Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transkript

1 RAPPORT Enheten för global handel Dnr: Nils Eric Persson Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för de tre första kvartalen 2004 Bytesbalansen gav ett överskott på 148,5 miljarder kr under de tre första kvartalen Handelsbalansen förstärktes också, till ett överskott på 139,1 miljarder kr. Tjänstebalansen förbättrades och gav ett överskott på 34,1 miljarder kr. Den totala svenska varuexporten ökade i värde med 9 %, och med 10 % i volym, under tre första kvartalen Den snabbaste volymökningen skedde inom elektrovaror, vägfordon och livsmedel. Under 2003 ökade exportvolymen med nära 5 %, lika mycket som året dessförinnan. Exporten till Europa svarar för knappt 3/4 av det totala svenska exportvärdet. Handeln med EU(25) ökade med 9 % under tre första kvartalen Exporten till Ryssland ökade med 15 %. Exporten till USA ökade med 3 % i värde, och USA är fortfarande vår största exportmarknad. Exporten till Asien, som steg med 8 %, svarar för 11 % av det totala svenska exportvärdet. Exporten till USA och Asien är nästan lika stor, 73 resp. 72 miljarder kr. Den totala varuimporten ökade med 7 %, i både värde och volym, under de tre första kvartalen Under 2003 steg importvolymen med 6 %. Mer än 4/5 av den svenska importen kommer från Europa. Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Tyskland, Storbritannien och Danmark var våra största handelspartners inom EU. Exporten till länder utanför EU ökade med 8 % i värde under de tre första kvartalen Importen från icke EU-länder ökade med 4 %. Källa: Sveriges riksbank och SCB BOX 6803, STOCKHOLM BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON , FAX POSTGIRO INTERNET:

2 Rapport Sida 2(30) Bytesbalansöverskott på 148,5 miljarder kr För de tre första kvartalen 2004 visade bytesbalansen ett överskott på 148,5 miljarder kr, vilket är 36,3 miljarder bättre än samma period Handelsbalansen (f.o.b. f.o.b.) förstärktes avsevärt. Det positiva saldot ökade med 23,0 miljarder till 139,1 miljarder kr, och även utfallet för tjänstebalansen förstärktes med 23,2 miljarder kr. Resevalutautflödet ökade, inflödet från transporttjänster ökade medan nettot av övriga tjänster förbättrades. 7,0 Sveriges bytesbalans % av BNP 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4, Procent Kapitalavkastningsnettot förbättrades med 4,5 miljarder kr, till ett överskott på 7,3 miljarder, jämfört med de tre första kvartalen Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster % av BNP 10,0 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0 6,0 Procent 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,

3 Rapport Sida 3(30) Varuhandeln under de tre första kvartalen 2004 Under de tre första kvartalen 2004 var värdet av Sveriges varuexport 663,5 miljarder kr och varuimporten uppgick till 530,4 miljarder kr. Samma period 2003 var vä rdet 610,3 resp. 496,4 miljarder kr. Exportvärdet ökade med 9 % och importvärdet ökade med 7 % i löpande priser. Varuexporten ökade i volym med 10,3 % under de tre första kvartalen 2004 jämfört med samma period året innan. Under 2003 ökade varue x- porten i volym med 4,8 %. Sveriges varuimport ökade under de tre första kvartalen 2004 med 7,0 % i volym. Under 2003 ökade importen med 6,3 % i volym. Exporten fördelad på varuområden visar att skogsvarorna var oförändrad i värde men ökade i volym med 3 %. Trävaruexporten ökade i volym med 2 %. Exporten av papper ökade med 5 % i volym och minskade med 1 % i värde. Mineralvaror ökade starkt, stålexporten ökade i värde med 21 % och i volym med 6 %. Järnmalmsexporten ökade med 12 % i volym och 17 % i värde. Kemivaror ökade med 5 % i både volym och i värde, varav läkemedel ökade med 2 % i volym och 3 % i värde. Exporten av oljeprodukter ökade med 23 % i volym och 34 % i värde. Verkstadsprodukter, med drygt hälften av totala exportvärdet, ökade med 14 % i volym och med 9 % i värde. Exporten av elektroindustriprodukter (inkl tele- och dataprodukter) ökade i volym med 24 % och i värde med 15 %. Exporten av personbilar steg med 12 % i värde. Utvecklingen för lastbilar, sjönk däremot med 10 % i volym och med 12 % i värde. Exporten av övriga varor (livsmedel, tekovaror, möbler m.m.) ökade med 8 % i volym och med 5 % i värde. Livsmedelsexporten ökade med 15 % i volym och 10 % i värde. Importen för olika varuområden visar att energivaror minskade med 6 % i volym men ökade med 2 % i värde. Råoljeimporten var i stort sett oförändrad i volym men ökade i värde med 11 %. Oljeprodukter minskade med 12 % i volym och 1 % i värde. Skogsvaror ökade både i volym och i värde med 5 %. Stålimporten redovisade en volymnedgång på 2 % men ökade i värde med 24 %. För kemivaror var ökningen 6 % i volym och 7 % i värde. Verkstadsvaror, med knappt hälften av importvärdet, ökade med 7 % i värde och med 12 % i volym. Elektroindustriprodukterna (inkl tele- och dataprodukter) ökade i volym med 29 % och i värde med 14 %. Personbilsimporten ökade med 11 % i volym och med 12 % i värde. Importen av övriga varor, huvudsakligen olika typer av konsumtionsvaror, ökade med 6 % i volym och med 3 % i värde.

4 Rapport Sida 4(30) Exporten till hela Europa ökade med 10 % under de tre första kvartalen De europeiska länderna utgör knappt ¾ av svensk exportmarknad. Exportvärdet till det nya EU(25) ökade med 9 % jämfört med förra året. Exporten till Norge och Ryssland ökade med 10 resp. 15 %. Vår export till Amerika ökade med 4 %, varav USA ökade med 3 % i värde. USA är vår största mottagare av svensk export. Exporten till våra största handelspartners i Sydamerika, Mexiko och Brasilien, utvecklades olika. Exporten till Mexiko, som ökade med 55 % under 2003, minskade med 6 % under de tre första kvartalen Exporten till Brasilien, som sjönk med 14 % under 2003, ökade under de tre första kvartalen 2004 med 10 %. Exporten till Asien ökade i värde med 8 % under de tre första kvartalen Exporten till Japan sjönk med 5 %. Kina och Indien ökade däremot med 8 % resp. 34 %. Den svenska importen ökade i värde med 7 % jämfört med året innan. Mer än 4/5 av vår import kommer från Europa. Asienimporten ökade med 1 %. Importvärdet från Japan och Kina ökade med 5 resp. 19 %. Importen från USA sjönk med 5 % i värde. Det preliminära utfallet över handelsnettot för varuhandeln under januarinovember 2004, enligt SCB:s snabbstatistik, visar ett handelsöverskott på 155,4 miljarder kr 16,4 miljarder bättre än motsvarande period Varuexporten uppgick, enligt snabbstatistiken, under januari-november 2004 till 819,5 miljarder kr. Samma period var varuimporten 664,1 miljarder kr. Tabell 1. Sveriges utrikeshandel. Värde i miljarder kr Förändring kv kv kv i % Export 632,8 675,3 700,8 796,6 787,9 806,0 823,8 610,3 663,5 9 intra-eu(25) 352,1 392,0 409,1 445,5 427,3 432,8 444,0 356,4 389,0 9 extra-eu(25) 280,7 283,3 291,7 351,1 360,6 373,2 379,8 253,9 274,5 8 Import 501,1 545,3 568,1 666,8 657,7 651,4 673,4 496,4 530,4 7 intra-eu(25) 347,4 377,8 384,9 428,1 439,3 437,1 450,6 359,4 388,5 8 extra-eu(25) 153,7 167,5 183,2 238,7 218,4 214,3 222,8 137,0 141,9 4 Anm.: Helår avser EU(15). Jämförelsedata för 2003 och 2004 avser EU (25). Import från intra-eu(25) enligt avsändningsland. Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 2. Utrikeshandelns volymutveckling. % förändring. Värdeandel 1-3 kv 2004 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import kv04 3kv04 1-3kv kv04 3kv04 1-3kv04 12,5 3,4 Skogsvaror 3,4 4,0 2,8 3,4 5,6-0,3 4,0 5,4 9,3 9,3 Mineralvaror 0,9 8,3 8,5 7,4 1,2 1,5 6,1 1,3 12,4 12,5 Kemivaror 13,6 4,3 5,5 4,9 5,6 6,1 6,6 6,1 4,1 9,2 Energivaror.. 44,3 15,6 24,1 10,9 8,2-1,3-6,3 50,8 45,5 Verkstadsvaror 4,1 17,0 11,3 13,7 8,0 12,2 15,1 11,7 10,9 20,0 Övriga varor 4,2 10,8 5,8 7,9 3,3 5,5 5,9 5,7 Totalt, volym 4,8 13,0 8,7 10,3 6,3 8,3 9,4 7,0 100,0 100,0 Totalt, värde 1,3 12,4 9,0 8,7 3,3 9,4 13,9 6,8 Anm.: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: Statistiska centralbyrån

5 Rapport Sida 5(30) Den globala utvecklingen i svensk utrikeshandel Export Svensk export ökade med 9 % i värde under de tre första kvartalen 2004 jämfört med samma period EU:s värdeandel, inkl. de tio nya medlemsländerna, uppgick till 58,6 %, en uppgång med 0,2 procentenheter. Exportandelarna ökade till EU och Övriga Europa men minskade till Amerika. Exporten till övriga regioner var i stort sett oförändrad. 60,0 58,4 58,6 Svensk export 1-3 kv 2003 resp 2004 Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1-3kv03 1-3kv04 Procentandel 50,0 40,0 30,0 20,0 12,8 13,2 14,8 14,2 10,8 10,8 10,0 1,8 1,8 1,3 1,2 0,0 EU(25) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för skog och kemivaror. Exportandelen för läkemedel sjönk också något. Mineral- och verkstadsvaror samt energivaror ökade sina andelar. Övriga varor minskade sin andel mellan åren. 60,0 50,0 Svensk export 1-3 kv 2003 resp 2004 Exportandelar fördelade på varuområden 1-3kv03 1-3kv04 50,6 50,8 Procentandel 40,0 30,0 20,0 13,6 12,5 8,4 9,3 12,8 12,4 11,3 10,9 10,0 3,3 4,1 0,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

6 Rapport Sida 6(30) Import Den svenska importen ökade med 7 % i värde under de tre första kvartalen 2004 jämfört med samma period EU:s värdeandel av importen, inkl. de tio nya medlemsländerna, ökade och låg på drygt 73 procent. Importen från i stort sett alla övriga regioner var oförändrad eller minskade sin andel av det totala svenska importvärdet. Svensk import 1-3 kv 2003 resp 2004 Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1-3kv03 1-3kv04 80,0 72,4 73,2 70,0 Procentandel 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 12,0 12,0 9,5 8,9 10,0 0,3 0,3 5,6 5,2 0,3 0,3 0,0 EU(25) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Det svenska importvärdet fördelat på viktigare varuområden uppvisade en minskad importandel för energi och övriga varor. Mineralvaror ökade mellan åren. Andelen för skog, kemi och verkstadsvaror var i stort sett oförändrade. Svensk import 1-3 kv 2003 resp 2004 Importandelar fördelade på varuområden 1-3kv03 1-3kv04 50,0 45,5 45,5 40,0 Procentandel 30,0 20,7 20,0 20,0 12,4 12,5 8,2 9,3 9,6 9,2 10,0 3,5 3,5 0,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

7 Rapport Sida 7(30) Sveriges nettoexport går till länder utanför EU Utvecklingen av den svenska nettoexporten (export - import) har varit mycket positiv under hela 90-talet. Från en nettoexport av varor 1990 på drygt 1 % av BNP förstärktes handelsbalansen kontinuerligt till och med Nettoexporten svarade 2003 för en andel på 6,3 % av BNP. 8,0 Sveriges handelsbalans % av BNP 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Procent Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Internhandeln med EU gav under de tre första kvartalen 2004 ett svagt exportöverskott. Till bilden hör emellertid att statistiska brister i Intrastat, som saknar redovisning av ursprungsland för den import som kommer till Sverige via EU, medför att vår import från EU därför överskattas med ca miljarder kr årligen efter 1994 (och importen från länder utanför EU underskattas i motsvarande mån). Import från tredje land via ett annat EU-land redovisas nämligen i importstatistiken med avsändningslandet i EU som svensk motpart. Sveriges nettoexport kv 2004 Mdr SEK Nettoexport intra-eu(25) extra-eu(25) 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20, kv03 1-3kv04 Anm.: Helår avser EU(15).

8 Rapport Sida 8(30) Verkstadsvaror ökade nettoexportintäkterna De traditionella exportvarorna ger Sverige de största nettoexportintäkterna. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa, svarade under de tre första kvartalen 2004 för en nettoexport på 64,8 miljarder kr. Det andra viktiga området, med ett större bidrag, är verkstadsvaror inkl. bilar och bildelar med nettointäkter på 95,6 miljarder kr. Verkstadsvaror exkl. bilar och bildelar svarade jämförelsevis för något mindre än nettoexportintäkterna från skogssektorn. Nettoexporten av telekomvaror uppgick till drygt 12 miljarder under de tre första kvartalen Under 2003 gav skogsvarorna exportintäkter på netto 86,4 miljarder kr och verkstadsvaror, exkl. bilar, svarade för nettointäkter på 65 miljarder kr. Bilar och bildelar nettoexporterades för 40,9 miljarder kr under Mdr SEK 100,0 80,0 65,4 64,8 Sveriges nettoexport 1-3 kv 2003 resp 2004 Fördelning på varuområden 1-3kv03 1-3kv04 82,8 95,6 60,0 40,0 20,0 10,8 12,4 16,6 15,8 0,0-20,0-40,0-27,5-21,7 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) -34,1-33,8 Övrigt Tabell 3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten. Miljarder kr kv kv 04 Skogsvaror 71,7 75,4 74,6 74,6 85,6 88,7 88,5 86,4 65,4 64,8 Mineralvaror 15,0 15,8 13,0 11,1 11,6 14,0 15,4 14,5 10,8 12,4 Järn och stål 13,8 14,3 12,6 12,2 14,4 16,2 17,1 15,6 11,9 13,7 Kemivaror -0,5 2,3 3,2 3,4 8,2 13,8 16,9 21,4 16,6 15,8 Läkemedel 10,5 14,0 17,6 21,0 23,4 28,0 26,8 35,3 25,6 26,6 Energivaror -22,6-22,4-15,6-17,9-33,9-31,1-33,1-36,6-27,5-21,7 Verkstadsvaror 88,9 95,5 96,7 105,2 102,6 93,7 112,0 105,9 82,8 95,6 Maskiner 34,5 36,4 39,1 39,3 41,3 44,7 49,4 52,6 38,0 41,9 Elektrovaror, datorer 16,8 22,1 16,9 37,0 36,2 5,3 17,5 6,7 10,3 12,3 Vägfordon 31,2 28,4 31,3 28,2 26,1 39,4 35,9 40,9 30,1 35,6 Övriga varor -32,0-35,1-41,5-42,2-44,3-46,5-45,1-45,2-34,1-33,8 Livsmedel -17,7-17,7-20,8-21,8-20,7-22,8-24,8-25,4-19,1-19,4 TOTAL 120,5 131,7 130,4 134,3 129,8 132,5 154,6 146,3 113,9 133,1

9 Rapport Sida 9(30) Läkemedelsindustrins exportöverskott fortsätter att öka något De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel. För de tre första kvartalen 2004 utgjorde läkemedelsexporten 6,1 % av värdet av den totala svenska exporten. Nettoexportintäkterna från läkemedel gav under de tre första kvartalen 2004 ett överskott på 26,7 miljarder kr. Tabell 4. Sveriges export och import av läkemedel m.m. Miljarder kr. Totalt varav mot EU (25) Export Import Netto Export Import Netto ,1 8,3 9,8 9,8 6,4 3, ,7 9,1 10,6 11,7 7,2 4, ,3 9,4 13,9 13,9 7,3 6, ,3 10,5 17,8 17,3 7,8 9, ,2 12,0 21,2 20,1 9,3 10, ,8 12,4 23,4 19,5 9,7 9, ,0 14,9 28,1 23,7 11,8 11, ,2 16,0 27,2 22,7 12,4 10, ,1 17,8 35,3 26,8 14,3 12,5 1-3 kv ,4 13,8 25,6 20,4 10,9 9,5 1-3 kv ,4 13,7 26,7 18,4 11,0 7,4 Anm.: Helåren avser EU(15). 1-3 kv 2003 resp avser EU(25). Den sammanlagda svenska utförseln av läkemedel till EU (25) uppgick under de tre första kvartalen 2004 till 18,4 miljarder kr. Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 31 %, Frankrike för 11 %, Tyskland för 12 % och Storbritannien för 4 % av det totala svenska exportvärdet för läkemedel. Sveriges nettoexport av läkemedel kv 2004 SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Mdr SEK 60,0 Export Import Netto 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, kv kv 2004

10 Rapport Sida 10(30) Varuhandel med länder på inre marknaden - EU Utförsel Svensk utförsel till EU:s övriga medlemsländer uppgick under de tre första kvartalen 2004 till 58,6 procent, eller 389,0 miljarder kr, av vår totala export på 663,5 miljarder kr. Detta var 0,2 procentenheter högre än andelen för motsvarande period Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU, och utförselvärdet uppgick till 201,1 miljarder kr för dessa fyra länder tillsammans. De svarade för mer än hälften (52 %) av utförseln till EU. 18,0 Svensk utförsel till EU(25) 1-3 kv 2003 resp 2004 Andelar av total utförsel till EU Andel 1-3kv 03 Andel 1-3kv 04 16,0 Procent 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Tyskland Storbritannien Danmark Finland Frankrike Nederländerna Belgien Italien Spanien Polen Österrike Irland Den svenska utförseln ökade i värde till de flesta mottagarländerna i EU under de tre första kvartalen Danmark och Finland är tredje resp. fjärde största mottagarland inom EU. Utförseln till Estland och Slovenien minskade i värde. Portugal Estland Grekland Tjeckien Ungern Lettland Litauen Slovakien Slovenien Cypern Luxemburg Malta Svensk utförsel till EU(25) 1-3 kv 2003 resp 2004 Värde för resp land Värde 1-3kv 03 Värde 1-3kv Miljoner kr Tyskland Storbritannien Danmark Finland Frankrike Nederländerna Belgien Italien Spanien Polen Österrike Irland Portugal Estland Malta Luxemburg Cypern Slovenien Slovakien Litauen Lettland Ungern Tjeckien Grekland

11 Rapport Sida 11(30) Tabell 5. Sveriges export till EU, EES och EFTA under de tre första kvartalen 2004 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1-3 kv 2003 Tyskland 68,0 10,2 9 Storbritannien 52,2 7,9 8 Danmark 43,3 6,5 12 Finland 37,6 5,7 8 Frankrike 32,2 4,9 6 Nederländerna 31,5 4,8 5 Belgien 29,5 4,4 8 Italien 24,0 3,6 13 Spanien 19,4 2,9 4 Polen 11,4 1,7 14 Österrike 6,8 1,0 7 Irland 4,2 0,6 36 Portugal 4,0 0,6 24 Estland 4,0 0,6-5 Grekland 3,8 0,6 18 Tjeckien 3,6 0,5 10 Ungern 3,4 0,5 4 Lettland 2,3 0,4 16 Litauen 2,0 0,3 0 Slovakien 1,3 0,2 25 Slovenien 0,8 0,1-5 Cypern 0,7 0,1 83 Luxemburg 0,4 0,1 15 Malta 0,2 0,0 64 Ospecificerat inom EU 2,4 0,4 52 EU (25) Totalt 389,0 58,6 9 Norge 56,5 8,5 10 Liechtenstein 0,0 0,0 17 Island 1,8 0,3 28 EES/EFTA-länder 58,3 8,8 11 Schweiz 7,1 1,1 0 EFTA-land 7,1 1,1 0 Övriga länder 209,1 31,5 8 Export Totalt 663,5 100,0 9 Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA 1-3 kv 2004 Övriga 31,5% EFTA 1,1% EU/EES 67,4%

12 Rapport Sida 12(30) Införsel Svensk införsel från EU svarade under de tre första kvartalen 2004 för 73,2 procent eller 388,5 miljarder kr av vår totala import på 530,4 miljarder kr. Detta var en högre andel, och ett högre värde, av totalimporten jämfört med förra året. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är största leverantörer inom EU för svensk införsel, och värdet var 226,5 miljarder kr. Dessa fyra länder tillsammans svarade för 58 procent av vår införsel från EU. 30,0 Svensk införsel från EU(25) 1-3 kv 2003 resp 2004 Andelar av total införsel från EU Andel 1-3kv 03 Andel 1-3kv 04 25,0 Procent 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Tyskland Danmark Storbritannien Nederländerna Finland Frankrike Belgien Italien Polen Spanien Irland Österrike Införseln ökade i värde från de flesta av EU-länderna. Införseln från Tyskland, Finland, Danmark, Frankrike och Polen ökade mest. Danmark är vårt andra största leverantörsland inom EU för svensk import. Estland Svensk införsel från EU(25) 1-3 kv 2003 resp 2004 Värde för resp avsändningsland Ungern Tjeckien Lettland Litauen Portugal Luxemburg Grekland Slovakien Slovenien Cypern Malta Värde 1-3kv 03 Värde 1-3kv Miljoner kr Malta Cypern Slovenien Slovakien Grekland Luxemburg Portugal Litauen Lettland Tjeckien Ungern Estland Österrike Irland Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Finland Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland

13 Rapport Sida 13(30) Tabell 6. Sveriges import från EU, EES och EFTA under de tre första kvartalen 2004 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1-3 kv 2003 Tyskland 100,3 18,9 8 Danmark 49,1 9,3 10 Storbritannien 40,8 7,7 4 Nederländerna 36,3 6,8 8 Finland 32,8 6,2 17 Frankrike 29,4 5,5 10 Belgien 21,3 4,0 1 Italien 18,3 3,5 7 Polen 13,7 2,6 25 Spanien 8,3 1,6 4 Irland 7,4 1,4-5 Österrike 5,9 1,1-9 Estland 5,1 1,0 3 Ungern 4,3 0,8 54 Tjeckien 3,0 0,6 1 Litauen 2,8 0,5 7 Lettland 2,7 0,5-5 Portugal 2,1 0,4-11 Luxemburg 1,9 0,4 16 Slovakien 1,0 0,2 18 Grekland 0,8 0,2-12 Slovenien 0,8 0,2 21 Cypern 0,1 0,0 28 Malta 0,0 0,0 32 Ospecificerat i EU 0,0 0,0 0 EU Totalt 388,5 73,2 8 Norge 39,0 7,4-4 Liechtenstein 0,1 0,0 29 Island 0,2 0,0-8 EES/EFTA-länder 39,3 7,4-4 Schweiz 6,4 1,2-3 EFTA-land 6,4 1,2-3 Övriga länder 96,2 18,1 7 Import Totalt 530,4 100,0 7 Sveriges importandelar från EU, EES och EFTA 1-3 kv 2004 Övriga 18,1% EFTA 1,2% EU/EES 80,7%

14 Rapport Sida 14(30) Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (25), dvs. med tredje land, svarade för ca 41 procent av det totala exportvärdet och ca 27 procent av värdet av den totala importen 1 under de tre första kvartalen Importandelen från tredje land ökade, medan exportandelen var i stort sett oförändrad jämfört med motsvarande period förra året. Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1-3 kv 2004 EU(25) 58,7% Oceanien m fl 1,2% Asien 10,8% Amerika 14,2% Afrika 1,8% Övriga Europa 13,3% Övriga Europa stod för 13,3 procent av den totala svenska exporten. Norge var största mottagarland med 8,5 procent av exportvärdet. Andelen för Ryssland och Schweiz var 1,5 resp. 1,1 procent. Exportvärdet till Norge och Ryssland ökade med 10 resp. 15 procent under de tre första kvartalen Exporten till Schweiz var oförändrad i värde. Tabell 7. Svensk exportutveckling till övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd- 1-3 kv kv kv kv 2004 ring i % Övriga Europa 78,2 87,9 12,8 13,3 12 varav: Island 1,4 1,8 0,2 0,3 28 Norge 51,3 56,5 8,4 8,5 10 Rumänien 1,1 1,7 0,2 0,3 54 Ryssland 8,5 9,8 1,4 1,5 15 Schweiz 7,1 7,1 1,2 1,1 0 Turkiet 4,4 5,2 0,7 0,8 17 Ukraina 1,4 1,8 0,2 0, Import enligt avsändningsland.

15 Rapport Sida 15(30) Ryssland är en intressant exportmarknad för svenska företag. Den ekonomiska och politiska krisen i Ryssland under 1998 fick som följd att den svenska exportökningen avstannade. En vändning inträffade i slutet av 2000 då exporten till Ryssland ökade med 23 %. Under 2001 var exportökningen 71 %, för att återigen under 2002 bara öka med 19 % i värde. Tendensen under 2003 var vikande, med en exportminskning på 1 % för helåret. Under de tre första kvartalen 2004 ökade exporten till Ryssland med 15 % jämfört med motsvarande period Milj SEK Sveriges export till Ryssland Helår Exporten till Amerika domineras av USA som mottagarland och USA är nu vår största exportmarknad. Exporten till USA ökade i värde med 3 % och minskade till Kanada med 1 %. Exporten till Central- och Sydamerika ökade med 11 %. Exporten till Brasilien ökade med 10 % medan Mexiko minskade med 6 % i värde. Tabell 8. Svensk exportutveckling till Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd- 1-3 kv kv kv kv 2004 ring i % Nordamerika 78,3 80,6 12,8 12,1 3 varav: Kanada 7,7 7,6 1,3 1,1-1 USA 70,6 72,6 11,6 10,9 3 Central- och Sydamerika 12,2 13,6 2,0 2,0 11 varav: Argentina 0,4 1,1 0,1 0,2 176 Brasilien 3,5 3,8 0,6 0,6 10 Chile 1,0 1,2 0,2 0,2 15 Colombia 0,4 0,3 0,1 0,1-6 Mexico 4,4 4,1 0,7 0,6-6 Venezuela 0,2 0,3 0,0 0,0 50 Totalt 90,5 94,1 14,8 14,2 4

16 Rapport Sida 16(30) Kina, Japan, Indien, Singapore, Iran och Sydkorea var största enskilda mottagarländer i Asien för svensk export under de tre första kvartalen Efter den finansiella krisen i Sydostasien skedde en ökning av den svenska exporten till regionen. Importefterfrågan i flera av krisländerna steg. Men sedan 2001 viker den svenska exporten till hela Asien igen. För 2003 minskade exportvärdet med 7 %. Exporten till Asien ökade dock med 8 % under de tre första kvartalen 2004, och exportökningen till Indien var hela 34 %. Tabell 9. Svensk exportutveckling till Asien. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd- 1-3 kv kv kv kv 2004 ring i % Mellanöstern 14,1 15,5 2,3 2,3 10 varav: Förenade Arabemiraten 1,5 2,0 0,2 0,3 30 Israel 1,6 1,7 0,3 0,3 8 Iran 3,5 4,3 0,6 0,6 23 Saudiarabien 4,7 3,6 0,8 0,5-23 Övriga Asien 52,1 56,2 8,5 8,5 8 varav: Filippinerna 0,6 0,9 0,1 0,1 33 Hongkong 2,9 3,2 0,5 0,5 12 Indien 5,1 6,8 0,8 1,0 34 Indonesien 1,6 2,3 0,3 0,3 38 Japan 12,1 11,5 2,0 1,7-5 Kina 13,2 14,2 2,2 2,1 8 Malaysia 1,7 2,1 0,3 0,3 19 Singapore 3,6 3,8 0,6 0,6 4 Sydkorea 3,6 3,5 0,6 0,5-2 Taiwan 3,5 3,4 0,6 0,5-1 Thailand 2,0 1,6 0,3 0,2-18 Totalt 66,2 71,7 10,8 10,8 8

17 Rapport Sida 17(30) Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1-3 kv2004 EU(25) 73,2% Oceanien m fl 0,3% Asien 8,9% Amerika 5,2% Afrika 0,3% Övriga Europa 12,0% Övriga Europa, utanför EU, svarade för 12,0 procent av Sveriges import under de tre första kvartalen I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 7 procent. Norge var vår största leverantör med ett importvärde på 7,4 procent av den totala importen. Vår import från Ryssland ökade med 64 procent. Importen från Schweiz minskade med 3 procent. Tabell 10. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde 1-3 kvartalet Andel 1-3 kvartalet Värdeförändring i % Värde 1-3 kvartalet Övriga Europa 59,5 63,6 12,0 12, varav Island 0,2 0,2 0,0 0,0-8 0,2 0,1 Norge 40,7 39,0 8,2 7,4-4 37,6 36,3 Rumänien 0,6 0,7 0,1 0,1 12 0,6 0,7 Ryssland 7,5 12,3 1,5 2,3 64 9,1 13,5 Schweiz 6,6 6,4 1,3 1,2-3 6,0 5,9 Turkiet 3,0 3,4 0,6 0,6 14 2,9 3,4 *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

18 Rapport Sida 18(30) USA är största leverantörsland för Sveriges import från den amerikanska kontinenten. Importen från USA sjönk kraftigt under 2001, med 21 % eller drygt 9 miljarder kr, jämfört med året dessförinnan. Denna utveckling fortsatte under 2002, då importen minskade med 3,8 miljarder kr, eller 11 % i värde. Under 2003 minskade importen från USA med 4,7 miljarder kr, eller 15 %. Importminskningen fortsatte även under de tre första kvartalen 2004, med 1,1 miljarder kr, eller 5 %, jämfört med samma period året innan. Tabell 11. Svensk importutveckling från Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde 1-3 kvartalet Andel 1-3 kvartalet Värdeförändring i % Värde 1-3 kvartalet Nordamerika 21,5 20,5 4,3 3, varav Kanada 1,7 1,8 0,3 0,3 4 1,6 1,7 USA 19,8 18,7 3,8 3,5-5 20,8 19,3 Central- och Sydamerika 6,0 7,1 1,2 1, varav Brasilien 1,6 2,2 0,3 0,4 35 1,7 2,1 Chile 1,0 1,8 0,2 0,3 85 1,0 1,8 Colombia 0,2 0,2 0,0 0,0 5 0,2 0,2 Mexico 0,2 0,3 0,0 0,1 53 0,3 0,4 Panama 0,3 0,2 0,1 0,0-38 0,1 0,1 Venezuela 0,9 0,8 0,2 0,2-8 0,9 0,9 Totalt 27,6 27,6 5,6 5, *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Kina var den största enskilda leverantören i Asien för svensk import under Under 2004 passerades Kina av Japan, som blev den största leverantören i Asien. Hongkong och Sydkorea är andra stora leverantörer av svensk import från Asien. Importen från Kina ökade med 19 % jämfört med de tre första kvartalen Traditionellt har kinesisk export till stor del levererats via Hongkong, vilket också syns i den statistiska redovisningen vid värdejämförelser mellan avsändningsland och ursprungsland för dessa länder.

19 Rapport Sida 19(30) Importvärdet från Asien ökade med 1 % under de tre första kvartalen Den svenska importen ökade i värde från många av de större leverantörslä n- derna i främst Sydostasien. Från Japan och Kina ökade importen med 5 resp. 19 %. Tabell 12. Svensk importutveckling från Asien. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde 1-3 kvartalet Andel 1-3 kvartalet Värdeförändring i % Värde 1-3 kvartalet Mellanöstern 5,1 2,6 1,0 0, varav Iran 4,2 1,6 0,8 0,3-62 4,3 1,6 Israel 0,5 0,5 0,1 0,1 5 0,5 0,5 Saudiarabien 0,2 0,3 0,0 0,1 15 0,2 0,2 Övriga Asien 41,9 44,8 8,4 8, varav Hongkong 5,3 5,0 1,1 1,0-5 1,7 1,9 Indien 1,7 1,7 0,3 0,3 0 1,7 1,7 Japan 10,9 11,5 2,2 2,2 5 12,2 12,8 Kina 10,5 12,5 2,1 2, ,6 16,4 Malaysia 1,0 0,8 0,2 0,2-18 1,3 1,1 Singapore 0,5 0,5 0,1 0,1 20 0,3 0,4 Sydkorea 3,8 4,7 0,8 0,9 23 3,9 4,7 Taiwan 3,0 3,0 0,6 0,6-1 3,2 3,2 Thailand 1,6 1,6 0,3 0,3 3 1,8 1,9 Totalt 47,0 47,4 9,5 8, *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

20 Rapport Sida 20(30) Tjänstehandeln gav överskott på 34,1 miljarder kr Handeln med tjänster gav under de tre första kvartalen 2004 ett överskott på netto 34,1 miljarder kr, en förbättring med 24,1 miljarder jämfört med samma period Sedan 2001 har tjänstehandeln förbättrats kraftigt. Resevalutanettots tidigare negativa utveckling vände och underskottet minskade, men nu finns en tendens att underskottet ökar igen. Exporten av övriga tjänster fortsätter att stärkas. Resevalutaposten uppvisade ett nettoutflöde på 24,1 miljarder kr under 2003 jämfört med 25,3 miljarder kr Under de tre första kvartalen 2004 var resevalutaunderskottet 21,3 miljarder kr, en försämring med 4,6 miljarder jämfört med året innan. Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 37,2 miljarder kr under de tre första kvartalen Byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data/ info-tjänster, licenser/royalties, övriga affärstjänster, kultur och offentliga tjänster gav nettoinflöden på tillsammans 37,8 miljarder kr. Kommunikationstjänster svarade för ett utflöde på 0,6 miljarder kr. Mdr Övriga tjänster 1-3 kv 2003 resp 2004, netto 1-3 kv kv 04 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 Kommunikation Byggtjänster Försäkringar Finansiella tjänster Data- och informationstjänster Licenser/royalties Övriga affärstjänster Personliga tjänster, kultur m.m. Offentliga tjänster Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde för helåret 2003 knappt 24 % av Sveriges totala export av varor och tjänster. Tjänsteimportens andel var nära 27 % av total import av varor och tjänster.

21 Rapport Sida 21(30) Tabell 13. Sveriges tjänstehandel, netto, kv Mi ljarder kr kv kv 04 Transporter 0,7 0,9 2,9 6,4 9,2 10,5 12,5 16,0 14,9 9,7 18,3 frakt av varor 12,7 13,6 14,0 13,1 13,9 18,0 20,0 19,4 personbefordran -4,4-4,6-3,9-2,2-1,0-2,3-2,2 0,7 övrigt -7,7-8,1-7,1-4,5-3,8-5,2-5,2-4,1 Resevaluta -15,7-18,8-24,3-27,9-32,0-36,3-27,4-25,3-24,1-16,7-21,3 Övriga tjänster 12,3 12,1 10,9 8,5 11,2 12,7 8,6 9,7 26,3 18,0 37,2 Total tjänstehandel, netto -2,7-5,8-10,4-13,0-11,6-13,1-6,3 0,4 17,2 11,0 34,1 Källa: Sveriges riksbank, Betalningsbalansen Tabell 14. Sveriges tjänsteexport kv Mi ljarder kr kv kv 04 Transporter 34,0 32,5 38,1 36,9 40,0 43,9 49,2 50,0 52,2 37,8 43,3 frakt av varor 21,1 21,2 24,8 26,0 28,1 32,2 34,7 33,4 personbefordran 5,2 4,5 6,0 6,2 6,5 6,1 8,1 9,6 övrigt 7,7 6,8 7,2 4,6 5,3 5,6 6,4 6,6 Resevaluta 24,5 24,4 28,5 32,8 34,3 37,3 44,2 45,6 42,8 33,6 31,2 Övriga tjänster 58,2 60,4 73,5 87,0 105,4 126,4 143,3 137,6 154,1 110,7 129,4 Total tjänsteexport 116,8 117,3 140,1 156,7 179,7 207,6 236,7 233,3 249,1 182,1 203,9 Källa: Sveriges riksbank, Betalningsbalansen Tabell 15. Sveriges tjänsteimport kv Mi ljarder kr kv kv 04 Transporter 33,4 31,6 35,2 30,5 30,8 33,4 36,6 34,0 37,2 28,1 25,0 frakt av varor 8,4 7,6 10,8 12,9 14,2 14,2 14,7 14,0 personbefordran 9,6 9,1 10,0 8,4 7,5 8,3 10,3 8,9 övrigt 15,4 14,9 14,3 9,1 9,1 10,8 11,6 11,1 Resevaluta 40,2 43,2 52,7 60,7 66,2 73,6 71,6 70,9 66,9 50,3 52,5 Övriga tjänster 45,9 48,3 62,6 78,5 94,2 113,7 134,8 128,0 127,8 92,7 92,2 Total tjänsteimport 119,4 123,1 150,5 169,7 191,3 220,7 243,0 232,9 231,9 171,0 169,7 Källa: Sveriges riksbank, Betalningsbalansen Anm.: Under 1997 har redovisningen av den svenska betalningsbalansen anpassats till nya internationella rekommendationer. Bl.a. redovisas nu den del av importvärdet som avser frakt m.m. av importvaror, den s.k. cif-komponenten, huvudsakligen som transporttjänster. Från och med 2003 kan ej Transporttjänster delredovisas på sina undergrupper på grund av ändrad metod för datainsamling.

22 Rapport Sida 22(30) Tabell 16. Specifikation av Sveriges Tjänstehandel, Mdr kr Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Export Transporter 15,5 16,0 11,8 14,4 13,9 12,9 10,9 12,5 12,9 52,2 50,0 Resor 11,2 11,2 8,9 9,2 13,5 11,3 8,8 9,7 14,6 42,8 45,6 Kommunikation 2,7 1,8 1,9 1,8 1,7 1,9 1,2 1,5 1,5 6,5 6,1 Byggtjänster 1,3 1,4 1,1 1,6 1,3 1,6 1,2 1,2 1,3 5,7 4,7 Försäkringar 1,5 1,4 1,2 1,4 1,5 1,4 1,6 1,2 1,2 5,9 5,0 Finansiella tjänster 2,1 2,1 2,4 2,0 1,8 1,6 1,7 1,0 1,2 7,1 5,0 Data- och informationstjänster 4,5 4,8 4,0 4,2 3,9 3,8 4,1 3,4 3,5 16,1 14,3 Licenser/royalties 5,9 6,2 5,6 5,3 4,7 4,5 4,3 3,7 3,2 18,8 14,8 Övriga affärstjänster 25,0 25,6 24,0 25,9 19,9 22,3 21,7 20,5 19,1 89,7 84,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,3 0,3 0,3 0,5 0,3 0,5 0,3 0,2 0,3 1,7 1,1 Offentliga tjänster 0,5 0,7 0,5 0,7 0,6 0,7 0,6 0,7 0,6 2,5 2,4 Totalt 70,5 71,6 61,8 67,0 63,1 62,5 56,5 55,8 59,2 249,1 233,3 Import Transporter 8,4 8,1 8,5 9,2 9,6 9,1 9,3 8,0 9,1 37,2 34,0 Resor 17,0 18,8 16,8 16,6 19,3 16,2 14,8 16,5 19,0 66,9 70,9 Kommunikation 2,2 2,6 2,2 2,4 2,1 1,5 1,9 1,4 1,2 7,9 5,6 Byggtjänster 0,7 0,9 0,9 1,2 1,3 1,4 1,0 0,7 0,8 4,9 2,8 Försäkringar 0,4 0,5 0,9 0,4 0,5 0,7 0,9 0,6 0,8 2,5 3,2 Finansiella tjänster 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 1,1 1,4 1,2 1,7 5,0 5,2 Data- och informationstjänster 2,1 2,4 2,4 2,4 2,2 2,3 2,6 2,0 1,9 9,5 8,5 Licenser/royalties 2,2 2,6 2,4 2,9 2,6 2,6 2,3 1,7 2,1 10,3 8,7 Övriga affärstjänster 20,4 22,2 19,2 23,8 20,3 21,2 20,3 25,5 20,3 85,7 92,3 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,9 0,7 Offentliga tjänster 0,2 0,4 0,2 0,3 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2 1,0 1,0 Totalt 55,1 59,8 54,9 60,8 59,6 56,5 55,0 58,1 57,3 231,9 232,9 Netto Transporter 7,1 7,9 3,3 5,2 4,3 3,8 1,6 4,5 3,8 14,9 16,0 Resor -5,8-7,6-8,0-7,4-5,8-4,9-6,0-6,7-4,5-24,1-25,3 Kommunikation 0,5-0,8-0,3-0,6-0,5 0,4-0,7 0,1 0,4-1,3 0,5 Byggtjänster 0,6 0,5 0,3 0,4 0,0 0,2 0,2 0,5 0,5 0,8 1,9 Försäkringar 1,0 0,9 0,3 1,0 0,9 0,7 0,7 0,6 0,4 3,4 1,8 Finansiella tjänster 1,0 1,0 1,3 0,6 0,6 0,5 0,4-0,1-0,6 2,1-0,2 Data- och informationstjänster 2,4 2,5 1,7 1,8 1,7 1,4 1,6 1,4 1,6 6,6 5,9 Licenser/royalties 3,6 3,7 3,2 2,4 2,2 1,9 2,0 2,0 1,0 8,5 6,0 Övriga affärstjänster 4,6 3,5 4,8 2,0-0,5 1,0 1,4-5,0-1,2 4,0-8,0 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,0 0,0 0,0 0,2 0,1 0,3 0,1 0,1 0,2 0,7 0,4 Offentliga tjänster 0,3 0,3 0,3 0,4 0,4 0,5 0,3 0,4 0,3 1,5 1,5 Totalt 15,4 11,8 6,9 6,2 3,5 5,9 1,5-2,3 1,9 17,2 0,4 Källa: Sveriges riksbank, Betalningsbalansen, 3 kv 2004 ( ).

23 Rapport Sida 23(30) Direktinvesteringar gav nettoutflöde 1-3 kv 2004 Direktinvesteringar i utlandet gav ett utflöde på 31,3 miljarder kr under de tre första kvartalen Utländska investeringar i Sverige resulterade i ett utflöde på 4,8 miljarder kr, varför nettot av direktinvesteringar gav utflöden på 36,1 miljarder kr. Tabell 17. In - och utflöden av direktinvesteringar kv Mdr kr Inflöde Utflöde Nettofl öde ,2-2,4-2, ,9-10,6 19, ,0-51,7-2, ,1-80,0 23, ,5-33,7 2, ,7-96,6-12, ,7-193,7-36, ,8-181,2 321, ,0-372,6-159, ,3-77,0 45, ,3-103,5 10, ,3-135,0-114,7 1-3 kv 03 3,3-108,4-105,1 1-3 kv 04-4,8-31,3-36,1 Källa: Sveriges riksbank, Betalningsbalansen Mdr SEK 600,0 500,0 400,0 Utveckling av direktinvesteringar kv 2004 Inflöde Utflöde Nettoflöde 300,0 200,0 100,0 0,0-100,0-200,0-300,0-400,0-500, kv kv 04 Under 1999 var Storbritannien största investerare med 63 % av inflödet (Astra-Zeneca). Från USA kom ca 10 % av inflödet. Därefter har EUländerna svarat för huvuddelen av ett minskande investeringsinflöde till Sverige. Under 2000 var de svenska investeringarna i utlandet rekordhöga 372,6 miljarder kr, varav huvuddelen gick till EU-området. Även därefter har investeringsutflödet huvudsakligen gått till EU-området.

24 Rapport Sida 24(30) Tabell 18. Utländska direktinvesteringar i Sverige kv 2004, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direktinvesteringar per kapitalform Jan Sep Jan Sep Direktinvesteringar i Sverige Eget kapital Långfristiga lån m.m Kortfristiga lån m.m Återinvesterade vinstmedel TOTALT OECD EU EU Belgien Luxembourg Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Österrike Estland Lettland Litauen Polen Tjeckien Ungern Slovakien Slovenien Cypern Malta Övriga Europa Norge Schweiz Ryssland Övriga Nord- och centralamerika Kanada USA Övriga Sydamerika Afrika Asien Japan Kina Hongkong Saudiarabien Singapore Övriga Oceanien Ej landfördelat Återinvesterade vinstmedel Anm. 1. Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (25) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2. Fr.o.m. oktober 1997 ingår i begreppet direkta investeringar även kortfristiga lån mellan direktinvesteringsföretag. Anm. 3. Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: Sveriges Riksbank, Betalningsbalansen ( )

25 Rapport Sida 25(30) Tabell 19 Svenska direktinvesteringar i utlandet kv 2004, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direktinvesteringar per kapitalform Jan Sep Jan Sep Direktinvesteringar i utlandet Eget kapital Långfristiga lån m.m Kortfristiga lån m.m Återinvesterade vinstmedel TOTALT OECD EU EU Belgien Luxembourg Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Österrike Estland Lettland Litauen Polen Tjeckien Ungern Slovakien Slovenien Cypern Malta Övrig Europa Norge Schweiz Bulgariien Turkiet Rumänien Ryssland Övriga Nord- och centralamerika Kanada Mexico USA Övriga Sydamerika Argentina Brasilien Övriga Afrika Asien Filippinerna Indien Japan Kina Hongkong Övriga Oceanien Australien Övriga länder Ej landfördelat Återinvesterade vinstmedel Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (25) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Källa: Sveriges Riksbank, Betalningsbalansen ( )

26 Rapport Sida 26(30) Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2002 till 1040 miljarder kr, enligt riksbankens senaste undersökning. Företag inom tillverkningsindustrin, huvudsakligen verkstads- och läkemedelsindustri, var de mest attraktiva för utländska investerare. Under 2002 ökade de utländska tillgångarna i Sverige främst inom tillverkningsföretag och inom tjänstesektorn. Den största andelen av tillgångarna ägdes från USA och Finland. Företag inom EU ägde 63 procent av de totala utländska tillgångarna i Sverige. Tabell 20. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade, miljarder kr USA Fin land Storbritannien Nederländerna Begien/Luxemburg Norge Tyskland Schweiz Danmark Frankrike Övriga länder Totalt OECD EU Norden Asien Anm.: Definitionsändring 1997, då även nettot av kortfristiga skulder och fordringar ingår, bidrog till att utlandets tillgångar i Sverige för detta år ökade med 25 miljarder kr... Redovisas ej, osäker skattning. Källa: Sveriges riksbank, Direktinvesteringar 2002 (Januari 2004) Mdr kr 1200 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige

27 Rapport Sida 27(30) Nederländerna hade de största utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i förhållande till BNP under På grund av landets skattelagstiftning är Nederländerna ett attraktivt land för etablering av holdingbolag, vilka har sina moderbolag i andra länder. Holdingbolagens enda syfte är att äga andra företag. Därmed speglas inte i första hand förvärvs- och investeringsaktiviteten i just Nederländerna. USA är störst i absoluta tal när det gäller ingående investeringar. Utländska intressen ägde direktinvesteringstillgångar i USA till ett värde av miljarder kr. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2002 till 44 procent av BNP. Sverige hamnade därmed på fjärde plats i sammanställningen. För OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 20 procent av BNP. Tabell 21. Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2002 i resp. land. Miljarder kr. Tillgång BNP till marknadspris Procent av BNP Nederländerna Nya Zeeland Schweiz Sverige Storbritannien Portugal Australien Kanada Frankrike Finland Tyskland Polen Norge Österrike USA Italien Japan OECD Totalt Källa: Sveriges riksbank samt OECD: International Investment Database, 2003 och OECD Main Economic Indicators, Aug Valutakurs per USD=8,83 SEK.

28 Rapport Sida 28(30) Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2002 till 1242 miljarder kr. Företag inom tillverkningsindustrin, företrädesvis verkstadsindustrin, ägde större delen av tillgångarna. Landfördelningen visar att 17 procent av tillgångarna fanns i USA och 60 procent i EU. Tabell 22. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade, miljarder kr USA Finland Nederländerna Storbritannien Danmark Norge Tyskland Schweiz Frankrike Irland Belgien/Luxemburg Italien Spanien Polen Kanada Kina Österrike Estland Ryssland Brasilien Mexiko Australien Lettland Japan Ungern Portugal Litauen Tjeckien Bermuda Övriga länder Totalt OECD EU Norden Asien Sydamerika Central- och Östeuropa Baltiska länder Anm.: Definitionsändring 1997, då även nettot av kortfristiga skulder och fordringar ingår, bidrog till att tillgångarna i utlandet för detta år ökade med 60 miljarder kr. 1 Inkl. Ryssland... Redovisas ej, osäker skattning. Källa: Sveriges riksbank, Direktinvesteringar 2002 (Januari 2004)