99,8 109,6 115,4 114,9 136,4 151,1 163,2 Källa: Sveriges riksbank, Betalningsbalansen Tabell 14. Sveriges tjänsteimport Miljarder kr Transporter 20,4 23,1 26,6 28,9 33,4 31,6 35,1 29,3 28,6 frakt av varor 1,0 3,4 4,5 5,7 8,4 7,6 10,8 12,9 12,0 personbefordran 5,8 5,7 6,0 8,0 9,6 9,1 9,9 7,2 6,6 övrigt 13,6 14,1 16,0 15,1 15,4 14,9 14,3 9,1 10,0 Resevaluta 38,0 40,6 34,9 37,5 40,1 43,2 52,7 60,7 66,2 Övriga tjänster 41,6 42,0 37,3 41,6 45,9 48,3 62,6 78,5 90,0 Total tjänsteimport 100,0 105,7 98,8 108,0 119,4 123,1 150,4 168,5 184,8 Källa: Sveriges riksbank, Betalningsbalansen Anm.: Under 1997 har redovisningen av den svenska betalningsbalansen anpassats till nya internationella rekommendationer. Bl.a. redovisas nu den del av importvärdet som avser frakt m.m. av importvaror, den s.k. cif-komponenten, huvudsakligen som transporttjänster.