Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2018

2

3 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel / / Världen Export Totalt ,3 7,2 100 Varor ,4 9,8 100 Tjänster ,0 1,4 100 Import Totalt ,7 9,2 100 Varor ,6 11,9 100 Tjänster ,1 3,3 100 Inre marknaden Export Totalt ,2 8,5 71,0 1 Varor ,9 11,0 72,8 Tjänster ,3 2,4 66,7 Import Totalt ,1 9,5 78,4 Varor ,8 11,9 80,6 Tjänster ,2 3,8 73,3 EU (28) Export Totalt ,6 8,5 59,0 Varor ,0 10,8 61,8 Tjänster ,1 2,7 52,5 Import Totalt ,6 8,9 70,3 Varor ,2 10,9 71,9 Tjänster ,1 3,9 66,6 Norden Export Totalt ,5 7,8 26,4 Varor ,7 11,7 25,6 Tjänster ,5 0,3 28,3 Import Totalt ,4 12,2 20,7 Varor ,7 15,8 20,8 Tjänster ,1 4,4 20,4 Östersjöländerna 2 Export Totalt ,0 9,0 43,0 Varor ,0 11,8 44,7 Tjänster ,1 2,0 38,8 Import Totalt ,8 11,1 45,1 Varor ,9 13,2 49,6 Tjänster ,1 4,5 34,5 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

4 Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 284, , , ,0 Import 1 168, , , ,6 Nettohandel 116,3 99,2 92,9 74,4 Export till EU(28) 785,0 800,2 863,9 956,8 Import från EU(28) 826,2 875,4 955, ,9 Nettohandel (EU(28) -41,3-75,2-91,8-103,1 Förändring (%) Export 4,4 1,3 8,4 9,8 Import 5,2 2,9 9,6 11,9 Export till EU(28) 3,6 1,9 8,0 10,8 Import från EU(28) 6,1 6,0 9,2 10,9 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 613,1 623,3 635,7 644,3 Import 520,0 528,9 598,3 618,3 Nettohandel 93,1 94,4 37,4 26,0 Förändring (%) Export 16,2 1,7 2,0 1,4 Import 9,6 1,7 13,1 3,3 Direktinvesteringar Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 108,9 38,7 197,1 174,1 Utländska DI i Sverige 71,4 150,8 104,0 96, Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 3 032, , , ,9 Utländska DI i Sverige 2 660, , , ,8

5 Enheten för internationell Dnr: 2019/00515 handelsutveckling Reviderad version Sammanfattning helåret 2018 Bytesbalansen visade 2018 ett överskott på 94 miljarder kronor, motsvarade 2,0 procent av BNP. Detta var en minskning av överskottet med 26 procent jämfört med Handelsutvecklingen 2018 Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 7,2 procent jämfört med Importen av varor och tjänster ökade med 9,2 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 4,4 procent i volym och 10 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,3 procent i volym och med 12 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till miljarder kronor och värdet på varuimporten till miljarder kronor. Handelsnettot var därmed negativt och uppgick till -36 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på -11 miljarder export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Asien och Amerika tog emot 13 respektive 9,6 procent av Sveriges export. Störst var exportökningen till Oceanien, med 24 procent, följd av Övriga Europa och EU med drygt 11 procent vardera. import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 70 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar. Störst var ökningen från Afrika (70 procent), följt av Amerika (19 procent), Övriga Europa (17 procent), Asien (11 procent) och EU (10 procent). export efter varugrupp Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varugrupper. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Energivaror (27 procent) och Verkstadsvaror (11 procent). Volymutvecklingen var positiv för alla varugrupperna förutom Energivaror och Skogsvaror. Att utvecklingen mätt i värde och volym skiljer sig reflekterar en kombination av prisökningar för dessa varor och växelkurseffekter. import efter varugrupp Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i såväl värde som volym. I värde var utvecklingen särskilt stark för Energivaror och Skogsvaror. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror och Kemivaror som ökade mest. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 1,4 procent medan tjänsteimporten ökade med 3,3 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 644 miljarder och tjänsteimporten till 618 miljarder, vilket därmed gav ett positivt tjänstehandelsnetto på 26 miljarder kronor. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- data- och informationstjänster, Resor samt Transporter.

6 export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 52 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarländerna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 67 procent av total tjänsteimport. USA, Storbritannien och Tyskland var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet minskade från 195 till 174 miljarder kronor. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige minskade från 104 till 97 miljarder kronor. Direktinvesteringstillgångar Vid utgången av 2018 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till miljarder, en ökning med 4,1 procent. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till ca miljarder, vilket utgör en svag nedgång jämfört med 2017.

7 Innehåll 1. Om rapporten Fortsatt stark utveckling för varuhandeln fjärde kvartalet Handelns utveckling fjärde kvartalet Sveriges andel av den globala varuexporten Sveriges exportandel på världsmarknaderna Andra länders exportandelar på samma marknader Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans9F Varuhandel10F Sveriges export och import av varor Varuhandelns geografiska fördelning Varuhandeln fördelad på varugrupp Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Sveriges varuhandel med den inre marknaden14f Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandel Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringar i Sverige Svenska direktinvesteringar i utlandet Direktinvesteringar efter bransch Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2018, i löpande och fasta priser (SCB)

8

9 1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för helåret Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. Observera att den redovisade statistiken för varuhandeln hämtas dels från betalningsbalansen (se t.ex. den första tabellen) och dels från utrikeshandelsstatistiken (används genomgående i kapitel fyra). Statistiken från de olika källorna bygger bl.a. på olika definitioner av varuhandel och är inte jämförbar. För att räkna samman total handel av varor och tjänster måste man därför använda enbart statistik från betalningsbalansen. Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln, som alltså kommer från utrikeshandelsstatistiken, bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, detaljerad varugrupp och handelspartner. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Kapitlet innehåller även en fördjupning kring utvecklingen för Sveriges exportmarknadsandelar i världen. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-13 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor, där även det senaste kvartalets värdeutveckling av varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder framgår. 2. Fortsatt stark utveckling för varuhandeln fjärde kvartalet 2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2018 Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik ökade värdet på Sveriges varuhandel2f1 starkt fjärde kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal Varuexporten ökade med 11 procent och varuimport ökade med 12 procent. Värdet på varuexporten uppgick fjärde kvartalet 2018 till 384 miljarder och på varuimporten 397 miljarder. Varuhandelsnettot uppgick därmed till -12 miljarder. 1 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. Värdet är i löpande priser. 1

10 Diagram Förändring i svensk varuexport (januari januari 2019) Förändring över motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv Månadsvis Kvartalsvis Diagram Förändring i svensk varuimport (januari januari 2019) Förändring över motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv Månadsvis Kvartalsvis Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en fortsatt ökning i januari 2019 för både exporten (upp 8,9 procent) och importen (upp 4,8 procent), jämfört med motsvarande månad

11 Framåtblickande indikatorer pekar på en något avtagande optimism kring utrikeshandeln. Exportchefsindex3F2 uppgick första kvartalet 2019 till 57,5 vilket innebär att det är fler exportchefer i svenska företag som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. Det är en marginell ökning jämfört med fjärde kvartalet Med en ökning på 11 procent hade Sverige en varuexportutveckling som var stark fjärde kvartalet 2018 i relation till flera andra jämförbara länder. EU:s samlade export till länder utanför unionen ökade med 4,0 procent. Finlands varuexport och med 6,9 respektive medan USA:s och Tysklands ökade med 3,5 respektive 1,6 procent. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse ( ) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv2 kv3 kv4 kv 1 kv2 kv3 kv EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Enligt betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 6,1 procent och tjänsteimporten med 0,1 procent fjärde kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Värdet på tjänsteexporten uppgick fjärde kvartalet 2018 till 181 miljarder och tjänsteimporten till 156 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 23 miljarder. Om man vill analysera utrikeshandelns bidrag till BNP-utvecklingen är det vanligt att titta på den konsekutiva utvecklingen (dvs. jämfört med föregående kvartal) och utvecklingen i termer av volym, dvs. rensat för prisförändringar. I volymtermer ökade BNP med 1,2 procent procent mellan tredje och fjärde kvartalen Det var främst exporten som förklarde uppgången. Exporten bidrog till BNP-utvecklingen med 1,4 procentenheter. Sammantaget drog exportnettot (export minus import) upp BNP-tillväxten med 0,8 procentenheter. 2 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. Att indexet ligger över 50-strecket innebär att det är fler exportföretag som tror på en förstärkning än en försvagning av exportutvecklingen. 3

12 2.1 Sveriges andel av den globala varuexporten I det här avsnittet belyser vi hur Sveriges andel av världens totala varuexport till olika regioner har utvecklats under och efter den senaste finansiella krisen. Data är hämtad från UN Comtrade och finns tillgänglig för åren I databasen finns varuhandelsflöden mellan alla världens länder. Handelsflödena är uttryckta i amerikanska dollar och kan därför skilja sig något från data som presenteras i rapportens övriga delar. Sveriges samlade varuexport ökade exempelvis med 14 procent uttryckt i svenska kronor under perioden, men minskade med 11 procent uttryckt i amerikanska dollar. Skillnaden beror på att kronan har försvagats mot dollarn. Räknat i fasta priser, dvs. rensat för pris- och växelkurseffekter, ökade den svenska varuexporten med 13 procent under perioden. De marknader som analyseras är Afrika, Amerika, Asien, EU, övriga Europa och Ocenanien etc. Det samlade globala varuexportvärdet till dessa marknader växte med mellan 2,9 och 56 procent under den studerade perioden. Sveriges export, uttryckt i dollar, minskade samtidigt till samtliga marknader utom Asien. Enligt senast tillgänglig data från IMF ökade världens samlade varuexport i fasta priser med 3,9 procent under Samtidigt ökade Sveriges export med 4,4 procent, vilket tyder på att Sveriges andel av den globala varuexporten har stigit något sedan Under 2018 fortsatte kronan att försvagas mot dollarn med 8,9 procent Sveriges exportandel på världsmarknaderna Diagram 2.4 visar hur Sveriges andel av världens varuexport som går till olika världsregioner har utvecklats mellan 2007 och Sveriges marknadsandel har minskat i samtliga regioner under perioden. Störst är förändringen i Afrika och Europa utanför EU, där andelarna minskade med 0,6 respektive 0,5 procentenheter. Minst är förändringen på den asiatiska marknaden. Den största delen av förändringarna skedde mellan Andelarna har därefter varit relativt stabila, undantaget i Afrika där andelen har fortsatt att minska något. 3 UN Comtrade: 4 IMF World Economic Outlook: 4

13 Diagram 2.4 3,5 Sveriges exportandelar, per mottagarregion 3,0 2,5 Andelar (%) 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Afrika Amerika Asien EU Europa, övriga Oceanien m.fl Andra länders exportandelar på samma marknader Diagram 2.5 visar vilka länder som har utökat sina marknadsandelar mest i respektive region. 5 De länder vars andelar har ökat mest tillhör världens största tillväxtekonomier. Två undantag är till exempel Polen och Tjeckien. 6 Kinas andel har ökat mest i samtliga regioner utom i Asien, där endast Hongkong har haft en större ökning. Magnituden i ökningen varierar dock mycket; i Oceanien steg Kinas andel med nio procentenheter, medan andelen i Europa steg med drygt två procentenheter. Man kan notera att de största enskilda ökningarna på de europeiska marknaderna generellt är betydligt mindre än i övriga regioner. 5 Andelarna baseras på tillgänglig information. Handel för länder som inte levererat statistik till FN ingår inte i marknadens total. 6 Enligt IMF växte Kinas BNP med i genomsnitt 8,2 procent per år och Indiens BNP med 7,0 procent. Polen och Tjeckien hade en BNP-tillväxt på 3,3 resp. 1,5 procent. 5

14 Diagram 2.5 Förändring (procentenheter) Kina Länder med störst ökning av marknadsandel per region Sydafrika Indien Kina Mexiko Hongkong Hongkong Kina Vietnam Kina Polen Tjeckien Kina Hongkong Storbritannien Kina Korea Hongkong Afrika Amerika Asien EU Europa, övriga Oceanien m.fl. Kina dominerade 2017 varuexportmarknaderna i samtliga regioner utom EU och övriga Europa, där landet var näst största varuexportör. Detta förhållande har inte varit konstant sedan Som exempel kan noteras att Kina inte ens hörde till de fem länder med störst marknadsandel i EU år 2007 och att USA vid den tidpunkten hade störst marknadsandel i amerika. Tyskland och USA tillhör också de länder med störst marknadsandelar i flera av regionerna. I diagram 2.6 jämförs Sveriges marknadsandel med några jämförbara länder - Norge, Danmark, Finland samt ett genomsnitt för samtliga EU-länder. För överskådlighet visas här ländernas andel av den samlade exporten till hela världen, men mönstret är likartat i de olika regionerna. Sveriges och Norges andel har båda minskat med 0,4 procentenheter jämfört med 2007, men med något olika utveckling. Förändringen för Sveriges del skedde framför allt mellan och därefter har andelen planat ut. Norges andel föll inte lika mycket inledningsvis men har fortsatt att minska, sannolikt som en konsekvens av ett fallande oljepris. Danmarks och Finlands andelar föll med 0,1 respektive 0,3 procentenheter under perioden. I procentuella termer minskade Finlands och Norges andelar mest (41 resp. 39 procent), följt av Sverige (28 procent) och Danmark (22 procent). Den genomsnittliga exportmarknadsandelen för hela EU föll med 13 procent (eller 0,2 procentenheter) sett över hela perioden. Nivåskillnaden mellan EU-genomsnittet och övriga länder beror sannolikt till stor del på att EU-länderna omfattar förhållandevis stora länder såsom Tyskland och Frankrike. Det ska också noteras att en skillnad mellan t.ex. Sverige och merparten av EU-länderna är att eurons och den svenska kronans växelkursrörelser mot dollarn har sett mycket olika ut, vilket får konsekvenser när handelsflödena anges i gemensam valuta. 7 Sveriges andel har alltså minskat något mer än bland jämförbara länder, men skillnaderna är inte 7 Den svenska kronan deprecierade med 26 procent mot dollarn mellan 2007 och Under samma period stärktes euron mot dollarn med 18 procent. 6

15 dramatiska. Med en andel av världens export på 1,0 procent behåller Sverige sin plats som den största varuexportören i norden. Diagram 2.6 1,6 1,4 1,2 Andel av global varuexport Andelar (%) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Danmark EU(28) genomsnitt Finland Norge Sverige 3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 94 miljarder 2018, motsvarade 2,0 procent av BNP. Jämfört med 2017 har överskottet i bytesbalansen minskat med 26 procent. 3.1 Handelsbalans 9F8 Helåret 2018 uppgick Sveriges handelsbalans till 74 miljarder, vilket var 19 miljarder mindre än Som andel av BNP uppgick handelsbalansen till 1,6 procent, tjänstebalansen till 0,5 procent och kapitalavkastningen till 1,3 procent. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 8 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 7

16 Diagram 3.1 9,0 Sveriges bytesbalans ,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,

17 4. Varuhandel10F9 4.1 Sveriges export och import av varor Helåret 2018 ökade Sveriges varuexport med 4,4 procent mätt i volym, och med 10 procent mätt i värde, jämfört med Varuimporten ökade med 5,3 procent i volym och med 12 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick till miljarder kronor och varuimporten till miljarder. Handelsbalansen uppvisade därmed ett underskott på 36 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på 11 miljarder Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien12F10, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 127, , , , ,8 10,5 intra-eu(28) 658,7 690,3 705,1 771,2 857,9 11,2 extra-eu(28) 468,2 490,2 487,4 533,6 584,0 9,4 Import 1 111, , , , ,1 12,3 intra-eu(28) 770,5 823,0 865,3 940, ,1 10,3 extra-eu(28) 340,5 344,1 342,3 374,7 440,0 17,4 Anm: Import enligt avsändningsland. Under 2018 gick 74 procent av den svenska exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Asien och Amerika tog emot 13 respektive 9,6 procent av Sveriges export. Jämfört med 2017 ökade exporten till samtliga världsdelar. Störst var exportökningen till Oceanien m.fl. med 24 procent, följd av Övriga Europa och EU med drygt 11 procent vardera. Exporten till Asien och Amerika ökade med 8,5 resp. 7,1 procent. Slutligen ökade exporten till Afrika med 1,0 procent. Huvuddelen (84 procent) av de varor som importeras till Sverige kommer från Europa, särskilt från EU-länderna (70 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar under Störst var ökningen från Afrika (70 procent), följt av Amerika (19 procent), Övriga Europa (17 procent), Asien (11 procent) och EU (10 procent). Importökningen från Oceanien m.fl. (1,6 procent) är beräknad som en restpost, dvs. den samlar all import som inte kommer från någon av de övriga regionerna. 9 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 10 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region, t ex de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 9

18 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om 10

19 utvecklingen främst förklaras av prisförändringar eller förändrade handelsflöden. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2017 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel kv kv kv kv ,0 Skogsvaror 2,2-6,0-4,8-3,9 5,4 11,2 9,4 9,4 10,2 Mineralvaror 2,8-4,9 2,3 0,2 20,7 6,2 11,4 8,2 12,8 Kemivaror 4,6-0,6 11,9 5,5 7,5 5,5 17,4 8,3 8,0 Energivaror 2,4 3,4-8,5-1,2 26,1 52,6 16,3 26,8 45,7 Verkstadsvaror 7,9 8,3 6,2 8,5 8,3 12,0 9,7 10,7 13,3 Övriga varor -0,7 3,3-2,2 2,0 3,3 9,0 4,8 6,4 100 Totalt 4,8 3,3 3,2 4,4 9,4 12,9 10,6 10,5 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Helåret 2018 ökade Sveriges varuexport med 4,4 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar) och med 10 procent mätt i värde, jämfört med Räknat i värde var det en stark positiv utveckling för samtliga varuområden. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Energivaror. Samtidigt minskade volymen av Energivaror, vilket betyder att den starka värdeutvecklingen reflekterar en kombination av prisökningar och växelkurseffekter. 11 En liknande utveckling syns för Skogsvaror, 11 Se rapporten Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar, kvartal för en diskussion av skillnaderna mellan värde- och volymutveckling. 11

20 vars exportvärde ökade med 9,4 procent medan volymen minskade med 3,9 procent. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2017 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel kv kv kv kv ,9 Skogsvaror 4,4 3,1 2,2 2,7 8,2 19,8 16,8 16,6 8,0 Mineralvaror 6,6 2,2-0,8 4,4 21,1 15,6 8,2 14,8 11,9 Kemivaror 3,1 3,6 5,4 6,0 7,0 11,2 11,5 10,8 11,9 Energivaror 0,0 1,5 5,4 2,4 23,3 51,3 29,6 32,6 43,4 Verkstadsvaror 6,4 1,0 5,4 6,6 7,7 5,6 10,4 10,0 21,9 Övriga varor 1,1 3,0 3,6 4,2 3,4 8,5 9,6 7,5 100 Totalt 4,1 2,0 4,3 5,3 8,9 12,6 12,4 12,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Varuimporten ökade med 5,3 procent i volym och med 12 procent i värde under Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i såväl värde som volym, men (i likhet med exporten) var det en betydligt starkare utveckling i värde än i volym. I värde var det Energivaror, Skogsvaror och Mineralvaror som ökade mest. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror och Kemivaror som ökade mest. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 12

21 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU28 (Netto) Extra-EU28 (Netto) Nettoexport Mdr kr Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden Under 2018 uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott på 36 miljarder. Det kan jämföras med ett underskott om 11 miljarder Underskottet i nettohandeln med varor uppstår i handeln med andra EU-länder. Helåret 2018 uppgick detta underskott till 180 miljarder, vilket är ett 10 miljarder större underskott jämfört med Exportöverskottet till övriga världen minskade något under 2018, från 159 till 144 miljarder.13f Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för helåren 2017 och Nettoexporten för varugrupperna Energi och Övriga varor var negativ och underskottet har ökat mellan 2017 och Nettoexporten var däremot positiv för varugrupperna Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. För Skogsvaror, som gav det största exportöverskottet, och för Verkstadsvaror ökade överskottet jämfört med För varugrupperna Mineralvaror och Kemivaror minskade överskottet. Den sammanlagda förändringen för samtliga varugrupper resulterade i en ökning av Sveriges nettohandelsunderskott. 12 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 13

22 Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr kr Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 90,1 92,6 94,5 91,1 95,1 101,3 Mineralvaror 32,5 35,5 28,5 27,8 33,2 29,1 Järn och stål 13,5 16,0 16,7 14,0 12,8 9,7 Kemivaror 6,3-0,4 12,0 10,8 12,3 9,2 Läkemedel 25,9 28,5 37,2 31,7 36,0 40,7 Energivaror -57,8-52,1-35,9-35,6-41,9-60,7 Verkstadsvaror 55,8 29,3 21,7 7,7 11,4 16,7 Maskiner 67,3 62,5 64,0 59,4 61,0 64,2 Elektrovaror och telekom -32,8-36,6-47,8-55,0-59,2-74,2 Vägfordon 17,0 2,9 7,9 6,0 21,3 45,5 Övriga varor -82,1-89,0-107,3-116,8-120,9-131,8 Livsmedel -46,9-49,6-55,3-59,0-61,0-66,2 Total 44,8 16,0 13,4-15,0-10,8-36, Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick 2018 till 101 miljarder, medan importen uppgick till 75 miljarder. Detta ger ett exportöverskott på 26 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på 0,8 miljarder motsvarande period Handeln med andra EU-länder stod för 56 procent av exporten och 90 procent av importen. 14

23 Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,4 47,7-12,3 17,9 42,0-24, ,7 54,7-21,0 20,1 47,5-27, ,1 64,2-11,0 29,5 59,1-29, ,1 74,8-10,7 34,9 68,8-33, ,0 77,8-0,8 38,2 71,2-33, ,5 75,2 26,3 57,0 67,7-10,7 Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr kr Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. Under 2018 gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på 41 miljarder, en ökning av överskottet med 4,8 miljarder jämfört med Handeln med läkemedel med enbart EU-länder svarade för 38 procent av läkemedelsexporten och 81 procent av importen. 15

24 Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 30,4 25,9 28,0 25,4 2, ,2 30,7 28,5 30,3 26,3 4, ,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4, ,4 37,7 31,7 31,2 31,4-0, ,1 38,1 36,0 28,7 31,6-2, ,2 41,5 40,7 31,5 33,5-2,0 Diagram Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr kr Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Under 2018 gav handeln med livsmedelsvaror ett nettounderskott på 66 miljarder. EU-ländernas andel av den svenska livsmedelsimporten föll från 59 till 58 procent mellan 2017 och Exportandelen till EU steg däremot från 74 till 75 procent. 16

25 Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,4 110,3-46,9 44,4 69,0-24, ,4 118,0-49,6 49,1 73,9-24, ,0 130,3-55,3 54,3 76,6-22, ,7 141,7-59,0 62,0 80,3-18, ,6 144,6-61,0 61,7 84,9-23, ,7 157,9-66,2 68,9 91,4-22,6 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr Sveriges varuhandel med den inre marknaden 14F Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer 2017 och Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. Under 2018 uppgick exporten till EU till 858 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på miljarder. Tyskland, Finland, Danmark och Nederländerna var de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 442 miljarder, motsvarande 52 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. 13 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 17

26 Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr kr

27 Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden helåret 2018 samt värdeförändring från helåret Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2018 Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2017 Tyskland 156,9 10,9 10,5 Finland 100,8 7,0 11,6 Danmark 99,9 6,9 11,6 Nederländerna 84,6 5,9 19,0 Storbritannien 81,8 5,7 0,9 Frankrike 62,1 4,3 13,3 Belgien 58,2 4,0 1,7 Polen 48,2 3,3 21,0 Italien 40,4 2,8 14,7 Spanien 30,1 2,1 19,8 Österrike 13,5 0,9 13,4 Tjeckien 12,3 0,9 11,9 Estland 12,3 0,9 12,0 Litauen 9,8 0,7 17,9 Portugal 6,9 0,5 4,0 Ungern 6,2 0,4 3,2 Irland 6,2 0,4 16,5 Lettland 4,7 0,3 29,6 Slovakien 4,2 0,3 16,1 Rumänien 3,7 0,3 14,9 Grekland 3,5 0,2-6,6 Slovenien 1,8 0,1 7,7 Bulgarien 1,6 0,1 7,7 Luxemburg 1,0 0,1-8,3 Kroatien 1,0 0,1 5,3 Cypern 0,6 0,0 91,6 Malta 0,4 0,0 66,1 Ospec i EU 5,0 0,3 4,6 EU Totalt 857,9 59,5 11,2 Norge 151,6 10,5 13,7 Island 3,9 0,3 17,7 Norden 356,2 24,7 12,6 Liechtenstein 0,0 0,0 58,5 Inre marknaden 1 013,4 70,3 11,6 Övriga länder 428,4 29,7 7,9 Export Totalt 1 441,8 100,0 10,5 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 19

28 4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. Helåret 2018 uppgick den svenska importen från EU till miljarder, vilket motsvarade 70 procent av den totala importen på miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EUländer från vilka Sverige importerat mest. Tillsammans svarade dessa länder för 56 procent av importen från EU. Importen från hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, uppgick till miljarder och utgjorde 79 procent av Sveriges totala import. 20

29 Diagram Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU Andel (%) Diagram Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland Mdr kr

30 Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2018 Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2017 Tyskland 265,1 17,9 7,1 Nederländerna 138,9 9,4 18,5 Danmark 104,5 7,1 10,2 Storbritannien 73,6 5,0 8,6 Finland 70,3 4,8 13,4 Belgien 62,5 4,2-3,5 Polen 59,3 4,0 16,3 Frankrike 54,9 3,7 6,5 Italien 48,9 3,3 14,0 Tjeckien 23,2 1,6 21,1 Spanien 21,1 1,4 13,9 Österrike 17,6 1,2 5,4 Ungern 15,4 1,0 20,6 Estland 14,9 1,0-3,3 Litauen 14,0 0,9 18,5 Irland 13,7 0,9 7,6 Slovakien 9,3 0,6 4,0 Lettland 9,1 0,6 32,2 Portugal 6,0 0,4 36,3 Rumänien 3,8 0,3 8,6 Luxemburg 3,1 0,21 13,5 Slovenien 3,0 0,20 11,2 Bulgarien 2,1 0,14 7,4 Grekland 1,6 0,11 2,9 Kroatien 1,0 0,07 19,4 Malta 0,6 0,04 155,9 Cypern 0,5 0,03 3,6 Ospec i EU 0,0 0,00 - EU Totalt 1 038,1 70,2 10,3 Norge 127,8 8,6 19,5 Island 0,3 0,0 2,2 Norden 302,9 20,5 14,7 Liechtenstein 0,1 0,0-2,7 Inre marknaden 1 166,2 78,9 11,3 Övriga länder 311,9 21,1 16,6 Import Totalt 1 478,1 100,0 12,3 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 22

31 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för tredje land, svarade 2018 för 41 procent av det totala exportvärdet och 30 procent av den totala importen, efter avsändarland Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Förutom EU var regionen Övriga Europa, dvs. europeiska länder som inte är medlemmar i EU, den grupp som tog emot störst andel av den svenska exporten (15 procent), följt av Asien (13 procent) och Amerika (9,6 procent). Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2018 EU(28) 59,5% Oceanien m fl 1,8% Övriga Europa 14,8% Asien 12,5% Amerika 9,6% Afrika 1,9% Varuexporten till Övriga Europa uppgick 2018 till 213 miljarder kronor. Tabell 4.10 visar vilka länder inom denna grupp som var mottagare av störst exportvärde från Sverige. Norge är det land som Sverige i särklass exporterar mest till, 11 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet, de tar emot omkring en procent vardera av den totala svenska exporten. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2004 illustreras i Diagram

32 Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 190,9 212,8 14,6 14,8 11,5 varav: Island 3,3 3,9 0,3 0,3 17,7 Norge 133,3 151,6 10,2 10,5 13,7 Ryssland 18,7 20,0 1,4 1,4 6,7 Schweiz 14,2 15,1 1,1 1,0 6,2 Turkiet 14,1 14,3 1,1 1,0 1,6 Ukraina 3,3 3,3 0,3 0,2-1,2 Diagram 4.15 Sveriges varuhandel med Norge Export Import (ursprungsland) Mdr kr Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick 2018 till 28 miljarder, en ökning med 1,0 procent jämfört med Andelen av exporten som gick till Afrika uppgick till 1,9 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter. 24

33 Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 13,9 14,2 1,1 1,0 2,1 varav: Algeriet 2,1 2,6 0,2 0,2 27,0 Egypten 6,3 5,9 0,5 0,4-6,3 Marocko 4,0 4,3 0,3 0,3 7,8 Västafrika 3,5 2,8 0,3 0,2-20,8 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 10,1 10,8 0,8 0,7 7,0 Sydafrika 7,3 7,7 0,6 0,5 5,0 Totalt 27,5 27,7 2,1 1,9 1,0 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika uppgick till 138 miljarder kronor 2018, vilket är en ökning med 7,1 procent jämfört med USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog emot 6,8 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan Medan exporten till USA ökade i värde, minskade den något som andel av den totala exporten, jämfört med Kanada är den näst största amerikanska exportmarknaden. Exporten till Kanada ökade med 6,4 procent mellan 2017 och Exporten till Kanada utgjorde 0,8 procent av total svensk export, vilket är oförändrat jämfört med Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 101,1 110,1 7,7 7,6 9,0 varav: Kanada 10,3 11,0 0,8 0,8 6,4 USA 90,0 98,0 6,9 6,8 9,0 Central- och Sydamerika 27,6 27,6 2,1 1,9 0,2 varav: Brasilien 7,3 8,0 0,6 0,6 8,6 Chile 2,8 3,5 0,2 0,2 27,8 Mexiko 6,5 6,3 0,5 0,4-3,1 Totalt 128,6 137,7 9,9 9,6 7,1 25

34 Diagram 4.16 Sveriges varuhandel med USA Export Import (ursprungsland) Mdr kr Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 8,5 procent De största asiatiska mottagarländerna var Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan Kina tog under 2018 emot svensk export till ett värde av 67 miljarder, en ökning med 15 procent jämfört med Exporten till Kina motsvarade 4,7 procent av total svensk export. Diagram 4.17 Sveriges varuhandel med Kina Export Import (ursprungsland) Mdr kr

35 Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 30,4 27,5 2,3 1,9-9,4 varav: Förenade Arabemiraten 6,3 5,4 0,5 0,4-14,7 Iran 4,3 3,4 0,3 0,2-22,4 Israel 3,1 2,9 0,2 0,2-4,2 Saudiarabien 9,2 8,0 0,7 0,6-12,5 Qatar 2,0 2,2 0,2 0,1 9,7 Övriga Asien 135,9 152,8 10,4 10,6 12,4 varav: Hongkong 4,0 3,2 0,3 0,2-19,3 Indien 11,4 12,6 0,9 0,9 10,2 Indonesien 4,0 4,2 0,3 0,3 5,1 Japan 19,5 22,2 1,5 1,5 13,5 Kina 58,5 67,1 4,5 4,7 14,7 Malaysia 2,7 2,9 0,2 0,2 8,3 Pakistan 2,1 3,1 0,2 0,2 47,6 Singapore 6,4 8,0 0,5 0,6 24,1 Sydkorea 12,2 14,4 0,9 1,0 17,4 Taiwan 4,1 4,6 0,3 0,3 12,5 Thailand 4,5 4,1 0,3 0,3-8,0 Totalt 166,2 180,3 12,7 12,5 8, Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, var den region som Sverige importerade mest från utanför EU. Importen därifrån utgjorde 14 procent av Sveriges totala import. Importen från Asien, Amerika och Afrika utgjorde 10, 3,9 respektive 1,9 procent av total import. Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 17 procent mellan 2017 och I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 128 miljarder, motsvarande 8,6 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 20 procent under Importen från Ryssland, det näst största leverantörslandet, ökade med 25 procent och uppgick till 47 miljarder. 27

36 Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 2018 EU(28) 70,2% Oceanien m fl 0,3% Asien 10,1% Amerika 3,9% Afrika 1,9% Övriga Europa 13,6% Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (18 procent) och Ryssland (60 procent). Värdet av importerad råolja från Norge ökade med 53 procent och från Ryssland med 22 procent jämfört med Mätt i antal ton ökade kvantiteten importerad råolja från Norge med 15 procent, medan den minskade från Ryssland med 7,5 procent. Sverige importerade 24 procent av sin råolja från Norge och 31 procent från Ryssland under Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 171,1 200,6 13,0 13,6 17,2 164,0 195,0 varav Norge 106,9 127,8 8,1 8,6 19,5 100,7 122,2 Ryssland 37,6 46,9 2,9 3,2 24,6 38,6 47,9 Schweiz 10,3 10,1 0,8 0,7-1,9 9,5 9,1 Turkiet 12,6 11,5 1,0 0,8-8,7 11,5 11,5 Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Jämfört med 2017 ökade importen från Afrika med 70 procent och den uppgick 2018 till 29 miljarder. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet till Sverige och står för 65 procent av importen från Afrika. Importen från Libyen och Nigeria, vilken består nästan uteslutande av råolja, ökade mycket kraftigt under Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. 14 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Nigeria och Libyen: 28

37 Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Andel Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde Nordafrika 3,4 6,9 0,3 0,5 105,3 3,4 6,5 varav Libyen 1,5 4,7 0,1 0,3 214,5 1,5 4,7 Västafrika 10,5 18,5 0,8 1,3 77,0 10,5 18,5 varav Nigeria 10,4 18,4 0,8 1,2 77,1 10,4 18,4 Centr.- Öst- och Södra Afrika 3,0 3,1 0,2 0,2 4,0 3,1 3,2 Totalt 16,8 28,5 1,3 1,9 69,5 17,0 28,1 Helåret 2018 ökade Sveriges import från Amerika med 19 procent jämfört med USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,7 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA ökade med 25 procent jämfört med Importen från det största leverantörslandet i Centraloch Sydamerika, Brasilien, ökade med 21 procent. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Värde Andel Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde Nordamerika 35,4 42,9 2,7 2,9 21,1 37,1 44,0 varav Kanada 4,0 3,6 0,3 0,2-9,2 4,2 3,9 USA 31,5 39,3 2,4 2,7 24,9 32,9 40,1 Central- och Sydamerika varav 13,1 14,6 1,0 1,0 12,1 13,5 14,8 Brasilien 4,6 5,5 0,3 0,4 20,5 4,6 5,4 Venezuela 3,2 3,2 0,2 0,2-0,5 3,2 3,2 Totalt 48,5 57,6 3,7 3,9 18,7 50,6 58,8 De tre första kvartalen 2018 ökade importvärdet från Asien med 11 procent (tabell 4.17). Importen från När- och Mellanöstern ökade med 1,5 miljarder (26 procent) och från Övriga Asien med 14 miljarder, motsvarande 11 procent. Totalt står de asiatiska länderna för 10 procent av all varuimport till Sverige. Kina är det största leverantörslandet i Asien med ett importvärde på 67 miljarder 2018, vilket motsvarar 45 procent av den totala importen från Asien och 4,5 procent av total import från alla länder. 29

38 Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde Andel Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 5,7 7,2 0,4 0,5 26,3 7,1 7,9 varav Qatar 1,5 2,0 0,1 0,1 38,8 1,6 2,2 Övriga Asien 128,7 142,2 9,8 9,6 10,5 139,6 152,4 varav Bangladesh 4,2 4,7 0,3 0,3 12,0 4,2 4,7 Hongkong 8,6 8,5 0,7 0,6-0,7 2,6 2,9 Indien 6,3 6,7 0,5 0,5 6,9 6,5 6,8 Japan 10,9 14,6 0,8 1,0 34,8 14,5 17,1 Kina 59,7 67,0 4,5 4,5 12,3 71,8 78,7 Malaysia 3,2 3,2 0,2 0,2 0,0 3,6 3,8 Singapore 1,9 2,1 0,1 0,1 14,2 1,2 1,6 Sydkorea 8,2 9,2 0,6 0,6 12,0 8,1 8,7 Taiwan 6,3 6,2 0,5 0,4-2,3 6,7 6,5 Thailand 4,6 4,5 0,4 0,3-2,8 4,5 4,6 Vietnam 9,7 10,0 0,7 0,7 2,6 10,0 10,9 Totalt 134,4 149,4 10,2 10,1 11,2 146,7 160,4 Anm.: Det kan noteras att Hongkong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta medför att importvärdet med Hongkong som avsändningsland vanligtvis är markant högre än motsvarande mätt utifrån ursprungsland. 30

39 5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2008 och Värdet på tjänsteexporten uppgick 2018 till 644 miljarder och tjänsteimporten till 618 miljarder. Jämfört med 2017 ökade tjänsteexporten med 1,4 procent och tjänsteimporten med 3,3 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto på 26 miljarder, vilket är ca 11 miljarder mindre än Tjänsteexporten utgjorde 29 procent av Sveriges totala export Tjänsteimporten utgjorde 30 procent av den totala importen. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto ,9 382,1 8, ,3 366,1 17, ,3 365,0 23, ,2 381,4 41, ,6 396,4 43, ,8 417,9 66, ,6 474,6 53,0 Diagram 5.1 visar Sveriges tjänsteexport fördelat på de största handelspartnerna Tjänsteexporten till EU ökade med 2,7 procent jämfört med Denna export utgjorde 52 procent av Sveriges ,1 623,3 635,7 644,3 520,0 528,9 598,3 618,3 93,1 94,4 37,4 26,0 totala tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten. Tillsammans tog de emot 35 procent av tjänsteexporten. Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andel av total tjänsteexport 2018 RoW 17,8% USA 9,9% Schweiz 5,7% Danmark 6,8% Övriga EU 14,0% Finland 7,3% Nederländerna 3,6% Frankrike 3,1% Norge 14,2% Tyskland 7,1% Storbritannien 10,6% EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 67 procent. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var USA, Storbritannien och Tyskland. Tillsammans stod dessa länder för 33 procent av tjänsteimporten. 31

40 Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andelar av total tjänsteimport 2018 RoW 12,7% USA 12,0% Schweiz 2,1% Danmark 8,2% Övriga EU 23,3% Finland 5,6% Nederländerna 4,4% Irland 4,2% Norge 6,6% Tyskland 9,0% Storbritannien 12,0% 32

41 Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner Miljoner kr. Förändring (%) Export Import Förändring (%) Förändring (%) EU , ,9 Belgien , ,7 Danmark , ,1 Finland , ,4 Frankrike , ,8 Irland , ,9 Italien , ,5 Luxemburg , ,0 Nederländerna , ,0 Polen , ,7 Spanien , ,5 Storbritannien , ,2 Tyskland , ,5 Österrike , ,0 Extra-EU , ,2 Hongkong , ,1 Indien , ,1 Japan , ,3 Kanada , ,0 Kina , ,4 Norge , ,8 Ryssland , ,4 Schweiz , ,7 Sydkorea , ,6 Thailand , ,1 USA , ,7 Totalt , ,3 De dominerande tjänstesektorerna inom tjänsteexporten är Övriga affärstjänster, Tele- data och informationstjänster, Resor samt Transporter. Tillsammans utgjorde de 79 procent av den totala tjänsteexporten under Samma tjänstenäringar dominerade även importen, och utgjorde där 83 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet Övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen vad gäller såväl export (24 procent) som import (31 procent). Branschen omfattar kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel FoU tjänster samt arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster. 33