Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2013

Transkript

1 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret

2

3 Enheten för internationell Dnr: /00386 handelsutveckling Anna Graneli Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges export av varor och tjänster minskade första halvåret med 7,0 procent jämfört med motsvarande period. Första halvåret uppgick värdet av Sveriges varuexport till 549 miljarder kronor och varuimporten till 512 miljarder, en minskning för såväl export som import jämfört med motsvarande period. Exporten minskade med 9,7 procent i värde och 4,8 procent i volym och importen med 9,7 procent i värde och 4,4 procent i volym. Den svenska bytesbalansen visade första halvåret ett överskott på 104 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1,0 procent. Det var framförallt handelsbalansen som drog ner bytesbalansöverskottet men även tjänstebalansens överskott minskade. Europa som helhet tog under halvåret emot 73 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 57 procent. Trots en minskad export under perioden ökade såväl EU som övriga Europa sina andelar av den svenska varuexporten eftersom exporten till övriga länder minskade ännu mer. Hela 84 procent av Sveriges varuimport kommer från Europa och 69 procent från EU(27). Från första halvåret till motsvarande period i år ökade Afrikas andel från 0,4 till 1,5 procent. Första halvåret ökade varugrupperna skogsvaror, kemivaror och övriga varor som andel av Sveriges export. Varugrupperna verkstadsvaror, energivaror och mineralvaror minskade i andel. Varugrupperna mineralvaror, energivaror och verkstadsvaror minskade som andel av importen. Kemivaror och övriga varor var de grupper som ökade i importandel. Exporten av tjänster minskade första halvåret med 0,2 procent. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 1,9 procent. Tjänsteexporten uppgick till 235 miljarder kronor och tjänsteimporten till 183 miljarder. Överskottet i tjänstehandeln minskade med 3,9 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 143 miljarder kronor, en minskning med 23 miljarder kronor. Samtidigt minskade inflödet av utländska direktinvesteringar till Sverige med hela 79 miljarder och uppgick första halvåret till 22 miljarder kronor. Värdet av de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick vid utgången av juni månad till miljarder kronor, en ökning med 1,3 procent från utgången av. De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick samtidigt till miljarder kronor, en ökning med 6,5 procent.

4

5 Innehåll 1. Inledning Handelsutvecklingen och krisen Ljusnande ekonomi i exportmarknaderna men svensk export släpar efter 3 3. Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Geografisk fördelning Fördelat på varugrupper Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Nettoexporten av personbilar Nettoexporten av läkemedel Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandeln Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-juni, i löpande priser HA 22 SM 1303 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

6

7 Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 138, , ,7 608,1 549,4 Import 1 069, , ,0 566,4 511,6 Nettohandel 68,7 64,4 67,7 41,6 37,8 Export till EU(27) 650,0 679,1 665,6 346,9 314,8 Import från EU(27) 724,0 789,4 747,3 386,4 350,5 Nettohandel (EU(27)) -73,9-110,3-81,6-39,5-35,7 Förändring (%) Export 14,4 6,5-3,5-0,2-9,7 Import 17,3 7,3-4,0-1,6-9,7 Export till (EU(27)) 12,0 4,5-2,0 1,0-9,3 Import från (EU(27)) 15,4 9,0-5,3-2,6-9,3 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 440,6 460,7 480,9 235,6 235,0 Import 337,6 352,7 368,6 179,9 183,3 Nettohandel 103,0 107,9 112,3 55,6 51,7 Förändring (%) Export 3,2 4,6 4,4 7,4-0,2 Import -0,9 4,5 4,5 7,1 1,9 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar Svenska DI i utlandet -145,4-182,8-206,5-166,0-142,7 Utländska DI i Sverige -0,5 60,0 109,3 101,4 22,3 Netto -145,9-122,8-97,2-64,6-120, Juni Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige

8 Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) Andel / / 2011 Världen Export Varor och tjänster ,3-7,0 100 Varor ,5-9,7 100 Tjänster ,4-0,2 100 Import Varor och tjänster ,0-6,9 100 Varor ,0-9,7 100 Tjänster ,5 1,9 100 Inre marknaden 1 Varor och Export tjänster ,4-5,7 67,3 Varor ,0-8,2 68,1 EU Norden Import Export Import Export Tjänster ,1 1,1 65,3 Varor och tjänster ,6-4,0 76,5 Varor ,4-9,5 77,4 Tjänster ,2 16,8 73,9 Varor och tjänster ,0-6,5 56,1 Varor ,0-9,3 57,3 Tjänster ,7 1,2 53,4 Varor och tjänster ,3-3,5 68,5 Varor ,3-9,3 68,5 Tjänster ,0 17,1 68,5 Varor och tjänster ,7-1,8 24,0 Varor ,5-2,6 24,2 Tjänster ,9 0,4 23,3 Import Varor och tjänster ,2-5,5 21,6 Varor ,1-8,6 22,5 Tjänster ,9 6,5 19,0 Östersjöländerna tjänster Varor och Export ,0-4,0 38,5 Varor ,1-5,9 40,4 Tjänster ,8 1,6 34,2 Import Varor och tjänster ,3-7,5 45,4 Varor ,5-9,2 51,0 Tjänster ,0 1,9 29,9 1 EU, Island Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

9 1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som sätter in den senaste tidens handelsutveckling i ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och krisen Sveriges export av varor och tjänster minskade andra kvartalet med 7,5 procent jämfört med motsvarande period. Det var framförallt den krympande varuexporten som bidrog till minskningen men även tjänsteexporten minskade något. Importen av varor och tjänster minskade andra kvartalet med 6,0 procent. Varuexporten sjönk andra kvartalet med 9,6 procent och varuimporten med 8,7. Tjänsteexporten minskade med 2,5 procent jämfört med motsvarande kvartal. Tjänsteimporten ökade däremot med 2,3 procent. Diagram Förändring i svensk varuexport (januari juli ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Månadsvis Kvartalsvis Den negativa utvecklingen andra kvartalet innebar att varuexporten, räknat i löpande priser visat negativ utveckling sju kvartal i följd, jämfört med motsvarande kvartal föregå- 1

10 ende år. Även om den totala nedgången fortfarande inte sjunkit till samma nivå som under finanskrisen , är det värt att notera att varuexporten då bara minskade fem kvartal i följd. Räknat i volym dvs. i fasta priser, var nedgången andra kvartalet något mindre än i löpande priser. Varuexporten minskade med 4,1 procent och varuimporten med 2,5 procent, jämfört med andra kvartalet. Preliminära siffror för juli visade att utrikeshandeln med varor fortsatte att falla jämfört med juli. För exporten utgjorde dock minskningen på 1,8 procent en betydligt beskedligare nedgång än tidigare månader. Även varuimportens minskningstakt avtog något, till 3,0 procent. Säsongrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar också på en nedgång för utrikeshandeln med varor och tjänster mellan första och andra kvartalet. Exporten minskade andra kvartalet med 0,9 procent rensat från säsongeffekter och i fasta priser. Importen minskade samtidigt med 0,2 procent. Varuexporten minskade med 0,7 procent och tjänsteexporten med 1,2 procent. Medan varuimporten minskade med 0,8 procent ökade tjänsteimporten med 1,5 procent jämfört med första kvartalet. Varuexporten uppdelad på varugrupper backade på bred front andra kvartalet. Sveriges enskilt största exportvarugrupp verkstadsvaror, minskade med 8,5 procent jämfört med motsvarande kvartal. Även inom gruppen verkstadsvaror var nedgången generell men det var särskilt personbilar, elektro- och telekomvaror samt maskiner som minskade, med 40 procent, 9,9 procent respektive 7,4 procent. Exporten av lastbilar ökade dock med 4,8 procent. Precis som under krisen följer varugrupperna livsmedel och läkemedel ett annat mönster jämfört med den breda nedgången bland övriga varugrupper. Andra kvartalet ökade livsmedelsexporten med 5,9 procent jämfört med motsvarande kvartal. Efter ett mycket starkt första kvartal minskade dock läkemedelsexporten andra kvartalet med 5,8 procent. Som en effekt av vikande världsmarknadspriser på energi minskade värdet av den svenska energivaruexporten med hela 23 procent mellan andra kvartalet och motsvarande kvartal i år. Även räknat i volym minskade energivaruexporten men med något mer beskedliga 14 procent. Varuimporten har i och med den negativa utvecklingen andra kvartalet minskat fem kvartal i följd. Importen uppdelad på varugrupper visar liksom varuexporten på en bred nedgång. Verkstadsvaror minskade 9,4 procent, där maskiner, telekomprodukter samt vägfordon minskade med respektive 13 procent, 9,2 procent respektive 4,8 procent. Störst var dock nedgången i importen av mineralvaror och energivaror minskade andra kvartalet, med 21 respektive 15 procent. Tjänsteexporten drabbades senare än varuexporten under krisen Utvecklingen är liknande även under den rådande ekonomiska nedgången. Sedan första kvartalet har ökningstakten för tjänsteexporten bromsat in och andra kvartalet minskade tjänsteexporten jämfört med motsvarande kvartal. Intäkter från licenser och royalties är den tjänstekategori som bidragit mest till den negativa utvecklingen för tjänsteexporten. Tjänsteimporten utvecklades däremot forsatt svagt positivt andra kvartalet. 2

11 Diagram Förändring i svensk varuimport (januari juli ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Månadsvis Kvartalsvis 2.1 Ljusnande ekonomi i exportmarknaderna men svensk export släpar efter Det ansträngda ekonomiska läget för EU 1 lättade något under andra kvartalet. Av de fem största mottagarna av svensk export inom EU var det bara i Stobritannien som BNP utvecklades negativt. I flertalet av de stora EU-medlemmarna förbättrades BNP jämfört med såväl föregående kvartal som motsvarande kvartal. Även i Sveriges största exportmottagare, Norge, visade BNP en klart positiv utveckling andra kvartalet. Trots denna positiva ekonomiska utveckling minskade Sveriges export till många av dessa stora exportmarknader markant. 2 Enligt SCB ökade Sveriges BNP under andra kvartalet med 0,1 procent jämfört med motsvarande kvartal. Exportnettot bidrog negativt till ökningen. Den svenska varuexporten till tillväxtmarknader så som BRICS visade på en mycket svag utveckling. Undantaget var exporten till Kina som ökade med 2,0 procent jämfört med första halvåret. Till övriga BRICS-länder minskade exporten markant, till Ryssland 5,2 procent, Brasilien 23 procent, Indien 14 procent och Sydafrika 26 procent. En jämförelse med länder som har liknande exportstruktur visar att Sveriges varuexport fortsatt att utvecklas påtagligt svagt sedan mitten av. Den tyska exporten fortsatte att växa under hela och minskade bara marginellt första kvartalet för att andra kvartalet åter öka något. USA:s exportutveckling är svag med tanke på landets allt starkare ekonomi. Exportutvecklingen var dock fortfarande positiv andra kvartalet. Medan Finlands export minskade års andra kvartal vände Storbritanniens tvärt uppåt och ökade med 5,7 procent. Sveriges varuexport avviker i det här avseendet med en negativ utveckling under hela, en utveckling som fortsatte även andra kvartalet. Starkast exportutveckling hade EU som helhet andra kvartalet. 1 1 juli blev Kroatien EU:s 28:e medlem. 2 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad, 3

12 Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Exportutvecklingen i internationell jämförelse ( kv ) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Storbritannien Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat, SCB och HM Revenue & Customs. Exportchefsindex 3 steg för tredje kvartalet till 56,5 vilket innebär att det för tredje kvartalet i följd är fler som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. Under års sista två kvartal visade indexet på nivåer under 50. Siffrorna pekar på att det råder en viss optimism bland många exporterande företag. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 4 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade första halvåret ett överskott på 104 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1,0 procent jämfört med motsvarande period och motsvarde 5,8 procent av BNP. 3 Business Sweden - Exportchefsindex: 4 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen 2:a kvartalet, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 4

13 Diagram ,0 Sveriges bytesbalans ,0 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Handelsbalans Första halvåret uppgick Sveriges handelsbalans till 41,7 miljarder vilket var 6,0 miljarder mindre än motsvarande period. Medan såväl handelsbalansen som kapitalavkastningen uppgick till 2,3 procent vardera av BNP, motsvarade tjänstenettot 2,9 procent. Diagram 3.2 8,0 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 7,0 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,

14 4. Varuhandel Första halvåret minskade Sveriges varuexport med 4,8 procent i volym och 9,7 procent i värde jämfört med första halvåret. Även varuimporten minskade med 9,7 procent i värde, samt i volym med 4,4 procent Sveriges export och import av varor Värdet av Sveriges varuexport uppgick första halvåret till 549, miljarder kronor och varuimporten uppgick till 512 miljarder kronor. Handelsnettot för perioden uppgick till 37,8 miljarder, vilket var 3,9 miljarder mindre än motsvarande period. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under juli ett överskott på 3,7 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor mer än under juli. Varuexporten uppgick preliminärt under juli till 84,6 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 80,9 miljarder Geografisk fördelning Tabell 4.1Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 995, , , ,7 608,1 549,4-9,7 intra-eu(27) 580,5 650,0 679,1 665,6 346,9 314,8-9,3 extra-eu(27) 414,6 488,1 533,2 504,1 261,2 234,6-10,2 Import 911, , , ,0 566,4 511,6-9,7 intra-eu(27) 627,3 724,0 789,4 747,3 386,4 350,5-9,3 extra-eu(27) 284,1 345,5 358,5 354,7 180,1 161,1-10,5 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Första halvåret tog Europa som helhet emot 73 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick till 57 procent. 5 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser. 6

15 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 50 Andel (%) EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Exporten till Afrika minskade första halvåret med 25 procent och utgjorde 2,7 procent av Sveriges totala export. Även exporten till Asien minskade under perioden med 7,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Såväl Amerika som Afrika minskade sina andelar av svensk export, medan övriga regioner ökade sina värdeandelar. I kronor räknat minskade dock exporten till samtliga regioner. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av den svenska importen minskade med 9,7 procent mellan första halvåret och motsvarande period. Hela 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 7

16 procent från EU(27). Andelen av Sveriges totala import som kommer från EU(27), liksom andelen av importen från Asien ökade något under perioden. Även Afrika ökade sin andel av importen, från 0,4 procent till 1,5 procent, medan andelen av importen som kom från Övriga Europa och Amerika minskade Fördelat på varugrupper I tabell 4.2 redovisas handelsutvecklingen i såväl volym som i värde fördelat på varugrupp. Det blir då möjligt att se om utvecklingen i första hand beror på prisförändringar, vilket till exempel är vanligt för energivaror och mineralvaror. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Export 1 kv 2 kv 1 kv 2 kv 11,1 Skogsvaror 1,3 0,6-0,6 0,0-3,7-3,9-5,2-4,5 10,0 Mineralvaror -0,3-19,6-12,5-16,3-7,8-28,5-23,4-26,1 13,2 Kemivaror 0,8 14,0 2,4 7,7-0,2 10,2-4,2 2,4 9,4 Energivaror 17,3 1,5-14,2-6,6 21,4-7,0-22,6-14,9 43,2 Verkstadsvaror -7,5-10,7-3,7-7,2-9,2-13,8-8,5-11,1 13,1 Övriga varor 4,5-0,1 1,5 0,7 2,9-1,2-0,9-0,8 100,0 Totalt -1,4-5,6-4,1-4,8-3,5-9,7-9,6-9,7 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Import 1 kv 2 kv 1 kv 2 kv 2,9 Skogsvaror -2,1-4,9-4,3-4,6-6,0-9,0-9,7-9,4 7,6 Mineralvaror -7,6-19,0-11,3-15,2-15,4-25,5-20,9-23,3 13,1 Kemivaror -1,2-7,0 2,3-2,4-2,9-9,0-4,2-7,9 15,2 Energivaror 5,1-1,5-5,4-3,4 9,7-10,1-14,7-12,3 39,8 Verkstadsvaror -5,2-10,0-3,6-6,7-8,0-14,2-9,4-11,7 21,5 Övriga varor 1,3 4,5 3,5 4,0-0,6 2,3 1,4 2,1 100,0 Totalt -2,1-6,2-2,5-4,4-4,1-10,7-8,7-9,7 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för mineral-, energi- och verkstadsvaror första halvåret. Varugrupperna skogsvaror, kemivaror samt övriga varor ökade sina andelar av den svenska exporten. 8

17 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För importen minskade mineral-, energi- och verkstadsvaror sina värdeandelar. Kemivarornas andel ökade svagt, medan skogsvarornas andel var låg stabil på 2,9 procent. Varugruppen övriga varor var den enda varugrupp som ökade sin värdeandel mer en marginellt. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Nettoexport av varor Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav första halvåret ett exportunderskott på 36 miljarder kronor, 3,7 miljarder mindre än motsvarande period. Exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade under perioden, 9

18 från 81 miljarder första halvåret till 74 miljarder första halvåret. Sveriges totala exportöverskott uppgick första halvåret till 38 miljarder kronor, en minskning med 3,9 miljarder. Diagram Sveriges nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) Nettoexport Mdr SEK Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror, mineralvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter första halvåret. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 46 miljarder kronor, en minskning med 2,9 procent jämfört med motsvarande period. Mineralvarornas bidrag till den totala nettoexporten minskade mellan första halvåret och motsvarande period i år med hela 32 procent, från 24 till 16 miljarder kronor. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag till exportnettot på 34 miljarder kronor, vilket utgör en minskning med 7,3 procent jämfört med första halvåret. Medan exportnettot för kemivaror gick från ett underskott på 2,2 miljarder kronor första halvåret till ett överskott på 5,3 miljarder kvartal ett i år, fortsatte både energivaror och gruppen övriga varor att ge starkt negativa bidrag till nettoexporten. 10

19 Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr SEK Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,7 47,7 46,3 Mineralvaror 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 43,5 23,6 16,0 Järn och stål 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,3 10,0 7,4 Kemivaror 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-0,4 1,9 8,1 Läkemedel 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,8 12,0 15,4 Energivaror -53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-60,6-28,2-26,2 Verkstadsvaror 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 66,6 36,7 34,0 Maskiner 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 73,8 38,3 37,2 Elektrovaror och telekom 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-28,0-13,0-13,6 Vägfordon 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 18,7 11,9 8,0 Övriga varor -56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-72,5-32,3-35,1 Livsmedel -32,4-35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-44,2-22,7-23,0 Total 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 68,3 41,6 37,8 Nettoexporten har som tidigare påpekats minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon där nettot minskat kraftigt. Exportnettot för verkstadsvaror minskade första halvåret med 2,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande period. 11

20 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Svensk handel med personbilar gav första halvåret ett exportunderskott på 7,1 miljarder kronor, vilket är 5,0 miljarder mer än första halvåret var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som bestått sedan dess. Första halvåret minskade både exporten av personbilar med 36 procent, medan importen minskade med 11 procent jämfört med motsvarande period. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Första halvåret exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 5,4 miljarder kronor. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till 18 miljarder kronor vilket innebar att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till 13 miljarder kronor, 3,5 miljarder mer än motsvarande period. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2, ,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1, ,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9, ,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21, ,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 37,5 44,9-7,4 19,2 38,9-19,8 21,8 23,9-2,1 11,1 20,6-9,5 14,0 21,2-7,1 5,4 18,4-13,0 12

21 Diagram 4.7 Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr SEK Nettoexporten av läkemedel Första halvåret utgjorde läkemedelsexporten 5,6 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett exportöverskott på 16 miljarder kronor, en ökning med 29 procent jämfört med första halvåret. Medan bara knappt hälften av läkemedelsexporten går till EU står andra EU-länder för drygt80 procent av den svenska läkemedelsimporten. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13, ,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12, ,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16, ,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15, ,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 57,3 30,5 26,8 29,5 25,1 4,5 27,7 15,7 12,1 15,1 12,9 2,3 30,7 15,1 15,6 14,8 12,7 2,1 13

22 Diagram Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr SEK Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick första halvåret till 315 miljarder kronor, 57 procent av Sveriges totala export på 549 miljarder kronor. Tyskland, Storbritannien, Finland och Danmark är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 166 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under perioden 68 procent av Sveriges totala export. Exporten minskade första halvåret till alla stora marknader inom EU förutom Finland, där den var oförändrad Exporten ökade endast till fyra av EU:s medlemsländer, däribland Bulgarien och Litauen. 6 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 14

23 Diagram Svensk export till EU(27) Andelar av total utförsel till EU Andel (%) Diagram Svensk export till EU(27) Värde för resp land Mdr SEK

24 Tabell 4.7 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 55,1 10,0-10 Finland 37,8 6,9 0 Storbritannien 36,9 6,7-21 Danmark 35,9 6,5-6 Belgien 27,5 5,0-4 Nederländerna 27,3 5,0-12 Frankrike 26,6 4,8-9 Polen 14,1 2,6-13 Italien 13,0 2,4-7 Spanien 9,3 1,7-4 Österrike 4,7 0,9-9 Tjeckien 3,9 0,7-5 Estland 3,8 0,7-31 Litauen 2,5 0,5 7 Irland 2,5 0,5-6 Portugal 2,5 0,4-6 Ungern 2,4 0,4-21 Lettland 1,7 0,3 1 Grekland 1,2 0,2-1 Rumänien 1,0 0,2 2 Slovakien 0,9 0,2-6 Bulgarien 0,6 0,1 15 Slovenien 0,4 0,1-9 Luxemburg 0,4 0,1-5 Cypern 0,1 0,0-2 Malta 0,1 0,0-59 Ospec i EU 2,5 0,5 15 EU Totalt 314,8 57,3-9 Norge 58,5 10,7-2 Island 0,9 0,2 9 Norden 133,2 24,2-3 Liechtenstein 0,0 0,0 42 Inre marknaden 2 374,2 68,1-8 Övriga länder 175,2 31,9-13 Totalt 549,4 100, Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten Import Svensk import från EU svarade första halvåret för 69 procent, eller 351 miljarder kronor, av den totala importen på 512 miljarder kronor. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Första halvåret ut- 16

25 gjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram Svensk import från EU(27) Andelar av total införsel från EU Andel (%) Diagram Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland Mdr SEK

26 Tabell 4.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 89,1 17,4-11 Danmark 41,7 8,2-11 Nederländerna 35,9 7,0-1 Storbritannien 30,1 5,9-21 Finland 28,2 5,5 0 Frankrike 21,3 4,2-14 Belgien 18,3 3,6-18 Polen 16,1 3,2 0 Italien 15,4 3,0-7 Estland 8,9 1,7 19 Irland 8,0 1,6-11 Spanien 6,8 1,3-15 Tjeckien 6,1 1,2-13 Österrike 5,7 1,1-6 Litauen 3,3 0,6 1 Slovakien 3,3 0,6-15 Ungern 3,2 0,6-9 Lettland 2,2 0,4-9 Portugal 2,0 0,4-6 Rumänien 1,6 0,3 13 Luxemburg 1,2 0,2-9 Grekland 0,7 0,1 2 Slovenien 0,7 0,1-5 Bulgarien 0,4 0,1 15 Malta 0,3 0,1 291 Cypern 0,1 0,0 22 Ospec i EU 0, EU totalt 350,5 68,5 0 Norge 45,3 8,9-12 Island 0,1 0,0-8 Norden 115,3 22,5-9 Liechtenstein 0,0 0,0-10 Inre marknaden 395,9 77,4-10 Övriga länder 115,7 22,6-10 Totalt 511,6 100, Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 18

27 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 43 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 7 första halvåret Svensk export Diagram 4.13 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(27) 57% Oceanien m fl 2% Asien 12% Amerika 10% Afrika 3% Övriga Europa 16% Tabell 4.9 Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 92,4 87,9 15,2 16,0-5 varav: Norge 60,0 58,5 9,9 10,7-2 Ryssland 11,9 11,2 1,9 2,0-5 Schweiz 7,6 6,5 1,2 1,2-15 Turkiet 6,7 6,5 1,1 1,2-3 Ukraina 1,6 1,1 0,3 0,2-31 Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27) stod för 16 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 11 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Schweiz och Turkiet med mellan en till två procent vardera. Exporten till samtliga dessa länder minskade under första halvåret 7 Import efter avsändningsland. 19

28 jämfört med motsvarande period. Mest minskade exporten till Schweiz, med 15 procent. Minskningen till Norge var 2 procent, till Turkiet 3 procent och Ryssland 5 procent. Diagram 4.14 Sveriges handel med Ryssland Export Import Mdr SEK Sveriges export till Afrika utgjorde under första halvåret 2,7 procent av Sveriges totala export, 0,5 procentenheter mindre än motsvarande period. Exporten minskade under perioden med hela 25 procent. Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 8,0 6,4 1,3 1,2-20 varav: Algeriet 1,6 1,9 0,3 0,3 17 Egypten 3,6 2,4 0,6 0,4-34 Marocko 1,7 1,3 0,3 0,2-21 Västafrika 3,3 2,5 0,5 0,4-26 varav: Nigeria 1,9 1,3 0,3 0,2-33 Centr., Östra o. Södra Afrika 8,1 5,7 1,3 1,0-30 varav: Sydafrika 5,2 3,8 0,9 0,7-26 Totalt 19,4 14,6 3,2 2,

29 Sveriges export till hela Amerika minskade med 8,1 miljarder kronor mellan första halvåret och motsvarande period. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och svarar för 6,5 procent av den totala svenska exporten Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör 0,9 respektive 0,7 procent av svensk export. Exporten till Nordamerika minskade under förstahalvåret med 11 procent och till Central- och Sydamerika med 18 procent. Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 45,4 40,2 7,5 7,3-11 varav: Kanada 5,4 4,1 0,9 0,7-25 USA 39,7 35,8 6,5 6,5-10 Central- och Sydamerika 15,9 13,0 2,6 2,4-18 varav: Argentina 0,9 0,7 0,2 0,1-30 Brasilien 6,3 4,8 1,0 0,9-23 Chile 1,6 1,3 0,3 0,2-18 Mexiko 3,2 2,8 0,5 0,5-13 Peru 1,1 0,8 0,2 0,1-27 Totalt 61,3 53,2 10,1 9,7-13 Diagram 4.15 Sveriges handel med USA Export Import Mdr SEK

30 Diagram 4.16 Sveriges handel med Asien Export Import Mdr SEK Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 15,3 14,6 2,5 2,7-4 varav: Förenade Arabemiraten 2,4 2,9 0,4 0,5 23 Israel 1,6 1,4 0,3 0,3-13 Saudiarabien 6,1 5,8 1,0 1,1-5 Övriga Asien 57,9 53,1 9,5 9,7-8 varav: Hongkong 2,8 2,0 0,5 0,4-29 Indien 5,8 5,0 1,0 0,9-14 Indonesien 2,8 1,7 0,5 0,3-38 Japan 9,0 7,3 1,5 1,3-19 Kina 19,7 20,1 3,2 3,7 2 Malaysia 1,7 1,5 0,3 0,3-12 Singapore 3,5 3,1 0,6 0,6-10 Sydkorea 4,3 3,9 0,7 0,7-10 Taiwan 1,7 1,7 0,3 0,3 0 Thailand 2,9 3,6 0,5 0,7 22 Totalt 73,2 67,7 12,0 12,3-7 22

31 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export under första halvåret var Kina, Japan, Saudiarabien och Indien, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 20 miljarder kronor eller 30 procent av den totala exporten till Asien. Först halvåret minskade exporten till Asien med 7,5 procent, jämfört med motsvarande period Svensk import Diagram 4.17 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 1 kv EU(27) 68% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 4% Afrika 2% Övriga Europa 16% Övriga Europa, utanför EU, svarade under första halvåret för 16 procent av Sveriges import. Värdet på importen från övriga Europa minskade med 15 procent mellan första halvåret och motsvarande period. Norge var största leverantör med ett importvärde på 8,9 procent av den totala importen. Importen från Ryssland minskade med 19 procent och importen från Norge med 12 procent. Tabell 4.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 95,0 80,5 16,8 15,7-15,2 93,3 78,8 varav Norge 51,2 45,3 9,0 8,9-11,5 48,1 42,6 Ryssland 32,4 26,1 5,7 5,1-19,4 35,2 27,4 Schweiz 5,7 3,8 1,0 0,7-33,7 4,4 3,6 Turkiet 4,5 4,1 0,8 0,8-8,8 4,6 4,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 23

32 Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Medan råolja första halvåret stod för 24 procent av Sveriges totala import från Norge utgjorde den hela 79 procent av importen från Ryssland. Tillsammans stod Norge och Ryssland för två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport under. Mellan första halvåret och motsvarande period i år minskade värdet på den svenska oljeimporten med 19 procent från Norge och 26 procent från Ryssland. 8 Sveriges import från Afrika har ökat starkt den senaste tiden, om än från mycket låga nivåer. Ökningen består nästan uteslutande av oljeimport från Nigeria, vilket ger en mycket stor importökning för Västafrika. Även importen från Nordafrika ökade under första halvåret, med 10 procent, medan importen från centrala, östra och södra Afrika minskade med 31 procent. Tabell 4.14 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordafrika 0,4 0,5 0,1 0,1 10 0,4 0,5 Västafrika 0,0 6,2 0,0 1, ,0 6,1 varav Nigeria 0,0 6,0 0,0 1, ,0 6,0 Centr.- Öst- och Södra Afrika 1,9 1,3 0,3 0,3-31 2,0 1,4 varav Sydafrika 1,3 1,0 0,2 0,2-23 1,3 1,0 Totalt 2,4 7,9 0,4 1, ,4 8,0 Sveriges import från hela Amerika minskade med 21 procent första halvåret. Importen från USA minskade med lika mycket. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. USA utgjorde under perioden Sveriges tolfte största leverantörsland. 8 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, 24

33 Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeförändring (%) Värde Nordamerika 21,0 16,5 3,7 3, ,7 16,5 varav Kanada 1,7 1,1 0,3 0,2-31 1,8 1,2 USA 19,4 15,4 3,4 3, ,9 15,3 Central- och Sydamerika 7,8 6,2 1,4 1,2-21 8,1 6,3 varav Brasilien 2,2 1,4 0,4 0,3-34 2,3 1,5 Venezuela 2,3 2,2 0,4 0,4-4 2,3 2,2 Totalt 28,8 22,7 5,1 4, ,8 22,8 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien minskade med 7,8 procent mellan första halvåret och motsvarande period. Medan importen ökade från Bangladesh och Vietnam minskade den kraftigt från Indien, Japan, Sydkorea och Taiwan, samt i mindre utsträckning från Hongkong, Malaysia och Kina. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 1,5 2,4 0,3 0,5 57 1,5 2,4 Varav Övriga Asien 51,4 46,4 9,1 9, ,0 50,5 varav Bangladesh 1,1 1,2 0,2 0,2 9 1,2 1,2 Hongkong 4,0 3,6 0,7 0,7-9 1,5 1,2 Indien 2,8 2,5 0,5 0,5-10 2,8 2,6 Japan 6,7 4,8 1,2 0,9-29 8,2 5,9 Kina 21,1 20,5 3,7 4,0-3 25,8 24,9 Malaysia 1,8 1,7 0,3 0,3-5 2,1 1,9 Sydkorea 4,8 3,5 0,8 0,7-26 3,4 2,8 Taiwan 2,8 2,3 0,5 0,5-16 4,0 2,9 Vietnam 1,4 2,5 0,3 0,5 78 2,2 3,2 Totalt 52,9 48,8 9,3 9,5-8 57,6 52,8 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 25

34 Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. 5. Tjänstehandeln Sveriges export av tjänster minskade första halvåret med 0,2 procent jämfört med första halvåret. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 1,9 procent. Medan värdet på tjänsteexporten för första halvåret uppgick till 235 miljarder kronor, var värdet på tjänsteimporten 183 miljarder. I samband med publiceringen av betalningsbalansstatistiken för första kvartalet utökade SCB antalet tjänstehandelssektorer för vilka man rapporterade statistik, från 11 till 26. Den största förändingen är att det stora kluster av tjänster under rubriken övriga affärstjänster nu fått fler underkategorier. Förutom att det på exportsidan nu går att få reda på hur stor andel av tjänsteexporten som utgörs av merchanting 9, går det även till exempel att läsa ut hur stor Sveriges export och import av forsknings- och utvecklingstjänster (FoU-tjänster), tekniska tjänster, samt marknadsföringstjänster. Nytt är att transporttjänsterna nu rapporteras även efter transportslag och att kommunikationstjänsterna kan delas upp i post och kurir samt teletjänster (se tabell 5.1). 9 Merchanting utgör den försäljningsmarginal som uppstår då svenska företag handlar med varor utanför Sverige och vara aldrig befinner sig i Sverige. 26

35 Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto Förändr (%) Förändr (%) Transporter 36,4 34,6-4,8 26,4 25,7-2,9 10,0 9,0 Sjötransporttj. 13,7 11,9-13,5 13,1 11,8-10,0 0,6 0,1 Flygtransporttj. 10,1 11,0 8,9 9,1 9,5 4,0 1,0 1,5 Järnvägstransporttj. 0,8 0,6-25,9 0,9 0,9 5,6-0,1-0,3 Vägtransporttj. 11,8 10,8-8,5 3,3 3,4 2,1 8,5 7,4 Övriga transporttj. 0,0 0,0.. 0,0 0,0.. 0,0 0,0 Resor 32,4 33,9 4,7 51,0 53,8 5,5-18,6-19,9 Övriga tj. 166,8 166,5-0,2 102,5 103,8 1,3 64,2 62,6 Kommunikation 5,8 6,2 6,0 7,3 6,7-7,4-1,4-0,6 Post och kurir 0,9 1,0 3,0 1,4 1,4-1,0-0,5-0,4 Tele 4,9 5,2 6,5 5,9 5,3-9,0-1,0-0,2 Byggtj. 2,7 2,7-2,1 5,3 7,1 35,1-2,6-4,5 Försäkringar 3,0 3,3 9,2 1,3 1,2-8,7 1,8 2,1 Finansiella tj. 5,2 5,6 6,9 1,8 2,3 24,7 3,4 3,3 Data- och informationstj. 26,4 25,6-3,0 13,3 14,3 7,7 13,2 11,3 Licenser/royalties 23,7 19,3-18,8 7,8 8,3 6,2 15,9 11,0 Övriga affärstj. 96,4 100,9 4,8 63,9 62,0-3,0 32,4 38,9 Merchantingtj. 32,6 33,5 2, ,6 33,5 Varuprovisioner 2,8 3,1 12,2 5,3 5,0-5,3-2,5-1,9 Operationell leasing 3,9 4,1 5,5 2,5 2,3-8,4 1,3 1,7 Diverse konsulttj. 6,7 6,9 3,1 7,6 6,8-9,8-0,8 0,1 Juridiska 1,3 1,1-11,6 0,9 1,1 27,5 0,4 0,0 Redovisning 1,9 2,1 12,4 1,6 1,5-6,4 0,3 0,6 Administrativa 3,6 3,7 3,4 5,1 4,2-17,1-1,5-0,5 Marknadsföringstj. 4,0 4,1 2,4 5,1 7,3 42,7-1,2-3,3 FOU tj. 8,3 8,9 7,7 16,2 15,9-1,7-8,0-7,1 Tekniska tj. 8,5 9,7 15,2 2,6 1,7-35,2 5,8 8,0 Jordbruks-, gruv-, och miljötj. 0,8 0,7-7,5 0,3 0,2-30,9 0,5 0,5 Övriga tj. 166,8 166,5-0,2 102,5 103,8 1,3 64,2 62,6 Personliga tj., kultur m.m. 2,1 1,6-20,7 1,2 1,3 5,6 0,9 0,4 Offentliga tj. 1,4 1,3-8,1 0,7 0,7-4,5 0,7 0,6 Total tjänsteexport 235,6 235,0-0,2 179,9 183,3 1,9 55,6 51,7 Källa: SCB 27

36 Diagram 5.1 Offentliga tj. 1% Personliga tj., kultur m.m. 1% Fördelning av svensk tjänsteexport Transporter 15% 1 halvåret Resor 14% Kommunikation 3% Byggtj. 1% Försäkringar 1% Finansiella tj. 2% Data- och informationstj. 11% Övriga affärstj. 43% Licenser/royalties 8% Diagram 5.2 Svensk export av övriga affärstjänster 1 halvåret Merchanting 33% Varuprovisioner 3% Operationell leasing 4% Juridiska 1% Redovisning 2% Administration 4% Marknadsföringstj. 4% FOU tj. 9% Övriga tj. 29% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1% Tekniska tj. 10% 28

37 Diagram 5.3 Fördelning av svensk tjänsteimport 1 halvåret Transporter 14% Resor 29% Offentliga tj. 0% Personliga tj., kultur m.m. 1% Övriga affärstj. 34% Kommunikation 4% Data- och informationstj. 8% Licenser/royalties 4% Byggtj. 4% Försäkringar 1% Finansiella tj. 1% Diagram 5.4 Svensk import av övriga affärstjänster 1 halvåret Övriga tj. 36% Varuprovisioner 8% Operationell leasing 4% Juridiska 2% Redovisning 2% Administration 7% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 0% Tekniska tj. 3% FOU tj. 26% Marknadsföringstj. 12% 29

38 Tabell 5.2 Sveriges tjänsteexport 2006 Miljarder kr Transporter 67,4 73,8 82,8 75,8 73,8 72,8 74,6 36,4 34,6 Resor 63,7 71,6 67,0 61,8 62,4 67,6 70,2 32,4 33,9 Kommunikation 11,7 12,0 14,4 14,6 13,2 14,1 12,0 5,8 6,2 Byggtjänster 4,9 6,5 6,8 5,2 6,0 5,8 5,2 2,7 2,7 Försäkringar 6,4 6,3 6,8 6,4 5,8 5,9 5,8 3,0 3,3 Finansiella tjänster 13,0 9,1 9,4 8,5 7,6 9,9 10,2 5,2 5,6 Data- och informationstjänster 26,3 43,9 51,5 54,7 51,7 56,4 54,5 26,4 25,6 Licenser/royalties 29,3 31,9 30,8 35,0 41,6 40,9 45,6 23,7 19,3 Övriga affärstjänster 131,4 158,6 176,9 158,1 172,0 181,0 196,3 96,4 100,9 v a merchanting * 43,1 60,9 69,3 47,8 55,5 58,0 65,3 32,6 33,5 FoU 19,7 20,6 23,5 24,8 17,5 16,8 15,6 8,3 8,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,0 2,2 3,4 2,8 2,7 3,6 3,7 2,1 1,6 Offentliga tjänster 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 2,6 2,8 1,4 1,3 Total tjänsteexport 359,7 419,5 453,7 427,0 440,6 460,7 480,9 235,6 235,0 Källa: SCB Tabell 5.3 Sveriges tjänsteimport 2006 Miljarder kr Transporter 47,8 52,0 59,4 52,4 55,0 52,6 54,5 26,4 25,7 Resor 76,4 84,4 88,6 85,6 94,1 99,0 104,9 51,0 53,8 Kommunikation 12,8 12,8 13,9 15,9 16,1 15,8 14,3 7,3 6,7 Byggtjänster 5,1 6,6 7,3 9,2 8,1 11,9 13,4 5,3 7,1 Försäkringar 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 2,8 2,6 1,3 1,2 Finansiella tjänster 7,4 3,7 3,8 3,7 3,3 3,9 3,7 1,8 2,3 Data- och informationstjänster 16,6 20,4 21,8 21,2 18,9 22,0 26,2 13,3 14,3 Licenser/royalties 12,3 12,1 13,1 13,8 10,5 12,2 15,9 7,8 8,3 Övriga affärstjänster 99,4 114,6 130,7 131,2 125,0 128,8 129,2 63,9 62,0 v a FoU 31,6 35,2 40,4 36,3 34,0 31,9 32,7 16,2 15,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 2,4 2,5 1,2 1,3 Offentliga tjänster 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 1,4 1,5 0,7 0,7 Total tjänsteexport 282,2 311,8 345,1 340,5 337,6 352,7 368,6 179,9 183,3 Källa: SCB 30

39 Tabell 5.4 Sveriges tjänstehandel, netto 2006 Miljarder kr Transporter 19,6 21,8 23,5 23,4 18,8 20,2 20,1 10,0 9,0 Resor -12,6-12,8-21,6-23,8-31,7-31,4-34,6-18,6-19,9 Kommunikation -1,1-0,9 0,5-1,3-2,9-1,6-2,2-1,4-0,6 Byggtjänster -0,2-0,1-0,6-4,0-2,1-6,1-8,2-2,6-4,5 Försäkringar 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 3,1 3,2 1,8 2,1 Finansiella tjänster 5,6 5,4 5,6 4,8 4,3 6,0 6,5 3,4 3,3 Data- och informationstjänster 9,8 23,5 29,7 33,5 32,8 34,4 28,2 13,2 11,3 Licenser/royalties 17,0 19,7 17,7 21,2 31,2 28,7 29,7 15,9 11,0 Övriga affärstjänster 32,0 44,0 46,3 26,9 47,0 52,2 67,0 32,4 38,9 v a merchanting * 43,1 60,9 69,3 47,8 55,5 58,0 65,3 32,6 33,5 FoU -11,9-14,5-17,0-11,5-16,6-15,2-17,1-8,0-7,1 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,9 0,5 1,3 0,2 0,3 1,2 1,2 0,9 0,4 Offentliga tjänster 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 1,3 1,4 0,7 0,6 Total tjänsteexport 77,4 107,7 108,6 86,5 103,0 107,9 112,3 55,6 51,7 Källa: SCB * Då merchanting utgörs av den försäljningsmarginal som uppstår när svenska företag köper varor och säljer varor utanför Sverige redovisas den endast under export och nettohandel. Diagram 5.5 Tjänstehandel, netto

40 6. Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden De svenska direktinvesteringarna i utlandet 10 gav första halvåret ett utflöde på 143 miljarder kronor. Motsvarande period var utflödet 23 miljarder större. Utländska investeringar i Sverige 11 resulterade i ett inflöde på enbart 22 miljarder, en minskning med 79 miljarder från första halvåret. Resultatet blev således att nettoflödet gick från minus 65 miljarder kronor första halvåret till minus 120 miljarder motsvarande period i år. Tabell 6.1 In- och utflöden av direktinvesteringar 2007 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde ,1-200,1 43, ,8-199,8-123, ,5-145,4-145, ,0-182,8-122,8 109,3-206,5-97,2 101,4-166,0-64,6 22,3-142,7-120,4 Källa: SCB Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock vanligen USA eller länder inom EU. 10 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 11 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige. 32

41 Diagram Utveckling av direktinvesteringar Utflöde Inflöde Netto

42 Tabell 6.2 Utländska direktinvesteringar i Sverige 2008, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Eget kapital Långfristiga lån Kortfristiga lån Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i Sverige totalt OECD EU Belgien Cypern Danmark Finland Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Österrike Övriga Övriga Europa Guernsey Jersey Norge Ryssland Schweiz Övriga Nord- och Centralamerika Bermudas Caymanöarna Kanada USA Övriga Tabellen forsätter på nästa sida 34