Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för 1-3 kvartalen 2014

Transkript

1 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Utrikeshandeln för artalen

2

3 Sveriges utrikeshandel och direktinvesteringar Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 280, , ,2 876,3 904,0 Import 1 149, , ,8 771,3 815,7 Nettohandel 131,1 139,2 131,4 105,0 88,3 Export till EU(27) 732,1 724,4 709,8 528,6 557,9 Import från EU(27) 789,3 761,7 732,7 533,2 580,7 Nettohandel (EU(27)) -57,2-37,3-22,8-4,6-22,8 Förändring (%) Export 6,5-2,0-6,1-7,3 3,2 Import 7,9-2,9-6,2-7,9 5,8 Export till (EU(27)) 4,8-1,1-2,0-3,6 5,5 Import från (EU(27)) 7,8-3,5-3,8-6,4 8,9 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 409,2 423,5 477,7 347,2 365,4 Import 355,5 374,1 392,6 285,4 314,8 Nettohandel 53,7 49,5 85,1 61,7 50,5 Förändring (%) Export 4,7 3,5 12,8 11,5 5,2 Import 4,2 5,2 5,0 3,4 10,3 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar Svenska DI i utlandet 193,9 196,1 181,4 164,8 108,8 Utländska DI i Sverige 83,9 110,7 15,8 52,1 115,3 Netto -110,0-85,5-165,6-112,7 6, Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 612, , , , ,6 Utländska DI i Sverige 2 404, , , , ,6

4 Sveriges utrikeshandel efter region Mdr SEK Förändring (%) Andel / 14/ Världen Export Totalt ,3 3,8 100 Varor ,1 3,2 100 Tjänster ,8 5,2 100 Import Totalt ,4 7,0 100 Varor ,2 5,8 100 Tjänster ,0 10,3 100 Inre marknaden 1 Export Totalt ,5 6,0 71,1 Varor ,9 5,0 72,9 Tjänster ,9 8,5 66,8 Import Totalt ,7 7,8 77,9 Varor ,8 6,9 78,9 Tjänster ,3 10,1 75,0 EU (28) Export Totalt ,0 5,8 59,0 Varor ,0 5,5 61,7 Tjänster ,0 6,4 52,2 Import Totalt ,8 8,7 70,3 Varor ,8 8,9 71,2 Tjänster ,9 8,2 68,0 Norden Export Totalt ,0 5,7 26,2 Östersjöländerna 2 Varor ,4 2,3 25,3 Tjänster ,8 14,3 28,1 Import Totalt ,5 2,8 21,4 Varor ,0-3,4 21,2 Tjänster ,9 22,5 22,0 Export Totalt ,7 6,8 42,3 Varor ,1 4,3 43,6 Tjänster ,0 14,2 39,1 Import Totalt ,4 1,3 45,4 Varor ,6-3,2 49,5 Tjänster ,2 22,2 34,8 1 EU(28), Island Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

5 Enheten för internationell Dnr: /00594 handelsutveckling Petter Stålenheim Simon Falck Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Den svenska bytesbalansen visade de tre första kvartalen ett överskott på 178 miljarder vilket motsvarde 6,2 procent av BNP. Exporten av varor och tjänster ökade tredje kvartalet med 4,4 procent jämfört med tredje kvartalet. Importen av varor och tjänster ökade med 9,6 procent. Varuexporten ökade med 3,6 procent och varuimporten med 8,2. Tjänsteexporten ökade med 6,5 procent jämfört med motsvarande kvartal och tjänsteimporten med 13,2 procent. Värdet av Sveriges varuexport uppgick de tre första kvartalen till 837 miljarder och varuimporten till 816 miljarder. Handelsnettot uppgick till 21 miljarder, vilket var 24 miljarder mindre än motsvarande period. De tre första kvartalen ökade Sveriges varuexport med 0,9 procent i volym och 3,0 procent i värde jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 4,9 procent i volym och 6,3 procent i värde. Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Samtidigt som andelen av exporten som gick till EU, Afrika och Amerika ökade de tre första kvartalen minskade den till Asien, Oceanien och Övriga Europa. 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från EU, Afrika och Asien medan den minskade från Amerika. Volymutvecklingen var positiv för exportvaror i varugrupperna Mineralvaror, Energivaror, Verkstadsvaror och Övriga varor, men negativ för Skogsvaror och Kemivaror. Importvolymen ökade i alla dessa varugrupper. Exporten av tjänster ökade de första tre kvartalen med 5,2 procent jämfört med motsvarande period. Tjänsteimporten ökade med 10 procent. Tjänsteexporten uppgick till 365 miljarder och tjänsteimporten till 315 miljarder. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 51 miljarder. Utflödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick under de tre första kvartalen till ungefär 109 miljarder. Utländska direktinvesteringar i Sverige resulterade i ett inflöde på drygt 115 miljarder. Nettoflödet gick från minus 113 miljarder under de första tre kvartalen till 6,5 miljarder motsvarande period. Värdet på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppgick vid slutet av tredje kvartalet till ungefär miljarder. En ökning på 0,8 procent, motsvarande 20,6 miljarder mer än vid slutet av tredje kvartalet. Värdet på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick vid tredje kvartalet till nästan miljarder. En ökning på 3,8 procent, motsvarande 103 miljarder mer än vid slutet av tredje kvartalet.

6

7 Innehåll 1. Inledning Ökande handel i en orolig omvärld Varuhandelns utveckling tredje kvartalet Internationell utblick Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Varuhandelns geografiska fördelning Varuhandeln fördelad på varugrupp Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Nettoexporten av personbilar Nettoexporten av läkemedel Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandel Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringar i Sverige Svenska direktinvesteringar i utlandet Direktinvesteringar efter bransch Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-september, i löpande priser HA 22 SM 1404 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7 2

8

9 1. Inledning Denna rapport redovisar statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för de tre första kvartalen år. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Rapportens syfte är att tillhandahålla en samlad redovisning av statistik som visar Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller relationstal (procenttal). I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första kvartalen började statistiken rapporteras efter den nya manualen för betalningsbalansstatistik, BPM6. Det nya sättet att rapportera innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel har ändrats. De största förändringarna består i att posten merchanting, dvs. varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns, flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat från varuhandeln till tjänstehandeln. Eftersom merchanting utgör en större andel av utrikeshandeln än lönebearbetning gör, minskar tjänstehandelns andel av den totala handeln som en följd av manualbytet. En konsekvens är att varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är helt jämförbara. För att räkna samman den totala handeln, varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner som detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny direktinvesteringsmanual (BMD4) som gäller från och med. Utöver detta har strukturen i kapitlet om utländska direktinvesteringar gjorts om och förbättrats. Desssutom redovisas direktinvesteringsflöden efter bransch. Som en följd av de förändringar som skett är det olämpligt att jämföra statistik från sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 i den här rapporten med motsvarande statistik från tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel under det senaste kvartalet och placerar den i ett internationellt sammanhang. Kapitel 3 beskriver bytesbalasens utvecklingen. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln presenteras i kapitel 5. Kapitel 6 handlar om utländska direktinvesteringar med specifik redovisning av in- och utflöden samt utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet. Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten.

10 2. Ökande handel i en orolig omvärld 1 Sveriges export av varor och tjänster ökade, enligt statistik från betalningsbalansen, tredje kvartalet med 4,4 procent jämfört med motsvarande kvartal. Importen av varor och tjänster ökade med 9,6 procent. Varuexporten ökade med 3,6 procent och varuimporten med 8,2. Tjänsteexporten ökade med 6,5 procent jämfört med motsvarande kvartal och tjänsteimporten med 13,2 procent. Säsongrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar på en uppgång för utrikeshandeln med varor och tjänster tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Mätt i fasta priser och rensat från kalender- och säsongseffekter ökade exporten mellan andra och tredje kvartalen med 0,7 procent. Importen ökade samtidigt med 1,3 procent. Exporten har ökat sju och importen sex kvartal i följd. Både export och import är nu åter större än första kvartalet 2008 som utgjorde toppnoteringen före finanskrisen 2008/09. kvartalet var exporten 2,2 procent högre än första kvartalet 2008 och importen 7,3 procent högre. 2.1 Varuhandelns utveckling tredje kvartalet 2 Diagram 2.1 och 2.2 visar utvecklingen, enligt den detaljerade utrikeshandelsstatistiken, för Sveriges varuexport respektive varuimport. Det är nu tydligt att tillväxten för såväl export som import återhämtat sig och följer en positiv utveckling. Diagram Förändring i svensk varuexport (januari oktober ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv Månadsvis Kvartalsvis Räknat i volym, dvs. i fasta priser, ökade utrikeshandeln med varor tredje kvartalet markant mindre än i löpande priser. Varuexporten ökade med 1,9 procent och varuimporten med 7,3 procent, jämfört med tredje kvartalet. 1 För frågor om resultaten i denna sektion, kontakta Petter Stålenheim. 2 I avsnitt 2.1 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 2

11 Preliminära siffror för oktober visade att exporten av varor ökade med 6,0 procent jämfört med oktober. Varuimporten ökade samtidigt med hela 9,9 procent. Den starka importutvecklingen pekar på såväl en stark konsumtionsökning bland svenska hushåll som på ett ökat behov av insatsvaror till industrin. Förutom för varugruppen Vägfordon ökade exportvärdet för samtliga större varugrupper tredje kvartalet. Mest ökade exporten av Energivaror, Läkemedel och Telekomvaror jämfört med motsvarande kvartal. Fordonsexporten minskade med 2,9 procent under samma period. Medan exporten av Personbilar minskade med 3,2 procent minskade Lastbilsexporten med hela 12 procent. Värdet av såväl Energivaruexporten som Mineralvaruexporten är starkt kopplat till sina respektive världsmarknadspriser. Mellan tredje kvartalet och motsvarande kvartal ökade Energivaruexporten med 17 procent i värde och 24 procent i volym. Mineralvarorna ökade med 2,2 procent i värde och minskade 6,4 procent i volym. Diagram Förändring i svensk varuimport (januari oktober ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3kv Månadsvis Kvartalsvis De varugrupper för vilka importvärdet ökade mest var Energivaror, Telekomvaror och Vägfordon. Tredje kvartalet ökade importen av Energivaror med hela 19 procent jämfört med motsvarande kvartal. Bland vägfordon ökade personbilsimporten med 13 procent och lastbilsimporten med 8,9 procent. En viktig faktor att ta hänsyn till vid analys av handelsutvecklingen framöver kommer att vara EU:s sanktioner mot Ryssland och Rysslands motsanktioner. De tre första kvartalen minskade Sveriges export till Ryssland med 2,6 procent. De varor för vilka den svenska exporten minskat mest det senaste kvartalet är Personbilar och Lastbilar. Exporten av Telekomvaror har samtidigt ökat kraftigt.

12 2.2 Internationell utblick Det ekonomiska läget i många EU-länder 3 forsätter att utvecklas långsamt. Detta har bidragit till Sveriges försiktiga återhämtning eftersom EU tar emot 58 procent av Sveriges totala export. Tredje kvartalet var den ekonomiska tillväxten i Euroområdet svagt positiv. Utvecklingen för hela EU(28) något starkare, framförallt jämfört med motsvarande kvartal. I flertalet av de stora EU-medlemmarna förbättrades BNP jämfört med såväl föregående kvartal som motsvarande kvartal. Medan den ekonomiska tillväxten var påtagligt låg i Tyskland, steg BNP mer i Polen, Storbritannien och de baltiska staterna. Även för Norge, som är Sveriges största exportmarknad, ökade BNP tredje kvartalet. Sveriges BNP ökade tredje kvartalet med 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal och 0,3 procent jämfört med andra kvartalet. 4 Nettoexporten bromsade BNP-utvecklingen genom att vara den enda post som bidrog negativt till utvecklingen. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Exportutvecklingen i internationell jämförelse ( kv ) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken) Efter att Sveriges varuexport under en längre period utvecklats sämre än den för flera jämförbara ekonomier, ökade den i paritet med till exempel Tyskland och USA de tre första kvartalen. Mellan tredje kvartalet och motsvarande period ökade Finlands, USA:s och Tysklands export med 1,5, 4,2 respektive 5,7 procent. EU:s externhandel minskade under samma period med 1,3 procent. 3 1 juli blev Kroatien EU:s 28:e medlem. För att behålla jämförbarhet över tid räknas Kroatien med i alla totaler för EU även för tidigare år. 4 Eurostat News Release 187/ 5 December, 4

13 Exportchefsindex 5 uppgick tredje kvartalet till 55,1 vilket är en markant minskning jämfört med tidigare kvartal. Det faktum att index ändå ligger över 50, innebär dock att det för åttonde kvartalet i följd är fler exportchefer som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning under den närmaste tremånadersperioden. Även Riksbankens prognoser pekar på en kommande exportökning i och med stigande tillväxt i omvärlden Bytesbalansen 7 Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. 8 Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Sedan den senaste utgåvan av föreliggande rapport har definitionen av varuhandel respektive tjänstehandel förändrats kraftigt. 3.1 Bytesbalansen Diagram ,0 Sveriges bytesbalans ,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Business Sweden Exportchefsindex, 6 Sveriges riksbank; "Penningpolitisk rapport oktober " 7 För frågor om resultaten i denna sektion, kontakta Petter Stålenheim. 8 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

14 Den svenska bytesbalansen visade de tre första kvartalen ett överskott på 178 miljarder, vilket var en minskning med 15 procent jämfört med motsvarande period och motsvarde 6,2 procent av BNP. 3.2 Handelsbalans De tre första kvartalen uppgick Sveriges handelsbalans till 88 miljarder vilket var 17 miljarder mindre än motsvarande period. Medan handelsbalansen uppgick till 3,1 procent av BNP motsvarade kapitalavkastningen och tjänstenettot 2,6 respektive 1,8 procent. Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Varuhandel Sveriges export och import av varor De tre första kvartalen ökade Sveriges varuexport med 0,9 procent i volym och 3,0 procent i värde jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 4,9 procent i volym och 6,3 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. 9 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 10 För frågor om resultaten i denna sektion, kontakta Petter Stålenheim. 6

15 Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick de tre första kvartalen till 837 miljarder och varuimporten till 816 miljarder. Handelsnettot uppgick till 21 miljarder, vilket var 24 miljarder mindre än motsvarande period. Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto (summan av varuexportvärdet minus varuimportvärdet) under oktober gav ett marginellt underskott på 0,2 miljarder, vilket kan jämföras med ett överskott på 3,3 miljarder under oktober. I oktober uppgick såväl varuexport som varuimport preliminärt till drygt 103 miljarder Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2011-, de tre första kvartalen och samt utvecklingen mellan dessa perioder. Diagram 4.1 och 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 212, , ,0 812,5 837,0 3,0 intra-eu(28) 680,2 667,6 630,5 469,2 490,1 4,4 extra-eu(28) 532,1 502,8 461,5 343,3 346,9 1,0 Import 1 147, , ,1 767,7 815,9 6,3 intra-eu(28) 789,8 754,9 721,1 526,0 561,3 6,7 extra-eu(28) 358,1 356,5 319,0 241,7 254,6 5,3 Anm: Import från intra-eu(28) enligt avsändningsland. Under de tre första kvartalen gick hela 74 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Mellan de tre första kvartalen respektive ökade exporten till EU, Afrika och Amerika medan den minskade till Övriga Europa, Asien samt Oceanien. Exporten till Afrika ökade med hela 18 procent vilken var den största relativa förändringen. Afrikanska länder tog emot 3,0 procent av Sveriges export. Sveriges export till EU och Amerika ökade med 4,4 respektive 6,0 procent. Mellan de tre första kvartalen respektive ökade värdet av importen med 6,3 procent. Hela 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från EU, Afrika och Asien medan den minskade från Amerika. Andelen av Sveriges totala import som kommer från Afrika ökade kraftigt från att motsvara mindre än 0,1 procent till 1,6 procent.

16 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 50 Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat på varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen beror på prisförändringar, vilket är vanligt för, till exempel, energivaror 8

17 och mineralvaror. Diagram 4.3 och 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp för de tre första kvartalen respektive. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 11,0 Skogsvaror -0,8-2,6-1,0-1,7-2,4 3,1 4,8 3,9 10,1 Mineralvaror -8,9 6,3-1,5 3,3-17,7 7,0 2,2 4,5 12,7 Kemivaror 3,6-3,3 2,7-0,5 0,0 0,0 6,7 2,2 8,4 Energivaror -16,6 11,5 22,1 7,9-21,8 13,1 17,4 4,5 44,4 Verkstadsvaror -2,3-1,9-1,2 0,2-5,2 1,1 1,7 2,3 13,4 Övriga varor -1,5-0,1 4,5 0,4 0,1 2,5 6,9 3,3 100 Totalt -3,5 0,0 1,9 0,9-6,7 2,9 4,7 3,0 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 2,9 Skogsvaror -1,6 1,4 3,1 3,1-4,4 4,9 6,8 6,1 7,4 Mineralvaror -7,5 3,6-6,4 1,2-15,5 5,0 0,3 2,4 12,7 Kemivaror -2,6 6,3 6,9 6,5-7,0 7,5 9,4 7,1 14,4 Energivaror -10,7 3,8 24,4 5,1-16,8 9,0 19,4 3,7 40,8 Verkstadsvaror -1,6 3,0 5,0 5,5-5,1 5,6 7,8 7,6 21,8 Övriga varor 3,4 4,6 6,1 4,2 3,3 6,6 8,8 6,5 100 Totalt -2,7 3,8 7,3 4,9-6,4 6,5 9,3 6,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. De tre första kvartalen ökade den svenska exporten med 0,9 procent i volym och 3,0 procent i värde. Det är framförallt en kraftig ökning av energivaror som dragit upp exportvolymen. Även volymen av exporterade mineralvaror ökade. Volymutveckling under perioden var negativ för Skogsvaror och Kemivaror. Samtidigt var ökade exporten för dessa varor räknat i värde. Att en negativ volymutveckling infalller samtidigt som en positiv värdeutveckling pekar på en prisökning för varugruppen. Den svenska importen ökade i volym och värde för alla varugrupper. De största volymökningarna skedde för Kemivaror, Verkstadsvaror och Energivaror. För alla varugrupper utom energivaror ökade värdet på importen mer än volymen, vilket indikerar att importpriserna ökat för dessa varugrupper.

18 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Nettoexport av varor Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till tredje kvartalet. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utan- 10

19 för EU. 11 Handeln med EU gav ett exportunderskott på drygt 70 miljarder, vilket var 15 miljarder mer än motsvarande period. Även exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade, från 102 miljarder de tre första kvartalen till 92 miljarder motsvarande period. Sveriges totala exportöverskott uppgick under den senare perioden till 21 miljarder, vilket innebar en minskning med ungefär 24 miljarder. Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport Mdr kr Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för de tre första kvartalen och. Skogsvaror, Verkstadsvaror och Mineralvaror är de varugrupper som bidrog med de största nettoexportintäkterna under de tre första kvartalen. Även Kemivaror gav ett positivt handelsnetto. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 70 miljarder, en ökning med 3,2 procent jämfört med de tre första kvartalen. Nettoexporten för mineralvaror ökade från 25 till 27 miljarder. Även om Verkstadsvaror hade ett positivt exportnetto var utvecklingen starkt negativ för varugruppen vars nettoexport minskade med hela 32 procent. Nettoexporten för Kemivaror var positiv de tre första kvartalen. Mellan de tre första kvartalen respektive minskade dock exportnettot för denna varugrupp från 6,2 till 1,4 miljarder. Både Energivaror och gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med 41 respektive 68 miljarder. Sammantaget har nettoexporten utvecklats negativt under senare år. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat i storlek. Det positiva bidraget från 11 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land.

20 maskiner och vägfordon har minskat och det negativa bidraget från elektrovaror, telekomutrustning har ökat. Diagram ,0 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 60,0 40,0 Mdr kr 20,0 0,0-20,0-40,0-60,0-80,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,9 90,3 67,8 70,0 Mineralvaror 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 43,0 33,3 24,5 26,8 Järn och stål 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,3 13,7 10,4 11,6 Kemivaror 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-3,0 6,9 6,2 1,4 Läkemedel 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,5 26,0 20,3 21,4 Energivaror -52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-62,5-57,9-40,4-41,3 Verkstadsvaror 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 63,1 59,7 47,0 31,7 Maskiner 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 72,9 69,0 52,3 46,8 Elektrovaror och -9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-28,5-32,1-21,4-23,5 telekom Vägfordon 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 17,4 17,8 12,3 7,5 Övriga varor -63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-73,5-80,6-60,3-67,6 Livsmedel -35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-44,9-46,7-34,7-36,7 Total 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 59,0 51,9 44,9 21, Nettoexporten av personbilar Tabell 4.5 och diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar för åren samt för de tre första kvartalen respektive. Handeln med 12

21 personbilar gav de tre första kvartalen ett exportunderskott på 13 miljarder, vilket är en ökning av underskottet med 4,4 miljarder jämfört med motsvarande period var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Ett förhållande som inte ändrats sedan dess. De tre första kvartalen ökade exporten av personbilar med 1,6 procent och importen ökade med nästan 14 procent. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Under de tre första kvartalen exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 15 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 33 miljarder vilket innebar att underskottetet med andra EU-länder var 18 miljarder, 2,1 miljarder mer än motsvarande period. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9, ,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21, ,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21, ,5 46,3-8,8 19,2 40,3-21,1 35,6 47,4-11,8 19,7 42,0-22,4 25,3 33,6-8,3 13,2 29,5-16,3 25,7 38,4-12,7 15,0 33,4-18,4 Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr kr

22 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel Tabell 4.6 och diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel för åren samt under de tre första kvartalen respektive. Handeln med läkemedel de tre första kvartalen gav ett exportöverskott på 21 miljarder, vilket var en ökning jämfört med motsvarande period med drygt en miljard kronor. Ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU. Dessutom kommer över 85 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16, ,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15, ,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6, ,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 56,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2,6 42,9 22,6 20,3 21,3 19,0 2,4 43,6 22,2 21,5 22,0 19,0 3,0 Diagram 4.8 Mdr kr Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto

23 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer de tre första kvartalen och. I diagram 4.9 visas exporten som andel av total svensk export till EU och i diagram 4.10 som värde. Sveriges export till EU uppgick de tre första kvartalen till 490 miljarder, vilket motsvarade 59 procent av Sveriges totala export på 837 miljarder. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 262 miljarder, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, nästan 70 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.7 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden de tre första kvartalen samt värdeförändring sedan första motsvarande period. Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

24 Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr kr

25 Tabell 4.7 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 85,1 10,2 3 Storbritannien 60,5 7,2 12 Danmark 58,5 7,0 9 Finland 57,7 6,9 1 Nederländerna 41,7 5,0 0 Belgien 38,2 4,6-5 Frankrike 36,5 4,4-3 Polen 24,5 2,9 15 Italien 20,4 2,4 9 Spanien 14,8 1,8 9 Österrike 7,8 0,9 9 Tjeckien 6,1 0,7 2 Estland 6,1 0,7 3 Litauen 5,0 0,6 30 Irland 4,8 0,6 32 Portugal 3,9 0,5 13 Ungern 3,8 0,5 12 Lettland 2,5 0,3-11 Rumänien 1,8 0,2 13 Slovakien 1,7 0,2 19 Grekland 1,5 0,2-7 Malta 0,8 0,1 15 Bulgarien 0,8 0,1-10 Slovenien 0,7 0,1 21 Luxemburg 0,5 0,1-7 Kroatien 0,5 0,1-19 Ospec i EU 3,6 0,4 2 EU Totalt 490,1 58,6 4 Norge 86,7 10,4 1 Island 1,5 0,2 5 Norden 1 204,4 24,4 3 Liechtenstein 0,0 0,0 18 Inre marknaden 2 578,3 69,1 4 Övriga länder 258,7 30,9 1 Export Totalt 837,0 100,0 3 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I diagram 4.11 visas importen som andel av total svensk import från EU och i diagram 4.12 som värde, för respektive land de tre första kvartalen respektive. De tre första kvartalen uppgick den svenska importen från EU till 561 miljarder vilket motsvarade

26 69 procent av den totala importen på 816 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under perioden utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 77 procent av Sveriges import kommer från den inre marknaden. Diagram Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU Andel (%) Diagram Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland Mdr kr

27 Tabell 4.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 139,9 17,1 5 Nederländerna 63,0 7,7 12 Danmark 60,6 7,4-4 Storbritannien 51,3 6,3 14 Finland 41,4 5,1-2 Frankrike 35,9 4,4 18 Belgien 31,9 3,9 8 Polen 26,2 3,2 7 Italien 24,8 3,0 7 Estland 13,1 1,6 1 Spanien 11,2 1,4 14 Tjeckien 10,5 1,3 15 Österrike 10,1 1,2 18 Irland 9,5 1,2 15 Litauen 5,9 0,7 16 Slovakien 5,3 0,6 8 Ungern 5,2 0,6 8 Lettland 3,9 0,5 16 Rumänien 3,5 0,4 34 Portugal 2,8 0,3-3 Luxemburg 1,9 0,2 13 Slovenien 1,3 0,2 21 Grekland 1,0 0,1-10 Bulgarien 0,7 0,1 25 Kroatien 0,2 0,0-21 Cypern 0,2 0,0-2 Ospec i EU 0, EU Totalt 561,3 68,8 7 Norge 68,7 8,4-3 Island 0,1 0,0-1 Norden 1 170,8 20,9-3 Liechtenstein 0,1 0,0-37 Inre marknaden 2 630,2 77,2 6 Övriga länder 185,7 22,8 9 Import Totalt 815,9 100,0 6 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten

28 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 41 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av den totala importen, efter avsändarland, de tre första kvartalen Svensk export Diagram 4.13 visar den regionala fördelningen av svensk export de tre första kvartalen. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland med 1,9 procent, samt Turkiet och Schweiz med 1,1 respektive 1,0 procent. Under tidsperioden minskade exporten till alla dessa länder förutom till Norge. Exporten till Norge ökade under perioden med 0,5 procent. Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i diagram Diagram 4.13 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 59% Oceanien m fl 2% Asien 12% Amerika 10% Övriga Europa 15% Afrika 3% Tabell 4.9 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 129,2 127,3 15,9 15,2-1,5 varav: Norge 86,3 86,7 10,6 10,4 0,5 Ryssland 16,7 16,3 2,1 1,9-2,6 Schweiz 9,7 8,6 1,2 1,0-11,1 Turkiet 9,9 9,4 1,2 1,1-4,5 Ukraina 1,7 1,1 0,2 0,1-37,3 20

29 Diagram 4.14 Sveriges handel med Ryssland Export Import 70,0 60,0 50,0 Mdr kr 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Afrika för de tre första kvartalen och. Exporten ökade från 21 till 25 miljarder, motsvarande 18 procent. Under årets tre första kvartal utgjorde exporten till Afrika 3,0 procent av Sveriges totala export, 0,4 procentenheter mer än motsvarande period. Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 9,3 12,5 1,1 1,5 35,1 varav: Algeriet 2,4 2,7 0,3 0,3 11,7 Egypten 3,5 5,1 0,4 0,6 44,6 Marocko 2,0 3,0 0,2 0,4 49,8 Västafrika 3,6 4,3 0,4 0,5 20,5 varav: Nigeria 1,7 1,8 0,2 0,2 7,3 Centr., Östra o. Södra Afrika 8,2 8,0 1,0 1,0-2,0 varav: Sydafrika 5,6 5,2 0,7 0,6-7,1 Totalt 21,0 24,8 2,6 3,0 18,2 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Amerika för de tre första kvartalen och. Exporten ökade med 4,6miljarder, motsvarande 6,0 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog under perioden emot 6,8 procent av den totala svenska exporten. Brasilien och Kanada, de näst största och

30 tredje största amerikanska exportmarknaderna, tar emot 0,8 respektive 0,7 procent av svensk export. Exporten till Nordamerika ökade de tre första kvartalen med 11 procent medan den minskade till Central- och Sydamerika med 8,4 procent. Diagram 4.15 illustrerar Sveriges handel med USA mellan 2001 och de tre första kvartalen. Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period ökade Sveriges export till USA med 13 procent. Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 57,1 63,4 7,0 7,6 10,9 varav: Kanada 6,0 5,6 0,7 0,7-7,3 USA 50,5 57,0 6,2 6,8 13,0 Central- och Sydamerika 19,4 17,7 2,4 2,1-8,4 varav: Argentina 1,0 1,1 0,1 0,1 7,1 Brasilien 7,2 7,0 0,9 0,8-3,6 Chile 2,0 1,9 0,2 0,2-7,6 Mexiko 4,0 3,2 0,5 0,4-19,4 Peru 1,1 0,9 0,1 0,1-16,5 Totalt 76,5 81,1 9,4 9,7 6,0 Diagram 4.15 Sveriges handel med USA Export Import 120,0 100,0 80,0 Mdr kr 60,0 40,0 20,0 0,

31 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Asien för de tre första kvartalen respektive. Exporten till Asien minskade från 101 till 100 miljarder, motsvarande 1,5 procent. De största asiatiska mottagarländerna var Kina, Japan, Saudiarabien och Indien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 30 miljarder. Diagram 4.16 visar Sveriges handel med Asien mellan 2001 och de tre första kvartalen. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 22,7 23,9 2,8 2,9 4,9 varav: Förenade Arabemiraten 4,1 5,4 0,5 0,6 31,2 Irak 1,6 1,8 0,2 0,2 13,1 Iran 0,7 1,7 0,1 0,2 138,5 Israel 2,0 1,7 0,2 0,2-14,5 Oman 1,1 1,1 0,1 0,1-0,5 Qatar 1,4 1,8 0,2 0,2 25,0 Saudiarabien 9,3 8,2 1,1 1,0-11,2 Övriga Asien 78,7 76,1 9,7 9,1-3,4 varav: Hongkong 3,0 3,2 0,4 0,4 8,2 Indien 7,3 7,9 0,9 0,9 8,7 Indonesien 2,5 2,3 0,3 0,3-4,5 Japan 11,0 10,5 1,3 1,3-4,3 Kina 29,1 29,6 3,6 3,5 1,8 Malaysia 2,2 2,1 0,3 0,3-2,8 Pakistan 1,2 1,8 0,1 0,2 55,1 Singapore 4,8 4,1 0,6 0,5-13,4 Sydkorea 5,7 6,0 0,7 0,7 5,3 Taiwan 2,4 2,7 0,3 0,3 10,2 Thailand 5,9 2,7 0,7 0,3-54,5 Totalt 101,4 99,9 12,5 11,9-1,5

32 Diagram 4.16 Sveriges handel med Asien Export Import 180,0 160,0 140,0 120,0 Mdr kr 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Svensk import Diagram 4.13 visar den regionala fördelningen av svensk import de tre första kvartalen. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 6,3 procent mellan de tre första kvartalen respektive. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 69 miljarder, motsvarande 8,4 procent av den totala importen. Importen från Norge minskade dock med 2,7 procent. Från Ryssland, Turkiet och Schweiz ökade importen med 24, 19 respektive 1,8 procent. Diagram 4.17 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 4% Afrika 2% Övriga Europa 15% 24

33 Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Från Norge minskade råoljans andel av importen från 24 till 20 procent mellan de treförsta kvartalen respektive. För importen från Ryssland ökade oljans andel från 71 till 73 procent. Tillsammans stod Norge och Ryssland för omkring två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport under perioden. Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period minskade värdet på den svenska råoljeimporten från Norge med 26 procent. Råoljeimporten från Ryssland ökade samtidigt med 23 procent. 13 Tabell 4.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 117,8 125,2 15,3 15,3 6,3 115,5 123,7 varav Norge 70,6 68,7 9,2 8,4-2,7 66,9 65,5 Ryssland 33,8 41,8 4,4 5,1 23,6 35,5 43,6 Schweiz 5,7 5,8 0,7 0,7 1,8 5,4 5,6 Turkiet 6,2 7,3 0,8 0,9 19,0 6,2 7,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 4.14 visar Sveriges import från Afrika. Den totala importen från Afrika ökade från 12 till 13 miljarder de tre första kvartalen. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och var det enda land med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Övriga Afrikanska länder utgjorde relativt små importleverantörer. 13 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland,

34 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde 1 hå 1 hå Avsändningsland Ursprungsland * Andel 1 hå 1 hå Värdeförändring (%) Värde Nordafrika 0,6 0,9 0,1 0,1 53,2 0,6 1,0 Västafrika 8,7 9,5 1,1 1,2 9,8 9,0 9,5 varav Nigeria 8,5 9,4 1,1 1,1 10,2 8,8 9,4 Centr.- Öst- och Södra Afrika 2,5 2,9 0,3 0,4 17,0 2,7 3,0 varav Sydafrika 1,9 1,7 0,2 0,2-10,6 1,9 1,7 Totalt 11,8 13,4 1,5 1,6 13,5 12,3 13,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan de tre första kvartalen respektive minskade Sveriges import från Amerika från ungefär 35 till 33 miljarder, motsvarande 4,9 procent. Importen från USA minskade med 8,0 procent. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda land med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordamerika 24,4 22,7 3,2 2,8-6,7 24,0 22,4 varav Kanada 1,9 2,1 0,3 0,3 9,2 1,9 2,1 USA 22,4 20,6 2,9 2,5-8,0 22,1 20,3 Central- och Sydamerika 10,3 10,2 1,3 1,3-0,6 10,5 11,2 varav Brasilien 2,3 2,7 0,3 0,3 16,5 2,3 2,7 Chile 1,0 1,2 0,1 0,1 25,0 1,0 1,2 Venezuela 3,7 3,8 0,5 0,5 2,9 3,7 3,8 Totalt 34,6 32,9 4,5 4,0-4,9 34,5 33,6 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien ökade med 8,0 procent mellan de tre första kvartalen och. Medan importen från När- och Mellanöstern ökade marginellt från 3,0 till 3,1 miljarder, ökade den från Övriga Asien från cirka 72 till 78 miljarder. Medan importen minskade från Malaysia, Sydkorea och Thailand, ökade den från övriga större leverantörsländer i Övriga Asien. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta 26

35 framkommer vid en jämförelse av importvärdet med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde Andel 1 hå 1 hå Värdeförändring (%) Värde 1 hå 1 hå När- och Mellanöstern 3,0 3,1 0,4 0,4 3,9 3,0 3,0 Övriga Asien 72,2 78,1 9,4 9,6 8,1 78,6 83,9 varav Bangladesh 1,9 2,1 0,3 0,3 7,5 2,0 2,1 Hongkong 5,8 6,1 0,8 0,7 4,6 1,9 1,8 Indien 3,7 4,1 0,5 0,5 9,6 3,8 4,2 Indonesien 0,8 0,8 0,1 0,1 8,6 0,9 0,9 Japan 6,8 7,3 0,9 0,9 6,8 8,5 9,0 Kina 32,5 36,8 4,2 4,5 13,1 39,6 44,1 Malaysia 2,6 1,8 0,3 0,2-31,9 3,0 2,2 Singapore 0,4 1,5 0,1 0,2 249,7 0,3 0,7 Sydkorea 5,9 4,6 0,8 0,6-21,3 4,5 4,7 Taiwan 3,6 3,8 0,5 0,5 6,7 4,4 4,5 Thailand 2,7 2,7 0,4 0,3-1,2 2,9 3,0 Vietnam 3,6 4,7 0,5 0,6 31,5 4,8 4,9 Totalt 75,3 81,3 9,8 10,0 8,0 81,5 87,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 5. Tjänstehandel 14 Den redovisade statistiken för Sveriges utrikeshandel med tjänster kommer från SCBs sammanställning av betalningsbalansen och utgår från en ny standard (BPM6 15 ) som publicerades första gången den 2 december. Revideringen gör att den statistik som redovisas i denna rapport inte är helt jämförbar med statistik i tidigare rapporter. De första tre kvartalen ökade Sveriges export av tjänster med 5,2 procent jämfört med motsvarande period. Tjänsteimporten ökade med 10 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 365 miljarder och tjänsteimporten till 315 miljarder. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 51 miljarder. Tjänsteexporten utgör ungefär en tredjedel av Sveriges totala export. Tjänsteimporten cirka en fjärdedel av den totala importen. Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster för åren samt för de första tre kvartalen och 14 För frågor om resultaten i denna sektion, kontakta: Simon Falck 15 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida:

36 Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster 2006 Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto ,0 286,6 34, ,5 315,7 46, ,8 348,5 40, ,5 343,8 39, ,8 341,2 49, ,2 355,5 53, ,5 374,0 49,5 477,8 392,6 85,2 347,2 285,4 61,8 365,3 314,8 50,6 Övriga tabeller och figurer i denna sektion visar Sveriges utrikeshandel med tjänster fördelade efter bransch och näringsgren. Under de tre första kvartalen avsåg nästan 60 procent av den totala tjänsteexporten övriga affärstjänster, tele- data och informationstjänster, resor och transporttjänster. Enbart övriga affärstjänster och resor utgjorde mer än 60 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet övriga affärstjänster inbegriper kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett aggregat av övriga tjänster dit alla andra typer av affärtjänster fördelas. Detta aggregat är en betydande post i tjänstestatistiken. 28

37 Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto Förändr (%) Förändr (%) Tillverkningstj. 0,5 0,8 60,0 0,5 0,7 40,0 0,3 0,2 Underhåll och rep.tj av varor 2,2 1,9-13,6 1,3 1,4 7,7-0,3 0,1 Transporter 56,4 52,5-6,9 42,0 40,7-3,1-3,9-1,3 Flygtransporttj. 17,2 15,6-9,3 13,7 12,5-8,8-1,6-1,2 Järnvägstransporttj. 0,9 0,9 0,0 1,4 1,5 7,1 0,0 0,1 Post och kurir 1,5 1,7 13,3 2,2 2,2 0,0 0,2 0,0 Sjötransporttj. 19,6 18,1-7,7 19,4 19,3-0,5-1,5-0,1 Vägtransporttj. 16,9 15,8-6,5 5,3 5,1-3,8-1,1-0,2 Övriga transporttj. 0,2 0,2 0,0 0,1 0,0-100,0 0,0-0,1 Resor 57,2 66,8 16,8 85,5 96,4 12,7 9,6 10,9 Byggtj. 4,1 3,9-4,9 10,4 10,7 2,9-0,2 0,3 Försäkringar 4,6 4,9 6,5 1,7 1,3-23,5 0,3-0,4 Finansiella tj. 20,9 23,9 14,4 8,1 8,5 4,9 3,0 0,4 FISIM* 9,8 10,5 7,1 2,5 2,2-12,0 0,7-0,3 Finansiella tj. exkl. FISIM 11,1 13,4 20,7 5,8 6,3 8,6 2,3 0,5 Immateriella rättigheter 34,0 39,0 14,7 11,0 12,2 10,9 5,0 1,2 Tele-, data och informationstj. 65,7 73,5 11,9 29,7 37,1 24,9 7,8 7,4 Datatj. 56,9 62,2 9,3 20,1 25,7 27,9 5,3 5,6 Informationstj. 0,8 2,9 262,5 1,4 2,0 42,9 2,1 0,6 Tele 8,2 8,4 2,4 8,3 9,4 13,3 0,2 1,1 Övriga affärstj. 96,8 93,9-3,0 92,2 103,1 11,8-2,9 10,9 Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 14,1 10,2-27,7 2,8 4,0 42,9-3,9 1,2 Bokföring och adm. tj. 3,6 3,6 0,0 2,5 1,6-36,0 0,0-0,9 FOU-tj. 11,8 10,9-7,6 22,8 25,2 10,5-0,9 2,4 Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,0 1,5 50,0 0,3 0,2-33,3 0,5-0,1 Juridiska tj. 1,8 1,4-22,2 1,5 1,7 13,3-0,4 0,2 Management och PR 5,3 5,6 5,7 6,1 6,9 13,1 0,3 0,8 Marknadsföringstj. 6,0 5,6-6,7 8,9 11,2 25,8-0,4 2,3 Övriga tj. 53,4 55,1 3,2 47,3 52,4 10,8 1,7 5,1 Personliga tj., kultur m.m 2,6 2,3-11,5 1,8 2,0 11,1-0,3 0,2 Offentliga tj. 2,0 1,9-5,0 1,1 0,9-18,2-0,1-0,2 Totalt 347,2 365,3 5,2 285,3 315,0 10,4 18,3 29,7 * FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad

38 Diagram 5.1 Immateriella rättigheter 11,0% Finansiella tj. 6,6% Försäkringar 1,3% Byggtj. 1,1% Fördelning av svensk tjänsteexport Resor 18,0% Tele-, data och informationstj. 20,0% Transporter 14,0% Övriga affärstj. 26,0% Personliga tj., kultur m.m 0,6% Offentliga tj. 0,5% Tillverkningstj. 0,2% Underhåll och rep.tj av varor 0,5% Diagram 5.2 Sveriges export av övriga affärstjänster Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 10,9% Bokföring och adm. tj. 3,8% FOU-tj. 11,9% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,6% Juridiska tj. 1,5% Övriga tj. 58,5% Management och PR 5,9% Marknadsföring stj. 5,9% 30

39 Diagram 5.3 Fördelning av svensk tjänsteimport Underhåll och rep.tj av varor 0,4% Tillverkningstj. 0,2% Transporter 12,9% Offentliga tj. 0,3% Resor 30,7% Personliga tj., kultur m.m 0,6% Övriga affärstj. 32,7% Byggtj. 3,4% Försäkringar 0,4% Finansiella tj. 2,7% Immateriella rättigheter 3,8% Tele-, data och informationstj. 11,9% Diagram 5.4 Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 0,2% Sveriges import av övriga affärstjänster Juridiska tj. 1,6% Management och PR 6,7% Marknadsföring stj. 11,0% FOU-tj. 24,0% Bokföring och adm. tj. 1,6% Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 3,9% Övriga tj. 51,0%