Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2011

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2011

2

3 Enheten för internationell Dnr: 2011/00279 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln 1 3 kvartalen 2011 Under de första tre kvartalen 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 912 miljarder kronor och varuimporten till 847 miljarder kr, vilket innebär en ökning för exporten med 10 procent och importen med 8 procent. Räknat i volym ökade exporten med 13 procent och importen med 9 procent. Ökningstakten i utrikeshandeln har mattats av jämfört med 2010 års kraftiga utveckling. Sveriges utrikeshandel visade trots detta en fortsatt tillväxt. De tre första kvartalen 2011 ökade exportvärdet för de flesta stora svenska exportvaror. Särskilt stark var tillväxten för verkstadsvaror samt järn- och stålvaror. Den svenska bytesbalansen visade 2011 års tre första kvartal ett överskott på 207 miljarder kr, en ökning med 19 procent jämfört med motsvarande period EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick under de tre första kvartalen 2011 till 56 procent. Samtidigt uppgick EU:s andel av varuimporten till 69 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien ökade med en procentenhet till 13 procent. Varuexporten till Kina fortsatte att öka i snabb takt. De tre första kvartalen 2011 uppgick ökningen till 15 procent. Medan andelen av Sveriges import som kom från EU och Afrika ökade, var den i stort sett oförändrad från Övriga Europa samt minskade från Amerika och Asien. Importen från Sydkorea har nästintill halverats sedan de tre första kvartalen Däremot ökade importen från Ryssland med 15 procent. Den svenska tjänstehandeln visade ett överskott på 99 miljarder kr de tre första kvartalen 2011, en ökning med 6,2 procent jämfört med motsvarande period Tjänsteexporten uppgick under perioden till 360 miljarder kr och tjänsteimporten till 260 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 176 miljarder kr, en ökning med 94 miljarder. Samtidigt ökade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med 78 miljarder och uppgick till 106 miljarder kr. Nettoflödet av direktinvesteringar minskade således och slutade på minus 70 miljarder de tre första kvartalen Värdet av de utländska direktinvesteringarna i Sverige uppgick 2010 till miljarder kr, samtidigt som de svenska direktinvesteringarna i utlandet uppgick till miljarder kr.

4

5 Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel kv kv 2011 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 194,4 995, ,8 830,1 911,9 Import 1 097,9 911, ,7 782,9 847,0 Nettohandel 96,5 83,8 71,1 47,2 64,8 Export till EU(27) 716,8 580,5 650,7 475,5 513,1 Import från EU(27) 768,0 627,3 722,5 525,4 581,9 Nettohandel (EU(27)) -51,2-46,8-71,9-49,9-68,9 Förändring (%) Export 4,8-16,7 14,4 12,4 9,9 Import 6,1-17,0 17,2 17,6 8,2 Export till (EU(27)) 2,8-19,0 12,1 10,6 7,9 Import från (EU(27)) 3,3-18,3 15,2 15,3 10,8 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 463,1 449,9 470,5 343,1 359,7 Import 353,3 347,6 342,1 249,5 260,3 Nettohandel 109,8 102,3 128,5 93,6 99,4 Förändring (%) Export 9,3-2,9 4,6 3,3 4,9 Import 11,0-1,6-1,6-3,4 4,4 Direktinvesteringar kv kv 2011 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet -206,5-199,0-134,4-81,6-175,9 Utländska DI i Sverige 244,9 76,0-8,8 27,9 106,3 Netto 38,4-123,0-143,3-53,7-69, Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige

6

7 Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) / 1-3 kv -11/ Andel 1-3 kv 1-3 kv kv Världen Export Varor och tjänster ,4 8,4 100,0 Varor ,4 9,9 100,0 Tjänster ,6 4,9 100,0 Import Varor och tjänster ,0 7,3 100,0 Varor ,2 8,2 100,0 Tjänster ,6 4,4 100,0 Inre Export Varor och marknaden tjänster ,4 7,3 66,1 Varor ,2 6,6 67,2 Tjänster ,6 9,1 63,5 Import Varor och tjänster ,6 8,7 74,3 Varor ,6 10,1 76,8 Tjänster ,8 3,5 66,3 EU Export Varor och tjänster ,1 8,3 55,8 Varor ,1 7,9 57,1 Tjänster ,6 9,4 52,4 Import Varor och tjänster ,3 9,0 66,2 Varor ,2 10,8 67,7 Tjänster ,2 3,1 61,5 Norden Export Varor och tjänster ,8 1,9 23,1 Varor ,4 1,0 22,9 Tjänster ,8 4,0 23,7 Import Varor och tjänster ,0 3,7 22,3 Varor ,1 6,0 22,8 Tjänster ,5-4,0 20,6 Östersjöländerna tjänster Export Varor och ,5 8,8 37,2 Varor ,8 7,3 38,6 Tjänster ,5 12,6 33,8 Import Varor och tjänster ,1 8,7 46,2 Varor ,0 10,5 50,6 Tjänster ,5-0,2 32,6

8

9 Innehåll 1. Inledning Handelsutvecklingen och skuldkrisen Europa bromsar in Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Geografisk fördelning Fördelat på varugrupper Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Nettoexporten av personbilar Nettoexporten av läkemedel Varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandeln Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-september 2011, i löpande priser HA 22 SM 1104 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

10

11 1. Inledning Sida 1(39) Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som fokuserar på den senaste tidens utveckling. Då den nya krisen ännu inte syns särskilt mycket i utrikeshandelsstatistiken beskriver kapitel två främst utvecklingen för tidiga indikatorer för hur handeln kan komma att utveckla sig. I kapitel tre till sex analyseras statistiken för de tre första kvartalen Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen 2.1 Europa bromsar in Det tredje kvartalet präglades av oro för de ekonomiska problemen i euroområdet med fallande tillväxttakter för de flesta länder i Europa. Världshandeln ökade marginellt det tredje kvartalet och utvecklingen var ännu svagare i euroområdet. Enligt statistik från OECD minskade export- och importvärdet för samtliga stora länder i Europa: Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien. Även tillväxttakten i Kinas export bromsade in under tredje kvartalet. OECD spår i sin prognos för 2012 en långsammare ökning i världshandeln där även Sverige förväntas ha en dämpad export. Jämfört med andra länder med liknande exportprofil utvecklades Sveriges export i motsatt riktning mot den generellt nedåtgående trenden det tredje kvartalet. Sveriges ökningstakt för exporten svängde uppåt medan exempelvis Tysklands och Finlands export bromsade in ytterligare. Nettoexporten agerade också draglok för den starka svenska BNP-utvecklingen det tredje kvartalet. Exporten från USA fortsatte att utvecklas starkt och visade på mer än dubbelt så hög tillväxttakt jämfört med EU:s export.

12 Sida 2(39) Diagram Exportutvecklingen i internationell jämförelse (1 kv kv 2011) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) EU (extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB. Diagram Förändring i Sveriges varuexport (jan okt 2011) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år Månadsvis Kvartalsvis Sveriges varuexport ökade med 7,7 procent det tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Ökningen bröt trenden med avtagande tillväxttakt för varuexporten som rått de två föregående kvartalen. Uppgången är dock

13 Sida 3(39) sannolikt temporär då preliminära siffror visar ytterligare avmattning i oktober. Ökningen landade i oktober på blygsamma 2,8 procent. Med undantag för juni, då varuexporten minskade, är detta den lägsta noterade ökningstakten sedan december Diagram Förändring i Sveriges exportorderingång (jan okt 2011) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år Månadsvis Kvartalsvis Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Det tredje kvartalet visade på en fortsatt ökning med 3,9 procent, mycket tack vare en stark utveckling i augusti. Exportorderingången för oktober visade dock på en tillbakagång och backade med 8,7 procent jämfört med oktober Exportorderingången har minskat för fyra av de fem senaste kvartalen. Även andra indikatorer, så som exportchefsindex, indikerar en snar nedgång för exporten. Sammantaget pekar detta mot en kommande inbromsning för varuexporten. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betal- 1 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen tredje kvartalet 2011, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

14 Diagram 3.1 Sida 4(39) ningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade under 2011 års tre första kvartal ett överskott på 207 miljarder kr, vilket var en ökning med 19 procent jämfört med motsvarande period Det största bidraget till ökningen kom från handelsbalansen men även tjänstehandeln och kapitalavkastningen ökade. Bytesbalansen uppgick de tre första kvartalen 2011 till 8,1 procent av BNP. Bytesbalansen stärktes kraftigt under perioden och tredje kvartalet uppgick den till hela 9.0 procent av BNP. 10 Sveriges bytesbalans kv Andel av BNP (%) Handelsbalans De tre första kvartalen 2011 uppgick handelsbalansen till 72 miljarder vilket var en ökning med 22 procent jämfört med motsvarande period Under perioden uppgick handelsbalansen till 2,8 procent av BNP, kapitalavkastningen till 2,5 procent och tjänster uppgick till 3,9 procent. Jämfört med motsvarande period 2010 innebar detta en ökning i både handelsbalans och kapitalavkastning som då uppgick till 2,4 respektive 2,1 procent av BNP. Tjänsterbalansen var oförändrad som andel av BNP mellan de tre första kvartalen 2010 och 2011.

15 Sida 5(39) Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster kv Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 7 6 Andel av BNP (%) Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Från 2001 till 2010 ökade den totala handeln med 50 procent. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år under decenniet. Från de tre första kvartalen 2010 till motsvarande period 2011 ökade Sveriges varuexport med 13 procent i volym och 10 procent i värde. Varuimporten ökade samtidigt med 9 procent i volym och 8 procent i värde Sveriges export och import av varor Under de tre första kvartalen 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 912 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 847 miljarder kr. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under oktober 2011 ett överskott på 7,8 miljarder kr, vilket är 2,3 miljarder kr mer jämfört med oktober Varuexporten uppgick preliminärt under oktober 2011 till 103 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 96 miljarder. 2 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

16 Sida 6(39) Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr kv kv Förändring (%) Export 1 139, ,4 995, ,8 830,1 911,9 10 intra-eu(27) 697,2 716,8 580,5 650,7 475,5 513,1 8 extra-eu(27) 442,4 477,6 414,6 488,1 354,6 398,8 12 Import 1 034, ,9 911, ,7 782,9 847,0 8 intra-eu(27) 743,5 768,0 627,3 722,5 525,4 581,9 11 extra-eu(27) 291,0 329,9 284,1 345,2 257,5 265,1 3 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Diagram 4.1 Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Under 2011 år tre första kvartal tog Europa som helhet emot 71 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 56 procent. Eftersom ökningen av den svenska exporten till hela Europa och EU(27) båda ökade med 8 procent, mindre än den 10-procentiga ökningen i den totala svenska exporten, minskade deras värdeandelar med vardera en procentenhet jämfört med motsvarande period Under samma period ökade exporten till Ryssland med 53 procent medan exporten till Norge minskade marginellt jämfört med perioden januari till september Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1-3 kv kv Andel (%) EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Med en värdeökning om 36 procent mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period i år, utgjorde Afrika den snabbast växande mottagaren av svensk export. Under perioden har Afrikas andel av den svenska exporten ökat från 3,2 till 4,0 procent.

17 Diagram 4.2 Sida 7(39) Även exporten till Asien ökade kraftigt under perioden och utgjorde 13 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot 3,3 procent av Sveriges export. Mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period 2011 ökade exporten till Kina med 15 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Japan, Indien och Saudiarabien med drygt en procent vardera. Exporten till Saudiarabien och Indien ökade med 28 respektive 23 procent, medan exporten till Japan ökade med mer modesta 6,4 procent. Värdet av Sveriges export till Amerika som helhet ökade med 2,2 procent mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period Medan exporten till Nordamerika minskade med 4,9 procent, ökade den med 27 procent till Centraloch Sydamerika. Värdet av den svenska importen ökade med 8,2 procent mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period i år. Hela 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(27). Medan EU(27) och Afrika ökade sina andelar av Sveriges totala import, minskade andelarna som kom från Amerika och Asien. Övriga Europas andel av importen var oförändrad under perioden. 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1-3 kv kv Andel (%) EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Importen från hela Amerika var oförändrad mellan perioden januari till september 2010 och samma period i år. Importen från USA och Kanada minskade med 1,0 respektive 3,8 procent. Av de fyra länder i Central- och Sydamerika som under de tre första kvartalen 2011 levererade varor till Sverige för ett värde över en miljard kronor ökade importen från Brasilien och Peru, med 23 respektive 16 procent och minskade från Chile och Venezuela, med 4,3 respektive 19 procent. Asienimporten, som står för 9,7 procent av total import, minskade med 5,3 procent. Importen från Sydkorea har i det närmaste halverats mellan de tre

18 Sida 8(39) första kvartalen 2010 och motsvarande period i år. De tre första kvartalen 2011 var det endast två asiatiska länder som hade en andel av den svenska importen på över en procent, Kina och Japan. Importen från Kina ökade med 2,9 procent medan importen från Japan minskade med 5,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under 2009 och återhämtade sig starkt under 2010 fortsatte att växa starkt även under 2011 års tre första kvartal. Exporten av verkstadsvaror ökade i volym under 2011 års tre första kvartal med 24 procent och i värde med 17 procent under samma period. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period i år med 12 procent i volym och 18 procent i värde. Exporten av mineralvaror står för 12 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling Förändring (%) Värdeandel 1-3 kv 2011 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import kv 3 kv 1-3 kv kv 3 kv 1-3 kv ,8 2,9 Skogsvaror 2,4 2,1-2,8 0,8 13,5 1,8-2,7 1,5 12,0 9,6 Mineralvaror 23,5 8,0 5,2 12,0 18,6 3,4 10,5 7,4 11,5 12,5 Kemivaror 6,4-0,9 1,1 3,4 7,0 9,1 0,3 2,3 7,9 14,4 Energivaror 16,6-12,6 0,1-4,8 11,0-12,9-8,5-3,0 46,4 41,4 Verkstadsvaror 23,0 17,5 20,8 23,8 29,0 15,9 9,2 17,2 11,4 19,2 Övriga varor 5,7 1,8 3,6 3,4 6,2 6,5 4,5 5,8 Totalt, volym 15,4 8,1 10,1 12,5 17,5 7,9 4,5 9,0 100,0 100,0 Totalt, värde 14,4 5,5 7,7 9,9 17,2 6,6 4,5 8,2 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, ökade exporten mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period 2011 med 3,4 procent i volym men minskade med 4,9 procent räknat i värde. Exporten av skogsvaror ökade med 0,8 procent i volym och 1,4 procent i värde under perioden. Energivaror var den enda av varugrupperna som minskade i volym. Minskningar under årets första två kvartal resulterade i en total volymminskning för de tre första kvartalen med 4,8 procent men en värdeökning med 10 procent. Varuimport ökade i både volym och värde för alla huvudsakliga varugrupper men även här med undantag för energivaror. Importen av kemivaror ökade med 2,3 procent i volym och 5,1 procent i värde. Under de tre första kvartalen 2011 ökade importen av verkstadsvaror med 17 procent i volym och 8,1 procent i värde jämfört med motsvarande period Skogsvaruimporten ökade samtidigt med

19 Diagram 4.3 Sida 9(39) 1,5 respektive 1,0 procent och mineralvaror ökade med 7,4 respektive 12 procent. Importen av energivaror minskade med 3,0 procent i volym men ökade med 15,4 procent i värde. Gruppen övriga varor ökade med 5,8 procent i volym och 4,7 procent i värde jämfört med de tre första kvartalen Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 1-3 kv kv Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Diagram 4.4 För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för mineral- och verkstadsvaror mellan de tre första kvartalen 2010 respektive 2011 samtidigt som skogsvaror, kemivaror och övriga varor minskade. Andelen av exporten som utgjordes av energivaror var konstant. 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 1-3 kv kv Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

20 Diagram Nettoexport av varor Sida 10(39) Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav de tre första kvartalen 2011 ett exportunderskott på 69 miljarder kronor vilket är 19 miljarder kronor mer än under motsvarande period Eftersom exportöverskottet i förhållande till länder utanför EU ökade med hela 37 miljarder kr, ökade Sveriges totala exportöverskott från 47 miljarder kronor de tre första kvartalen 2010 till 65 miljarder kronor motsvarande period 2011, en ökning med 37 procent. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 200 Sveriges nettoexport kvartalet 2011 Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150 Mdr SEK kv kv Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under de tre första kvartalen Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 74 miljarder kr. Ett nästan lika stort nettobidrag stod verkstadsindustrin för med en nettoexport på 72 miljarder kr. Nettobidraget från verkstadsvaror ökade med hela 91 procent mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska exportöverskottet. Energivaror, kemivaror och övriga varor gav däremot ett negativ bidrag till nettoexporten de första tre kvartalen 2011.

21 Sida 11(39) Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 1-3 kv kv Mdr SEK Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Nettoexporten har minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrusting samt vägfordon som minskat sina bidrag till nettoexporten. Denna utveckling har dock ut att ha reverserats under 2011 års tre första kvartal då både den totala nettoexporten och nettoexporten av verkstadsvaror har förbättrats betydligt jämfört med motsvarande period Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr kv kv 2011 Skogsvaror 96,1 96,9 94,7 96,7 72,5 73,6 Mineralvaror 11,5 26,4 16,7 30,3 20,5 28,2 Järn och stål 18,2 21,8 10,7 16,7 12,1 13,9 Kemivaror 7,8 0,9 13,7 11,3 9,6-0,9 Läkemedel 34,4 32,1 36,7 36,8 28,6 21,3 Energivaror -52,0-64,6-40,4-57,6-40,3-50,0 Verkstadsvaror 105,3 106,3 65,9 59,9 37,6 71,9 Maskiner 72,8 69,6 58,9 60,7 43,7 51,3 Elektrovaror och -9,4-4,0-8,9-16,9-16,3-2,4 telekom Vägfordon 41,7 38,9 6,8 5,0 1,4 14,8 Övriga varor -63,5-69,4-66,8-69,6-52,9-58,0 Livsmedel -35,8-40,4-42,8-41,4-31,1-32,9 TOTAL 105,2 96,5 83,8 71,1 47,2 64,8

22 Sida 12(39) Nettoexporten av personbilar De tre första kvartalen 2011 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på nästan fem miljarder kr, ungefär knappt tre miljarder mindre än under motsvarande period var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Då uppgick underskottet till knappt en miljard kr för att under helåret 2010 uppgå till nio miljarder. Under de första tre kvartalen 2011 ökade både export och import av personbilar starkt, 19 respektive 8,1 procent. Under 2011 års tre första kvartal utgjorde bilexporten 3,6 procent av total svensk varuexport och bilimporten 4,4 procent av varuimporten. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. De tre första kvartalen 2011 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 18 miljarder kr. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till 33 miljarder kronor vilket innebär att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till drygt 15 miljarder kr, ungefär en miljard mindre än under motsvarande period Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,3 25,0 17,4 15,8 22,4-6, ,4 30,0 22,4 19,9 25,3-5, ,3 35,0 24,3 30,0 28,9 1, ,8 39,1 21,7 31,0 32,2-1, ,6 46,3 22,3 39,7 37,0 2, ,5 48,9 20,6 37,9 40,3-2, ,0 39,7 15,2 31,5 32,6-1, ,5 34,4-0,9 19,0 28,8-9, ,5 47,7-9,2 19,5 41,1-21,4 1-3 kv ,2 34,6-7,4 13,5 29,5-16,0 1-3 kv ,5 37,4-4,8 17,5 32,8-15,3

23 Sida 13(39) Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr SEK kv kv Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande, om än minskande, exportöverskott i utrikeshandeln. De tre första kvartalen 2011 utgjorde läkemedelsexporten 4,8 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett överskott på 21 miljarder kr, en minskning av nettobidraget med 7,3 miljarder kr jämfört med motsvarande period Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,8 18,1 26,8 25,2 14,3 10, ,3 18,2 35,1 27,7 14,5 13, ,0 18,4 34,6 24,4 14,7 9, ,0 20,7 33,3 27,2 17,2 10, ,4 23,6 40,8 31,6 19,5 12, ,2 24,8 34,4 34,3 20,7 13, ,7 27,6 32,1 34,3 22,2 12, ,1 31,3 36,7 39,9 23,2 16, ,6 29,8 36,8 39,2 23,3 15,8 1-3 kv ,9 22,3 28,6 30,3 17,8 12,5 1-3 kv ,0 22,7 21,3 22,4 17,4 5,0

24 Sida 14(39) Diagram Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr SEK kv kv 2011 Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 15 procent, Tyskland för 12 procent och Storbritannien för 9,2 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel de tre första kvartalen Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick under 2011 års tre första kvartal till 44 miljarder kronor varav hälften gick till andra EU-länder. 4.2 Varuhandel med den inre marknaden Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick under de tre första kvartalen 2011 till 513 miljarder kr, 56 procent av Sveriges totala export på 912 miljarder kr. Tyskland, Storbritannien, Finland och Danmark är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 264 miljarder kr, vilket motsvarar 52 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under perioden 66 procent av Sveriges totala export. 3 3 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

25 Sida 15(39) Diagram Svensk export till EU(27) Andelar av total utförsel till EU 1-3 kv kv Andel (%) Diagram Svensk export till EU(27) Värde för resp land 1-3 kv kv Mdr SEK Den svenska exporten ökade i värde mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period 2011 till alla stora mottagarländer inom EU förutom till Danmark. Den största värdeökningen skedde i exporten till Belgien som ökade med knappt åtta miljarder, Tyskland drygt sju miljarder men även Nederländerna ökade starkt med fem miljarder kr.

26 Sida 16(39) Tabell 4.6. Sveriges export till EU och den inre marknaden under 1-3 kv 2011 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1-3 kv 2010 Tyskland 91,0 10,0 9 Storbritannien 63,8 7,0 2 Finland 55,0 6,0 6 Danmark 54,5 6,0-1 Nederländerna 44,7 4,9 13 Frankrike 42,4 4,6 5 Belgien 40,4 4,4 24 Polen 24,2 2,7 15 Italien 24,0 2,6 0 Spanien 18,3 2,0 11 Estland 8,4 0,9 36 Österrike 8,0 0,9 1 Tjeckien 6,2 0,7 6 Ungern 4,6 0,5 24 Portugal 4,4 0,5 1 Litauen 4,1 0,5 26 Irland 4,0 0,4 18 Lettland 2,7 0,3 40 Grekland 2,5 0,3-12 Slovakien 2,0 0,2 13 Rumänien 1,6 0,2-4 Bulgarien 0,9 0,1 48 Slovenien 0,7 0,1 16 Luxemburg 0,7 0,1 36 Cypern 0,4 0,0 22 Malta 0,2 0,0-21 Tyskland 91,0 10,0 9 Ospec i EU 3,5 0,4 17 EU totalt 513,1 56,3 8 Norge 83,7 9,2-1 Island 1,2 0,1 1 Norden 193,5 21,2 3 Liechtenstein 0,0 0,0-25 Inre marknaden 598,0 65,6 7 Övriga länder 313,9 34,4-3 Totalt 911,9 100,0 10

27 Sida 17(39) Import Svensk import från EU svarade de tre första kvartalen 2011 för 69 procent, eller 582 miljarder kr, av den totala importen på 847 miljarder kr. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under 2011 års tre första kvartal utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram Svensk import från EU(27) Andelar av total införsel från EU 1-3 kv kv Andel (%) Diagram Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland 1-3 kv kv Mdr SEK

28 Sida 18(39) Värdet av den svenska importen ökade från alla Sveriges stora handelspartner inom EU mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period i år. Tyskland var det land på den inre marknaden från vilken importvärdet ökade mest, en ökning på drygt 14 miljarder kronor mellan de tre första kvartalen 2010 respektive Även importen från Estland och Irland ökade kraftigt, med 8,8 respektive 4,2 procent.

29 Sida 19(39) Tabell 4.7. Sveriges import från EU och den inre marknaden under 1-3 kv 2011 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1-3 kv 2010 Tyskland 155,3 18,3 11 Danmark 67,9 8,0 4 Nederländerna 51,7 6,1 2 Storbritannien 50,8 6,0 15 Finland 45,4 5,4 11 Frankrike 37,9 4,5 5 Belgien 32,7 3,9 8 Italien 25,0 2,9 9 Polen 24,6 2,9 8 Estland 16,3 1,9 117 Irland 14,2 1,7 43 Spanien 11,4 1,3 22 Tjeckien 10,5 1,2 17 Österrike 9,8 1,2 20 Slovakien 5,7 0,7 0 Ungern 5,0 0,6-3 Litauen 4,3 0,5 3 Lettland 3,5 0,4-11 Portugal 3,1 0,4 17 Luxemburg 1,8 0,2-4 Rumänien 1,7 0,2 12 Slovenien 1,3 0,2 18 Grekland 1,1 0,1 14 Bulgarien 0,6 0,1 36 Cypern 0,2 0,0 20 Malta 0,1 0,0 37 EU totalt 581,9 68,7 11 Norge 72,5 8,6 5 Island 0,2 0,0-15 Norden 185,9 21,9 6 Liechtenstein 0,1 0,0-49 Inre marknaden 654,6 77,3 10 Övriga länder 192,4 22,7 16 Totalt 847,0 100,0 8

30 Diagram Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sida 20(39) Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 44 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 4 under 2011 års tre första kvartal Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1-3 kvartalen 2011 EU(27) 57% Oceanien m fl 1% Asien 13% Amerika 10% Afrika 4% Övriga Europa 15% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 9,2 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med omkring en till två procent vardera. Medan exporten till Ryssland ökade med hela 53 procent jämfört med de tre första kvartalen 2010, ökade den med 17 respektive 28 till Schweiz och Turkiet. Exporten till Norge minskade de tre första kvartalen 2011 jämfört med motsvarande period Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Även om större delen av exportökningen skedde åren direkt efter denna kris har ökningstakten varit påtaglig även under senare år. De tre första kvartalen 2011 fortsatte denna ökning och exportvärdet låg då 53 procent högre än motsvarande period ett år tidigare. Under perioden ökade exporten av telekomutrustning till Ryssland med 159 procent och personbilsexporten med 138 procent. Exporten av telekomvaror och personbilar utgjorde 2011 års tre första kvartal 21 respektive 16 procent av Sveriges totala export till Ryssland. 4 Import efter avsändningsland.

31 Sida 21(39) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv (%) 1-3 kv Övriga Europa 122,7 134,2 14,8 14,7 9 varav: Gibraltar 2,0 1,4 0,2 0,2-33 Island 1,2 1,2 0,1 0,1 1 Kroatien 0,7 0,8 0,1 0,1 15 Norge 84,2 83,7 10,1 9,2-1 Ryssland 13,9 21,2 1,7 2,3 53 Schweiz 7,4 8,7 0,9 1,0 17 Turkiet 9,6 12,3 1,2 1,4 28 Ukraina 1,6 2,6 0,2 0,3 64 Diagram Sveriges varuhandel med Ryssland kv 2011 Export Import Mdr SEK kv kv 2011 Sveriges export till hela Amerika ökade med två miljarder kronor mellan de första tre kvartalen 2010 och motsvarande period i år. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och utgör Sveriges fjärde största exportmarknad. Jämfört med de tre första kvartalen 2010 minskade Sveriges export till USA under motsvarande period 2011 med 4,1 procent eller drygt två miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2005 till 2009 minskade USA:s exportandel från 11 till 6,4 procent. Även de tre första kvartalen 2011 utgjorde USA-exporten 6,4 procent av total svensk export. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör vardera omkring en pro-

32 Sida 22(39) cent av Sveriges totala export. Exporten ökade med 27 till Brasilien medan exporten till Kanada minskade med 6,8 procent, jämfört med de tre första kvartalen Exporten till Nordamerika minskade under samma period med 4,9 procent men ökade till Central- och Sydamerika med 27 procent. Ökningen av exporten till Central- och Sydamerika berodde till stor del på en stark ökning av exporten till framförallt Brasilien men även till Colombia, Panama, Peru och Haiti. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv (%) 1-3 kv Nordamerika 69,7 66,3 8,4 7,3-5 varav: Kanada 7,9 7,3 0,9 0,8-7 USA 60,7 58,2 7,3 6,4-4 Central- och Sydamerika 20,1 25,5 2,4 2,8 27 varav: Argentina 1,2 1,3 0,1 0,1 5 Brasilien 7,9 10,0 0,9 1,1 27 Chile 2,0 2,2 0,2 0,2 9 Colombia 0,6 1,4 0,1 0,1 111 Mexiko 4,4 4,2 0,5 0,5-6 Peru 0,9 1,6 0,1 0,2 70 Totalt 89,8 91,8 10,8 10,1 2

33 Sida 23(39) Diagram Sveriges varuhandel med USA kv 2011 Export Import Mdr SEK kv kv 2011 Diagram Sveriges varuhandel med Asien kv 2011 Export Import Mdr SEK kv kv 2011

34 Sida 24(39) 1-3 kv kv kv kv 2011 Tabell Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 21,6 25,8 2,6 2,8 20 varav: Förenade Arabemiraten 2,7 3,3 0,3 0,4 22 Iran 4,2 4,1 0,5 0,5-1 Israel 2,3 2,6 0,3 0,3 10 Saudiarabien 7,0 9,0 0,8 1,0 28 Övriga Asien 75,9 89,9 9,1 9,9 19 varav: Hongkong 2,9 3,1 0,3 0,3 7 Indien 8,5 10,5 1,0 1,2 23 Indonesien 2,8 3,4 0,3 0,4 20 Japan 10,2 10,9 1,2 1,2 6 Kazakstan 0,6 2,3 0,1 0,3 299 Kina 25,7 29,7 3,1 3,3 15 Malaysia 2,8 2,6 0,3 0,3-8 Singapore 5,5 6,7 0,7 0,7 21 Sydkorea 6,1 6,7 0,7 0,7 10 Taiwan 2,4 2,9 0,3 0,3 22 Thailand 2,3 6,6 0,3 0,7 188 Totalt 97,4 115,8 11,7 12,7 19 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export varde tre första kvartalen 2011 Kina, Indien, Japan, Saudiarabien och Sydkorea, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 30 miljarder kronor eller 26 procent av den totala exporten till Asien. De tre första kvartalen 2011 ökade exporten till Asien med 19 procent jämfört med motsvarande period 2010.

35 Sida 25(39) Diagram Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1-3 kvartalen 2011 EU(27) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 5% Afrika 1% Övriga Europa 16% Övriga Europa, utanför EU, svarade under de tre första kvartalen 2011 för 16 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 9,2 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på 8,6 procent av den totala importen. Importen från Ryssland och Turkiet ökade med 15 procent vardera medan importen från Norge ökade med 5,1 procent. Tabell Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1-3 kv kv 1-3 kv kv ändring (%) kv kv 2011 Övriga Europa 123,4 134,8 15,8 15, ,4 132,5 varav Norge 69,0 72,5 8,8 8,6 5 66,1 69,0 Ryssland 39,8 45,7 5,1 5, ,0 47,2 Schweiz 7,1 6,8 0,9 0,8-4 6,7 6,5 Turkiet 5,7 6,5 0,7 0,8 15 5,7 6,6 Vitryssland 0,4 1,8 0,0 0, ,5 2,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Den kraftiga ökningen av importen från Ryssland beror till stor del på större importvolym av och högre pris på råolja. Importen av olja och oljeprodukter står för 88 procent av Sveriges import från Ryssland. Även ökningen av importen från Norge består till stor del av ökat importvärde för råolja. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde.

36 Sida 26(39) Tabell Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1-3 kv kv 1-3 kv 1-3 kv ändring (%) kv kv 2011 Nordamerika 28,1 27,1 3,6 3,3-1 28,1 27,9 varav Kanada 2,2 2,1 0,3 0,3-4 2,3 2,2 USA 25,8 25,6 3,3 3,0-1 25,7 25,6 Central- och Sydamerika 11,2 11,6 1,4 1,4 4 11,6 12,0 varav Brasilien 2,6 3,2 0,3 0,4 23 2,7 3,3 Chile 1,7 1,7 0,2 0,2-4 1,7 1,7 Peru 1,2 1,4 0,2 0,2 16 1,2 1,4 Venezuela 3,5 2,8 0,4 0,3-19 3,4 2,8 Totalt 39,3 39,4 5,0 4,6 0 39,7 39,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Efter att importen från USA under 2010 åter minskat något, utgjorde USA 2010 Sveriges elfte största leverantörsland, en position som landet behöll även de tre första kvartalen Importvärdet från Asien minskade med 5,3 procent mellan de tre första kvartalen 2010 och Importen från Kina fortsatte att öka, en ökning om 2,8 procent jämfört med ett år tidigare. Importen minskade å andra sidan kraftigt från Sydkorea. Sydkorea, som under helåret 2010 gått om Japan och utgjorde Sveriges näst största asiatiska leverantörsland, minskade med 49 procent jämfört med de tre första kvartalen Minskningen berodde i stor utsträckning på en minskad import av elektroniska komponenter efter en tillfällig mycket stark ökning under Även importen från Japan minskade. Jämfört med de tre första kvartalen 2010 sjönk importen med 5,4 procent.

37 Sida 27(39) Tabell Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv ändring (%) 1-3 kv 1-3 kv När- och Mellanöstern 2,2 2,0 0,3 0,2-8 2,2 2,2 Varav Israel 0,7 0,7 0,1 0,1-1 0,7 0,7 Saudiarabien 0,6 0,7 0,1 0,1 16 0,6 0,7 Övriga Asien 84,7 80,3 10,8 9,5-5 91,3 87,2 varav Hongkong 6,8 6,3 0,9 0,7-7 2,1 2,2 Indien 4,1 5,1 0,5 0,6 24 4,2 5,2 Japan 11,2 10,6 1,4 1,3-5 13,3 12,5 Kina 32,3 33,2 4,1 3,9 3 39,6 40,2 Sydkorea 13,3 6,8 1,7 0, ,7 6,7 Taiwan 4,1 4,3 0,5 0,5 3 5,1 5,8 Thailand 3,1 3,2 0,4 0,4 1 3,3 3,3 Totalt 86,9 82,3 11,1 9,7-5 93,5 89,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Den import som hade Hongkong som avsändingsland minskade från 6,8 till 6,3 miljarder kronor, eller med 7,3 procent, mellan de tre första kvartalen 2011 och motsvarande period Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. Den import som hade Hongkong som ursprungsland ökade istället från 2,1 till 2,2 miljarder kronor, en ökning med 2,8 procent. 5 Tjänstehandeln 5 De tre första kvartalen 2011 ökade överskottet i den svenska tjänstehandeln 6,2 procent jämfört med motsvarande period Både export och import av tjänster ökade under perioden, tjänsteexporten med 4,9 procent och tjänsteimporten med något mindre, 4,4 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 360 miljarder kr under de tre första kvartalen 2011, var värdet på tjänsteimporten 260 miljarder. Tjänsteexporten, exklusive kapitalavkastning, utgjorde 28 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster under de tre första kvartalen 2011, en procentenhet mindre än under motsvarande period Tjänsteimportens andel var 24 procent av total import av varor och tjänster, lika mycket som under de tre första kvartalen I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm.

38 Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport kv 2011 Miljarder kr Sida 28(39) kv 1-3 kv Transporter 54,2 60,1 65,1 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 52,9 53,8 Resor 38,7 41,5 50,8 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 61,9 66,7 Övriga tjänster 151,1 180,3 201,1 230,5 275,4 305,6 295,2 316,6 228,2 239,3 Total tjänsteexport 244,0 281,9 317,0 359,6 423,8 463,1 449,9 470,5 343,1 359,7 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport kv 2011 Miljarder kr kv 1-3 kv Transporter 36,5 37,0 43,0 47,8 52,0 60,0 52,6 57,1 40,9 39,0 Resor 65,6 73,3 78,7 82,7 91,7 97,2 91,2 95,6 71,6 78,0 Övriga tjänster 127,9 131,2 140,7 157,7 174,5 196,2 203,7 189,3 136,9 143,3 Total tjänsteimport 230,0 241,5 262,4 288,2 318,2 353,3 347,6 342,1 249,5 260,3 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, kv 2011 Miljarder kr kv 1-3 kv Transporter 17,8 23,1 22,2 19,8 22,9 23,7 23,5 16,9 12,0 14,8 Resor -27,0-31,8-28,0-21,2-18,2-23,3-12,7-15,8-9,7-11,3 Övriga tjänster 23,2 49,1 60,4 72,7 100,9 109,4 91,5 127,3 91,3 96,0 Total tjänstehandel, netto 14,0 40,4 54,6 71,4 105,6 109,8 102,3 128,5 93,6 99,4 Källa: SCB Nettoexporten av transporttjänster sjönk kraftigt under Även om transporttjänstenettot ökade från 12 till 15 miljarder kr mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period i år, är nivån fortfarande klart under de som gällde tidigare. Underskottet i Resenettot 6 ökade de tre första kvartalen 2011 till minus 11 miljarder från 9,7 miljarder för motsvarande period Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

39 Sida 29(39) Diagram Övriga tjänster, netto 1-3 kv kv Mdr SEK Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 96 miljarder kronor de tre första kvartalen 2011, vilket var 4,7 miljarder mer än motsvarande period Kommunikationstjänster samt byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga grupper inom tjänsteexporten bidrog antingen positivt eller inte alls till tjänstehandelns positiva netto.

40 Sida 30(39) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel Miljarder kr Källa: SCB kv 1-3 kv Export Transporter 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 52,9 53,8 Resor 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 61,9 66,7 Kommunikation 11,8 12,0 14,4 14,5 13,2 9,6 10,4 Byggtjänster 4,9 6,9 6,8 5,3 6,1 4,8 4,0 Försäkringar 6,4 6,3 6,7 6,4 5,8 4,4 4,4 Finansiella tjänster 13,0 9,1 9,4 8,5 7,9 5,7 7,7 Data- och informationstjänster 26,3 43,9 51,5 54,9 51,9 36,4 39,4 Licenser/royalties 29,3 32,0 30,9 35,1 42,2 29,2 28,0 Övriga affärstjänster 133,3 159,4 178,6 163,6 182,9 133,3 140,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,0 2,2 3,4 2,8 2,9 2,2 2,5 Offentliga tjänster 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 2,7 2,0 Totalt 359,6 423,8 463,1 449,9 470,5 343,1 359,7 Import Transporter 47,8 52,0 60,0 52,6 57,1 40,9 39,0 Resor 82,7 91,7 97,2 91,2 95,6 71,6 78,0 Kommunikation 12,9 12,9 13,9 15,9 16,1 12,2 11,2 Byggtjänster 4,6 5,6 6,6 9,7 8,4 6,4 7,9 Försäkringar 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 2,2 2,1 Finansiella tjänster 7,4 3,7 3,8 3,7 3,4 2,4 3,1 Data- och informationstjänster 16,6 20,4 21,8 21,2 19,2 14,1 15,8 Licenser/royalties 12,3 12,1 13,1 14,0 10,0 7,4 8,5 Övriga affärstjänster 99,5 114,6 130,5 131,6 125,7 89,4 91,8 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 1,8 1,8 Offentliga tjänster 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 1,0 1,0 Totalt 288,2 318,2 353,3 347,6 342,1 249,5 260,3 Netto Transporter 19,8 22,9 23,7 23,5 16,9 12,0 14,8 Resor -21,2-18,2-23,3-12,7-15,8-9,7-11,3 Kommunikation -1,1-0,9 0,5-1,4-2,9-2,5-0,8 Byggtjänster 0,2 1,3 0,2-4,5-2,3-1,6-3,9 Försäkringar 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 2,2 2,3 Finansiella tjänster 5,6 5,4 5,6 4,9 4,5 3,2 4,6 Data- och informationstjänster 9,8 23,5 29,7 33,7 32,8 22,3 23,6 Licenser/royalties 17,0 19,8 17,8 21,1 32,2 21,7 19,4 Övriga affärstjänster 33,9 44,8 48,2 32,0 57,3 43,9 49,1 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,9 0,5 1,3 0,2 0,5 0,4 0,7 Offentliga tjänster 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 1,7 1,0 Totalt 71,4 105,6 109,8 102,3 128,5 93,6 99,4

41 6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden Sida 31(39) De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav ett utflöde på 176 miljarder kronor de tre första kvartalen Motsvarande period 2010 var utflödet hela 94 miljarder mindre. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 106 miljarder, en ökning med 78 miljarder från motsvarande period Resultatet blev således att nettoflödet ökade från minus 54 miljarder kronor de tre första kvartalen 2010 till minus 70 miljarder motsvarande period i år Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar kv 2011 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde ,5-196,2 17, ,5-262,3-74, ,9-206,5 38, ,0-199,0-123, ,8-134,4-143,3 1-3 kv ,9-81,6-53,7 1-3 kv ,3-175,9-69,6 Källa: SCB Diagram 6.1 Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. 600 Utveckling av direktinvesteringar kv 2011 Utflöde Inflöde Nettoflöde Mdr SEK kv kv Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.

42 Sida 32(39) Tabell 6.2. Utländska direktinvesteringar i Sverige kv 2011, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr kv 1-3 kv Direkta investeringar i Sverige Eget kapital Långfristiga lån Kortfristiga lån Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i Sverige, totalt Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto Alla länder OECD EU Belgien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Irland Italien Litauen Luxemburg Nederländerna Polen Rumänien Slovakien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Österrike Övriga Övriga Europa Guernsey Jersey Norge Ryssland Schweiz Turkiet Övriga Nord- och Centralamerika Bermudas Caymanöarna Kanada USA Övriga Sydamerika Asien Indien Japan Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Övriga Afrika Angola Övriga Oceanien Australien Övriga Ej landfördelade Återinvesterade vinstmedel Anm. 1: Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s, desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB