Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2016

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet 2016

2

3 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel / 16/ Världen Export Totalt ,2-0,1 100 Varor ,7-1,3 100 Tjänster ,5 2,7 100 Import Totalt ,8 0,5 100 Varor ,3-0,6 100 Tjänster ,4 3,3 100 Inre marknaden Export Totalt ,9-2,4 69,6 1 Varor ,4-5,4 70,4 Tjänster ,7 5,2 67,8 Import Totalt ,4 1,9 78,2 Varor ,8 2,1 80,9 Tjänster ,9 1,4 71,7 EU (28) Export Totalt ,9-4,0 57,6 Varor ,5-6,5 59,6 Tjänster ,2 2,8 53,3 Import Totalt ,4 3,5 71,1 Varor ,5 3,7 73,6 Tjänster ,9 3,0 65,3 Norden Export Totalt ,4 3,6 26,2 Varor ,1-0,4 25,0 Tjänster ,6 12,2 28,8 Import Totalt ,4-0,4 20,2 Varor ,5-0,2 20,4 Tjänster ,8-1,0 19,8 Östersjöländerna 2 Export Totalt ,0-0,1 38,8 Varor ,5 0,8 44,6 Tjänster ,7-3,5 26,0 Import Totalt ,0-0,1 43,9 Varor ,5 0,8 49,6 Tjänster ,7-3,5 30,6 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

4 Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 179, , ,5 313,5 309,4 Import 1 042, , ,8 280,1 278,3 Nettohandel 137,1 129,4 116,7 33,4 31,1 Export till EU(28) 707,4 755,7 782,4 197,2 184,3 Import från EU(28) 735,5 778,7 821,5 197,6 204,9 Nettohandel (EU(28) -28,1-23,0-39,1-0,4-20,6 Förändring (%) Export -5,7 4,2 3,7 3,8-1,3 Import -6,5 5,5 5,3 6,2-0,6 Export till EU(28) -2,5 6,8 3,5 5,6-6,5 Import från EU(28) -3,0 5,9 5,5 6,6 3,7 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 475,7 524,5 606,0 135,8 139,5 Import 395,4 452,8 499,7 114,6 118,4 Nettohandel 80,3 71,8 106,3 21,2 21,1 Förändring (%) Export 8,5 10,3 15,5 17,1 2,7 Import 6,5 14,5 10,4 15,9 3,3 Direktinvesteringar Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 195,9 58,8 198,8 66,1 74,9 Utländska DI i Sverige 31,6 24,4 107,4 22,5 42, Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 531, , , ,7 Utländska DI i Sverige 2 429, , , ,3

5 Enheten för internationell Dnr: 2016/00482 handelsutveckling Sammanfattning första kvartalet 2016 Bytesbalansen visade ett överskott på 64 miljarder första kvartalet 2016, motsvarade 6,2 procent av BNP. Detta var en minskning med 3,0 procent jämfört med första kvartalet. Handelsutvecklingen första kvartalet Enligt statistik från betalningsbalansen minskade exporten av varor och tjänster med 0,1 procent jämfört motsvarande kvartal. Importen av varor och tjänster ökade med 0,5 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 4,0 procent i volym och minskade 1,6 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,4 procent i volym och minskade med 0,1 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 286 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 282 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 4,3 miljarder jämfört med 8,6 miljarder första kvartalet. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 60 procent. Exporten till Amerika ökade med 2,8 procent och till Oceanien med 2,3 procent. Till övriga världsdelar minskade exporten. import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från EU och Oceanien, med 3,3 respektive 27 procent och minskade från övriga regioner. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna Mineralvaror, Kemivaror, Energivaror och Verkstadsvaror men negativ för Skogsvaror och Övriga varor. Energivaror ökade mest i volym och minskade samtidigt mest i värde. Alla varugrupper utom Verkstadsvaror och Övriga varor minskade i värde. import efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper förutom för Skogsvaror. Energivaror ökade mest i volym och minskade samtidigt mest i värde. Samtliga varugrupper utom Verkstadsvaror och Övriga varor minskade i värde. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 2,7 procent och tjänsteimporten med 3,3 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 139 miljarder och tjänsteimporten till 118 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 21 miljarder, vilket är 0,1 miljarder mindre än motsvarande period. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- dataoch informationstjänster, Resor och Transporter. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 53 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 65 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Danmark var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 66 till 75 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige ökade från 23 till 42 miljarder.

6

7 Innehåll 1. Om rapporten Svagt första kvartal för Sveriges utrikeshandel Handelns utveckling första kvartalet Handelsutvecklingen i internationellt perspektiv Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel Varor Tjänster Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Varuhandelns geografiska fördelning Varuhandeln fördelad på varugrupp Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Sveriges handel med personbilar Sveriges handel med läkemedel Sveriges handel med livsmedelsvaror Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandel Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringar i Sverige Svenska direktinvesteringar i utlandet Direktinvesteringar efter bransch Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars 2016 i löpande priser (SCB)

8

9 1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första kvartalet Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter den nya manualen, BPM6 som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 1 De största förändringarna består i att posten Merchanting, dvs. varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns, flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat från varuhandeln till tjänstehandeln. En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med Dessa två manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik från sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 från rapporter från och med tredje kvartalet 2014 med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet ur ett internationellt perspektiv samt har ett fokus på handeln med Storbritannien. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Svagt första kvartal för Sveriges utrikeshandel Sveriges export av varor och tjänster minskade första kvartalet 2016 med 0,1 procent jämfört med motsvarande kvartal enligt statistik från betalningsbalansen. Importen ökade samtidigt med 0,5 procent. Under första kvartalet 2016 uppgick 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: 1

10 Sveriges export av varor och tjänster till 449 miljarder kronor och importen till 397 miljarder. 2.1 Handelns utveckling första kvartalet Första kvartalet 2016 minskade Sveriges varuexport med 1,6 procent jämfört med första kvartalet. Utvecklingen var en tydlig inbromsning jämfört med utvecklingen under. Även för varuimport vände trenden nedåt och minskade med 0,1 procent. Värdet på varuexporten uppgick första kvartalet 2016 till 286 miljarder och för varuimporten 282 miljarder. Varuhandelsnettot var därmed positivt första kvartalet 2016 och uppgick till 4,3 miljarder. Tjänsteexporten ökade med 2,7 och tjänsteimporten med 3,3 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 139 miljarder och tjänsteimporten till 118 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 21 miljarder. Sveriges BNP ökade det första kvartalet 2016 med 0,5 procent, säsongsrensat och jämfört med fjärde kvartalet. Den svaga exportutvecklingen ledde till ett negativt bidrag från utrikeshandeln till den säsongsrensade BNP första kvartalet med 0,6 procentenheter. Säsongsrensade siffror från Nationalräkenskaperna för Sveriges utrikeshandel visade också på en tydlig avmattning i tillväxttakt för exporten första kvartalet Varuexporten bromsade in och växte med blygsamma 0,6 procent. Tjänsteexporten, som visat mycket stark utveckling under en lång period, minskade första kvartalet i säsongsrensade siffror med 5,3 procent. 3 Diagram Förändring i svensk varuexport (januari mars 2016) 20 Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv Månadsvis Kvartalsvis 2 I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 3 SCB Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv ( 2

11 Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex 4 uppgick för andra kvartalet 2016 till 58,8, vilket innebär att det är fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Detta utgör en ytterligare stärkt tilltro jämfört med första kvartalets exportchefsindex. Diagram Förändring i svensk varuimport (januari mars 2016) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv Månadsvis Kvartalsvis 2.2 Handelsutvecklingen i internationellt perspektiv Sveriges varuexport utvecklades under första kvartalet 2016 i paritet med Tyskland och EU generellt som båda visade negativ exportutveckling jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Sveriges export visade en svagare minskning i jämförelse med länder med liknande industristruktur som Finland och USA. Finlands export fortsatte att krympa och den negativa trenden fortsatte även första kvartalet Den fallande trenden i USA:s export bromsade in första kvartalet men den negativa utvecklingen fortsatte även första kvartalet. 4 Business Sweden Exportchefsindex,( 3

12 Diagram Exportutvecklingen i internationall jämförelse ( ) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken) 2.3 Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel Under 2016 väntar flera händelser på den politiska arenan som kan påverka Sveriges utrikeshandel och världshandeln. Bland annat kommer val hållas i USA. Störst potentiell effekt för svensk utrikeshandel torde dock den stundande folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU ha den så kallade Brexit-omröstningen. Med anledning av Storbritanniens folkomröstning den 23 juni har Kommerskollegium tagit fram en rapport som redogör för Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel5. Följande avsnitt baseras på den rapporten. Storbritannien har sedan många år varit en av de viktigaste handelspartnerna för Sverige och för Sveriges deltagande i de globala värdekedjorna. Storbritannien utgjorde under Sveriges fjärde största exportmarknad för varor och den tredje största för tjänster. Storbritannien är också det femte viktigaste leverantörslandet av varor och det andra viktigaste av tjänster till Sverige. Storbritannien är inte bara en viktig handelspartner för Sverige utan även en stark röst tillsammans med Sverige i EU för frihandel. Ett eventuellt Brexit riskerar att bidra till ökade kostnader för handeln mellan Sverige och Storbritannien. Hur stora dessa kostnadsökningar blir beror på den handelsrelation som EU och Storbritannien lyckas förhandla fram. Ju längre från dagens situation, med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital som det framtida avtalet innebär, desto större lär 5 Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel inför britternas folkomröstning om EU-medlemskap: 4

13 ökningen av handelskostnaderna bli. Det finns även risk att förhandlingarna om den framtida handelsrelationen drar ut på tiden. Ett brittiskt EU-utträde kan dock leda till ännu allvarligare konsekvenser om företagens förtroende för den brittiska marknaden sviktar på grund av osäkerhet om förutsättningarna för handel och investeringar. Indikationer har redan kommit på att osäkerheten om ett eventuellt utträde ur EU redan under fjärde kvartalet haft effekt på investeringar i Storbritannien (OECD 2016). De svenska direktinvesteringstillgångarna i Storbritannien har minskat under de senaste åren, men det är svårt att utifrån tillgänglig statistik dra slutsatser om huruvida den kommande folkomröstningen påverkat denna utveckling i någon riktning eller om det främst är andra faktorer som ligger bakom. För Storbritanniens del kommer den ekonomiska effekten av ett EU-utträde avgöras av två motkrafter: hur stor osäkerheten kring förutsättningarna för handel och investeringar blir samt hur konkurrenskraftig den brittiska ekonomin är. Ju större osäkerheten blir, desto mindre attraktivt kommer det bli att handla med och investera i Storbritannien. Ju starkare konkurrenskraft den brittiska ekonomin har, desto mildare kommer effekterna av varje nivå av osäkerhet att bli. När ett nytt handelsförhållande mellan Storbritannien och EU sedermera är klart byts parametern osäkerhet ut mot ökade handelskostnader. Man måste dock ha i åtanke att osäkerheten och ökade handelskostnader kommer, i okänd utsträckning, att påverka konkurrenskraften. Där i ligger den långsiktiga risken med Brexit utträdet riskerar att göra den brittiska marknaden mindre attraktiv att göra affärer på, jämfört med om landet bibehåller nuvarande handelsrelationer. Detta riskerar att drabba Sverige, då Storbritannien är en viktig handelspartner såväl för färdiga produkter som för insatsvaror och - tjänster Varor Storbritannien har under de senaste åren utgjort runt sju procent av Sveriges totala varuhandel. Storbritanniens andel av total svensk varuexport har varit mycket stabil de senaste tio åren medan Sveriges import från Storbritannien minskat som andel av Sveriges totala import. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Storbritannien var lika stor som andelen till BRICS-länderna6. Sveriges varuexport till Storbritannien mattades av under och växte med 5,1 procent (jämfört med en tillväxt på 13 procent under 2014). Siffror för det första kvartalet 2016 visar dessutom på en rejäl inbromsning jämfört med motsvarande kvartal, med en minskning på hela 17 procent. Nedgången var på bred front med stora negativa förändringar för bland annat råvaror och bränslen, kemivaror samt pappersvaror, jämfört med första kvartalet. Exporten av personbilar gick dock emot strömmen och ökade kraftigt under samma period. Sveriges varuexportintäkter i relation till Storbritannien beror till stor del på oljeprisutvecklingen. Under första kvartalet 2016 minskade värdet på exporten av raffinerade mineraloljeprodukter till Storbritannien med hela 53 procent jämfört med motsvarande kvartal. Den procentuella förändringaren i volym (ton) var betydligt mindre med 20 procent. Första kvartalet 2016 minskade importen från Storbritannien med 6,2 procent, jämfört med motsvarande period. Minskningen skedde för flertalet av de viktigaste 6 Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. 5

14 varugrupperna. Importen från Storbritannien utgjordes till 42 procent av verkstadsvaror där den breda varukategorin maskiner och apparater stod för hälften av denna andel. Importen av verkstadsvaror minskade med 23 procent där undergruppen maskiner och apparater var bidragande till minskningen med en negativ utveckling på 12 procent. Import av telekommunikationsutrustning, en varugrupp som är en viktigare importvara än exportvara i relationen till Storbritannien, visade å andra sidan en positiv utveckling och ökade med 13 procent. Transportmedel är även för importen en betydenade handelsvara med Storbritannien. Varukategorin utgjorde 14 procent första kvartalet 2016 och importen ökade med 12 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Nettoexporten med personbilar har över tiden gått från att bidra kraftigt till Sveriges handelsöverskott med Storbritannien, till att bidra med ett tydligt underskott Tjänster Sveriges tjänsteexport och tjänsteimport med Storbritannien uppgick under till 59 miljarder respektive 62 miljarder kronor, vilket innebär ett svenskt handelsunderskott med 2,7 miljarder. Storbritannien tog emot 10 procent av Sveriges tjänsteexport och levererade 12 procent av Sveriges tjänsteimport vilket gör Storbritannien till den tredje viktigaste exportmarknaden och det andra viktigaste leverantörslandet av tjänster. Nedan presenteras Sveriges tjänstehandel med Storbritannien uppdelad på tolv tjänsteslag för helåret. Siffrorna har tagits fram av SCB på uppdrag av Kommerskollegium med anledning av den stundande folkomröstningen. Syftet är att belysa vilka tjänsteslag som framför allt driver den svensk-brittiska tjänstehandeln. Diagram Sveriges tjänstehandel med Storbritannien, Andel per tjänsteslag av total tjänstehandel mellan Sverige och Storbritannien Procent Export Import Källa: SCB, egna beräkningar 6

15 Tabell 2.1 Sveriges tjänstehandel med Storbritannien och EU miljoner SEK, Sveriges tjänsteexport Storbr. EU Sveriges tjänsteimport Andel av total export (%) 1 Storbr. EU Andel av total import Bearbetning av varor , ,3 Byggnadstjänster , ,8 Finansiella tjänster , ,3 Försäkrings- och pensionstjänster , ,9 Nyttjande av immateriella rättigheter , ,0 Personliga, kulturella och rekreationstjänster , ,9 Resor , ,3 Tele-, data- och informationstjänster , ,0 Transport , ,1 Underhåll- och reparationstjänster , ,3 Övriga affärstjänster , ,3 Övriga offentliga varor och tjänster , ,0 Totalt , ,3 Källa: SCB 1 Storbritanniens andel av Sveriges totala export/import av tjänsteslaget. (%) 1 Sveriges tjänsteexport till Storbritannien utgörs främst av Nyttjande av immateriella rättigheter, Övriga affärstjänster, Transporter, Tele-, data- och informationstjänster samt Resor. Sammanlagt utgjorde dessa tjänsteslag drygt 90 procent av Sveriges tjänsteexport till Storbritannien under. Sveriges tjänsteimport från Storbritannien utgörs främst av Resor, Övriga affärstjänster, Nyttjande av immateriella rättigheter samt Tele-, data- och informationstjänster. Dessa utgjorde tillsammans knappt 90 procent av Sveriges tjänsteexport till Storbritannien under. Nyttjande av immateriella rättigheter utgjorde det enskilt största tjänsteslaget för Sveriges export av tjänster till Storbritannien, med 26 procent under. Storbritannien stod för en dryg fjärdedel av Sveriges totala import av nyttjande av immateriella rättigheter och en dryg femtedel av den svenska exporten. Tjänster som ingår i nyttjande av immateriella rättigheter innefattar avgifter för till exempel användning av patent, varumärken, upphovsrätter och industriella processer (exempelvis företagshemligheter). När dessa avgifter skickas från Storbritannien till Sverige bokförs det som svensk export. Däremot ingår inte avgifter för sådana immateriella rättigheter som avser programvara eller audiovisuella produkter. Övriga affärstjänster utgjorde under 24 procent av tjänsteexporten och 27 procent av tjänsteimporten mellan Sverige och Storbritannien. Handeln med Storbritan- 7

16 nien utgör cirka 10 procent av Sveriges totala export respektive import av tjänsteslaget. Övriga affärstjänster innefattar en bred palett av olika tjänster: bland annat räknas juridiska tjänster, redovisning-, bokförings- och revisionstjänster, administrativa tjänster, reklam- och marknadsföringstjänster samt ingenjörstjänster in här. Gods- och passagerartransporter på väg, räls, vatten eller i luften utgör 15 procent av svensk tjänsteexport till Storbritannien, vilket innebär att drygt 10 procent av Sveriges totala export av tjänsteslaget går till Storbritannien. Även stödtjänster, såsom speditionstjänster och godshanteringstjänster ingår bland transporttjänsterna. Svensk export av transporttjänster innebär att en brittisk aktör anlitar ett svenskt transportföretag. Tele-, data- och kommunikationstjänster innefattar tjänster för ljud, bilder och annan information via olika nät, kablar eller satellit, men även IT-konsulttjänster och dylikt. Även tillhandahållande av lagringsutrymme eller hantering av data ingår här. Tjänsteslaget utgör 14 procent av exporten och 13 procent av importen till och från Storbritannien. Med 14 procent av Sveriges totala import av tjänsteslaget är Storbritannien ett betydligt viktigare leverantörsland än vad en exportandel på 6,5 procent gör för vikten som exportör. Resor, som med 33 procent utgör den största delen av svensk tjänsteimport från Storbritannien, innefattar den konsumtion som sker i samband med att svenskar (läs: personer med kort kopplade till ett svenskt bankkonto) befinner sig i Storbritannien under perioder som understiger 12 månader, inklusive hotellavgifter och inrikestransporter. Detta gäller både fritids- och affärsresor, inklusive svenskar som arbetar i Storbritannien under en kortare tid. Resor mellan länderna bokförs dock under tjänsteslaget Transport. Även för detta tjänsteslag är Storbritannien en relativt viktigare handelspartner för Sveriges import än för Sveriges export. Resor är dessutom det enda tjänsteslag där Sverige har ett markant handelsunderskott gentemot Storbritannien. Finansiella tjänster har under våren lyfts fram i Brexit-debatten som en av de viktigaste sektorerna för den brittiska ekonomin som riskerar att drabbas hårt av ett EUutträde. I tjänstehandelsstatistiken omfattar finansiella tjänster handel rörande bland annat förmedlingskostnader och provisioner. Tjänsteslaget omfattar däremot inte värdet på handeln med värdepapper, försäkringar etc. Finansiella tjänster utgör 3,0 procent av Sveriges tjänsteimport från Storbritannien vilket kan anses relativt lågt. Det bör dock påpekas att statistiken inte beskriver den brittiska finanssektorns betydelse för den svenska ekonomin, utan endast dess betydelse för den gränsöverskridande handeln med finansiella tjänster. Det är inte osannolikt att många av de svenska företag som är etablerade i Storbritannien använder sig av den brittiska finanssektorn men att detta inte bokförs som just handel mellan Storbritannien och Sverige (sannolikt sker transaktionen snarare mellan den brittiska tjänsteutövaren och det brittiskregistrerade dotterbolaget). 8

17 3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 64 miljarder första kvartalet 2016, motsvarade 6,2 procent av BNP. Detta var en minskning med 3,0 procent jämfört med motsvarande period. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram ,0 Sveriges bytesbalans ,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Handelsbalans 7 Första kvartalet 2016 uppgick Sveriges handelsbalans till 31 miljarder vilket var 2,3 miljarder mindre än första kvartalet. Handelsbalansen uppgick till 3,0 procent av BNP, tjänstenettot 2,0 och kapitalavkastningen 2,8 procent. 7 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 9

18 Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Varuhandel Sveriges export och import av varor Första kvartalet 2016 ökade Sveriges varuexport med 4,0 procent i volym men minskade samtidigt med 1,6 procent i värde jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 5,4 procent i volym och minskade med 0,1 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Den stora skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på starka prisminskningar första kvartalet Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick första kvartalet 2016 till 286 miljarder kronor och varuimporten till 282 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 4,3 miljarder jämfört med 8,6 miljarder motsvarande period. Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under april 2016 gav ett överskott på 4,4 miljarder. I april uppgick varuexporten till 100 miljarder vilket var lika mycket som motsvarande månad föregående år. Varuimporten minskade samtidigt med 0,9 procent till ett värde av 95 miljarder. 8 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 10

19 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren samt första kvartalen och Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 090, , ,6 290,9 286,2-1,6 intra-eu(28) 629,3 658,7 691,3 172,9 172,0-0,6 extra-eu(28) 461,5 468,2 490,3 117,9 114,2-3,1 Import 1 046, , ,8 282,3 281,9-0,1 intra-eu(28) 726,5 770,5 821,0 196,6 203,1 3,3 extra-eu(28) 319,6 340,5 343,8 85,6 78,8-8,0 Anm: Import enligt avsändningsland. Första kvartalet 2016 gick 74 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 60 procent. Amerika och Asien tog emot 11 respektive 12 procent av Sveriges export. Exporten till Amerika och Oceanien ökade mellan första kvartalet och motsvarande kvartal i år med 2,8 respektive 2,3 procent. Till övriga världsdelar minskade exporten. Störst minskning skedde i exporten till Afrika, med 11 procent. Exporten till såväl Asien som till Övriga Europa minskade med 4,2 procent samt till EU med 0,6 procent. Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 84 procent av Sveriges import kom från Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från EU och Oceanien med 3,3 respektive 27 procent och minskade från övriga regioner. Värdet på importen från Övriga Europa och Afrika minskade med 12 respektive 32 procent och från Amerika och Asien med 7,3 respektive 2,0 procent. 11

20 Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 3 kv 4 kv kv 4 kv ,8 Skogsvaror 0,5 1,2 1,0-0,2 3,0 3,3-0,2-5,2 9,4 Mineralvaror -0,6 1,5 0,1 5,7-2,6-3,6-8,6-9,5 13,7 Kemivaror 7,2 6,3 7,7 1,6 12,1 10,6 8,5-4,6 6,6 Energivaror 1,3 7,3 7,5 14,5-21,0-22,0-20,5-24,2 45,5 Verkstadsvaror 4,7 2,5 7,0 5,6 8,9 6,5 9,6 5,0 14,0 Övriga varor 6,9 6,0 5,9-1,5 8,7 7,7 7,3 0,2 100 Totalt 4,0 3,7 5,7 4,0 4,8 3,3 4,0-1,6 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 12

21 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Första kvartalet 2016 ökade Sveriges varuexport med 4,0 procent i volym och minskade 1,6 procent i värde jämfört med motsvarande period. Det är framförallt en kraftig exportökning för Energivaror som dragit upp volymen men även exportvolymen för Mineralvaror och Verkstadsvaror ökade markant. Volymutveckling var negativ för Skogsvaror och Övriga varor. Räknat i värde minskade exporten kraftigt för Energivaror och Mineralvaror. Även exportvärdet för Skogsvaror och Kemivaror minskade. Att en positiv volymutveckling infaller samtidigt som en negativ värdeutveckling pekar på en prisnedgång för varugruppen. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 3 kv 4 kv kv 4 kv ,8 Skogsvaror -1,0-2,9-2,2-0,1 2,2-0,3-0,3-1,5 7,0 Mineralvaror 3,9 10,9 7,3 5,6 3,9 5,7-1,9-7,7 13,1 Kemivaror 3,9 2,5 7,8 2,6 4,9 3,0 6,4-2,6 9,8 Energivaror 5,0 1,4 11,3 10,8-24,5-31,1-20,7-23,4 44,8 Verkstadsvaror 7,6 8,2 10,8 7,1 12,5 13,2 13,2 5,9 22,5 Övriga varor 4,0 3,4 2,1 2,4 9,1 8,1 5,9 2,6 100 Totalt 5,5 5,1 8,1 5,4 4,8 3,0 5,5-0,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Första kvartalet 2016 ökade varuimporten med 5,4 procent i volym och minskade med 0,1 procent i värde. Importen ökade i volym för alla varugrupper förutom Skogsvaror. Värdet på importen minskade däremot för alla varugrupper utom Verk- 13

22 stadsvaror och Övriga varor som ökade med 5,9 respektive 2,6 procent. Att en negativ värdeutveckling infaller samtidigt som en positiv volymutveckling pekar på en kraftig prisnedgång. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport Mdr kr

23 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till samt första kvartalet respektive Efter att den totala nettoexporten för första gången sedan 2006 ökade under föll nettot igen mellan första kvartalet och motsvarande kvartal i år. Det totala exportöverskottet minskade med 4,3 miljarder och uppgick första kvartalet 2016 till 4,3 miljarder. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. 9 Handeln med EU gav ett exportunderskott på 31 miljarder vilket kan jämföras med ett underskott på 24 miljarder första kvartalet. Exportöverskottet gentemot länder utanför EU ökade däremot från 32 miljarder första kvartalet till 35 miljarder motsvarande kvartal i år Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för första kvartalet respektive Skogsvaror, Mineralvaror, Verkstadsvaror och Kemivaror var de varugrupper som bidrog positivt till nettoexportintäkterna. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 23 miljarder, en minskning med 1,6 miljarder jämfört med första kvartalet. Nettoexporten för mineralvaror minskade från 8,2 till 7,0 miljarder. Även Verkstadsvaror och Kemivaror hade positiva men minskande exportnetton. Verkstadsvaror minskade från 6,8 till 5,9 miljarder och Kemivaror från 2,3 till 1,4 miljarder. Gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med 27 miljarder. Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr kr Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt 9 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 15

24 Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 94,5 91,8 90,1 92,6 95,6 24,5 22,9 Mineralvaror 38,3 42,7 32,5 35,5 29,5 8,2 7,0 Järn och stål 17,9 17,2 13,5 16,0 16,9 5,3 4,4 Kemivaror -4,4-3,3 6,3-0,4 9,9 2,3 1,4 Läkemedel 28,5 26,4 25,9 28,5 37,8 9,9 7,2 Energivaror -65,6-62,5-57,8-52,1-35,9-8,2-6,5 Verkstadsvaror 79,4 59,7 55,8 29,3 15,3 6,8 5,9 Maskiner 69,2 71,8 67,3 62,5 60,0 16,0 13,6 Elektrovaror och telekom -19,5-29,0-32,8-36,6-48,6-8,7-12,1 Vägfordon 21,2 15,7 17,0 2,9 5,6-0,3 4,5 Övriga varor -77,8-74,5-82,1-89,0-97,6-24,9-26,6 Livsmedel -45,0-45,0-46,9-49,6-52,6-12,6-13,6 Total 64,4 53,9 44,8 16,0 16,8 8,6 4, Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar. Första kvartalet 2016 gav handeln med personbilar ett exportöverskott på 1,0 miljarder, vilket är andra kvartalet i rad med positivt handelsnetto för personbilar var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som ändrades först i och med de senaste månadernas starka exportökning. Första kvartalet 2016 mer än fördubblades exporten av personbilar jämfört med första kvartalet. Importen ökade under samma period med 6,9 procent. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21, ,2 46,3-10,1 17,8 40,3-22, ,9 47,4-13,6 17,9 42,0-24, ,7 54,3-20,6 20,1 47,5-27,4 53,0 64,0-11,0 29,5 59,1-29,6 7,6 14,4-6,7 5,0 13,1-8, ,3 15,3 1,0 9,4 14,2-4,8 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Inte ens den starka exporttillväxten de 16

25 senaste månaderna har kunnat ändra på detta. Första kvartalet exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 9,4 miljarder, vilket utgjorde en ökning på 90 procent. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar ökade med 8,0 procent och uppgick till 14 miljarder vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 4,8 miljarder, 3,4 miljarder mindre än första kvartalet. Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr kr Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel. Första kvartalet 2016 gav handeln med läkemedel ett exportöverskott på 7,2 miljarder, vilket var en minskning jämfört motsvarande period med 2,7 miljarder kronor. 48 procent av läkemedelsexporten går till EU. Samtidigt kommer 84 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6, ,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4, ,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2, ,0 30,6 28,4 30,3 26,3 4,0 71,0 33,3 37,8 33,0 28,5 4,4 18,2 8,3 9,9 8,6 7,2 1, ,1 8,9 7,2 7,7 7,5 0,3 17

26 Diagram 4.8 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr kr Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Första kvartalet 2016 gav handeln med livsmedelsvaror ett handelsunderskott på 13 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder större än motsvarande period. Såväl export som import av livsmedelsvaror har ökat varje år under de senaste årens ekonomiska kriser. Mellan första kvartalen respektive 2016 ökade livsmedelsexporten med 2,8 procent och importen med 4,1. Handeln med andra länder inom EU genererade 36 procent av handelsunderskottet för livsmedelsindustrin. Samtidigt utgjorde exporten till EU 76 procent av den totala livsmedelsexporten och importen därifrån 59 procent av den totala importen. Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,2 96,8-43,6 39,0 62,4-23, ,0 100,8-43,7 40,4 65,6-25, ,3 107,8-45,5 44,4 69,0-24, ,3 117,2-49,0 49,1 73,9-24,8 73,8 125,7-51,8 54,2 76,5-22,2 18,0 30,4-12,4 13,1 18,2-5, ,5 31,6-13,2 14,0 18,7-4,7 18

27 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Mdr kr Export Import Netto Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för första kvartalet respektive I Diagram 4.10 visas exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde. Första kvartalet 2016 uppgick Sveriges export till EU till 172 miljarder, vilket motsvarade 60 procent av Sveriges totala export på 286 miljarder. Tyskland, Danmark, Finland och Storbritannien är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 88 miljarder, vilket motsvarar 51 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.7 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan första kvartalen respektive I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 19

28 Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr kr

29 Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2016 Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 30,8 10,8 1 Danmark 20,3 7,1 0 Finland 18,7 6,5-4 Storbritannien 18,2 6,3-17 Nederländerna 15,9 5,5 3 Belgien 13,6 4,7 5 Frankrike 13,2 4,6 5 Polen 9,5 3,3 13 Italien 7,9 2,8 2 Spanien 5,8 2,0 5 Österrike 2,6 0,9-1 Tjeckien 2,3 0,8 4 Estland 2,3 0,8 4 Irland 1,9 0,7 38 Litauen 1,6 0,6-12 Portugal 1,5 0,5 1 Ungern 1,2 0,4-21 Lettland 0,8 0,3-5 Grekland 0,7 0,2-9 Rumänien 0,6 0,2 4 Slovakien 0,6 0,2 5 Slovenien 0,3 0,1 9 Bulgarien 0,3 0,1 9 Kroatien 0,2 0,1 40 Luxemburg 0,2 0,1-31 Malta 0,1 0,0-67 Cypern 0,1 0,0 37 Ospec i EU 0,7 0,2-8 EU Totalt 172,0 60,1-1 Norge 27,6 9,6-5 Island 0,7 0,2 20 Norden 67,3 23,5-3 Liechtenstein 0,0 0,0 45 Inre marknaden 200,3 70,0-1 Övriga länder 85,9 30,0-3 Export Totalt 286,2 100,0-2 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde, för respektive land. Första kvartalet 2016 uppgick den svenska importen från EU till 21

30 203 miljarder vilket motsvarade 72 procent av den totala importen på 282 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Det totala värdet för den svenska importen från dessa länder utgjorde 56 procent av importen från EU. 80 procent av Sveriges import kommer från den inre marknaden. Diagram Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU Andel (%) Diagram Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland Mdr kr

31 Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2016 Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % 1 kv Tyskland 53,9 19,1 7 Nederländerna 24,0 8,5 3 Danmark 21,6 7,7 2 Storbritannien 15,0 5,3-6 Belgien 13,3 4,7 11 Finland 12,6 4,5-5 Frankrike 12,1 4,3-2 Polen 9,7 3,4 9 Italien 9,3 3,3 4 Estland 4,5 1,6-7 Tjeckien 4,4 1,6 18 Spanien 3,8 1,4-3 Österrike 3,6 1,3 1 Irland 3,3 1,2-13 Ungern 2,5 0,9 37 Litauen 2,2 0,8 19 Slovakien 1,9 0,7 4 Lettland 1,3 0,4 3 Portugal 1,2 0,4 24 Rumänien 1,0 0,3 4 Luxemburg 0,6 0,2-5 Slovenien 0,5 0,2 3 Bulgarien 0,3 0,1 17 Grekland 0,3 0,1 22 Malta 0,2 0,1 64 Kroatien 0,1 0,0 20 Cypern 0,1 0,0 41 Ospec i EU 0, EU Totalt 203,1 72,1 3 Norge 22,0 7,8-3 Island 0,1 0,0 34 Norden 56,2 19,9-2 Liechtenstein 0,0 0,0 7 Inre marknaden 225,2 79,9 3 Övriga länder 56,7 20,1-10 Import Totalt 281,9 100,0 0 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 23

32 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 40 procent av det totala exportvärdet och 28 procent av den totala importen, efter avsändarland Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 14 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 9,6 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Schweiz med 1,3 procent samt Ryssland och Turkiet med 1,1 procent vardera. Exporten har minskat till alla dessa länder förutom till Schweiz dit den ökade med 12 procent. Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i Diagram Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2016 EU(28) 60,1% Oceanien m fl 1,2% Övriga Europa 13,9% Asien 11,6% Amerika 10,6% Afrika 2,5% Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2016 Andel (%) 2016 Värdeförändring (%) Övriga Europa 41,6 39,8 14,3 13,9-4,2 varav: Island 0,6 0,7 0,2 0,2 19,8 Norge 29,0 27,6 10,0 9,6-4,8 Ryssland 3,7 3,1 1,3 1,1-16,1 Schweiz 3,3 3,7 1,1 1,3 11,8 Turkiet 3,4 3,2 1,2 1,1-7,6 Ukraina 0,5 0,7 0,2 0,2 41,5 24

33 Diagram 4.15 Sveriges handel med Ryssland Export Import (ursprungsland) Mdr kr Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Exporten till Afrika minskade med 11 procent mellan första kvartalen respektive Sammantaget utgjorde exporten till Afrika 2,5 procent av Sveriges totala export, 0,3 procentenheter mindre än Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2016 Andel (%) 2016 Värdeförändring (%) Nordafrika 3,7 3,4 1,3 1,2-9,2 varav: Algeriet 1,2 0,6 0,4 0,2-49,8 Egypten 1,5 1,8 0,5 0,6 20,9 Marocko 0,7 0,7 0,3 0,3-1,8 Västafrika 1,3 1,1 0,5 0,4-21,7 varav: Nigeria 0,8 0,5 0,3 0,2-32,5 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 3,0 2,7 1,0 0,9-9,3 Sydafrika 1,8 1,9 0,6 0,7 5,8 Totalt 8,1 7,2 2,8 2,5-11,3 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten ökade med 0,8 miljarder, motsvarande 2,8 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk 25

34 export och tog första kvartalet 2016 emot 7,9 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan Mellan första kvartalet och motsvarande kvartal i år ökade Sveriges export till USA med 5,8 procent. Kanada och Brasilien, de näst största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, tog emot 0,8 respektive 0,5 procent av svensk export. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2016 Andel (%) 2016 Värdeförändring (%) Nordamerika 23,8 25,0 8,2 8,7 5,3 varav: Kanada 2,4 2,4 0,8 0,8-0,1 USA 21,4 22,6 7,4 7,9 5,8 Central- och Sydamerika varav: 5,8 5,4 2,0 1,9-7,5 Argentina 0,4 0,6 0,1 0,2 55,3 Brasilien 2,0 1,3 0,7 0,5-35,4 Chile 0,6 0,6 0,2 0,2-11,3 Mexiko 1,3 1,2 0,4 0,4-9,3 Peru 0,3 0,5 0,1 0,2 45,8 Totalt 29,6 30,4 10,2 10,6 2,8 Diagram 4.16 Sveriges handel med USA Export Import (ursprungsland) Mdr kr Tabell 4.13 redovisar svensk exportutveckling i Asien. Sammantaget minskade exporten till Asien från 35 till 33 miljarder, motsvarande 4,2 procent. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Kina tog emot svensk 26

35 export till ett värde av 10 miljarder. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Asien sedan Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2016 Andel (%) 2016 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 7,2 7,1 2,5 2,5-1,8 varav: Förenade Arabemiraten 1,6 1,3 0,5 0,4-20,5 Irak 0,3 1,4 0,1 0,5 328,1 Iran 0,6 0,6 0,2 0,2-12,3 Israel 0,6 0,7 0,2 0,2 7,9 Saudiarabien 2,3 2,0 0,8 0,7-13,3 Övriga Asien 27,5 26,2 9,5 9,1-4,8 varav: Hongkong 1,1 1,1 0,4 0,4 2,9 Indien 2,8 2,1 1,0 0,7-27,3 Indonesien 0,8 0,7 0,3 0,3-7,7 Japan 3,6 3,6 1,2 1,2-1,1 Kina 10,8 10,3 3,7 3,6-4,4 Malaysia 0,7 0,6 0,2 0,2-13,2 Singapore 1,4 1,2 0,5 0,4-10,2 Sydkorea 2,2 2,3 0,7 0,8 6,7 Taiwan 0,9 1,0 0,3 0,3 8,7 Thailand 1,5 1,4 0,5 0,5-8,5 Totalt 34,7 33,3 11,9 11,6-4,2 27