Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för första halvåret 2014

Transkript

1 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Utrikeshandeln för första halvåret

2

3 Enheten för internationell Dnr: /00594 handelsutveckling Simon Falck Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges bytesbalans visade första halvåret ett överskott på 112 miljarder, vilket var en minskning med 9,8 procent jämfört med första halvåret och motsvarade 6 procent av BNP. Exporten av varor och tjänster ökade andra kvartalet med 3,9 procent jämfört med andra kvartalet. Importen av varor och tjänster ökade med 6,4 procent. Varuexporten ökade med 3,0 procent och varuimporten med 5,7. Tjänsteexporten ökade med 5,8 procent jämfört med motsvarande kvartal och tjänsteimporten med 8,3 procent. Under första halvåret uppgick värdet av Sveriges varuexport till 563 miljarder och varuimporten till 540 miljarder. Exporten ökade med 2,4 procent i värde och 0,6 procent i volym och importen med 4,3 procent i värde och 3,2 procent i volym. Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Samtidigt som andelen av exporten som gick till EU, Afrika och Amerika ökade första halvåret minskade den till Asien, Oceanien och Övriga Europa. 85 procent av Sveriges varuimport kommer från Europa och 69 procent från EU. Mellan första halvåren och ökade importen från Afrika, Asien, EU och Övriga Europa medan den minskade från Amerika och Oceanien. Volymutvecklingen var positiv för exportvaror i varugrupperna mineralvaror, energivaror och verkstadsvaror, men negativ för skogsvaror, kemivaror och övriga varor. Importen ökade i alla dessa varugrupper förutom energivaror. Exporten av tjänster ökade första halvåret med 4,9 procent jämfört med första halvåret. Tjänsteimporten ökade med 9,1 procent. Tjänsteexporten uppgick till 267 miljarder och tjänsteimporten till 202 miljarder. Utflödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick under första halvåret till 57 miljarder. Utländska direktinvesteringar i Sverige resulterade i ett inflöde på 82 miljarder. Nettoflödet gick från minus 124 miljarder under första halvåret till 25 miljarder motsvarande halvår. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick den sista juni till miljarder. En ökning om 1,9 procent motsvarande 46 miljarder mer än vid slutet av. Mellan utgången av december och slutet av juni ökade värdet på de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet med nästan 4 procent och uppgick sista juni till miljarder.

4

5 Sveriges utrikeshandel och direktinvesteringar Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 212, , ,8 550,0 563,1 Import 1 147, , ,9 518,0 540,3 Nettohandel 64,4 59,0 51,0 32,0 22,8 Export till EU(27) 680,2 667,6 630,3 316,2 330,3 Import från EU(27) 789,8 754,9 723,0 356,2 373,9 Nettohandel (EU(27)) -109,6-87,3-92,7-40,1-43,5 Förändring (%) Export 6,5-3,5-6,7-9,6 2,4 Import 7,3-3,2-6,4-9,1 4,3 Export till (EU(27)) 4,5-1,8-5,6-9,2 4,5 Import från (EU(27)) 9,0-4,4-4,2-8,5 5,0 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 463,4 485,2 533,3 254,2 266,7 Import 353,4 372,2 387,1 184,9 201,6 Nettohandel 110,0 113,0 146,2 69,3 65,1 Förändring (%) Export 5,2 4,7 9,9 6,9 4,9 Import 4,7 5,3 4,0 1,9 9,1 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar Svenska DI i utlandet -193,9-196,1-227,0-150,4-57,4 Utländska DI i Sverige 83,9 110,7 70,9 26,2 82,5 Netto -110,0-85,5-156,1-124,2 25, Juni Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige

6 Sveriges utrikeshandel efter region Mdr SEK Förändring (%) Andel / / 2012 Världen Export Totalt ,8 3,2 100 Varor ,7 2,4 100 Tjänster ,9 4,9 100 Import Totalt ,8 5,6 100 Varor ,4 4,3 100 Tjänster ,0 9,1 100 Inre marknaden 1 Export Totalt ,3 5,9 68,1 Varor ,2 3,6 69,0 Tjänster ,5 11,3 66,0 Import Totalt ,8 5,1 76,8 Varor ,7 3,9 77,5 Tjänster ,2 8,6 74,8 EU Export Totalt ,1 5,8 57,1 Varor ,6 4,5 58,7 Tjänster ,8 9,0 53,7 Import Totalt ,2 5,1 68,8 Varor ,2 5,0 69,2 Tjänster ,7 5,6 67,6 Norden Export Totalt ,1 6,8 24,1 Östersjöländerna 2 Varor ,3 1,6 24,1 Tjänster ,3 19,4 24,2 Import Totalt ,9 3,5 21,2 Varor ,1-3,5 20,8 Tjänster ,1 27,3 22,0 Export Totalt ,6 8,0 39,5 Varor ,6 3,2 40,7 Tjänster ,6 21,0 37,1 Import Totalt ,2 5,9 45,4 Varor ,9 1,5 49,4 Tjänster ,0 26,7 34,5 1 EU(28), Island Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

7 Innehåll 1. Inledning Handeln i ekonomiskt sammanhang Internationell utblick Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Varuhandelns geografiska fördelning Varuhandeln fördelad på varugrupp Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Nettoexporten av personbilar Nettoexporten av läkemedel Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandeln Utländska direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-juni, i löpande priser HA 22 SM 1403 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

8

9 1. Inledning Denna rapport redovisar statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första halvåret år. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Rapportens syfte är att tillhandahålla en samlad redovisning av statistik som illustrerar Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel och kommenterar den ekonomiska utvecklingen under senaste kvartalet. Kapitel 3 beskriver bytesbalansen. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandel presenteras i kapitel 5. Kapitel 6 handlar om utländska direktinvesteringar med specifik redovisning av in- och utflöden samt utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet. Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller relationstal (procenttal). 2. Handeln i ekonomiskt sammanhang Sveriges export av varor och tjänster ökade andra kvartalet med 3,9 procent jämfört med motsvarande kvartal. Importen av varor och tjänster ökade med 6,4 procent. Varuexporten ökade med 3,0 procent och varuimporten med 5,7. Tjänsteexporten ökade med 5,8 procent jämfört med motsvarande kvartal och tjänsteimporten med 8,3 procent. Diagram 2.1 visar utvecklingen för Sveriges varuexport mellan januari 2009 och juli. Efter nio kvartal av minskad export började exporten åter öka kring slutet av. Även om den totala nedgången inte står i paritet med den under finanskrisen är det värt att notera att varuexporten då bara minskade fem kvartal i följd. Räknat i volym, dvs. i fasta priser, ökade exporten andra kvartalet markant mindre än i löpande priser. Varuexporten ökade med 0,1 procent och varuimporten med 3,1 procent, jämfört med andra kvartalet. Preliminära siffror för juli visade att exporten av varor ökade med 1,6 procent jämfört med juli. Varuimporten ökade samtidigt med 4,0 procent. Säsongrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar på en svag uppgång för utrikeshandeln med varor och tjänster andra kvartalet jämfört med föregående kvartal. Mätt i fasta priser och rensat från kalender- och säsongseffekter ökade exporten mellan första och andra kvartalen med 0,1 procent. Importen ökade andra kvartalet med 0,8 procent jämfört med första kvartalet. Såväl export som import har nu ökat fem kvartal i följd. Både export och import är sedan sista kvartalet större än toppnoteringen före finanskrisen 2008/09. Andra kvartalet var exporten 1,1 procent högre än första kvartalet 2008 och importen 2,8 procent högre. Exportvärdet för skogsvaror, kemivaror och verkstadsvaror minskade med 2,5, 3,1 respektive 1,9 procent jämfört med motsvarande kvartal.

10 Diagram Förändring i svensk varuexport (januari juli ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2kv Månadsvis Kvartalsvis Diagram Förändring i svensk varuimport (januari juli ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2kv Månadsvis Kvartalsvis Värdet av såväl energivaruexporten som mineralvaruexporten är starkt kopplad till sina respektive världsmarknadspriser. Mellan andra kvartalet och motsvarande kvartal ökade energivaruexporten med 4,6 procent i värde och 12 procent i volym. Mineralvarorna ökade med 7,3 procent i värde och 6,4 procent i volym. Även exporten av livsmedel ökade kraftigt under kvartalet, med 11 procent. 2

11 Varuimporten ökade andra kvartalet med 5,7 procent jämfört med motsvarande kvartal. De varugrupper för vilka importvärdet ökade var skogsvaror med 5,5 procent, kemivaror med 4,3 procent, verkstadsvaror med 1,5 procent samt övriga varor med 5,8 procent. Tjänstehandeln fortsatte att utvecklas starkt positivt andra kvartalet. Medan tjänsteexporten ökade med 5,8 procent jämfört med andra kvartalet ökade tjänsteimporten med 8,3 procent. Det var framförallt tjänstehandeln med nordiska länderna med Norge i spetsen som ökade kraftigt. 2.1 Internationell utblick Det ekonomiska läget i många EU-länder 1 forsätter att utvecklas långsamt, vilket bidragit till Sveriges försiktiga återhämtning. Andra kvartalet var den ekonomiska tillväxten i såväl Euroområdet som i hela EU (28) svagt positiv. I flertalet av de stora EU-medlemmarna förbättrades BNP jämfört med såväl föregående kvartal som motsvarande kvartal. Danmark och Italien utgjorde undantag och uppvisade andra kvartalet negativ BNPutveckling. För Norge, som är Sveriges största exportmarknad, minskade BNP jämfört med motsvarande kvartal men ökade jämfört med första kvartalet. Sveriges BNP ökade andra kvartalet med 2,6 procent jämfört med motsvarande kvartal och 0,7 procent jämfört med första kvartalet. Nettoexporten av varor och tjänster var den enda post som bidrog negativt till utvecklingen. Efter att Sveriges export under en längre period utvecklats sämre jämfört med den för flera jämförbara ekonomier, ökade den i paritet med till exempel Tyskland och USA de två första kvartalen. Mellan andra kvartalet och motsvarande period ökade Finlands, Tysklands och USA:s export med 2,4, 1,7 respektive 3,3 procent. EU:s externhandel minskade under samma period med 6,6 procent. Exportchefsindex 2 uppgick andra kvartalet till 58,1. Även om detta utgör en minskning från 61,2 första kvartalet, innebär ett värde över 50, att det för sjunde kvartalet i följd är fler exportchefer som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Även Riksbankens prognoser pekar på en kommande exportökning i och med stigande tillväxt i omvärlden. 3 En viktig parameter att ta hänsyn till vid analys av handelsutvecklingen framöver är EU:s sanktioner mot Ryssland och Rysslands motsanktioner. Effekterna av sanktionerna bör bli märkbara under tredje eller fjärde kvartalet. 1 1 juli blev Kroatien EU:s 28:e medlem. För att behålla jämförbarhet över tid räknas Kroatien med i alla totaler för EU även för tidigare år. 2 Business Sweden - Exportchefsindex: 3 Sveriges riksbank; "Penningpolitisk rapport Juli "

12 Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Exportutvecklingen i internationell jämförelse ( ) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. 4 Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade första halvåret ett överskott på 112 miljarder, vilket var en minskning med 9,8 procent jämfört med motsvarande period och motsvarde 6,0 procent av BNP. 4 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen Andra kvartalet, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 4

13 Diagram ,0 Sveriges bytesbalans ,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Handelsbalans Första halvåret uppgick Sveriges handelsbalans till 35 miljarder vilket var 4,0 miljarder mindre än första halvåret. Medan handelsbalansen uppgick till 1,9 procent av BNP motsvarade kapitalavkastningen och tjänstenettot 2,3 respektive 3,5 procent. Diagram 2.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänstenetto Andel av BNP (%)

14 4. Varuhandel 4.1 Sveriges export och import av varor Under första halvåret ökade Sveriges varuexport med 0,6 procent i volym och 2,4 procent i värde jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 3,2 procent i volym och 4,3 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick första halvåret till 563 miljarder och varuimporten uppgick till 540 miljarder. Handelsnettot uppgick till 23 miljarder, vilket var 9,2 miljarder mindre än första halvåret. Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto (summan av varuexportvärdet minus varuimportvärdet) under juli var positivt med ett överskott på 1,9 miljarder, vilket dock var 2,9 miljarder mindre än under juli. Varuexporten under juli uppgick preliminärt till 87 miljarder. Varuimporten uppgick under samma månad till 85 miljarder Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2011-, första halvåret och samt utvecklingen mellan dessa halvårsperioder. Diagram 4.1 och 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 212, , ,8 550,0 563,1 2,4 intra-eu(28) 680,2 667,6 630,3 316,2 330,3 4,5 extra-eu(28) 532,1 502,8 461,5 233,9 232,7-0,5 Import 1 147, , ,9 518,0 540,3 4,3 intra-eu(28) 789,8 754,9 723,0 356,2 373,9 5,0 extra-eu(28) 358,1 356,5 317,9 161,8 166,4 2,9 Anm: Import från intra-eu(28) enligt avsändningsland. Under första halvåret gick hela 74 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Mellan första halvåren och ökade exporten till EU, Afrika och Amerika medan den minskade till Övriga Europa, Asien samt Oceanien. Exporten till Afrika ökade med hela 16,7 procent vilken var den största relativa förändringen. Exporten till Afrika utgjorde bara 3,0 procent av Sveriges totala exportvärde. Sveriges export till EU och Amerika ökade med 4,5 respektive 5,2 procent, medan den minskade till övriga regioner. Mellan första halvåren och ökade värdet av importen med 4,3 procent. Hela 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från EU, Övriga Europa, Afrika och Asien medan den minskade från Amerika och Oceanien. Andelen av Sveriges totala import som kommer från Afrika ökade kraftigt från att motsvara ungefär 0,1 till 1,6 procent. 6

15 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 50 Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat på följande varugrupper: Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textil- och konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen beror på prisförändringar, vilket är vanligt för, till exempel, energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och 4.4 visar

16 export- respektive importandel samt volym och värdeutveckling per varugrupp för och första halvåret. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 1 kv 2 kv 1 kv 2 kv 11,0 Skogsvaror -0,7-1,3-2,5-1,9-2,4 4,0 2,0 3,0 10,1 Mineralvaror -8,9 5,1 6,4 5,7-17,7 4,3 7,3 5,8 12,7 Kemivaror 3,6-0,2-3,1-1,7 0,0 0,6-1,0-0,2 8,4 Energivaror -16,6-5,2 12,0 2,9-21,7-11,5 4,6-4,1 44,4 Verkstadsvaror -2,3 4,1-1,9 0,9-5,2 4,5-1,4 1,4 13,4 Övriga varor -1,5-3,2 0,0-1,6 0,1 0,6 2,5 1,5 100 Totalt -3,5 1,1 0,1 0,6-6,7 1,7 0,9 1,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 1 kv 2 kv 1 kv 2 kv 2,9 Skogsvaror -1,4 4,5 1,0 2,7-4,2 6,2 5,5 5,9 7,3 Mineralvaror -7,8 6,8 3,8 5,3-15,8 2,1-0,1 1,0 12,8 Kemivaror -1,7 4,7 4,9 4,8-6,1 3,0 4,3 3,6 14,4 Energivaror -10,9-10,4 3,6-3,5-17,0-14,6-1,9-8,7 40,9 Verkstadsvaror -1,6 8,5 1,8 5,0-5,0 9,3 1,5 5,2 21,8 Övriga varor 3,2 1,8 4,4 3,1 3,1 4,0 5,8 4,9 100 Totalt -2,6 3,3 3,1 3,2-6,4 2,9 2,3 2,6 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Under första halvåret ökade den svenska exporten marginellt, både i volym och värde. Framförallt för varugruppen Mineralvaror och Energivaror, men även något för Verkstadsvaror, som är den största varugruppen med en exportandel motsvarande nästan 45 procent. Utveckling under motsvarande period var negativ för Skogsvaror, Kemivaror, och Övriga varor. Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling, under en specifik tidsperiod (se t.ex. Skogsvaror) kan ses som en indikation på att utvecklingen delvis är en priseffekt. Den svenska importen ökade i volym och värde för alla varugrupper förutom Energivaror. De största ökningarna skedde för Mineralvaror, Verkstadsvaror och Kemivaror. Nedgången för Energivaror skedde under halvårets första kvartal. Tabellen indikerar att nedgången i denna varugrupp inte helt kan förklaras av prisförändringar. 8

17 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Nettoexport av varor Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt under första halvåren och. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. 5 Handeln med 5 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land.

18 EU gav ett exportunderskott på nästan 44 miljarder, vilket var 3,5 miljarder mer än motsvarande period. Även exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade, från 72 miljarder första halvåret till 66 miljarder motsvarande halvår. Sveriges totala exportöverskott uppgick under den senare perioden till 23 miljarder, vilket innebar en minskning med ungefär 9 miljarder. Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport Mdr SEK Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp under första halvåren och. Skogsvaror, Verkstadsvaror och Mineralvaror är de varugrupper som bidrog med de största nettoexportintäkterna under första halvåret. Även Kemivaror gav ett positivt handelsnetto. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 46 miljarder, en ökning med 2,0 procent jämfört med första halvåret. Nettoexporten för mineralvaror ökade från 16 till 19 miljarder. Även om Verkstadsvaror hade ett positivt exportnetto var utvecklingen negativ för varugruppen vars nettoexport minskade med hela 24 procent. Nettoexporten för Kemivaror var positiv under första halvåret. Mellan första halvåren och minskade dock exportnettot för denna varugrupp från 4,3 till 1,7 miljarder. Både Energivaror och gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med 21 respektive 43 miljarder. Sammantaget har nettoexporten utvecklats negativt under senare år. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat i betydelse. Det positiva bidraget från elektrovaror, telekomutrustning och vägfordon har minskat och det negativa bidraget från maskiner har ökat. 10

19 Diagram ,0 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 40,0 20,0 Mdr SEK 0,0-20,0-40,0-60,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,9 90,2 45,5 46,4 Mineralvaror 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 43,0 33,7 16,0 18,8 Järn och stål 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,3 13,8 7,4 7,9 Kemivaror 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-3,0 5,7 4,3 1,7 Läkemedel 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,5 25,8 15,3 14,8 Energivaror -52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-62,5-57,5-25,8-21,2 Verkstadsvaror 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 63,1 59,2 30,6 23,1 Maskiner 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 72,9 68,9 36,2 29,6 Elektrovaror och telekom -9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-28,5-32,3-15,2-14,4 Vägfordon 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 17,4 17,3 8,3 7,6 Övriga varor -63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-73,5-80,2-38,6-42,8 Livsmedel -35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-44,9-46,3-23,4-23,4 Total 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 59,0 51,0 32,0 22, Nettoexporten av personbilar Tabell 4.5 och diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar för åren samt för första halvåren och. Handeln med personbilar gav första halvåret ett exportunderskott på 7,5 miljarder, vilket är en ökning av underskottet med 1,9 miljarder jämfört med motsvarande period var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Ett förhållande som inte ändrats

20 sedan dess. Första halvåret ökade exporten av personbilar med 8,5 procent och importen ökade med nästan 15 procent. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Under första halvåret exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 11 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EUmedlemmar uppgick till 23 miljarder vilket innebar att underskottetet med andra EU-länder var 12 miljarder, motsvarande 0,4 miljarder mer än första halvåret. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9, ,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21, ,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21, ,5 46,3-8,8 19,2 40,3-21,1 35,6 47,4-11,8 19,6 42,0-22,4 17,2 22,8-5,6 8,5 20,0-11,5 18,6 26,1-7,5 11,0 22,9-11,9 Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr SEK Nettoexporten av läkemedel Tabell 4.6 och diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel för åren samt under första halvåren och. Handeln med läkemedel under första halvåret gav ett exportöverskott på 15 miljarder, vilket var en svag minskning jämfört 12

21 med motsvarande period. Ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU. Dessutom kommer 85 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16, ,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15, ,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6, ,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 56,1 30,0 26,1 28,0 25,3 2,6 30,7 15,3 15,4 14,8 12,9 1,9 29,8 14,4 15,3 15,0 12,3 2,7 Diagram 4.8 Mdr SEK Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer första halvåren och, I diagram 4.9 visas exporten som andel av total svensk export till EU och i diagram 4.10 som värde. Sveriges export till EU uppgick under första halvåret till 330 miljarder, vilket motsvarade 59 procent av Sveriges totala export på 563 miljarder. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt export- 6 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

22 värde på 174 miljarder, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde ungefär tre fjärdedelar av Sveriges totala export. Tabell 4.7 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden under första halvåret samt värdeförändring sedan första halvåret. Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr SEK

23 Tabell 4.7 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 57,0 10,1 3 Storbritannien 40,4 7,2 8 Danmark 38,6 6,9 7 Finland 38,4 6,8 1 Nederländerna 28,6 5,1 4 Belgien 26,7 4,7-2 Frankrike 25,3 4,5-4 Polen 16,4 2,9 16 Italien 13,8 2,4 7 Spanien 10,1 1,8 9 Österrike 5,1 0,9 8 Tjeckien 4,1 0,7 4 Estland 4,2 0,7 10 Litauen 3,5 0,6 37 Portugal 2,7 0,5 11 Irland 3,1 0,6 25 Ungern 2,6 0,5 9 Lettland 1,6 0,3-6 Slovakien 1,2 0,2 21 Rumänien 1,2 0,2 22 Grekland 1,0 0,2-8 Bulgarien 0,5 0,1-10 Slovenien 0,5 0,1 17 Luxemburg 0,4 0,1 11 Kroatien 0,3 0,1-30 Malta 0,4 0,1 234 Ospec i EU 2,2 0,4-14 EU Totalt 330,3 58,7 4 Norge 57,5 10,2-1 Island 1,0 0,2 7 Norden 1 135,4 24,1 2 Liechtenstein 0,0 0,0-8 Inre marknaden 2 388,8 69,0 4 Övriga länder 174,3 31,0 0 Export Totalt 563,1 100,0 2 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten Import Diagrammen nedan visar Sveriges import från EU:s medlemsländer. I diagram 4.11 visas importen som andel av total svensk import från EU och i diagram 4.12 som värde, för respektive land under första halvåren och. Under första halvåret uppgick den svenska importen från EU till 374 miljarder vilket motsvarade 69 procent av den totala im-

24 porten på 540 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EUländer från vilka Sverige importerar mest. Under perioden utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU Andel (%) Diagram Mdr SEK Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 16

25 Tabell 4.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 93,5 17,3 4 Nederländerna 41,9 7,7 6 Danmark 39,9 7,4-5 Storbritannien 33,9 6,3 10 Finland 28,0 5,2 0 Frankrike 23,8 4,4 13 Belgien 21,5 4,0 8 Polen 17,3 3,2 5 Italien 16,7 3,1 8 Estland 8,6 1,6-3 Spanien 7,8 1,5 14 Tjeckien 7,2 1,3 18 Österrike 7,0 1,3 21 Irland 6,0 1,1 12 Litauen 3,7 0,7 11 Ungern 3,5 0,6 10 Slovakien 3,4 0,6 5 Lettland 2,3 0,4 4 Rumänien 2,2 0,4 32 Portugal 2,0 0,4-3 Luxemburg 1,3 0,2 15 Slovenien 0,8 0,2 18 Grekland 0,6 0,1-12 Bulgarien 0,4 0,1 15 Cypern 0,1 0,0 16 Kroatien 0,1 0,0-47 Ospec i EU 0, EU Totalt 373,9 69,2 5 Norge 44,7 8,3-4 Island 0,1 0,0-12 Norden 1 112,6 20,8-4 Liechtenstein 0,0 0,0 13 Inre marknaden 2 418,7 77,5 4 Övriga länder 121,6 22,5 6 Import Totalt 540,3 100,0 4 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten

26 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 41 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av den totala importen, efter avsändarland, under första halvåret Svensk export Diagram 4.13 visar den regionala fördelningen av svensk export under första halvåret. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland med 1,9 procent, samt Turkiet och Schweiz med respektive 1,1 procent. Under tidsperioden minskade exporten till dessa länder. Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i diagram 4.14, som visar att exporten till Ryssland har etappvis blivit mindre under senaste decenniet. Diagram 4.13 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 59% Oceanien m fl 1% Asien 12% Amerika 10% Övriga Europa 15% Afrika 3% Tabell 4.9 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 87,1 84,7 15,8 15,0-2,8 varav: Norge 58,2 57,5 10,6 10,2-1,3 Ryssland 11,2 10,9 2,0 1,9-3,2 Schweiz 6,5 6,1 1,2 1,1-5,7 Turkiet 6,5 6,4 1,2 1,1-0,3 18

27 Diagram 4.14 Sveriges handel med Ryssland Export Import 70,0 60,0 50,0 Mdr SEK 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Tabell 4.12 beskriver svensk exportutveckling i Afrika för första halvåren och, och visar att exporten ökade från 14,6 till 17 miljarder, en ökning motsvarande nästan 17 procent. Under det senare halvåret utgjorde exporten till Afrika 3,0 procent av Sveriges totala export, 0,4 procentenheter mer än motsvarande period. Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 6,4 8,5 1,2 1,5 32,3 varav: Algeriet 1,9 1,7 0,3 0,3-10,2 Egypten 2,4 3,7 0,4 0,7 57,7 Marocko 1,3 2,0 0,2 0,3 48,6 Västafrika 2,5 3,4 0,4 0,6 37,8 varav: Nigeria 1,3 1,4 0,2 0,3 13,9 Centr., Östra o. Södra Afrika 5,7 5,1 1,0 0,9-10,0 varav: Sydafrika 3,8 3,2 0,7 0,6-16,6 Totalt 14,6 17,0 2,6 3,0 16,7 Tabell 4.11 beskriver svensk exportutveckling i Amerika för första halvåren och, och visar att exporten minskade med 2,8 miljarder, en minskning motsvarande 5,2 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tar emot 7,1 procent av den totala svenska exporten. Brasilien och Kanada, de näst största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, vilka tar emot 0,8 respektive 0,7 procent av svensk export. Exporten till

28 Nordamerika ökade under första halvåret från 40,3 till 44,1 miljarder medan den minskade till Central- och Sydamerika, från 13 till 11,9 miljarder. Diagram 4.15 illustrerar Sveriges handel med USA mellan 2001 och första halvåret. Mellan första halvåret och motsvarande period ökade Sveriges export till USA med 11 procent, vilket resulterade i att USA gick från en sjätteplats till en fjärdeplats bland Sveriges största exportmarknader. Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 40,3 44,1 7,3 7,8 9,5 varav: Kanada 4,1 3,8 0,7 0,7-7,1 USA 35,9 39,9 6,5 7,1 11,1 Central- och Sydamerika 13,0 11,9 2,4 2,1-8,3 varav: Brasilien 4,8 4,7 0,9 0,8-3,2 Chile 1,3 1,3 0,2 0,2 4,6 Mexiko 2,8 2,0 0,5 0,4-27,8 Totalt 53,2 56,0 9,7 9,9 5,2 Diagram 4.15 Sveriges handel med USA Export Import 120,0 100,0 80,0 Mdr SEK 60,0 40,0 20,0 0, Tabell 4.12 beskriver svensk exportutveckling i Asien för första halvåren och, och visar att exporten till Asien minskade från 68 till 66 miljarder, en minskning motsvarnade 2,5 procent. De största asiatiska mottagarländerna var Kina, Japan, Saudiarabien och Indien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 20 miljarder. Diagram 4.16 visar Sveriges handel med Asien mellan 2001 och första halvåret. 20

29 Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 14,6 16,0 2,7 2,8 9,6 varav: Förenade Arabemiraten 2,9 3,9 0,5 0,7 31,0 Irak 0,8 1,2 0,1 0,2 45,1 Israel 1,4 1,0 0,3 0,2-27,8 Qatar 0,8 1,2 0,2 0,2 44,6 Saudiarabien 5,8 5,8 1,1 1,0-1,0 Övriga Asien 53,1 50,0 9,7 8,9-5,8 varav: Hongkong 2,0 2,1 0,4 0,4 6,5 Indien 5,0 4,8 0,9 0,8-4,4 Indonesien 1,7 1,7 0,3 0,3-3,0 Japan 7,3 6,8 1,3 1,2-7,8 Kina 20,1 20,1 3,7 3,6-0,3 Malaysia 1,5 1,5 0,3 0,3 1,4 Pakistan 0,7 1,1 0,1 0,2 60,1 Singapore 3,1 2,7 0,6 0,5-12,9 Sydkorea 3,9 4,0 0,7 0,7 2,1 Taiwan 1,7 1,7 0,3 0,3 0,5 Thailand 3,6 1,6 0,7 0,3-54,1 Totalt 67,7 66,0 12,3 11,7-2,5 Diagram 4.16 Sveriges handel med Asien Export Import 180,0 160,0 140,0 120,0 Mdr SEK 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,

30 4.3.2 Svensk import Diagram 4.13 visar den regionala fördelningen av svensk import under första halvåret. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 3,4 procent mellan första halvåret och. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 45 miljarder, motsvarande 8,3 procent av den totala importen. Importen från Norge minskade dock med 3,9 procent. Från Ryssland, Turkiet och Schweiz ökade importen med 15, 13 respektive 6 procent. Diagram 4.17 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 4% Afrika 2% Övriga Europa 15% Importen av råolja utgör en betydande men minskande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Från Norge minskade råoljans andel av importen från 26 till 18 procent mellan första halvåren och. För importen från Ryssland minskade oljans andel från 77 till 70 procent. Tillsammans stod Norge och Ryssland för omkring två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport under perioden. Mellan första halvåren och minskade värdet på den svenska oljeimporten från Norge med 34 procent och ökade från Ryssland med 1,3 procent. 7 7 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, 22

31 Tabell 4.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 80,5 83,3 15,5 15,4 3,4 79,0 81,8 varav Norge 46,5 44,7 9,0 8,3-3,9 43,8 42,5 Ryssland 25,1 29,0 4,8 5,4 15,3 26,4 29,4 Schweiz 3,8 4,0 0,7 0,7 5,7 3,6 4,0 Turkiet 4,1 4,7 0,8 0,9 13,3 4,2 4,8 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 4.14 visar Sveriges import från Afrika, och indikerar att den totala importen ökade från 7,5 till 8,5 miljarder under första halvåret. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och det enda land med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Övriga Afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.14 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordafrika 0,5 0,7 0,1 0,1 61,6 0,5 0,7 Västafrika 5,7 5,9 1,1 1,1 2,7 6,0 5,9 varav Nigeria 5,6 5,8 1,1 1,1 4,5 5,9 5,8 Centr.- Öst- och Södra Afrika 1,3 1,9 0,3 0,4 44,9 1,4 2,0 varav Sydafrika 1,0 1,1 0,2 0,2 8,4 1,1 1,1 Totalt 7,5 8,5 1,4 1,6 13,8 7,9 8,6 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan första halvåren och minskade Sveriges import från Amerika från ungefär 23 till 21 miljarder, motsvarande 7,6 procent. Importen från USA minskade med 11 procent. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda land med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde.

32 Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordamerika 16,9 15,3 3,3 2,8-9,7 16,6 15,1 varav Kanada 1,2 1,3 0,2 0,2 9,5 1,2 1,3 USA 15,8 14,0 3,0 2,6-11,1 15,4 13,8 Central- och Sydamerika varav 6,3 6,2 1,2 1,1-2,0 6,5 6,7 Brasilien 1,5 1,7 0,3 0,3 18,1 1,5 1,8 Venezuela 2,2 2,1 0,4 0,4-5,2 2,2 2,1 Totalt 23,3 21,5 4,5 4,0-7,6 23,1 21,8 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien ökade med 6,0 procent mellan första halvåren och. Medan importen från När- och Mellanöstern minskade från 2,4 till 1,9 miljarder, ökade den från Övriga Asien från cirka 47 till 50 miljarder. Medan importen minskade från Japan, Malaysia och Sydkorea, ökade den från övriga större leverantörsländer i Övriga Asien. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta framkommer vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 2,4 1,9 0,5 0,4-19,5 2,4 1,9 Övriga Asien 46,6 50,0 9,0 9,2 7,3 50,7 54,0 varav Bangladesh 1,2 1,4 0,2 0,3 9,3 1,3 1,4 Hongkong 3,7 3,9 0,7 0,7 7,2 1,2 1,1 Indien 2,5 2,6 0,5 0,5 5,7 2,6 2,7 Japan 4,8 4,7 0,9 0,9-1,3 5,9 6,0 Kina 20,5 22,7 4,0 4,2 10,8 24,9 27,4 Malaysia 1,9 1,3 0,4 0,2-31,2 2,1 1,6 Sydkorea 3,5 3,2 0,7 0,6-9,5 2,8 3,2 Taiwan 2,3 2,5 0,5 0,5 8,3 2,9 3,0 Thailand 1,7 1,8 0,3 0,3 2,9 1,8 1,9 Vietnam 2,5 3,1 0,5 0,6 24,7 3,2 3,3 Totalt 49,0 51,9 9,5 9,6 6,0 53,0 55,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 24

33 5. Tjänstehandeln Sveriges export av tjänster ökade första halvåret med 4,9 procent jämfört med motsvarande period. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 9,1 procent. Medan värdet på tjänsteexporten för första halvåret uppgick till 267 miljarder, var värdet på tjänsteimporten 202 miljarder. För såväl export som import var data- och informationstjänster starkt bidragande till den stora ökningen. Tjänster utgjorde första halvåret nästan en tredjedel av Sveriges totala export. Tjänsteimporten utgjorde drygt en fjärdedel av den totala importen. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto Förändr (%) Förändr (%) Transporter 35,5 32,9-7,3 25,2 24,3-3,5 10,3 8,6 Sjötransporttj. 12,2 11,8-3,5 12,0 12,1 0,5 0,2-0,3 Flygtransporttj. 11,5 9,8-14,5 8,7 7,8-9,6 2,8 2,0 Järnvägstransporttj. 0,6 0,6 9,9 0,9 1,1 19,4-0,3-0,4 Vägtransporttj. 11,1 10,6-4,5 3,5 3,3-6,1 7,6 7,3 Övriga transporttj. 0,0 0,0.. 0,0 0,0.. 0,0 0,0 Resor 34,7 39,8 14,5 55,0 61,4 11,5-20,3-21,6 Övriga tj. 184,0 194,1 5,5 104,7 116,0 10,8 79,3 78,1 Kommunikation 6,4 6,6 3,8 7,0 7,9 12,8-0,6-1,2 Post och kurir 1,0 1,3 30,5 1,5 1,5-4,4-0,6-0,2 Tele 5,4 5,4-1,0 5,5 6,4 17,5 0,0-1,1 Byggtj. 2,8 2,5-12,2 6,9 6,4-7,0-4,1-4,0 Försäkringar 3,3 3,3-0,9 1,2 1,0-17,6 2,1 2,3 Finansiella tj. 7,7 8,8 14,1 4,0 4,3 8,6 3,8 4,5 Data- och informationstj. 37,7 43,0 14,1 14,5 18,3 25,8 23,1 24,7 Licenser/royalties 23,4 26,5 13,0 7,9 8,8 11,0 15,5 17,7 Övriga affärstj. 99,8 100,9 1,1 61,2 67,4 10,2 38,6 33,5 Merchantingtj. 34,9 38,4 10,2 34,9 38,4 Varuprovisioner 3,1 2,9-7,2 4,9 5,4 9,0-1,8-2,5 Operationell leasing 3,5 3,3-5,6 2,4 3,0 24,9 1,2 0,4 Diverse konsulttj. 7,1 7,9 11,9 6,8 7,1 4,1 0,3 0,8 Juridiska 1,2 1,0-22,2 1,0 1,2 18,9 0,2-0,3 Redovisning 2,3 2,4 5,5 1,7 1,3-23,1 0,6 1,1 Administrativa 3,6 4,6 27,6 4,1 4,6 11,4-0,5 0,0 Marknadsföringstj. 4,2 3,2-22,1 6,2 6,7 7,4-2,1-3,4 FOU tj. 7,9 6,6-17,3 15,5 16,4 5,7-7,6-9,9 Tekniska tj. 8,8 6,6-24,9 1,7 2,6 52,0 7,1 4,0 Jordbruks-, gruv-, och miljötj. 0,7 1,0 48,4 0,2 0,1-30,6 0,5 0,9 Övriga tj. 29,6 30,9 4,4 23,4 26,2 11,8 6,2 4,7 Personliga tj., kultur m.m. 1,6 1,2-22,6 1,3 1,2-2,6 0,3 0,0 Offentliga tj. 1,3 1,3-0,8 0,7 0,6-10,7 0,6 0,7 Totalt 254,2 266,7 4,9 184,9 201,6 9,1 69,3 65,1

34 Diagram 5.1 Fördelning av svensk tjänsteexport Personliga tj. Kultur m.m. 0,5% Offentliga tj. 0,5% Transporter 12% Resor 15% Kommunikation 2% Byggtj. 1% Försäkringar 1% Finansiella tj. 3% Övriga affärstj. 38% Data- och informationstj. 16% Licenser/royalties 10% Diagram 5.2 Sveriges export av övriga affärstjänster Merchanting 38% Varuprovisioner 3% Operationell leasing 3% Juridiska tj. 1% Redovisning 2% Administration 5% Marknadsföring 3% FoU tj. 7% Övriga tj. 31% Tekniska tj. 7% Jordbruks-, gruvoch miljötj. 1% 26

35 Diagram 5.3 Fördelning av svensk tjänsteimport Transporter 12% Resor 30% Offentliga tj. 0,3% Personliga tj. Kultur m.m. 1% Övriga affärstj. 33% Licenser/royalties 4% Kommunikation 4% Byggtj. 3% Försäkringar 0,5% Finansiella tj. 2% Data- och informationstj. 9% Diagram 5.4 Sveriges import av övriga affärstjänster FoU tj. 24% Administration 7% Redovisning 2% Juridiska tj. 2% Marknadsföring 10% Operationell leasing 4% Varuprovisioner 8% Övriga tj. 39% Tekniska tj. 4% Jordbruks-, gruvoch miljötj. 0,2%

36 Tabell 5.2 Sveriges tjänsteexport 2008 Miljarder kr Transporter 82,8 75,8 73,8 72,8 74,5 75,0 35,5 32,9 Resor 67,0 61,8 62,4 68,1 73,0 74,9 34,7 39,8 Kommunikation 14,4 14,6 13,2 14,1 12,2 13,1 6,4 6,6 Byggtjänster 6,8 5,2 6,0 5,8 5,2 5,3 2,8 2,5 Försäkringar 6,8 6,4 5,8 5,7 5,5 6,0 3,3 3,3 Finansiella tjänster 9,4 8,5 7,6 9,9 10,2 15,3 7,7 8,8 Data- och informationstjänster 51,5 54,7 51,7 56,5 54,5 83,0 37,7 43,0 Licenser/royalties 30,8 35,0 41,6 43,1 47,7 48,6 23,4 26,5 Övriga affärstjänster 176,9 158,1 172,0 181,1 195,9 206,1 99,8 100,9 v a merchanting * 69,3 47,8 55,5 57,9 65,4 72,1 34,9 38,4 FoU 23,5 24,8 17,5 16,8 14,8 15,8 7,9 6,6 Personliga tjänster, kultur m.m. 3,4 2,8 2,7 3,7 3,7 3,5 1,6 1,2 Offentliga tjänster 4,0 4,1 3,8 2,6 2,8 2,6 1,3 1,3 Total tjänsteexport 453,7 427,0 440,6 463,4 485,2 533,3 254,2 266,7 Tabell 5.3 Sveriges tjänsteimport 2008 Miljarder kr Transporter 59,4 52,4 55,0 52,6 54,4 53,2 25,2 24,3 Resor 88,6 85,6 94,1 99,4 106,9 114,4 55,0 61,4 Kommunikation 13,9 15,9 16,1 15,8 14,5 14,2 7,0 7,9 Byggtjänster 7,3 9,2 8,1 11,9 13,4 13,6 6,9 6,4 Försäkringar 3,1 3,4 2,9 2,4 2,2 2,1 1,2 1,0 Finansiella tjänster 3,8 3,7 3,3 3,9 3,7 8,0 4,0 4,3 Data- och informationstjänster 21,8 21,2 18,9 22,1 28,3 31,2 14,5 18,3 Licenser/royalties 13,1 13,8 10,5 12,2 16,0 17,7 7,9 8,8 Övriga affärstjänster 130,7 131,2 125,0 129,4 128,8 128,9 61,2 67,4 v a FoU 40,4 36,3 34,0 31,9 32,1 32,5 15,5 16,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,1 2,6 2,4 2,4 2,5 2,4 1,3 1,2 Offentliga tjänster 1,3 1,6 1,4 1,4 1,5 1,4 0,7 0,6 Total tjänsteexport 345,1 340,5 337,6 353,4 372,2 387,1 184,9 201,6 28

37 Tabell 5.4 Sveriges tjänstehandel, netto 2008 Miljarder kr Transporter 23,5 23,4 18,8 20,2 20,1 21,9 10,3 8,6 Resor -21,6-23,8-31,7-31,2-33,9-39,6-20,3-21,6 Kommunikation 0,5-1,3-2,9-1,6-2,3-1,1-0,6-1,2 Byggtjänster -0,6-4,0-2,1-6,1-8,2-8,3-4,1-4,0 Försäkringar 3,6 3,0 2,9 3,3 3,3 3,9 2,1 2,3 Finansiella tjänster 5,6 4,8 4,3 6,0 6,5 7,3 3,8 4,5 Data- och informationstjänster 29,7 33,5 32,8 34,5 26,2 51,7 23,1 24,7 Licenser/royalties 17,7 21,2 31,2 30,9 31,7 30,8 15,5 17,7 Övriga affärstjänster 46,3 26,9 47,0 51,7 67,0 77,2 38,6 33,5 v a merchanting * 69,3 47,8 55,5 57,9 65,4 72,1 34,9 38,4 FoU -17,0-11,5-16,6-15,2-17,3-16,7-7,6-9,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,3 0,2 0,3 1,2 1,2 1,1 0,3 0,0 Offentliga tjänster 2,6 2,5 2,4 1,3 1,4 1,2 0,6 0,7 Total tjänsteexport 108,6 86,5 103,0 110,0 113,0 146,2 69,3 65,1 * Då merchanting utgörs av den försäljningsmarginal som uppstår när svenska företag köper varor och säljer varor utanför Sverige redovisas den endast under export och nettohandel. Diagram Tjänstehandel, netto Mdr SEK

38 6. Utländska direktinvesteringar Utländska direktinvesteringar är de investeringar som företag gör i andra länder än där de har sitt yttersta ägande, och som har till syfte att upprätta varaktiga relationer mellan den som tillhandahåller kapitalet och det företag som erhåller tillgångarna för sin ekonomiska verksamhet. Direktinvesteringar inbegriper ofta förvärv, fusion, nyetablering eller följdinvesteringar. Den principiella skillnaden mellan en direktinvestering och en portföljinvestering är att enbart den förstnämnda antas inbegripa ett varaktigt intresse och kontroll över företagets förvaltning. En internationellt accepterad definition av kontroll är att en direktinvestering resulterar i ett direkt eller indirekt ägande på minst 10 procent av aktiekapitalet eller rösterna. I detta kapitel redovisas flöden och tillgångar av direktinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag, och som gjorts i Sverige av utländska företag. 6.1 Direktinvesteringsflöden Tabell 6.1 beskriver in- och utflöden av direktinvesteringar för åren samt första halvåren och. Svenska direktinvesteringar i utlandet är nettot av de investeringar och desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. Under första halvåret resulterade dessa transaktioner i ett utflöde på 57 miljarder. Under motsvarande period föregående år var utflödet 150 miljarder. Utländska direktinvesteringar i Sverige är nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige. Under första halvåret resulterade dessa transaktioner i ett inflöde på 82 miljarder. Under motsvarande period föregående år var inflödet 26 miljarder. Det sammantagna resultatet av dessa direktinvesterinsflöden blev således att nettoflödet gick från minus 124 miljarder första halvåret till 25 miljarder motsvarande halvår. Ett positivt nettoflöde innebär att summan av de utländska företagens investeringar i Sverige övergick värdet av de svenska företagens investeringar utomlands. Tabell 6.1 In- och utflöden av direktinvesteringar 2009 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde ,3-200,5-123, ,0-146,7-145, ,9-193,9-110, ,7-196,1-85,5 73,1-227,1-154,0 26,2-150,4-124,2 82,5-57,4 25,0 Anm. Positiva värden för inflöden innebär att de utländska investeringarna i Sverige överstiger de utländska desinvesteringarna i Sverige. Negativa värden för utflöden innebär att de svenska investeringarna i utlandet överstiger de svenska desinvesteringarna i utlandet Diagram 6.1 illustrerar in- och utflöden av direktinvesteringar för åren samt första halvåren och. Vi kan se här att relativt stora in/utflöden skedde kring millennieskiftet och under mitten av 2000-talet, samt att nettot för dessa flöden var negativt under stora delar av tidsperioden. Det sistnämnda innebär att värdet på inflödena är mindre än för utflödena, och därmed att svenska företags investeringar utomlands är större än utländska företags investeringar i Sverige. För en relativt liten men avancerad ekonomi som Sverige är denna situation inte förvånande utan kan ses om en indikation på att svenska före- 30