Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Kvartal 1-3

2

3 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel / / 17 Världen Export Totalt ,1 6,3 100 Varor ,5 9,7 100 Tjänster ,1-1,4 100 Import Totalt ,6 9,4 100 Varor ,6 11,9 100 Tjänster ,6 3,6 100 Inre marknaden 1 Export Totalt ,8 6,7 71,4 Varor ,9 10,1 72,4 Tjänster ,1-1,1 68,8 Import Totalt ,1 10,1 79,4 Varor ,8 12,6 80,9 Tjänster ,3 4,0 75,6 EU (28) Export Totalt ,1 6,5 59,1 Varor ,0 9,7 61,4 Tjänster ,0-1,6 53,4 Import Totalt ,4 10,8 71,7 Varor ,2 13,0 72,9 Tjänster ,5 5,5 68,8 Norden Export Totalt ,3 6,8 26,7 Varor ,0 10,5 25,3 Tjänster ,3-0,1 30,3 Import Totalt ,8 8,4 20,3 Varor ,6 10,9 20,1 Tjänster ,5 2,9 21,0 Östersjöländerna 2 Export Totalt ,7 8,0 43,5 Varor ,3 11,9 44,8 Tjänster ,9-1,5 40,3 Import Totalt ,9 11,2 45,6 Varor ,9 13,4 49,9 Tjänster ,2 4,2 35,1 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

4 Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 284, , , , ,0 Import 1 168, , ,8 962, ,3 Nettohandel 116,3 99,2 94,7 73,4 58,8 Export till EU(28) 785,0 800,2 864,2 635,8 697,4 Import från EU(28) 826,2 875,4 956,0 695,2 785,7 Nettohandel (EU(28) -41,3-75,2-91,8-59,4-88,4 Förändring (%) Export 4,4 1,3 8,5 9,7 9,7 Import 5,2 2,9 9,6 10,3 11,9 Export till EU(28) 3,6 1,9 8,0 9,1 9,7 Import från EU(28) 6,1 6,0 9,2 9,7 13,0 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 613,1 623,3 630,2 462,5 456,2 Import 520,0 528,9 579,7 426,6 441,9 Nettohandel 93,1 94,4 50,5 35,9 14,3 Förändring (%) Export 16,2 1,7 1,1 2,6-1,4 Import 9,6 1,7 9,6 10,7 3,6 Direktinvesteringar Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 113,6 27,7 194,6 178,6 105,8 Utländska DI i Sverige 61,7 148,4 103,2 78,9 97, kv Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 3 032, , , ,9 Utländska DI i Sverige 2 660, , , ,3 1 Observerar att all statistik i denna tabell, inklusive handeln med varor, är från Betalningsbalansen.

5 Enheten för internationell Dnr: /00448 handelsutveckling Sammanfattning artalen Bytesbalansen visade första tre kvartalen ett överskott på 64 miljarder kronor, motsvarade 1,8 procent av BNP. Detta var en minskning av överskottet med 41 procent jämfört med motsvarande kvartal. Handelsutvecklingen första tre kvartalen Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 6,3 procent jämfört med motsvarande period. Importen av varor och tjänster ökade med 9,4 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 4,9 procent i volym och 10 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,5 procent i volym och med 12 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till miljarder kronor och värdet på varuimporten till miljarder kronor. Handelsnettot var negativt och uppgick till -23 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på -5,3 miljarder första tre kvartalen. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 75 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 60 procent. Exporten ökade till samtliga världsdelar. Störst var exportökningen till Oceanien m.fl. och Övriga Europa, med 21 respektive 12 procent. import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 70 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar förutom från Oceanien m.fl. Störst var ökningen från Afrika (101 procent), följt av Övriga Europa (15 procent) och EU (12 procent). export efter varugrupp Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varugrupper. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Energivaror (31 procent) och Verkstadsvaror (11 procent). Volymutvecklingen var positiv för alla varugrupperna förutom Skogsvaror och Mineralvaror. Att exportökningen för energivaror mätt i volym (1,5 procent) var mycket svagare än den mätt i värde beror på en prisuppgång på energivaror under perioden. import efter varugrupp Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i såväl värde som volym. I värde var utvecklingen särskilt stark för Energivaror, Mineralvaror och Skogsvaror. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror, Mineralvaror och Kemivaror som ökade mest. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen minskade tjänsteexporten med 1,4 procent medan tjänsteimporten ökade med 3,6 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 456 miljarder och tjänsteimporten till 442 miljarder, vilket gav ett positivt tjänstehandelsnetto på 14 miljarder kronor. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Resor, Tele- data- och informationstjänster och Transporter. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 53 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 69 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna.

6 Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet minskade från 179 till 106 miljarder kronor. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige ökade från 79 till 97 miljarder kronor. Direktinvesteringstillgångar Vid utgången av det tredje kvartalet uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till drygt miljarder, en ökning med 7,3 procent. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till ca miljarder, vilket inte är någon större förändring jämfört med föregående år.

7 Innehåll 1. Om rapporten Stark utveckling för varuhandeln tredje kvartalet Handelns utveckling tredje kvartalet Svagare krona och ökade energipriser förklarar en stor del av handelsutvecklingen Priser på export- och importvaror Priser och utvecklingen av handeln Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Varuhandelns geografiska fördelning Varuhandeln fördelad på varugrupp Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandel Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringar i Sverige Svenska direktinvesteringar i utlandet Direktinvesteringar efter bransch Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-september, i löpande och fasta priser (SCB)

8

9 1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för de tre första kvartalen. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med publiceringen av betalningsbalansen för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter en ny manual (BPM6), som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 2 En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel fyra inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Kapitlet innehåller även en fördjupning kring export- och importprisernas effekter på Sveriges utrikeshandel. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor, där även det senaste kvartalets värdeutveckling av varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder framgår. 2. Stark utveckling för varuhandeln tredje kvartalet 2.1 Handelns utveckling tredje kvartalet Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik ökade värdet på Sveriges varuhandel 3 starkt tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal. Såväl varuexporten som varuimport ökade med 13 procent. 2 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: 3 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 1

10 Värdet på varuexporten uppgick tredje kvartalet till 345 miljarder och på varuimporten 352 miljarder. Varuhandelsnettot uppgick därmed till -6,9 miljarder. Diagram Förändring i svensk varuexport (januari oktober ) Förändring över motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Månadsvis Kvartalsvis Diagram Förändring i svensk varuimport (januari oktober ) Förändring över motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Månadsvis Kvartalsvis Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en kraftig ökning i oktober för både exporten 2

11 (upp 16 procent) och importen (upp 22 procent), jämfört med motsvarande månad. Framåtblickande indikatorer pekar på en något avtagande optimism kring utrikeshandeln. Exportchefsindex 4 uppgick fjärde kvartalet till 57 vilket innebär att det fortfarande är fler exportchefer i svenska företag som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. Samtidigt utgör nivån en försämring jämfört med tredje kvartalet då index uppgick till 60 och än mer från andra kvartalet då index uppgick till toppnoteringen 66 den högsta nivå som uppmäts sedan Med en ökning på 13 procent hade Sverige en varuexportutveckling som var stark tredje kvartalet i relation till andra jämförbara länder. USA:s varuexport och EU:s samlade export till länder utanför unionen ökade med 8,1 respektive 7,2 procent medan Finlands och Tysklands ökade med 4,6 respektive 2,9 procent. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse ( kv ) -15 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Enligt betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 2,3 procent och tjänsteimporten med 6,3 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Värdet på tjänsteexporten uppgick tredje kvartalet till 158 miljarder och tjänsteimporten till 156 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 2,8 miljarder. Om man vill analysera utrikeshandelns bidrag till BNP-utvecklingen är det vanligt att titta på den konsekutiva utvecklingen (dvs. jämfört med föregående kvartal) och utvecklingen i termer av volym, dvs. rensat för prisförändringar. I volymtermer minskade BNP med 0,2 procent. Sammantaget bidrog exportnettot till BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter mellan andra och tredje kvartalen. 4 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. 3

12 2.2 Svagare krona och ökade energipriser förklarar en stor del av handelsutvecklingen Internationell handelsstatistik redovisas vanligtvis mätt i nominellt värde (även kallat för löpande priser ) så även i huvudsak i denna rapport. Det är viktigt att komma ihåg att värdet av importen eller exporten är en produkt av den kvantitet som importerats respektive exporterats (dvs. handelsvolymen) och de priser som har betalats för denna import eller export. Det är därför inte möjligt att utifrån statistik i löpande priser veta om det skett en förändring av handelsvolymen eller av världsmarknadspriserna. Det kan därutöver vara frågan om en ren växelkurseffekt eftersom handelsvärdena uttrycks i svenska kronor. I detta kapitel tittar vi lite närmare på prisutvecklingen av export- och importvaror och hur denna förklarar den stora skillnaden mellan handelsutvecklingen mätt i värde och volym under det tredje kvartalet i år. Vi ser att en stor del av export- och importvärdeökningen är en följd av den försvagade kronan och högre priser på framförallt energirelaterade varor Priser på export- och importvaror De svenska import- och exportpriserna har under det senaste året stigit mycket kraftigt. Tredje kvartalet ökade importprisindex med 13 procent och exportprisindex med 12 procent jämfört med motsvarande kvartal, se Diagram 2.4. Det är den högsta årstakten på 25 år för importpriserna och på 23 år för exportpriserna. Priserna har fortsatt öka under oktober, om än i något svagare takt. Diagram Export- och importprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år Exportpriser Importpriser Export- och importprisindex sammanställs månadsvis av SCB och är urvalsundersökningar (ett urval av varor mäts hos ett urval av företag). Dessa prisindex ska fånga den genomsnittliga prisutvecklingen på exporterade respektive 4

13 importerade varor, uttryckt i svenska kronor. Priserna mäts i det första distributionsledet då produkterna levereras från svenska producenter (export) respektive första inköpsledet då produkterna kommer in i Sverige (import). Det är rena prisrörelser på så sätt att kvantitet- och kvalitetsförändringar har justerats bort. Förutom att dessa prisindex påverkas av världsmarknadspriset för olika varor speglar de till stor del växelkursförändringar eftersom de flesta transaktioner sker i utländsk valuta som sedan räknas om till svenska kronor. Vad gäller den senaste tidens export- och importprisökningar har den kraftigt försvagade kronan varit en central faktor 5. Rensar vi bort växelkurseffekten, t.ex. med det handelsviktade kronindexet KIX, finner vi att prisökningarna varit ungufär hälften så stora. Förutom att rensa för växelkursen kan det vara intressant att även rensa för priser för energirelaterade varor 6 eftersom dessa priser, i synnerhet priset på råolja, i vissa perioder påverkar de totala importpriserna signifikant. En sådan rensad serie är relativt stabil sedan 2012 (se den svarta heldragna linjen i Diagram 2.5). Importprisökningen under det tredje kvartalet kan i princip helt förklaras som en effekt av den svagare kronan och högre råoljepriser. Även för exportmarknaden visar en serie rensat för växelkurs och priser på energirelaterade varor en relativt stabil utveckling över tid. Priset på råolja slår igenom även i exporten eftersom Sverige exporterar en relativt stor andel raffinerade oljeprodukter. Under det tredje kvartalet påverkades exportpriset även av något högre priser på skogsvaror jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Diagram 2.5 Importprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år Importpris Importpris exkl. växelkurs Importpris exkl. växelkurs o energipriser 5 Kronan har försvagats mot t.ex. euron med knappt 9 procent och mot dollarn med 10 procent under tredje kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. 6 Energimineraler (i huvudsak råolja), stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter, kärnbränsle, el, gas och fjärrvärme samt vatten. 5

14 2.2.2 Priser och utvecklingen av handeln De höga import- och exportpriserna slår naturligtvis igenom i statistiken för utrikeshandeln mätt i nominellt värde (dvs. löpande priser ) eftersom värdet är en produkt av kvantitet och priser uttryckta i svenska kronor. Notera att växelkursen kan påverka handelsvärdena på två sätt. Dels p.g.a. att import- och exportpriserna uttrycks i kronor dvs en ren växelkurseffekt av att priserna växlas från utländsk till svensk valuta. En försvagning av kronan innebär att importörer i Sverige får betala mer för importen mätt i svenska kronor, även om priset i utländsk valuta är detsamma. På motsvarande sätt får exportörer i Sverige mer betalt för sina varor, mätt i svenska kronor. Dels påverkar växelkursen sannolikt de faktiska handelsvolymerna; en svagare krona driver generellt upp exportvolymen och verkar hämmande på importvolymen. Notera att det för importen alltså finns två växelkurseffekter som går åt motsatt håll. SCB redovisar i vissa fall även export- och importutveckling där värdet i löpande pris är deflaterat med export- och importprisindex 7. På så sätt är det möjligt att få fram en serie som bättre fångar upp utvecklingen av handelsvolymen (även kallat för värde i fasta priser 8 ). Diagram Export av varor Förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år Värde Volym Som framgår av Diagram 2.6 ovan har svensk varuexport ökat starkt de senaste åren, såväl mätt i värde som volym. Utvecklingen i volym är dock generellt sett mindre volatil än utvecklingen i värde. Under det tredje kvartalet var det en ovanligt stor skillnad mellan värde- och volymutvecklingen; värdet på exporten ökade med 7 Rensning av priseffekter görs på detaljerad varunivå (KN8-nivå om möjligt). I beräkningen av volymutvecklingen jämförs först det aktuella kvartalet uppräknat till helårsnivå med närmast föregående helår, enligt Laspeyres indexformel. I nästa steg beräknas ett kedjeindex där det aktuella kvartalet jämfört med föregående helår kedjas ihop med motsvarande indextal för tidigare perioder. 8 De s.k. volymserierna bygger alltså på värdeserierna. SCB redovisar också i vissa fall serier som visar faktiskt kvantitet - t.ex. ton, antal, kvadratmeter. 6

15 13 procent medan exportvolymen ökade med 3,4 procent. 9 Ett likande mönster gäller för importen som ökade med 13 procent i värde och med 2,1 procent i volym. Att det är så stor skillnad mellan handeln uttryckt i värde och volym beror alltså på de höga export- och importpriserna. Utifrån analysen av export- och importpriserna i avsnittet ovan kan vi vidare konstatera att en betydande del av värdeökningen av svensk varuhandel det senaste kvartalet kan förklaras som en ren växelkurseffekt och en effekt av ökade världsmarknadspriser på framförallt energivaror. 9 För att beräkna en korrekt volymutveckling för total export eller import måste den aktuella värdeutvecklingen för en viss vara deflateras med motsvarande prisindex för just den varan. Sedan summeras alla varor upp till en total volym. Det är inte möjligt att deflatera den totala värdeutvecklingen med den totala prisutvecklingen enligt exportpris- respektive importprisindex eftersom dessa beräknas med fasta vikter (från föregående år) för respektive vara. Detta förklarar alltså varför volymökningen för t.ex. exporten inte är runt 1 procent, vilket man skulle kunna förvänta sig då värdeutvecklingen var 13 procent och den totala exportprisökningen var 12 procent. 7

16 3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 64 miljarder de tre första kvartalen, motsvarade 1,8 procent av BNP. Jämfört med motsvarande period har överskottet i bytesbalansen minskat med 41 procent. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 3.1 9,0 Sveriges bytesbalans ,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,

17 3.2 Handelsbalans 10 De tre första kvartalen uppgick Sveriges handelsbalans till 59 miljarder, vilket var 15 miljarder mindre än motsvarande period. Som andel av BNP uppgick handelsbalansen till 11,7 procent, tjänstebalansen till 0,4 procent och kapitalavkastningen till 1,1 procent. Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 9

18 4. Varuhandel Sveriges export och import av varor De tre första kvartalen ökade Sveriges varuexport med 4,9 procent mätt i volym, och med 10 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 5,5 procent i volym och med 12 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på prisökningar (inkl. växelkurseffekt) 12 mellan de tre första kvartalen respektive. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick de tre första kvartalen till miljarder kronor och varuimporten till miljarder kronor. Handelsnettot var negativ och uppgick till -23 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på -5,3 miljarder motsvarande period Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren samt de tre första kvartalen respektive. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 13, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 180, , ,8 957, ,5 10,5 intra-eu(28) 690,3 705,1 771,2 564,7 631,9 11,9 extra-eu(28) 490,2 487,4 533,6 392,7 425,6 8,4 Import 1 167, , ,6 962, ,5 12,2 intra-eu(28) 823,0 865,3 940,9 684,2 759,8 11,0 extra-eu(28) 344,1 342,3 374,7 278,5 320,7 15,1 Anm: Import enligt avsändningsland. De tre första kvartalen gick 75 procent av den svenska exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 60 procent. Asien och Amerika tog emot 12 respektive 9,4 procent av Sveriges export. Jämfört med de tre första kvartalen ökade exporten till samtliga världsdelar. Störst var exportökningen till Oceanien m.fl. och Övriga Europa, med 22 respektive 12 procent. Även exporten till EU ökade med 12 procent medan den till Asien och Amerika ökade med 6,9 procent respektive 4,4 procent. Slutligen ökade exporten till Afrika med 0,5 procent. Svensk import kommer i huvudsak från Europa (84 procent av total import) och mer specifikt från EU-länderna (70 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar 11 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 12 Se avsnitt 2.2 för mer analys kring skillnaden mellan handel mätt i värde och i volym. 13 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region, t ex de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 10

19 förutom från Oceanen m.fl. Störst var ökningen från Afrika (101 procent), följt av Övriga Europa (15 procent), EU (12 procent), Asien (9,8 procent) och Amerika (8,0 procent). Gruppen Oceanien m.fl. utgör en restpost och minskningen från denna (5,5 procent) handlar inte om en minskning från den geografiska regionen Oceanien utan gäller import från Det fria havet. Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 60 Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 11

20 Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. 12

21 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 10,1 Skogsvaror 2,2-2,3-5,9-3,6 5,4 11,2 11,3 9,4 10,4 Mineralvaror 2,8-0,7-4,8-0,5 20,7 6,3 6,3 7,2 13,1 Kemivaror 4,6 4,0-1,1 3,0 7,5 5,4 4,9 4,8 7,0 Energivaror 2,4 2,8 3,4 1,5 26,1 36,8 52,7 30,9 45,6 Verkstadsvaror 7,9 8,9 8,3 9,5 8,3 10,8 12,1 11,0 13,8 Övriga varor -0,7 9,0 4,0 3,9 3,3 13,0 9,6 7,4 100 Totalt 4,8 5,6 3,4 4,9 9,4 11,5 12,9 10,5 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. De tre första kvartalen ökade Sveriges varuexport med 4,9 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar) och med 10 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period. Räknat i värde var det en stark positiv utveckling för samtliga varuområden. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Energivaror och Verkstadsvaror. Volymutvecklingen var positiv för alla varugrupperna förutom Skogsvaror och Mineralvaror. Att en svag, och som i detta fall t.o.m. negativ, volymutveckling infaller samtidigt som en starkt positiv värdeutveckling visar på en prisuppgång för varugruppen. I detta fall beror skillnaden mellan utvecklingen i värde och volym även på att kronan försvagats under perioden. 13

22 Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 2,8 Skogsvaror 4,4 4,2 3,3 2,7 8,2 18,2 20,0 16,3 7,8 Mineralvaror 6,6 10,4 2,2 6,2 21,1 23,2 15,9 17,3 12,1 Kemivaror 3,1 7,6 3,6 5,8 7,0 11,6 11,2 10,3 10,1 Energivaror 0,0 1,1 1,4 0,9 23,3 39,0 51,1 33,1 44,4 Verkstadsvaror 6,4 10,7 1,1 7,1 7,7 13,8 5,7 9,8 22,8 Övriga varor 1,1 7,2 3,1 4,4 3,4 10,4 8,5 6,7 100 Totalt 4,1 8,4 2,1 5,5 8,9 16,1 12,7 12,2 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. De tre första kvartalen ökade varuimporten med 5,5 procent i volym och med 12 procent i värde jämfört med motsvarande period. Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i såväl värde som volym, men (i likhet med exporten) var det en betydligt starkare utveckling i värde än i volym. I värde var det Energivaror, Mineralvaror och Skogsvaror som ökade mest. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror, Mineralvaror och Kemivaror som ökade mest. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 14

23 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU28 (Netto) Extra-EU28 (Netto) Nettoexport Mdr kr Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2008 till de tre första kvartalen. Under de tre första kvartalen uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott på 23 miljarder. Motsvarande period föregående år var det ett exportöverskott på 5,3 miljarder. Det är i förhållande till andra EU-länder som Sverige har ett exportunderskott. De tre första kvartalen i år uppgick det till 128 miljarder, vilket är ett 8,4 miljarder större underskott jämfört med motsvarande period. I förhållande till länder utanför EU hade Sverige däremot nettoexportintäkter på 105 miljarder Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för de tre första kvartalen respektive. Nettoexporten för varugrupperna Energi och Övrigt var negativ de tre första kvartalen i år, och underskottet har ökat jämfört med de tre första kvartalen. Nettoexporten var däremot positiv för varugrupperna Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. För skogsvaror, som gav det största exportöverskottet, och för Verkstadsvaror ökade överskottet jämfört med de tre första kvartalen. För varugrupperna Mineralvaror och Kemivaror minskade överskottet. Den sammanlagda förändringen för samtliga varugrupper resulterade i en ökning av Sveriges nettohandelsunderskott. 14 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 15

24 Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr kr Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 90,1 92,6 94,5 91,1 95,1 71,6 76,5 Mineralvaror 32,5 35,5 28,5 27,8 33,2 26,7 21,0 Järn och stål 13,5 16,0 16,7 14,0 12,8 10,7 7,6 Kemivaror 6,3-0,4 12,0 10,8 12,3 11,0 5,1 Läkemedel 25,9 28,5 37,2 31,7 36,0 27,7 28,5 Energivaror -57,8-52,1-35,9-35,6-41,9-31,0-42,7 Verkstadsvaror 55,8 29,3 21,7 7,7 11,4 8,2 14,3 Maskiner 67,3 62,5 64,0 59,4 61,0 44,0 44,9 Elektrovaror och telekom -32,8-36,6-47,8-55,0-59,2-38,9-50,6 Vägfordon 17,0 2,9 7,9 6,0 21,3 12,3 29,9 Övriga varor -82,1-89,0-107,3-116,8-120,9-91,9-97,1 Livsmedel -46,9-49,6-55,3-59,0-61,0-45,4-48,2 Total 44,8 16,0 13,4-15,0-10,8-5,3-22, Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick de tre första kvartalen till 72 miljarder, medan importen uppgick till 57 miljarder. Detta ger ett exportöverskott på 15 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på 3,9 miljarder motsvarande period. Exporten av personbilar till andra EU-länder uppgick till 40 miljarder, 16

25 drygt hälften av den totala personbilsexporten. Importen av personbilar från andra EU-länder uppgick till 51 miljarder de tre första kvartalen, motsvarande 90 procent av den totala personbilsimporten. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,4 47,7-12,3 17,9 42,0-24, ,7 54,7-21,0 20,1 47,5-27, ,1 64,2-11,0 29,5 59,1-29, ,1 74,8-10,7 34,9 68,8-33,9 77,0 77,8-0,8 38,2 71,2-33,1 53,5 57,4-3,9 26,2 52,6-26,4 71,6 56,7 14,9 40,2 51,2-11,0 Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr kr Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. De tre första kvartalen gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på 28 miljarder, en ökning av överskottet med 0,8 miljarder jämfört med motsvarande period. Handeln med läkemedel med enbart EU-länder svarade för 39 procent av läkemedelsexporten och 81 procent av importen. 17

26 Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 30,4 25,9 28,0 25,4 2, ,2 30,7 28,5 30,3 26,3 4, ,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4, ,4 37,7 31,7 31,2 31,4-0,2 74,1 38,1 36,0 28,7 31,6-2,8 56,0 28,3 27,7 21,8 23,7-1,9 58,8 30,4 28,5 22,7 24,7-1,9 Diagram 4.8 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr kr Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. De tre första kvartalen gav handeln med livsmedelsvaror ett nettounderskott på 48 miljarder kronor. Jämfört med motsvarande period ökade exporten av livsmedelsvaror med 11 procent och importen med 8,7 procent. Den största andelen av handeln av livsmedel sker med andra EU-länder. Exporten till andra EU-länder uppgick till 51 miljarder och importen från EU till 67 miljarder, vilket gav ett nettounderskott gentemot övriga EU-länder på 16 miljarder de tre första kvartalen. 18

27 Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,4 110,3-46,9 44,4 69,0-24, ,4 118,0-49,6 49,1 73,9-24, ,0 130,3-55,3 54,3 76,6-22, ,7 141,7-59,0 62,0 80,3-18,3 83,6 144,6-61,0 61,7 84,9-23,2 61,8 107,1-45,4 45,5 63,0-17,5 68,3 116,5-48,2 51,3 67,2-16,0 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Mdr kr Export Import Netto Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för de tre första kvartalen respektive. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. De tre första kvartalen uppgick exporten till EU till 632 miljarder, motsvarande 60 procent av den totala exporten på miljarder. Tyskland, Finland, Danmark och Nederländerna var de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 325 miljarder, motsvarande 52 procent av total export till EU. 15 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 19

28 Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr kr

29 Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden de tre första kvartalen samt värdeförändring från motsvarande period. Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 117,5 11,1 11,9 Finland 73,5 7,0 11,0 Danmark 73,0 6,9 12,0 Nederländerna 61,4 5,8 21,4 Storbritannien 61,1 5,8 4,5 Frankrike 44,4 4,2 9,5 Belgien 42,5 4,0-0,3 Polen 36,2 3,4 26,6 Italien 30,2 2,9 15,6 Spanien 22,1 2,1 19,4 Österrike 9,7 0,9 10,7 Estland 9,4 0,9 14,6 Tjeckien 8,9 0,8 12,4 Litauen 7,3 0,7 17,4 Portugal 5,2 0,5 3,7 Ungern 4,6 0,4 3,2 Irland 4,4 0,4 12,1 Lettland 3,4 0,3 26,3 Slovakien 3,2 0,3 17,3 Rumänien 2,8 0,3 22,3 Grekland 2,4 0,2-13,3 Slovenien 1,3 0,1 9,4 Bulgarien 1,2 0,1 7,9 Luxemburg 0,8 0,1-11,5 Kroatien 0,7 0,1 6,1 Cypern 0,5 0,1 109,7 Malta 0,3 0,0 52,6 Ospec i EU 3,7 0,4 9,1 EU Totalt 631,9 59,8 11,9 Norge 110,3 10,4 14,4 Island 2,9 0,3 19,5 Norden 259,7 24,6 12,8 Liechtenstein 0,0 0,0 86,6 Inre marknaden 745,2 70,5 12,3 Övriga länder 312,4 29,5 6,3 Export Totalt 1 057,5 100,0 10,5 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 21

30 4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. De tre första kvartalen uppgick den svenska importen från EU till 760 miljarder, vilket motsvarade 70 procent av den totala importen på miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerat mest. Tillsammans svarade dessa länder för 56 procent av importen från EU. Importen från hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, uppgick de tre första kvartalen till 852 miljarder och utgjorde 79 procent av Sveriges totala import. 22

31 Diagram Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 25 Andel (%) Diagram 4.13 Mdr kr Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 23

32 Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 197,3 18,3 9,0 Nederländerna 100,4 9,3 20,5 Danmark 75,9 7,0 8,1 Storbritannien 53,7 5,0 7,7 Belgien 46,9 4,3-1,6 Finland 51,0 4,7 14,4 Frankrike 40,1 3,7 8,1 Polen 42,4 3,9 16,3 Italien 36,0 3,3 15,7 Tjeckien 16,4 1,5 18,4 Spanien 15,8 1,5 16,2 Österrike 13,2 1,2 5,6 Estland 11,2 1,0-4,2 Ungern 10,9 1,0 22,2 Irland 9,9 0,9 10,4 Litauen 9,8 0,9 12,8 Slovakien 6,6 0,6 6,2 Lettland 6,4 0,6 27,9 Portugal 4,3 0,4 32,5 Rumänien 2,9 0,3 13,4 Luxemburg 2,2 0,21 8,7 Slovenien 2,2 0,20 14,2 Bulgarien 1,6 0,14 7,1 Grekland 1,2 0,11-1,0 Kroatien 0,7 0,06 16,3 Cypern 0,4 0,04 12,3 Malta 0,4 0,04 219,7 Ospec i EU 0,0 0,00 - EU Totalt 759,8 70,3 11,0 Norge 91,9 8,5 14,9 Island 0,2 0,0-3,1 Norden 219,0 20,3 12,3 Liechtenstein 0,1 0,0-11,3 Inre marknaden 851,9 78,8 11,4 Övriga länder 228,6 21,2 15,3 Import Totalt 1 080,5 100,0 12,2 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 24

33 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för tredje land, svarade de tre första kvartalen för 40 procent av det totala exportvärdet och 30 procent av den totala importen, efter avsändarland Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Förutom EU var regionen Övriga Europa, dvs. europeiska länder som inte är medlemmar i EU, den grupp som tog emot störst andel av den svenska exporten (15 procent), följt av Asien (12 procent) och Amerika (9,4 procent). Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 59,8% Oceanien m fl 1,8% Övriga Europa 14,8% Asien 12,4% Amerika 9,4% Afrika 1,9% Varuexporten till Övriga Europa uppgick de tre första kvartalen till 156 miljarder kronor. Tabell 4.10 visar vilka länder inom denna grupp som var mottagare av störst exportvärde från Sverige. Norge är det land som Sverige i särklass exporterar mest till, 10 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet, de tar emot omkring en procent vardera av den totala svenska exporten. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2008 illustreras i Diagram

34 Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 139,5 156,4 14,6 14,8 12,2 varav: Island 2,5 2,9 0,3 0,3 19,5 Norge 96,4 110,3 10,1 10,4 14,4 Ryssland 13,9 15,1 1,4 1,4 8,8 Schweiz 10,7 11,4 1,1 1,1 6,3 Turkiet 10,6 10,5 1,1 1,0-0,6 Ukraina 2,4 2,4 0,2 0,2 0,4 Diagram 4.15 Sveriges handel med Norge Export Import (ursprungsland) Mdr kr Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick de tre första kvartalen till 20 miljarder, en ökning med 0,5 procent jämfört med motsvarande period. Andelen av exporten som gick till Afrika uppgick till 1,9 procent, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter. 26

35 Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 9,8 9,9 1,0 0,9 0,2 varav: Algeriet 1,5 2,1 0,2 0,2 42,2 Egypten 4,2 4,0 0,4 0,4-2,6 Marocko 3,2 2,7 0,3 0,3-15,9 Västafrika 2,5 2,0 0,3 0,2-17,5 Centr., Östra o. Södra Afrika 7,3 7,8 0,8 0,7 7,0 varav: Sydafrika 5,2 5,4 0,5 0,5 3,8 Totalt 19,6 19,7 2,0 1,9 0,5 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika uppgick till 100 miljarder kronor de tre första kvartalen, vilket är en ökning med 4,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog emot 6,7 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan Medan exporten till USA ökade i värde, minskade den något som andel av den totala exporten, jämfört med de tre första kvartalen. Kanada är den näst största amerikanska exportmarknaden. Exporten till Kanada ökade med 2,5 procent mellan de tre första kvartalen i år jämfört med motsvarande period. Exporten till Kanada utgjorde 0,7 procent av total svensk export, vilket är en marginell minskning jämfört med motsvarande period. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 74,7 79,5 7,8 7,5 6,4 varav: Kanada 7,7 7,9 0,8 0,7 2,5 USA 66,4 70,7 6,9 6,7 6,5 Central- och Sydamerika 20,7 20,0 2,2 1,9-3,1 varav: Brasilien 5,4 6,0 0,6 0,6 9,9 Chile 2,1 2,6 0,2 0,2 24,0 Mexiko 4,8 4,6 0,5 0,4-4,2 Totalt 95,4 99,6 10,0 9,4 4,4 27

36 Diagram 4.16 Sveriges varuhandel med USA Export Import (ursprungsland) Mdr kr Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 6,9 procent. De största asiatiska mottagarländerna var Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan Kina tog de tre första kvartalen emot svensk export till ett värde av 48 miljarder, en ökning med 9,9 procent jämfört med motsvarande period. Exporten till Kina motsvarade 4,6 procent av total svensk export. Diagram 4.17 Sveriges varuhandel med Kina Export Import (ursprungsland) Mdr kr

37 Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 21,8 20,6 2,3 1,9-5,6 varav: Förenade Arabemiraten 4,9 4,0 0,5 0,4-18,2 Iran 2,6 2,8 0,3 0,3 7,5 Israel 2,4 2,2 0,3 0,2-7,6 Saudiarabien 6,3 5,9 0,7 0,6-6,2 Övriga Asien 100,9 110,6 10,5 10,5 9,6 varav: Hongkong 3,0 2,5 0,3 0,2-17,1 Indien 8,0 9,3 0,8 0,9 16,9 Indonesien 2,8 3,0 0,3 0,3 4,5 Japan 14,8 15,7 1,6 1,5 5,9 Kina 44,1 48,4 4,6 4,6 9,9 Malaysia 2,0 2,1 0,2 0,2 4,8 Pakistan 1,6 2,5 0,2 0,2 59,1 Singapore 4,6 5,9 0,5 0,6 29,0 Sydkorea 8,8 10,2 0,9 1,0 16,3 Taiwan 3,2 3,3 0,3 0,3 4,7 Thailand 3,5 2,9 0,4 0,3-16,5 Totalt 122,7 131,1 12,8 12,4 6, Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, var den region som Sverige importerade mest från utanför EU. Importen därifrån utgjorde 14 procent av Sveriges totala import. Importen från Asien, Amerika och Afrika utgjorde 10, 3,7 respektive 2,0 procent av total import. Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 15 procent de tre första kvartalen jämfört med motsvarande period föregående år. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 92 miljarder, motsvarande 8,5 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 15 procent jämfört med de tre första kvartalen. Importen från Ryssland, det näst största leverantörslandet, ökade med 26 procent och uppgick till 35 miljarder. 29

38 Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 70,3% Oceanien m fl 0,2% Asien 10,3% Amerika 3,7% Övriga Europa 13,5% Afrika 2,0% Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (17 procent) och framför allt Ryssland (61 procent). Värdet av importerad råolja från Norge ökade med 28 procent och med 28 procent från Ryssland jämfört med de tre första kvartalen. Mätt i ton minskade kvantiteten importerad råolja från Norge med 4,8 procent och från Ryssland med 4,5 procent. Att importvärdet för råoljan ökar kraftigt medan den importerade volymen minskar pekar på en prisökning av råolja mellan de två jämförda perioderna. 16 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Andel Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde Övriga Europa 127,4 146,3 13,2 13,5 14,8 121,9 142,2 varav Norge 79,9 91,9 8,3 8,5 14,9 75,3 88,1 Ryssland 27,7 35,0 2,9 3,2 26,2 28,4 35,4 Schweiz 7,5 7,7 0,8 0,7 3,2 6,9 6,9 Turkiet 9,6 8,6 1,0 0,8-10,0 8,5 8,7 Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Jämfört med de tre första kvartalen ökade importen från Afrika med 101 procent och uppgick för de tre första kvartalen till 21 miljarder. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 64 procent av importen från Afrika. Importen från 16 Tillsammans stod Norge och Ryssland för 57 procent av Sveriges totala råoljeimport under helåret. Medan Ryssland stod för 35 procent utgjorde Norges andel 22 procent av råoljeimporten. För mer statistik om detta, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, 30

39 Libyen och Nigeria ökade de tre första kvartalen mycket kraftigt. Importen består nästan uteslutande av råolja 17. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Andel Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde Nordafrika 2,2 5,1 0,2 0,5 128,2 2,3 5,3 varav Libyen 0,9 3,9 0,1 0,4 360,1 0,9 3,9 Västafrika 6,0 13,6 0,6 1,3 128,3 6,0 13,6 varav Nigeria 5,9 13,6 0,6 1,3 129,5 6,0 13,6 Centr.- Öst- och Södra Afrika 2,4 2,4 0,2 0,2 3,7 2,4 2,5 Totalt 10,6 21,2 1,1 2,0 100,5 10,7 21,4 De tre första kvartalen ökade Sveriges import från Amerika med 8,0 procent jämfört med motsvarande period. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,4 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA ökade med 7,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Importen från det största leverantörslandet i Central- och Sydamerika, Brasilien, ökade med 17 procent. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Andel Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde Nordamerika 26,8 28,5 2,8 2,6 6,3 28,3 29,4 varav Kanada 2,9 2,7 0,3 0,3-6,9 3,1 3,0 USA 23,8 25,7 2,5 2,4 7,9 25,1 26,4 Central- och Sydamerika 9,9 11,1 1,0 1,0 12,6 10,2 11,1 varav Brasilien 3,4 4,0 0,4 0,4 17,1 3,4 3,9 Venezuela 2,4 2,5 0,2 0,2 5,9 2,4 2,5 Totalt 36,7 39,6 3,8 3,7 8,0 38,4 40,5 17 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Nigeria och Libyen: 31

40 De tre första kvartalen ökade importvärdet från Asien med 9,8 procent. Importen från När- och Mellanöstern ökade med 2,0 miljarder (49 procent) och från Övriga Asien ökade importen med 7,9 miljarder, motsvarande 8,1 procent. Tabell 4.17 visar importen från de läder Sverige importerat mest ifrån. Kina är det största leverantörslandet i Asien, med ett importvärde på 48 miljarder de tre första kvartalen, vilket motsvarar 44 procent av den totala importen från Asien och 6,4 procent av total import från alla länder. Det kan noteras att Hongkong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta medför att importvärdet med Hongkong som avsändningsland vanligtvis är markant högre än motsvarande mätt utifrån ursprungsland. Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Värde Andel Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde När- och Mellanöstern 4,0 6,0 0,4 0,6 49,0 5,4 6,1 Övriga Asien 97,2 105,1 10,1 9,7 8,1 105,0 112,4 varav Bangladesh 3,2 3,5 0,3 0,3 8,5 3,3 3,6 Hongkong 6,4 6,3 0,7 0,6-2,4 1,9 2,1 Indien 4,8 5,1 0,5 0,5 6,3 4,9 5,1 Japan 7,6 10,6 0,8 1,0 38,6 10,3 12,4 Kina 45,5 48,4 4,7 4,5 6,4 54,3 56,9 Malaysia 2,4 2,4 0,3 0,2 0,1 2,7 2,9 Sydkorea 6,2 6,5 0,6 0,6 4,7 6,2 6,6 Taiwan 4,8 4,7 0,5 0,4-3,4 5,2 4,9 Thailand 3,5 3,3 0,4 0,3-6,4 3,5 3,3 Vietnam 7,2 8,5 0,7 0,8 18,3 7,4 8,8 Totalt 101,2 111,1 10,5 10,3 9,8 110,4 118,5 32