Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2013

Transkript

1 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för artalet

2

3 Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 138, , ,4 883,9 812,0 Import 1 069, , ,3 833,4 762,4 Nettohandel 68,7 64,4 61,1 50,5 49,6 Export till EU(27) 651,0 680,2 667,6 504,6 468,4 Import från EU(27) 724,4 789,8 752,9 562,8 523,1 Nettohandel (EU(27)) -73,4-109,6-85,4-58,2-54,8 Förändring (%) Export 14,4 6,5-3,5-2,6-8,1 Import 17,3 7,3-3,4-2,4-8,5 Export till (EU(27)) 11,9 4,5-1,8-1,0-7,2 Import från (EU(27)) 15,4 9,0-4,7-4,0-7,0 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 440,6 460,7 481,0 353,8 121,2 Import 337,6 352,7 368,6 272,2 94,3 Nettohandel 103,0 107,9 112,3 81,6 26,9 Förändring (%) Export 3,2 4,6 4,4 69,2-65,7 Import -0,9 4,5 4,5 69,0-65,4 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar Svenska DI i utlandet -145,4-188,6-147,5-147,5-169,5 Utländska DI i Sverige -0,5 78,6 62,3 102,0 42,5 Netto -145,9-110,0-85,2-45,5-127,0 Tillgångar (Mdr SEK) Juni Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige

4 Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) Andel / 13/ Världen Export Varor och tjänster ,3-5,2 100 Varor ,5-8,1 100 Tjänster ,4 2,0 100 Import Varor och tjänster ,5-5,8 100 Varor ,4-8,5 100 Tjänster ,5 2,7 100 Inre marknaden 1 Varor och Export tjänster ,5-2,5 68,6 Varor ,9-6,4 68,5 EU Norden Import Export Import Export Tjänster ,1 7,8 68,9 Varor och tjänster ,1-1,9 77,0 Varor ,7-7,5 77,6 Tjänster ,3 18,4 75,0 Varor och tjänster ,9-3,2 57,0 Varor ,8-7,2 57,7 Tjänster ,7 7,4 55,4 Varor och tjänster ,8-1,6 68,6 Varor ,7-7,0 68,6 Tjänster ,0 17,1 68,4 Varor och tjänster ,8 2,8 25,1 Varor ,6-1,0 24,5 Tjänster ,9 11,8 26,4 Import Varor och tjänster ,7-4,2 22,1 Varor ,4-8,3 22,9 Tjänster ,9 11,2 20,1 Östersjöländerna tjänster Varor och Export ,9 0,6 40,0 Varor ,9-3,6 40,9 Tjänster ,8 12,5 38,1 Import Varor och tjänster ,6-6,0 45,7 Varor ,7-8,2 50,8 Tjänster ,0 5,0 31,6 1 EU(28), Island Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

5 Enheten för internationell Dnr: /00386 handelsutveckling Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges export av varor och tjänster minskade de tre första kvartalen med 5,2 procent jämfört med motsvarande period. Den negativa utvecklingen mattades av något tredje kvartalet då exporten av varor och tjänster minskade med 2,6 procent jämfört med motsvarande period. Under perioden uppgick värdet av Sveriges varuexport till 812 miljarder kronor och varuimporten till 762 miljarder, en minskning för såväl export som import. Exporten minskade med 8,1 procent i värde och 4,2 procent i volym och importen med 8,5 procent i värde och 4,1 procent i volym. Den svenska bytesbalansen visade de tre första kvartalen ett överskott på 169 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5,4 procent. Europa som helhet tog under halvåret emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Trots en minskad export under perioden ökade såväl EU som övriga Europa sina andelar av den svenska varuexporten eftersom exporten till övriga länder minskade ännu mer. Även exporten till Asien ökade i andel. Hela 84 procent av Sveriges varuimport kommer från Europa och 69 procent från EU. Såväl EUs som Afrikas andelar av Sveriges totala import ökade mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år. De tre första kvartalen ökade varugrupperna skogsvaror, kemivaror och övriga varor som andel av Sveriges export. Varugrupperna energivaror och mineralvaror minskade i exportandel. Varugrupperna mineralvaror, energivaror och verkstadsvaror minskade som andel av importen. Kemivaror och övriga varor var de grupper som ökade i importandel. Exporten av tjänster ökade de tre första kvartalen med 2,0 procent. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 2,7 procent. Tjänsteexporten uppgick till 361 miljarder kronor och tjänsteimporten till 280 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 170 miljarder kronor, en ökning med 22 miljarder kronor. Samtidigt minskade inflödet av utländska direktinvesteringar till Sverige med hela 59 miljarder och uppgick de tre första kvartalen till 43 miljarder kronor. Värdet av de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick vid utgången av juni månad till miljarder kronor, en ökning med 1,3 procent från utgången av december. De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick samtidigt till miljarder kronor, en ökning med 6,5 procent.

6

7 Innehåll 1. Inledning Handelsutvecklingen och krisen Ljuset i tunneln för svensk export? Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Geografisk fördelning Fördelat på varugrupper Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Nettoexporten av personbilar Nettoexporten av läkemedel Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandeln Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-september, i löpande priser HA 22 SM 1304 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

8

9 1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som sätter in den senaste tidens handelsutveckling i ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och krisen Sveriges export av varor och tjänster minskade tredje kvartalet med 2,6 procent jämfört med motsvarande kvartal. Det var den alltjämt krympande varuexporten som stod för minskningen medan tjänsteexporten fortatte att öka något. Importen av varor och tjänster minskade tredje kvartalet med 3,3 procent. Varuexporten sjönk tredje kvartalet med 4,9 procent och varuimporten med 5,2. Tjänsteexporten ökade med 2,5 procent jämfört med motsvarande kvartal och tjänsteimporten med 2,2 procent. Diagram Förändring i svensk varuexport (januari oktober ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3kv Månadsvis Kvartalsvis 1

10 Den negativa utvecklingen tredje kvartalet innebar att varuexporten, räknat i löpande priser utvecklats negativ åtta kvartal i följd, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Även om den totala nedgången fortfarande inte sjunkit till samma nivå som under finanskrisen , är det värt att notera att varuexporten då bara minskade fem kvartal i följd. Räknat i volym dvs. i fasta priser, var nedgången tredje kvartalet något mindre än i löpande priser. Varuexporten minskade med 2,9 procent och varuimporten med 2,6 procent, jämfört med tredje kvartalet. Preliminära siffror för oktober visade att utrikeshandeln med varor backade kraftigt jämfört med oktober. Medan exporten minskade med 6,9 procent minskade importen med 4,6 procent. Säsongrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar också på en nedgång för utrikeshandeln med varor och tjänster mellan andra och tredje kvartalet. Exporten minskade tredje kvartalet med 5,3 procent rensat från säsongeffekter och i fasta priser. Importen minskade samtidigt med 5,5 procent. Varuexporten minskade med 6,8 procent och tjänsteexporten med 2,1 procent. För importen minskade varorna med 5,5 procent och tjänsterna med 5,6 procent jämfört med andra kvartalet. Varuexporten uppdelad på varugrupper backade på bred front tredje kvartalet. Sveriges enskilt största exportvarugrupp verkstadsvaror, minskade med 2,0 procent jämfört med motsvarande kvartal. Inom gruppen minskade elektro- och telekomvaror samt maskiner med 4,7 procent respektive 7,3 procent. Fordonsexporten ökade å andra sidan kraftigt, lastbilsexporten med 28 procent och personbilsexporten med 4,1 procent. Diagram Förändring i svensk varuimport (januari oktober ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3kv Månadsvis Kvartalsvis Precis som under krisen har exporten av livsmedel och läkemedel klarat sig relativt bra under rådande nedgång. Tredje kvartalet ökade livsmedelsexporten med 9,8 procent jämfört med motsvarande kvartal. Läkemedelsexporten har däremot minskat de två senaste kvartalen och tredje kvartalet sjönk läkemedelsexporten med nästan 20 procent jämfört med motsvarande kvartal. 2

11 Både värde och volymen av Sveriges energivaruexport minskade mellan tredje kvartalet och motsvarande kvartal i år, med hela 25 procent i värde och 23 procent i volym. Varuimporten har i och med den negativa utvecklingen tredje kvartalet minskat sex kvartal i följd. Importen uppdelad på varugrupper visar liksom varuexporten på en bred nedgång. Importen av verkstadsvaror minskade 3,1 procent, där maskiner och telekomprodukter minskade med 3,8 respektive 4,9 procent. Även för importen ökade vägfordon, personbilar med 2,8 procent och lastbilar med 1,1. Störst var dock nedgången i importen av energivaror som tredje kvartalet minskade med 23 procent. Tjänsteexporten drabbades senare än varuexporten under krisen Utvecklingen är liknande även under rådande ekonomiska nedgång. Sedan första kvartalet har ökningstakten för tjänsteexporten avtagit men utvecklingen är forfarande positiv jämfört med motsvarande kvartal. Även tjänsteimporten utvecklades positivt tredje kvartalet. 2.1 Ljuset i tunneln för svensk export? Det ansträngda ekonomiska läget för EU 1 lättade något under det senaste halvåret. Tredje kvartalet var den ekonomiska tillväxten i såväl Euroområdet som i hela EU (28) svagt positiv. I flertalet av de stora EU-medlemmarna förbättrades BNP jämfört med såväl föregående kvartal som motsvarande kvartal. Även i Sveriges största exportmottagare, Norge, visade BNP en positiv utveckling tredje kvartalet. Trots denna relativt positiva ekonomiska utveckling minskade Sveriges export till många av dessa stora exportmarknader markant. 2 Enligt SCB ökade Sveriges BNP under tredje kvartalet med 0,3 procent jämfört med motsvarande kvartal. På grund av att importen minskade mer än exporten bidrog ändå exportnettot positivt till ökningen. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Exportutvecklingen i internationell jämförelse ( kv ) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Storbritannien 1 1 juli blev Kroatien EU:s 28:e medlem. För att behålla jämförbarhet över tid räknas Kroatien med i alla totaler för EU även för tidigare år. 2 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad, 3

12 Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat, SCB och HM Revenue & Customs. Den svenska varuexporten till tillväxtmarknader så som BRICS visade på en mycket svag utveckling. Undantaget var exporten till Kina som ökade med 3,0 procent jämfört med de tre första kvartalen. Till övriga BRICS-länder minskade exporten markant, till Ryssland 4,4 procent, Indien 15 procent, Brasilien 21 procent och hela Sydafrika 35 procent. En jämförelse med länder som har liknande exportstruktur visar att Sveriges varuexport fortsatt att utvecklas påtagligt svagt sedan mitten av. Den tyska exporten fortsatte att växa under hela och har minskat svagt de tre första kvartalen. USA:s exportutveckling är svag med tanke på landets allt starkare ekonomi. Exportutvecklingen har dock varit positiv under hela. Finlands export minskat allt kraftigare under och Storbritanniens har fluktuerat från en negång på 3,1 procent första kvartalet till en ökning på 5,9 procent andra kvartalet. Tredje kvartalet minskade Storbritanniens export med 0,2 procent jämfört med motsvarande kvartal. Sveriges varuexport avviker i det här avseendet med en negativ utveckling de senaste åtta kvartalen. Den negativa utvecklingen mattades dock av något tredje kvartalet. Exportchefsindex 3 stabiliserades fjärde kvartalet vid 56, vilket innebär att det för fjärde kvartalet i följd är fler som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. Under års sista två kvartal visade indexet på nivåer under 50. Siffrorna pekar på att det råder en viss optimism bland många exporterande företag. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 4 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade de tre första kvartalen ett överskott på 169 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5,4 procent jämfört med motsvarande period och motsvarde 6,3 procent av BNP. 3 Business Sweden - Exportchefsindex: 4 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen 3:e kvartalet, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 4

13 Diagram ,0 Sveriges bytesbalans kv 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Handelsbalans De tre första kvartalen uppgick Sveriges handelsbalans till 61 miljarder vilket var 0,9 miljarder mindre än motsvarande period. Medan handelsbalansen uppgick till 2,3 procent av BNP motsvarade kapitalavkastningen och tjänstenettot 2,7 respektive 3,0 procent. Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster kv Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,

14 4. Varuhandel De tre första kvartalen minskade Sveriges varuexport med 4,2 procent i volym och 8,1 procent i värde jämfört med motsvarande period. Även varuimporten minskade med 4,1 procent i volym, samt i värde med 8,5 procent Sveriges export och import av varor Värdet av Sveriges varuexport uppgick de tre första kvartalen till 812 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 762 miljarder kronor. Handelsnettot för perioden uppgick till 49,6 miljarder, vilket var 0,9 miljarder mindre än motsvarande period. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under oktober ett överskott på 4,4 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor mindre än under oktober. Varuexporten uppgick preliminärt under oktober till 97,3 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 92,9 miljarder Geografisk fördelning Tabell 4.1Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 995, , , ,4 883,9 812,0-8,1 intra-eu(28) 581,8 651,0 680,2 667,6 504,6 468,4-7,2 extra-eu(28) 413,4 487,1 532,1 502,8 379,3 343,6-9,4 Import 911, , , ,3 833,4 762,4-8,5 intra-eu(28) 627,7 724,4 789,8 752,9 562,8 523,1-7,0 extra-eu(28) 283,7 345,1 358,1 356,4 270,7 239,3-11,6 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. De tre första kvartalen tog Europa som helhet emot 74 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. 6 Sveriges export minskade till samtliga världsdelar mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år. Exporten till Afrika minskade mest, med 25 procent, och utgjorde 2,6 procent av Sveriges totala export. Under perioden ökade andelen av Sveriges export som gick till EU, Övriga Europa och Asien. Exportandelarna till Afrika och Amerika minskade samtidigt. 5 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser. 6 Kroatien blev medlem i EU 1 juli. 6

15 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 50 Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av den svenska importen minskade med 8,5 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. Hela 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(28). Andelen av Sveriges totala import som kommer från EU(28), liksom andelen av importen från Afrika ökade under perioden. Andelen av importen som kom från Övriga Europa och Amerika minskade. 7

16 4.1.2 Fördelat på varugrupper I tabell 4.2 och 4.3 redovisas export respektive import i såväl volym som i värde fördelat på varugrupp. Det blir då möjligt att se om utvecklingen i första hand beror på prisförändringar, vilket till exempel är vanligt för energivaror och mineralvaror. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Export 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 11,0 Skogsvaror 1,5-0,6-2,1-1,6-3,5-5,2-1,8-4,5 10,1 Mineralvaror -0,7-11,7 3,0-10,4-7,8-22,8-6,9-20,4 12,9 Kemivaror 0,8 2,5-3,3 4,1-0,1-4,0-5,5-0,1 9,0 Energivaror 17,6-14,7-22,6-12,1 21,5-23,1-24,6-18,2 43,6 Verkstadsvaror -7,5-3,0-0,4-4,9-9,1-7,8-2,0-8,1 13,4 Övriga varor 4,6 1,5-1,3 0,1 3,0 1,5 0,8 0,9 100,0 Totalt -1,4-3,7-2,9-4,2-3,5-9,2-4,9-8,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Import 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 2,9 Skogsvaror -1,9-3,8-0,3-2,7-5,8-9,2-1,2-6,5 7,5 Mineralvaror -7,0-11,2-2,3-11,4-14,8-20,8-10,3-19,5 13,1 Kemivaror 0,7 0,4 2,8-1,3-1,2-7,2-1,3-6,5 14,8 Energivaror 5,9-5,9-19,4-9,9 10,6-15,2-22,6-16,7 39,8 Verkstadsvaror -4,8-3,2-0,5-5,0-7,5-9,0-3,1-9,2 22,0 Övriga varor 1,6 3,6 3,2 3,8-0,1 1,5 4,3 2,9 100,0 Totalt -1,5-2,7-2,6-4,1-3,4-8,8-5,2-8,5 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för mineral- och energivaror de tre första kvartalen. Varugrupperna skogsvaror, kemivaror samt övriga varor ökade sina andelar av den svenska exporten. Andelen verkstadsvaror var lika stor de tre första kvartalen som under samma period. 8

17 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För importen minskade mineral- och energivaror men även i någon mån verkstadsvaror sina värdeandelar. Skogs- och kemivarornas andel ökade svagt. Varugruppen övriga varor var den enda varugrupp som ökade sin värdeandel mer en marginellt. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 9

18 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport Mdr SEK Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav de tre första kvartalen ett exportunderskott på 55 miljarder kronor, 3,5 miljarder mindre än motsvarande period. Exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade under perioden, från 109 miljarder de tre första kvartalen till 104 miljarder motsvarande period. Sveriges totala exportöverskott uppgick de tre första kvartalen till 50 miljarder kronor, en minskning med knappt en miljard. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror, verkstadsvaror och mineralvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter de tre första kvartalen. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 67 miljarder kronor, en minskning med 3,9 procent jämfört med motsvarande period. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag på 51 miljarder kronor till exportnettot, vilket utgör en svag minskning med 0,8 procent jämfört med de tre första kvartalen. Mineralvarornas bidrag till nettoexporten minskade samtidigt med med hela 22 procent, från 32 till 25 miljarder kronor. Medan exportnettot för kemivaror gick från ett underskott på 1,3 miljarder kronor de tre första kvartalen till ett överskott på 5,5 miljarder motsvarande period i år, fortsatte både energivaror och gruppen övriga varor att ge starkt negativa bidrag till nettoexporten. 10

19 Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr SEK Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Nettoexporten har minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon där nettot minskat kraftigt. Även mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år minskade nettoexporten av verkstadsvaror, dock bara med en halv miljard kronor. Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,9 70,2 67,5 Mineralvaror 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 42,8 32,2 25,0 Järn och stål 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,3 13,6 10,5 Kemivaror 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-2,9-1,3 5,5 Läkemedel 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,5 19,8 20,1 Energivaror -53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-62,1-46,4-39,9 Verkstadsvaror 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 64,7 51,2 50,7 Maskiner 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 73,0 54,9 52,3 Elektrovaror och telekom 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-28,4-18,8-20,7 Vägfordon 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 18,7 15,8 14,3 Övriga varor -56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-73,3-55,5-59,3 Livsmedel -32,4-35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-44,8-33,3-34,3 Total 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 61,1 50,5 49,6 11

20 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Svensk handel med personbilar gav de tre första kvartalen ett exportunderskott på 6,0 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder mer än motsvarande period var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som bestått sedan dess. De tre första kvartalen minskade exporten av personbilar med 15 procent, medan importen minskade med 7,1. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2, ,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1, ,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9, ,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21, ,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 37,5 44,9-7,4 19,2 39,0-19,8 29,6 33,7-4,1 14,6 29,0-14,4 25,3 31,3-6,0 13,2 27,2-14,0 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ det senaste decenniet. De tre första kvartalen exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 13 miljarder kronor. Värdet på personbilsimporten från andra EUmedlemmar uppgick till 27 miljarder kronor vilket innebar att underskottetet med andra EUländer uppgick till 14 miljarder kronor, något mindre än för motsvarande period. Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr SEK

21 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De tre första kvartalen utgjorde läkemedelsexporten 5,3 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett exportöverskott på 20 miljarder kronor, en ökning med 2,5 procent jämfört med de tre första kvartalen. Medan ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU står andra EU-länder för nästan 85 procent av den svenska läkemedelsimporten. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13, ,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12, ,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16, ,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15, ,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 57,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 42,9 23,1 19,9 22,5 18,8 3,7 42,9 22,5 20,4 21,3 18,9 2,4 Diagram 4.8 Mdr SEK Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto

22 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick de tre första kvartalen till 468 miljarder kronor, 58 procent av Sveriges totala export på 812 miljarder kronor. Tyskland, Finland, Storbritannien och Danmark är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 248 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under perioden 69 procent av Sveriges totala export. Exporten minskade de tre första kvartalen till alla stora marknader inom EU förutom Finland, där den ökade med 3 procent. Exporten ökade endast till sex av EU:s medlemsländer, däribland Bulgarien och Litauen. Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 14

23 Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr SEK

24 Tabell 4.7 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 82,5 10,2-6 Finland 57,2 7,0 3 Storbritannien 54,2 6,7-21 Danmark 53,7 6,6-3 Nederländerna 41,4 5,1-10 Belgien 40,2 5,0-2 Frankrike 37,7 4,6-9 Polen 21,3 2,6-8 Italien 18,8 2,3-6 Spanien 13,6 1,7-3 Österrike 7,1 0,9-7 Tjeckien 5,9 0,7-1 Estland 5,9 0,7-30 Litauen 3,8 0,5 6 Irland 3,8 0,5-2 Portugal 3,5 0,4-5 Lettland 2,8 0,3-2 Grekland 1,6 0,2-4 Rumänien 1,6 0,2 8 Slovakien 1,4 0,2-2 Bulgarien 0,8 0,1 10 Malta 0,7 0,1 86 Kroatien 0,6 0,1-43 Kroatien 0,6 0,1-43 Slovenien 0,6 0,1-6 Luxemburg 0,6 0,1 4 Cypern 0,2 0,0-11 Ospec i EU 3,6 0,4-1 EU Totalt 468,4 57,7-7 Norge 86,6 10,7-2 Island 1,4 0,2 11 Norden 198,9 24,5-1 Liechtenstein 0,0 0,0 156 Inre marknaden 556,4 68,5-6 Övriga länder 255,6 31,5-12 Export Totalt 812,0 100,0-8 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten Import Svensk import från EU svarade de tre första kvartalen för 69 procent, eller 523 miljarder kronor, av den totala importen på 762 miljarder kronor. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. De tre första 16

25 kvartalen utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 57 procent av importen från EU. 78 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU Andel (%) Diagram Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland Mdr SEK

26 Tabell 4.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 133,0 17,4-8 Danmark 62,7 8,2-11 Nederländerna 56,6 7,4-1 Storbritannien 44,4 5,8-19 Finland 42,7 5,6 1 Frankrike 31,7 4,2-12 Belgien 27,1 3,6-14 Polen 24,3 3,2 3 Italien 23,3 3,0-2 Estland 13,0 1,7 14 Spanien 9,9 1,3-8 Tjeckien 9,1 1,2-9 Österrike 8,5 1,1-3 Irland 8,2 1,1-12 Litauen 5,0 0,7 6 Ungern 4,8 0,6-6 Lettland 3,3 0,4-6 Portugal 3,0 0,4-6 Rumänien 2,5 0,3 21 Luxemburg 1,7 0,2-1 Grekland 1,1 0,1 6 Slovenien 1,0 0,1 1 Bulgarien 0,5 0,1 18 Malta 0,4 0,0 230 Kroatien 0,3 0,0 1 Kroatien 0,3 0,0 1 Cypern 0,2 0,0 29 Ospec i EU 0, EU Totalt 523,1 68,6-7 Norge 68,7 9,0-11 Island 0,1 0,0-11 Norden 174,2 22,9-8 Liechtenstein 0,1 0,0-6 Inre marknaden 592,0 77,6-7 Övriga länder 170,4 22,4-12 Import Totalt 762,4 100,0-9 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 18

27 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 42 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 8 de tre första kvartalen Svensk export Diagram 4.13 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 58% Oceanien m fl 2% Asien 12% Amerika 9% Övriga Europa 16% Afrika 3% Tabell 4.9 Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 134,9 129,5 15,3 16,0-4,0 varav: Norge 88,8 86,6 10,1 10,7-2,5 Ryssland 17,5 16,7 2,0 2,1-4,4 Turkiet 10,0 9,9 1,1 1,2-1,4 Schweiz 10,8 9,7 1,2 1,2-10,0 Ukraina 2,2 1,7 0,3 0,2-23,2 Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(28) stod för 16 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 11 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med mellan 1,2 och 2,1 procent vardera. Exporten till samtliga dessa länder minskade under de tre första 8 Import efter avsändningsland. 19

28 kvartalen. Mest minskade exporten till Schweiz, med 10 procent. Minskningen till Ryssland var 4,4 procent, till Norge 2,5 och till Turkiet 1,4 procent. Diagram 4.14 Sveriges handel med Ryssland kv Export Import Mdr SEK Sveriges export till Afrika utgjorde under de tre första kvartalen 2,6 procent av Sveriges totala export, 0,6 procentenheter mindre än motsvarande period. Exporten minskade under perioden med hela 26 procent. Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 10,9 9,3 1,2 1,1-15,2 varav: Algeriet 2,2 2,4 0,2 0,3 12,7 Egypten 4,9 3,5 0,6 0,4-27,2 Marocko 2,3 2,0 0,3 0,2-12,6 Västafrika 4,7 3,6 0,5 0,4-24,4 varav: Nigeria 2,6 1,7 0,3 0,2-35,0 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 12,5 8,1 1,4 1,0-35,4 Sydafrika 8,7 5,6 1,0 0,7-35,0 Totalt 28,2 21,0 3,2 2,6-26,5 20

29 Sveriges export till hela Amerika minskade med 12 miljarder kronor mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och tar emot 6,2 procent av den totala svenska exporten. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, tar emot 0,9 respektive 0,7 procent av svensk export. Exporten till Nordamerika minskade under de tre första kvartalen med 13 procent och till Central- och Sydamerika med 18 procent. Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 65,3 57,1 7,4 7,0-12,6 varav: Kanada 7,5 6,0 0,8 0,7-19,7 USA 57,2 50,4 6,5 6,2-11,7 Central- och 23,5 19,4 2,7 2,4-17,5 Sydamerika varav: Argentina 1,3 1,0 0,1 0,1-23,8 Brasilien 9,1 7,2 1,0 0,9-21,0 Chile 2,5 2,0 0,3 0,2-17,8 Mexiko 4,7 4,0 0,5 0,5-15,9 Peru 1,5 1,1 0,2 0,1-25,0 Totalt 88,8 76,5 10,0 9,4-13,9 Diagram 4.15 Sveriges handel med USA kv Export Import Mdr SEK

30 Diagram 4.16 Sveriges handel med Asien kv Export Import Mdr SEK De största asiatiska mottagarländerna för svensk export under de tre första kvartalen var Kina, Japan, Saudiarabien och Indien, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 29 miljarder kronor. De tre först kvartalen minskade exporten till Asien med 4 procent, jämfört med motsvarande period. 22

31 Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 22,0 22,7 2,5 2,8 3,2 varav: Förenade Arabemiraten 3,9 4,1 0,4 0,5 4,2 Israel 2,3 2,0 0,3 0,2-12,1 Saudiarabien 8,8 9,3 1,0 1,1 5,5 Övriga Asien 83,1 78,7 9,4 9,7-5,3 varav: Hongkong 3,7 3,0 0,4 0,4-20,1 Indien 8,5 7,3 1,0 0,9-14,8 Indonesien 3,9 2,5 0,4 0,3-36,5 Japan 13,1 11,0 1,5 1,3-16,5 Kina 28,3 29,2 3,2 3,6 3,0 Malaysia 2,4 2,2 0,3 0,3-10,7 Singapore 5,1 4,7 0,6 0,6-8,5 Sydkorea 6,2 5,7 0,7 0,7-6,9 Taiwan 2,4 2,4 0,3 0,3-1,4 Thailand 4,0 5,9 0,5 0,7 45,4 Totalt 105,1 101,5 11,9 12,5-3, Svensk import Diagram 4.17 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 4% Afrika 2% Övriga Europa 15% 23

32 Övriga Europa, utanför EU, svarade under de tre första kvartalen för 15 procent av Sveriges import. Värdet på importen från övriga Europa minskade med 15 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. Norge var största leverantör med ett importvärde på 9,0 procent av den totala importen. Importen från Ryssland minskade med 23 procent och importen från Norge med 11 procent. Tabell 4.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 137,4 116,8 16,5 15,3-15,0 134,6 114,5 varav Norge 77,0 68,7 9,2 9,0-10,7 72,8 64,9 Ryssland 45,3 34,8 5,4 4,6-23,2 47,1 36,5 Schweiz 7,0 5,7 0,8 0,7-19,0 6,4 5,4 Turkiet 6,7 6,2 0,8 0,8-7,5 6,7 6,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Medan råolja de tre första kvartalen stod för 25 procent av Sveriges totala import från Norge utgjorde den hela 74 procent av importen från Ryssland. Tillsammans stod Norge och Ryssland för två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport under perioden. Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år minskade värdet på den svenska oljeimporten från såväl Norge som från Ryssland med 28 procent. 9 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordafrika 0,6 0,6 0,1 0,1-3,1 0,6 0,6 Västafrika 3,9 8,6 0,5 1,1 121,6 3,9 8,9 varav Nigeria 3,9 8,4 0,5 1,1 117,9 3,9 8,8 Centr.- Öst- och Södra Afrika 3,1 2,5 0,4 0,3-20,2 3,2 2,7 varav Sydafrika 1,9 1,8 0,2 0,2-3,6 2,0 1,9 Totalt 7,6 11,7 0,9 1,5 53,4 7,7 12,2 9 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, 24

33 Sveriges import från Afrika har ökat starkt den senaste tiden, om än från mycket låga nivåer. Ökningen består nästan uteslutande av oljeimport från Nigeria, vilket ger en mycket stor importökning för Västafrika. Sveriges import från hela Amerika minskade med 17 procent de tre första kvartalen. Importen från USA minskade med 19 procent. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. USA utgjorde under perioden Sveriges trettonde största leverantörsland. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Andel Värdeförändring (%) Ursprungsland * Värde Nordamerika 30,1 24,2 3,6 3,2-19,6 30,7 23,8 varav Kanada 2,4 1,9 0,3 0,2-21,9 2,5 1,8 USA 27,7 22,3 3,3 2,9-19,4 28,2 21,9 Central- och Sydamerika 11,2 10,0 1,3 1,3-10,9 12,0 10,3 varav Brasilien 3,1 2,2 0,4 0,3-28,5 3,2 2,3 Chile 0,8 1,0 0,1 0,1 27,2 0,8 1,0 Peru 1,3 1,0 0,2 0,1-24,8 1,6 1,0 Venezuela 3,3 3,7 0,4 0,5 12,2 3,3 3,7 Totalt 41,3 34,2 5,0 4,5-17,2 42,6 34,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien minskade med 9,3 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. Medan importen ökade från Vietnam minskade den kraftigt från Japan, Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Thailand, samt i mindre utsträckning från Hongkong, Indien och Kina. 25

34 Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 2,7 2,8 0,3 0,4 4,0 2,6 2,7 Övriga Asien 79,6 71,9 9,6 9,4-9,7 86,2 78,2 varav Hongkong 6,2 5,8 0,7 0,8-6,4 2,3 1,9 Indien 4,0 3,7 0,5 0,5-7,5 4,1 3,8 Japan 10,2 6,8 1,2 0,9-33,5 12,0 8,5 Kina 33,8 32,5 4,1 4,3-3,9 41,1 39,6 Malaysia 2,8 2,4 0,3 0,3-12,2 3,2 2,8 Sydkorea 7,3 5,9 0,9 0,8-19,7 5,1 4,5 Taiwan 4,1 3,6 0,5 0,5-12,3 5,6 4,4 Thailand 3,1 2,7 0,4 0,3-13,0 3,2 2,9 Vietnam 2,2 3,6 0,3 0,5 63,6 3,4 4,8 Totalt 82,3 74,6 9,9 9,8-9,3 88,8 80,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. 5. Tjänstehandeln Sveriges export av tjänster ökade de tre första kvartalen med 2,0 procent jämfört med motsvarande period. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 2,7 procent. Medan värdet på tjänsteexporten för de tre första kvartalen uppgick till 361 miljarder kronor, var värdet på tjänsteimporten 280 miljarder. I samband med publiceringen av betalningsbalansstatistiken för första kvartalet utökade SCB antalet tjänstehandelssektorer för vilka man rapporterade statistik, från 11 till 26. Den största förändingen är att det stora kluster av tjänster under rubriken övriga affärstjänster nu fått fler underkategorier. Förutom att det på exportsidan nu går att få reda på hur stor andel av tjänsteexporten som utgörs av merchanting 10, går det även till exempel att läsa ut hur stor Sveriges export och import av forsknings- och utvecklingstjänster (FoU-tjänster), tekniska tjänster, samt marknadsföringstjänster. Nytt är även att transporttjänsterna nu rapporteras även efter transportslag och att kommunikationstjänsterna kan delas upp i post och kurir samt teletjänster (se tabell 5.1). 10 Merchanting utgör den försäljningsmarginal som uppstår då svenska företag handlar med varor utanför Sverige och vara aldrig befinner sig i Sverige. 26

35 Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto Förändr (%) Förändr (%) Transporter 55,3 55,9 1,1 41,6 40,8-2,0 13,7 15,1 Sjötransporttj. 21,7 20,7-4,5 20,9 20,2-3,3 0,7 0,4 Flygtransporttj. 15,6 17,8 14,5 14,5 14,2-2,2 1,1 3,6 Järnvägstransporttj. 1,0 0,9-17,0 1,2 1,3 8,9-0,2-0,5 Vägtransporttj. 17,0 16,3-4,1 4,9 4,9-0,8 12,1 11,4 Övriga transporttj. 0,0 0,0.. 0,0 0,0.. 0,0 0,0 Resor 54,4 56,4 3,7 79,7 84,3 5,8-25,3-27,9 Övriga tj. 244,1 248,5 1,8 150,9 154,5 2,4 93,2 94,0 Kommunikation 8,8 9,7 10,3 10,4 10,7 2,9-1,6-1,0 Post och kurir 1,4 1,5 7,6 2,0 2,2 8,5-0,6-0,7 Tele 7,4 8,2 10,8 8,4 8,5 1,6-1,0-0,3 Byggtj. 3,8 4,0 6,3 9,2 10,6 15,2-5,4-6,6 Försäkringar 4,4 4,6 4,0 1,9 1,7-12,0 2,5 2,9 Finansiella tj. 7,6 8,2 7,1 2,8 2,9 5,9 4,9 5,2 Data- och informationstj. 38,3 39,7 3,8 18,8 21,1 12,2 19,5 18,6 Licenser/royalties 33,4 29,2-12,6 11,7 10,5-9,8 21,7 18,7 Övriga affärstj. 142,6 148,3 4,0 93,3 94,0 0,7 49,3 54,2 Merchantingtj. 48,7 52,8 8, ,7 52,8 Varuprovisioner 3,9 4,1 3,6 8,1 7,8-4,4-4,2-3,7 Operationell leasing 5,7 5,3-7,0 3,6 3,7 3,4 2,2 1,6 Diverse konsulttj. 10,2 10,4 2,3 10,9 9,9-9,8-0,7 0,6 Juridiska 1,8 1,7-6,3 1,2 1,6 27,9 0,6 0,1 Redovisning 2,7 3,4 23,3 2,3 2,2-2,6 0,5 1,2 Administrativa 5,6 5,4-5,0 7,4 6,1-18,3-1,8-0,7 Marknadsföringstj. 5,7 6,2 9,1 7,7 10,5 36,7-2,0-4,4 FOU tj. 11,9 10,8-9,5 24,0 23,2-3,5-12,1-12,4 Tekniska tj. 12,8 13,5 5,4 4,1 2,8-31,5 8,7 10,7 Jordbruks-, gruv-, och miljötj. 1,1 1,0-6,6 0,4 0,3-35,2 0,7 0,8 Övriga tj. 42,6 44,2 3,7 34,4 35,9 4,2 8,2 8,3 Personliga tj., kultur m.m. 3,1 2,8-8,3 1,7 1,9 10,1 1,3 0,9 Offentliga tj. 2,1 2,0-5,8 1,1 1,1-2,5 1,0 0,9 Total tjänsteexport 353,8 360,8 2,0 272,2 279,6 2,7 81,6 81,2 Källa: SCB 27

36 Diagram 5.1 Personliga tj. kultur m.m. 1% Fördelning av svensk tjänsteexport artalet Offentliga tj. 1% Transporter 15% Resor 16% Kommunikation 3% Byggtj. 1% Försäkringar 1% Finansiella tj. 2% Data- och informationstj. 11% Övriga affärstj. 41% Licenser/royalties 8% Diagram 5.2 Sveriges export av övriga affärstjänster artalet Merchanting 46% Varuprovisioner 4% Operationell leasing 5% Juridiska tj. 9% Övriga tj. 1% Jordbruks-, gruvoch miljötj. 1% Tekniska tj. 9% Redovisning 2% Administration 4% Marknadsföring 4% FOU tj. 5% 28

37 Diagram 5.3 Fördelning av svensk tjänsteimport artalet Offentliga tj. 0% Personliga tj. kultur m.m. 1% Transporter 15% Övriga affärstj. 34% Resor 30% Kommunikation 4% Byggtj. 4% Försäkringar 1% Finansiella tj. 1% Data- och informationstj. 8% Licenser/royalties 4% Diagram 5.4 Sveriges import av övriga affärstjänster Marknadsföring 11% artalet FOU tj. 25% Administration 7% Redovisning 2% Juridiska tj. 2% Tekniska tj. 3% Jordbruks-, gruvoch miljötj. 0% Operationell leasing 4% Varuprovisioner 8% Övriga tj. 38% 29

38 Tabell 5.2 Sveriges tjänsteexport kv Miljarder kr Transporter 67,4 73,8 82,8 75,8 73,8 72,8 74,6 55,3 55,9 Resor 63,7 71,6 67,0 61,8 62,4 67,6 70,2 54,4 56,4 Kommunikation 11,7 12,0 14,4 14,6 13,2 14,1 12,0 8,8 9,7 Byggtjänster 4,9 6,5 6,8 5,2 6,0 5,8 5,2 3,8 4,0 Försäkringar 6,4 6,3 6,8 6,4 5,8 5,9 5,8 4,4 4,6 Finansiella tjänster 13,0 9,1 9,4 8,5 7,6 9,9 10,2 7,6 8,2 Data- och informationstjänster 26,3 43,9 51,5 54,7 51,7 56,4 54,5 38,3 39,7 Licenser/royalties 29,3 31,9 30,8 35,0 41,6 40,9 45,6 33,4 29,2 Övriga affärstjänster 131,4 158,6 176,9 158,1 172,0 181,0 196,3 142,6 148,3 v a merchanting * 43,1 60,9 69,3 47,8 55,5 58,0 65,3 48,7 52,8 FoU 19,7 20,6 23,5 24,8 17,5 16,8 15,6 11,9 10,8 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,0 2,2 3,4 2,8 2,7 3,6 3,7 3,1 2,8 Offentliga tjänster 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 2,6 2,8 2,1 2,0 Total tjänsteexport 359,7 419,5 453,7 427,0 440,6 460,7 481,0 353,8 360,8 Källa: SCB Tabell 5.3 Sveriges tjänsteimport kv Miljarder kr Transporter 47,8 52,0 59,4 52,4 55,0 52,6 54,5 41,6 40,8 Resor 76,4 84,4 88,6 85,6 94,1 99,0 104,9 79,7 84,3 Kommunikation 12,8 12,8 13,9 15,9 16,1 15,8 14,3 10,4 10,7 Byggtjänster 5,1 6,6 7,3 9,2 8,1 11,9 13,4 9,2 10,6 Försäkringar 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 2,8 2,6 1,9 1,7 Finansiella tjänster 7,4 3,7 3,8 3,7 3,3 3,9 3,7 2,8 2,9 Data- och informationstjänster 16,6 20,4 21,8 21,2 18,9 22,0 26,2 18,8 21,1 Licenser/royalties 12,3 12,1 13,1 13,8 10,5 12,2 15,9 11,7 10,5 Övriga affärstjänster 99,4 114,6 130,7 131,2 125,0 128,8 129,2 93,3 94,0 v a FoU 31,6 35,2 40,4 36,3 34,0 31,9 32,7 24,0 23,2 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 2,4 2,5 1,7 1,9 Offentliga tjänster 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 1,4 1,5 1,1 1,1 Total tjänsteexport 282,2 311,8 345,1 340,5 337,6 352,7 368,6 272,2 279,6 Källa: SCB 30

39 Tabell 5.4 Sveriges tjänstehandel, netto kv Miljarder kr Transporter 19,6 21,8 23,5 23,4 18,8 20,2 20,1 13,7 15,1 Resor -12,6-12,8-21,6-23,8-31,7-31,4-34,6-25,3-27,9 Kommunikation -1,1-0,9 0,5-1,3-2,9-1,6-2,2-1,6-1,0 Byggtjänster -0,2-0,1-0,6-4,0-2,1-6,1-8,2-5,4-6,6 Försäkringar 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 3,1 3,2 2,5 2,9 Finansiella tjänster 5,6 5,4 5,6 4,8 4,3 6,0 6,5 4,9 5,2 Data- och informationstjänster 9,8 23,5 29,7 33,5 32,8 34,4 28,2 19,5 18,6 Licenser/royalties 17,0 19,7 17,7 21,2 31,2 28,7 29,7 21,7 18,7 Övriga affärstjänster 32,0 44,0 46,3 26,9 47,0 52,2 67,0 49,3 54,2 v a merchanting * 43,1 60,9 69,3 47,8 55,5 58,0 65,3 48,7 52,8 FoU -11,9-14,5-17,0-11,5-16,6-15,2-17,1-12,1-12,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,9 0,5 1,3 0,2 0,3 1,2 1,2 1,3 0,9 Offentliga tjänster 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 1,3 1,4 1,0 0,9 Total tjänsteexport 77,4 107,7 108,6 86,5 103,0 107,9 112,3 81,6 81,2 Källa: SCB * Då merchanting utgörs av den försäljningsmarginal som uppstår när svenska företag köper varor och säljer varor utanför Sverige redovisas den endast under export och nettohandel. Diagram Tjänstehandel, netto Mdr SEK

40 6. Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden De svenska direktinvesteringarna i utlandet 11 gav de tre första kvartalen ett utflöde på 170 miljarder kronor. Motsvarande period var utflödet 22 miljarder mindre. Utländska investeringar i Sverige 12 resulterade i ett inflöde på 43 miljarder, en minskning med 59 miljarder. Resultatet blev således att nettoflödet gick från minus 45 miljarder kronor de tre första kvartalen till minus 127 miljarder motsvarande period i år. Tabell 6.1 In- och utflöden av direktinvesteringar kv Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde ,8-199,8-123, ,5-145,4-145, ,6-188,6-110,0 62,3-147,5-85,2 102,0-147,5-45,5 42,5-169,5-127,0 Källa: SCB Diagram 6.1 Mdr SEK Utveckling av direktinvesteringar kv Inflöde Utfllöde Netto Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 12 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige. 32

41 Tabell 6.2 Utländska direktinvesteringar i Sverige kv, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Eget kapital Långfristiga lån Kortfristiga lån Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i Sverige totalt OECD EU Belgien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Österrike Övriga Övriga Europa Guernsey Jersey Norge Ryssland Schweiz Övriga Nord- och Centralamerika Bermudas Caymanöarna Kanada USA Övriga Tabellen forsätter på nästa sida 33