Direktinvesteringar 1

Transkript

1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska företag gjort i Sverige. Motsvarande redovisning görs för utflöden och avser svenska företags investeringar utomlands. Under 2014 resulterade svenska direktinvesteringar i utlandet i ett utflöde på totalt 83 miljarder. Utflödet 2013 var ungefär dubbelt så stort och uppgick till 188 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige uppgick 2014 till 69 miljarder, vilket kan jämföras med 23 miljarder Sett över tidsperioden har de svenska företagens investeringar utomlands övergått de utländska företagens investeringar i Sverige under alla år förutom 2006 och För en relativt liten avancerad ekonomi som Sverige är denna situation inte förvånande utan kan ses om en indikation på att svenska företag framgångsrikt dragit nytta av sina konkurrensfördelar vid expansion bortom en förhållandevis liten hemmamarknad. Tabell 1 In- och utflöden av direktinvesteringar Flöden (netto), miljarder kr Inflöde Utflöde ,1 196, ,0 262, ,1 200, ,3 200, ,0 146, ,9 193, ,7 196, ,3 188, ,9 83,4 Vad är en direktinvestering? En direktinvestering är en form av internationella kapitalflöden som vanligtvis avser kapitaltillskott till företag i andra länder än där det investerande företaget har sitt yttersta ägande. För att ett direktinvesteringsförhållande ska uppstå ska ett företag, direkt eller indirekt, äga minst 10 procent av aktiekapitalet eller rösterna i ett företag eller kommersiell fastighet belägen i ett annat land. En direktinvestering syftar till kontroll och görs ofta genom förvärv av existerande företag men kan även inbegripa nyetableringar, fusioner, expansioner och följdinvesteringar. Utländska direktinvesteringar i Sverige är de investeringar som utländska företag gör i företag belägna i Sverige, som därmed skaffar sig en ägarandel på minst 10 procent och på så sätt får möjlighet till kontroll och inflytande över förvaltningen i dessa företag. Detta kan, till exempel, gälla investeringar i majoritetsägda företag (dotterföretag) eller förvärv av större minoritetsposter i företag som investeraren har en väsentlig intressegemenskap med. Svenska direktinvesteringar i utlandet är på motsvarande sätt de investeringar som svenska företag gör i företag i andra länder. Kapitalflöden som inte antas ge upphov till ägarinflytande benämns portföljinvesteringar och berörs inte i denna rapport. 1 Kapitel 6 i kvartalsrapporten

2 Mdr SEK Diagram1 Utländska direktinvesteringar Flöden, Inflöde Utflöde Utländska direktinvesteringar i Sverige Tabell 2 indikerar hur värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige förändrats utgjordes 73 miljarder av det totala positiva nettoinflödet om 114 miljarder av återinvesterade vinstmedel, 12 miljarder utgjordes av eget kapital och 29 miljarder av kortfristiga lån. Långfristiga lån bidrog negativt till nettoflödet med minus 45 miljarder. Jämfört med 2013 låg förändringen i relativt stora återinvesterade vinstmedel samt en kraftig minskning av eget kapital och långfristiga lån. Tabell 2 Utländska direktinvesteringar i Sverige efter investeringspost, Flöden (netto), miljarder kr Eget kapital -3,5 30,5 218,5 82,1 12,2 Långfristiga lån 3,2 24, ,5-45,3 Kortfristiga lån -27,8 22,1-38,3 26,5 28,8 Återinvesterade vinstmedel 29,1 6,8 8,5 17,1 73,1 Direkta investeringar i Sverige totalt 1,0 83,9 110,7 23,3 68,9 Tabell 3 visar värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land 2013 och Den landspecifika redovisningen begränsas till de länder där värdet av de totala direktinvesteringarna är större än en miljard alternativt mindre än minus en miljard. Totalt omfattar tabellen 12 länder vars samlade investeringar utgjorde den största delen av det totala inflödet i Sverige Majoriteten av dessa investeringar kommer från andra OECD länder, som sammantaget svarade för 59 miljarder av det totala inflödet om 69 miljarder Direktinvesteringar från Kina var förhållandevis små och uppgick till ungefär 1

3 miljard USA exkluderas från den landspecifika redovisningen av sekretesskäl. De tre största positiva inflödena relaterade till Tyskland, Nederländerna och Finland, medan de tre största negativa nettoinflödena relaterade till Luxemburg, Storbritannien och Norge. Redovisningen visar även att flödena från ett specifikt land kan skifta kraftigt över tid. Till exempel var investeringar från Tyskland och Luxemburg positiva och ungefär lika stora 2013 men skilde sig väsentligt under Tabell 3 Utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land*, 2014 Flöden (netto), miljarder kr. Länder sorterade i fallande ordning för 2014 Region Utveckling (mdr) Afrika Asien EU15 17,1 84,7 67,7 EU28-27,0 104,4 131,4 Europa exkl EU28 29,3-7,7-37,0 Nord- och Centralamerika 13,7-25,5.. OECD 73,4 58,4-2,3 Oceanien Sydamerika Världen totalt (exkl. Sverige) 23,2 68,9 45,6 Land* Tyskland 16,7 77,4 60,7 Nederländerna -49,4 54,0 103,4 Finland 2,3 11,1 8,9 Danmark 0,5 6,9 6,4 Österrike 0,3 3,3 3,0 Frankrike 2,5 2,6 0,1 Kina 0,0 1,1 1,1 Jersey -6,9-1,0 5,8 Irland 0,9-1,7-2,7 Norge 9,4-8,0-17,4 Storbritannien 3,8-10,8-14,6 Luxemburg 18,1-34,1-52,2 * Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard. Länder med värde inom detta intervall (-1<1) miljard exkluderas Anm: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen Svenska direktinvesteringar i utlandet Tabell 4 visar hur värdet på utländska direktinvesteringar från Sverige till utlandet förändrat. Under 2014 utgjordes det positiva inflödet, som uppgick till totalt 174 miljarder, av 133 miljarder återinvesterade vinstmedel samt 41 miljarder långfristiga lån. Eget kapital bidrog och kortfristiga lån bidrog negativt till nettoutflödet. Jämfört med 2013 låg förändringen framförallt i relativt stora återinvesterade vinstmedel, kraftigt minskade kortfristiga lån samt eget kapital.

4 Tabell 4 Svenska direktinvesteringar i utlandet efter investeringspost, Flöden (netto), miljarder kr Eget kapital 59,5 54,2 103,1 7-46,9 Långfristiga lån -21,9-33,4 58,9 74,4 40,7 Kortfristiga lån 24,3 72,5-34,6 12,4-43,4 Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i utlandet totalt 84,7 100,6 68,7 94, ,7 193,9 196,1 188,1 83,4 Tabell 5 visar värdet på svenska direktinvesteringar utomlands efter region och land 2013 och Den landspecifika redovisningen begränsas till de länder där värdet av de totala direktinvesteringarna är större än en miljard alternativt mindre än minus en miljard. Totalt omfattas 26 länder. Investeringar utanför OECD var förhållandevis små under Koncentrationen till EU och övriga Europa är påtaglig. De tre största positiva utflödena relaterade till Schweiz, Italien och Nederländerna, som tog emot investeringar till ett värde på 18, 15 respektive 14 miljarder. Brasilien, Kina och Hong Kong var de huvudsakliga mottagarna utanför OECD. De tre största negativa utflödena relaterade till Storbritannien, USA och Polen. Redovisningen visar att utflöden till ett specifikt land kan skifta kraftigt över tid. Till exempel framkommer att direktinvesteringarna i Nederländerna gick från att vara kraftigt negativa 2013 till kraftigt positiva under Tabell 5 Svenska direktinvesteringar i utlandet efter region och land*, Flöden (netto), miljarder kr. Länder sorterade i fallande ordning för 2014 Region Utveckling (mdr) Afrika -5,4 1,2 6,6 Asien 29,0 13,8-15,2 EU15 63,0 41,8-21,2 EU28 114,9 40,6-74,3 Europa exkl EU28 42,6 31,3-11,3 Nord- och Centralamerika 6,0-16,0-21,9 OECD 109,9 45,7-64,2 Oceanien -0,7 3,2 3,9 Sydamerika 1,5 9,0 7,5 Världen totalt (exkl. Sverige) 188,1 83,4-104,7 Land* Schweiz 1,3 17,9 16,7 Italien 1,2 15,0 13,8 Nederländerna -22,2 14,0 36,1 Brasilien -1,3 7,3 8,6 Kina 12,9 5,7-7,2 Tyskland 25,4 5,0-20,4 Hong Kong 5,7 4,3-1,4 Estland 3,3 3,7 0,4

5 Spanien 3,5 3,4-0,1 Österrike 3,1 3,1 0,0 Australien -0,7 3,0 3,7 Norge 31,6 3,0-28,6 Singapore 1,5 3,0 1,5 Danmark 9,8 2,5-7,2 Mexiko 2,6 2,2-0,5 Lettland 2,4 2,0-0,4 Brittiska Jungfruöarna 1,7 1,5-0,1 Indien 2,9 1,3-1,6 Portugal 1,0 1,2 0,2 Frankrike 6,7 1,1-5,6 Japan 1,6-2,5-4,1 Belgien 6,9-5,1-12,0 Polen 1,4-5,1-6,5 USA 2,6-22,2-24,8 Storbritannien 12,1-27,1-39,2 * Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard. Länder med värde inom detta intervall (-1<1) miljard exkluderas Anm: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen Direktinvesteringar efter bransch Tabell 6 och diagram 2 visar inflöden av utländska direktinvesteringar i Sverige och utflöden av svenska direktinvesteringar i utlandet efter bransch Under 2014 hade näringar i utvinning, däribland Jord- och Skogsbruk samt Gruvdrift, ett negativt värde på inflödet motsvarande minus 1,9 miljarder men positivt utflöde om 5,1 miljarder. Relativt små direktinvesteringar har gjorts i tillverkningsindustri med låg till medium-låg teknologi (LMT). Under 2014 var både inflödet och utflödet i denna bransch var negativt och uppgick till minus 15 respektive minus 5,1 miljarder. Samtidigt gjordes relativt stora direktinvesteringar i tillverkningsindustri med medium-hög till hög teknologi (MHT). Inflödet uppgick till 74 miljarder och utflödet till 56 miljarder, vilket gav ett nettoflöde om 19 miljarder. De ingående investeringarna i energi samt byggverksamhet uppgick till minus 18 miljarder respektive 1,0 miljard. De utgående investeringarna i dessa branscher är för små för att kunna redovisas för Handel och logistik inbegriper konsumentnära tjänster. Under 2014 var inflödet i denna bransch positivt och uppgick till 31 miljarder. Även utflödet var positivt och uppgick till 54 miljarder. Dessa relativt stora flöden kan ses som en indikation på att svenska handels- och logistikföretag expanderar utomlands, likväl som att utländska företag i branschen expanderar i Sverige. Flödet av ingående investeringar i kunskapsintensiva servicenäringar var negativt och uppgick till nästan minus 11 miljarder. Även utflödet i denna bransch var negativt och uppgick till minus 10 miljarder. Investeringar i andra servicenäringar var mycket små. Det kan noteras att den redovisade statistiken omfattar relativt stora in- och utflöden som inte är branschfördelade. Om vi jämför direktinvesteringar gjorda i tillverkningsindustri och servicebranscher så framkommer att dessa är i huvudsak relaterade till högteknologisk och kunskapsintensiv produktion, samt handel. Detta investeringsmönster är förväntat och i linje med existerande forskning på området som ofta poängterar betydelsen av markandssökande-, resurssökande- och effektivitetssökande direktinvesteringar.

6 Tabell 6 Direktinvesteringsflöden efter bransch, Flöden (netto), miljarder kr Bransch Inflöde 2013 Inflöde 2014 Utflöde 2013 Utflöde 2014 Utvinning -6,0-1,9 7,8 5,1 Tillverkningsindustri (LMT) 1,7-15,4 6,4-5,1 Tillverkningsindustri (MHT) 31,4 74,3 49,4 55,6 Energi 2,5-18,0 20,0.. Bygg -0,6 1,0-2,1.. Handel och logistik -11,1 31,5 19,2 53,6 Kunskapsintensiv service 25,0-10,9 29,2-10,1 Annan service -0,9-1,1 0,0-0,9 Ej branschfördelad -26,2 9,4 51,6-23,6 Anm: Branschindelning, koder enligt SNI2007: Utvinning (SNI 01-09), Tillverkningsindustri LMT (SNI 10-18, 23, 27, 31-33), Tillverkningsindustri MHT (SNI 24-26, 28-30), Energi (SNI 35-39), Bygg (SNI 41-43), Handel och logistik (SNI 45-56) Kunskapsintensiv service (58-75, 77-82), Annan service (SNI 85-99). Om uppgifter för enskilda branscher inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen Diagram 2 Direktinvesteringsflöden efter bransch, Utvinning Mdr SEK -40,0-20,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 Tillverkningsindustri (LMT) Tillverkningsindustri (MHT) Energi Bygg Handel och logistik Kunskapsintensiv service Annan service Ej branschfördelad Inflöde 2013 Inflöde 2014 Utflöde 2013 Utflöde 2014

7 Direktinvesteringstillgångar Tabell 7 och diagram 2 redovisar nettot av direktinvesteringstillgångar vid slutet (kvartal 4) av åren Mellan utgången av 2013 och 2014 ökade de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet med 9,0 procent till miljarder. Samtidigt minskade de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige med 0,6 procent till miljarder. Sedan 2006 har värdet på direktinvesteringstillgångar med relation till Sverige, dvs. både ingående och utgående, ökat med ungefär 60 procent. Detta kan ses som en indikation på att Sveriges ekonomiska integrering med andra länder ökat påtagligt över tid. Vad innebär DI-tillgångar? Direktinvesteringstillgångar som mäts här består av totalt eget kapital, finansiella fordringar och skulder inom ett direktinvesteringsförhållande, samt direktägda kommersiella fastigheter. Reala investeringar i anläggningar eller maskiner ingår ej. Förändringar i värdet på direktinvesteringstillgångar, såväl svenskägda i utlandet som utlandsägda i Sverige utgörs ofta genom företagsförvärv, nyetableringar, koncernmässiga omstruktureringar och återinvesterade vinster. Värdet kan även påverkas av växelkursförändringar och andra faktorer. I förhållandevis små ekonomier som Sverige kan stora enskilda affärer ha en betydande inverkan på den totala värdeutvecklingen. Tabell 7 Direktinvesteringstillgångar Netto, Miljarder kr (vid periodens utgång) Svenska DI-tillgångar i utlandet Utländska DI-tillgångar i Sverige , , , , , , , , , , , , , , , , , ,2

8 Mdr SEK Diagram 3 Direktinvesteringstillgångar Svenska DI-tillgångar i utlandet Utländska DI-tillgångar i Sverige Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Tabell 8 redovisar utvecklingen för direktinvesteringstillgångarna i Sverige från de största investeringsländerna för åren De senaste åren har Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien varit de länder med störst direktinvesteringstillgångar i Sverige. Tillsammans svarade de för nästan hälften av de totala tillgångarna. Sammantaget svarade EU för 75 och OECD för 95 procent. För att få en uppfattning om den relativa storleken på de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige redovisas i tabell 9 en sammanställning över länder med utländska direktinvesteringstillgångar på minst miljarder år länder uppfyllde detta kriterium. Brittiska Jungfruöarna (uppgift för 2012), Caymanöarna, Hong Kong och Singapore är relativt små ekonomier med mycket stora utlandsägda tillgångar. I dessa ekonomier, som ofta betecknas offshore financial centres, var värdet på dessa tillgångar betydligt större än bruttonationalprodukten (BNP). Även i Belgien, Irland och Schweiz var värdet på dessa tillgångar större än BNP. Tabell 8 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade Miljarder kr Nederländerna 390,9 446,4 486,2 459,9 Luxemburg 308,6 360,0 383,8 398,9 Storbritannien 298,9 307,2 301,0 281,8 Finland 212,8 242,3 245,8 246,9 USA 146,3 156,4 208,0 228,2 Danmark 167,3 173,4 165,1 168,7 Tyskland 137,2 125,4 118,8 149,7 Norge 145,4 128,5 155,9 135,2

9 Schweiz 56,0 60,2 55,3 79,0 Kanada 31,0 40,5 24,7 65,4 Belgien 182,3 114,4 40,2 57,3 Cypern 22,1 40,6 41,5 44,7 Frankrike 72,7 70,6 43,7 39,8 Japan 18,1 15,8 11,3 27,1 Irland 24,9 22,6 34,3 16,8 Österrike 13,5 16,1 14,9 13,3 Spanien 5,3 8,2 13,9 11,5 Jersey 14,1 17,0.. 9,3 Italien 5,9 6,1 10,6 7,4 Caymanöarna 3,2 5,2 7,2.. Bermuda.. 7,1.. -3,2 Guernsey 13, ,3 Polen -5, ,1 Totalt 2 321, , , ,9 OECD 2 218, , , ,7 EU 1 858, , , ,8 Norden 527,0 543,0 568,0 552,0 Asien 33,8 46,3 44,6 54,9 Anm:.. Redovisas ej, osäker skattning Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från SCB, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 2013 (december 2014) För Sverige uppgick värdet på tillgångarna till 68 procent av BNP, vilket gav en tiondeplats bland de ekonomier med störst utländskt ägande i förhållande till BNP. Det kan nämnas att Luxemburg var den ekonomi i EU med störst andel utlandsägda direktinvesteringstillgångar i förhållande till BNP, 236 procent, men som utelämnas från tabellen då värdet på tillgångarna är mindre än miljarder. I absoluta tal var värdet på tillgångarna störst i USA, miljarder, motsvarande 29 procent av BNP. I Kina (exklusive Hong Kong) och Japan uppgick värdet på tillgångarna till respektive miljarder, motsvarande 10 respektive 3 procent av BNP. Tabell 9 Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2013 per land Miljarder kr*. Andel i % av BNP Rank Land 2013 Andel av BNP 1 Brittiska Jungfruöarna 2 395* * 2 Caymanöarna Hong Kong Singapore Belgien Irland Schweiz Nederländerna Chile Sverige

10 11 Storbritannien Spanien Polen Danmark Thailand Österrike Frankrike Australien Norge Kanada Brasilien Mexiko Saudiarabien USA Ryssland Indonesien Tyskland Italien Sydkorea Indien Kina Japan Anm. Tillgångar i SEK. Tabellen inkluderar länder med utlandsägda direktinvesteringstillgångar som minst uppgår till miljarder. Genomsnittlig växelkurs för 2013: 1 USD=6,4796 SEK. Fallande sortering efter andel av BNP Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från UNCTAD Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Tabell 10 visar svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet efter land för åren År 2013 fanns 14 procent av tillgångarna i USA, 11 procent i Nederländerna och 10 procent i Finland. 65 procent av tillgångar är lokaliserade inom EU och 89 procent i OECD. Tillgångarna i asiatiska länder uppgick till ungefär 5 procent.

11 Tabell 10 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade Miljarder kr USA 378,5 378,8 377,4 353,8 Nederländerna 236,6 226,3 209,7 279,6 Finland 286,3 292,1 248,8 267,3 Danmark 172,7 185,1 167,9 177,9 Storbritannien 184,8 175,8 158,3 175,2 Norge 177,4 179,5 185,7 172,4 Luxemburg 65,0 111,7 116,4 166,3 Belgien 139,4 137,0 138,6 149,8 Tyskland 171,9 165,9 166,3 141,4 Polen 29,1 40,3 52,1 67,4 Schweiz 46,0 49,7 46,9 60,7 Frankrike 42,2 50,5 48,3 44,6 Kina 36,0 50,1 50,2 43,6 Ryssland 48,3 64,4 50,0 39,8 Estland 32,2 33,1 34,2 36,6 Brasilien 28,8 29,9 29,2 36,3 Italien 32,5 33,7 31,1 31,0 Litauen 12,6 19,9 21,9 23,1 Österrike.. -0,9 11,9 22,9 Japan 25,6 30,1 28,2 22,7 Lettland 8,7 21,3 19,1 22,7 Kanada 17,0 18,5 20,2 19,9 Spanien 36,1 37,5 31,9 19,6 Irland 14,2 19,0 19,8 18,2 Sydkorea 24,3 15,0 14,1 16,1 Mexiko 11,1 8,8 10,1 12,1 Tjeckien 10,4 10,3 11,4 11,5 Australien 20,7 19,8 14,0 11,4 Indien 12,1 12,8 12,8 10,9 Ungern 4,3 4,8 5,4 7,6 Portugal 6,8 4,9 5,2 5,7 Sydafrika 6,6 6,0 6,8 5,1 Malaysia 7,3 6,7 6,0 4,9 Turkiet.. 11,6 14,5 3,1 Totalt 2 460, , , ,7 OECD 2 195, , , ,1 EU 1 529, , , ,3 Norden 637,0 657,0 602,0 618,0 Asien 129,1 144,0 143,0 130,1 Anm:.. Redovisas ej, osäker skattning Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från SCB, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 2013 (december 2014)

12 En indikation på den relativa storleken på de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet ges i tabell 11, som är en sammanställning av länder vars direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick till minst miljarder år Totalt 26 länder som uppfyllde detta kriterium. Brittiska Jungfruöarna (uppgift för 2012), Hong Kong och Luxemburg hade mycket stora tillgångar utomlands vars värde var betydligt större än BNP. Även Singapore och ytterligare fyra europeiska ekonomier hade tillgångar utomlands vars värde var större än BNP. Sveriges tillgångar i utlandet uppgick till 75 procent av BNP, vilket gav Sverige en tionde plats. I absoluta tal hade USA de i särklass största tillgångarna i utlandet, miljarder, motsvarande 38 procent av BNP. Kinas (exklusive Hong Kong) och Japans tillgångar i utlandet uppgick till respektive miljarder, motsvarande 7 och 20 procent av BNP. Tabell 11 Direktinvesteringstillgångar i utlandet 2013 för respektive land Miljarder kr*. Andel i % av BNP. Rank Land 2013 Andel av BNP 1 Brittiska Jungfruöarna 2 967* * 2 Hong Kong Luxemburg Irland Belgien Schweiz Singapore Nederländerna Danmark Sverige Storbritannien Finland Frankrike Österrike Taiwan Tyskland Spanien Norge Kanada USA Australien Italien Ryssland Japan Sydkorea Brasilien Kina Anm. Tillgångar i SEK. Tabellen inkluderar länder direktinvesteringstillgångar om minst miljarder SEK. Genomsnittlig växelkurs för 2013: 1USD=6,4796 SEK. Fallande sortering efter andel av BNP Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från UNCTAD

13 Sammanfattande analys Statistiken i tabell 12 visar att företag från ett fåtal OECD länder svarar för ungefär 90 procent av de totala utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige. Samtidigt är ungefär tre fjärdedelar av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet lokaliserade till dessa länder. Den något mindre koncentrationen av utgående investeringar, jämfört med ingående investeringar, till dessa länder, tyder på att motiven för svenska företag att investera utomlands är delvis andra än motiven för utländska företag att investera i Sverige. Till exempel, motivet för ett svenskt företag att investera utomlands kan vara att förlägga standardiserade uppgifter till länder med relativt billig arbetskraft medan motivet för ett utländskt företag att investera i Sverige kan vara att få tillgång till kvalificerad arbetskraft. I båda fall åstadkoms en internationell fragmentering av företags värdekedjor. Samtidigt berörs olika delar av värdekedjan och därmed olika produktionsvärden, vilket kan antas ha betydelse för de förväntade effekterna av utländska direktinvesteringar. Att direktinvesteringar relaterade till Sverige i huvudsak är kopplade till andra avancerade ekonomier indikerar på att samspelet mellan ländernas komparativa fördelar och de investerande företagens konkurrenskraft fungerar relativt väl. Tabell 12 Direktinvesteringstillgångar efter land, Miljarder kr Utländska DI-tillgångar i Svenska DI-tillgångar i Sverige utlandet Netto (1) (2) (2-1) Belgien Danmark Finland Frankrike Luxemburg Nederländerna Norge Schweiz Storbritannien Tyskland USA Asien EU Norden OECD Totalt I tabell 12 framgår också att Sverige är ett land med positivt investeringsnetto, vilket innebär att svenska företags investeringstillgångar utomlands är större än utländska företags investeringstillgångar är i Sverige. Ett positivt investeringsnetto brukar generellt betraktas som en följd av ekonomisk utvecklig och internationell konkurrenskraft. Det framgår också att ekonomisk storlek inte är avgörande för balansen i ett bilateralt direktinvesteringsförhållande. Till exempel är svenska investeringstillgångar i EU:s största ekonomi Tyskland är ungefär lika stora som tyska investeringstillgångar i Sverige ekonomi. Detta trots att Tysklands ekonomi är omkring sju gånger så stor som Sveriges. Det framgår även att Luxemburgs investeringstillgångar i Sverige är betydligt större än svenska investeringstillgångar i Luxemburg, som är en av EU:s minsta ekonomier, motsvarande knappt 10 procent av Sveriges ekonomi. Under de senaste 10 åren har Luxemburgs

14 investeringstillgångar i Sverige mer än 6-faldigats och är idag ungefär dubbelt så stora som USAs och nästan 7 gånger så stora som Asiens länder sammanräknade. Detta kan ses som en indikation på en ökad frihet för multinationella företag att åstadkomma en effektiv organisering av sina verksamheter inom en sammanhållen institutionell miljö. Resultaten är också en indikation på att i ett direktinvesteringssammanhang är Sveriges relation till Asien, inklusive Kina, och regioner utöver EU och Nordamerika fortsatt relativt svag.