Beslutsunderlag för offentlig sektor

Transkript

1 Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika marknadsimperfektioner Maximera den totala välfärden Kostnad och nytta för alla medborgare inom en nation av en viss åtgärd Utgår från välfärdsteorin 1

2 Potentiella paretokriteriet (Kaldor-Hicks kriteriet) Vinnarna skulle kunna kompensera förlorarna Alternativkostnad vad är värdet i bästa alternativa användning Individernas egna värdering Icke-paternalism Preferenserna mäts genom betalningsvilja Gemensam enhet - kronor 2

3 Exempel på var samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler används som beslutsunderlag Transportsektorn Investeringar i transportinfrastruktur Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar Sjukhus Idrottsanläggningar Hälsosektorn Sjukvårdsbehandlingar Läkemedel Brandförsvaret Samhällsstöd till exempelvis viss industri Förändrad lagstiftning 3

4 Steg i en CBA 1. Identifiera 2. Kvantifiera 3. Värdera 4. Diskontera 5. Investeringskriterier 6. Känslighetsanalys 7. Utforma beslutsunderlag 4

5 1. Identifiera Referensalternativ (nollalternativ) samt andra alternativ Alla effekter 2. Kvantifiera Mäta storlek Göra prognoser Beskriva 3. Värdera 3.1 Marknadsförda varor och tjänster 3.2 Ej Marknadsförda varor och tjänster 5

6 3.1: Värdering av marknadsförda varor och tjänster Samhällsekonomiska intäkter benefits Marginell förändring: jämviktspris 6

7 Icke-marginell förändring: betalningsvilja för förändring 7

8 Export: försäljningsintäkter från utlandet Inhemsk produktion ersätter import: inbesparade importkostnader (betalning till utlandet) Tull tillfaller normalt det importerande landet 8

9 Exempel 1 Före: st vara A importeras och säljs för 50 kr st, varav 10 kr är tull Efter: Projektet säljer st vara A för 50 kr st Samhällsekonomisk intäkt: 9

10 Exempel 2 Före: st vara A importeras och säljs för 50 kr st, varav 10 kr är tull Efter: Projektet säljer st vara A för 40 kr st inom landet och exporterar 5000 st för 40 kr st Samhällsekonomisk intäkt: 10

11 Samhällsekonomiska kostnader (costs) För inputs i projektet används alternativkostnaden (värdet i bästa alternativa användning) Projektet använder inputs som produceras inom landet: Undanträngning (UT): Alternativkostnad = vad de köpare som trängs undan var beredda att betala för insatsvaran Specialproduktion (SP): Alternativkostnad = produktionskostnad Vid marginell förändring (opåverkat pris) samt perfekt konkurrens utan externa effekter, skatter eller subventioner visar priset på insatsvaran alternativkostnaden oavsett om undanträngning eller specialproduktion antas 11

12 Negativ extern effekt Subvention 12

13 Punktskatt (inte som korrigering för extern effekt) Monopol 13

14 Om projektet använder inputs som importeras: betalningen till utlandet Arbetskraft Bruttolön inklusive sociala avgifter Om alternativt arbetslös Kan endast antas under begränsad tid 14

15 Exempel 3 Ett statligt projekt innebär att två personer anställs under ett år och producerar tjänster till värdet Projektet betalar personerna kr var och de betalar var i skatt Person 1 har i nuläget ett annat jobb och får kr i lön. Person 2 är alternativt arbetslös och får i arbetslöshetsstöd och betalar i skatt. Bortse från sociala avgifter Gör en samhällsekonomisk kalkyl för projektet 15

16 Kapitalförluster är sunk costs Exempel 4 En ny väg planeras som innebär att en skola som byggdes för tre år sedan för 5 miljoner kr måste läggas ned Vilken kostnadspost gällande detta ska vara med i den samhällsekonomiska kalkylen för vägen om a) Ny skola med samma standard byggs. Kostnaden för detta är 7 miljoner b) Barnen får gå i annan befintlig skola med ledig kapacitet c) Barnen får gå i annan befintlig skola som får byggas ut för 2 miljoner d) Barnen får gå i annan befintlig skola och detta innebär större klasser 16

17 Intressentkalkyl eller realekonomisk kalkyl En realekonomisk kalkyl och en intressentkalkyl ger alltid samma resultat! Exempel 5 Utvärdering av en prissänkning från P 0 till P 1 17

18 Exempel 6 Se exempel 3 igen. Statligt projekt anställer två personer under ett år för vardera kr varav blir skatt och producerar tjänster till värdet Person 1 har annat jobb nu med samma lön. Person 2 är nu arbetslös med i arbetslöshetsstöd varav skatt. Gör en intressentkalkyl 18

19 Projektet kan orsaka positiva eller negativa externa effekter Exempel 7: positiva externa effekter Prissänkning när dessutom positiva externa effekter finns Värdet för samhället av att handbrandsläckare kan produceras och säljas billigare pga. ny teknik 19

20 3.2: Värdera resurser och effekter som saknar marknadspriser En icke marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering sker explicit eller implicit i vilket fall Experter, planerare eller politiker bestämmer vilka preferenser individerna har Lobbyister eller de som ropar högst får som de vill Folkomröstning med majoritetsbeslut utan hänsyn till styrkan i preferenserna Försöka värdera explicit utifrån individernas preferenser 20

21 Två sätt att få med dessa effekter i CBA: 1. Transfer av värden. 2. Ny värdering för varje investeringsprojekt. Oavsett vilket krävs metoder för att få fram värden. Värderingsmetoder Revealed Preferences Försöker avslöja preferenser från faktiskt beteende Stated Preferences Låter respondenter besvara frågor om värdering, val eller beteende för att få fram deras preferenser 21

22 Restid och ett statistiskt liv är exempel på en ej marknadsförd nyttighet som värderas explicit utifrån individernas preferenser Exempel 8: Investering i transportinfrastruktur minskar restiden för trafikanterna Generaliserad transportkostnad (GC) 22

23 Värdering av statistiskt liv Value of statistical life (VSL) Värdering av en sannolikhetsförändring för en anonym grupp människor Ett statistiskt liv innebär att ett liv på en anonym person (vet inte vem) räddas genom exempelvis förbättrad trafiksäkerhet på en väg VSL = betalningsvilja/ risk 23

24 4. Diskontera Nyttor och kostnader kan inträffa vid olika tidpunkter måste diskontera till nuvärde Nuvärdet (PV) av beloppet x en gång om n år vid diskonteringsräntan i x PV = = x 1 ( 1 + i) n ( ) n + i = = x * tabellvärde i diskonteringstabell 1 Nuvärdet (PV) av beloppet x (i slutet av) varje år i n år vid diskonteringsräntan i PV n n n x = = x t t= 1 ( 1+ i) t= 1 ( ) t + = ( + ) t 1 i x 1 i = t= 1 = x * tabellvärde i diskonteringstabell 2 24

25 DISKONTERINGSTABELL 1 Nuvärdet av en krona som utfaller efter n år vid olika räntesatser år/ränta 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10 1 0,9804 0,9709 0,9615 0,9524 0,9434 0,9346 0,9259 0,9174 0, ,9612 0,9426 0,9246 0,9070 0,8900 0,8734 0,8573 0,8417 0, ,9423 0,9151 0,8890 0,8638 0,8396 0,8163 0,7938 0,7722 0, ,9238 0,8885 0,8548 0,8227 0,7921 0,7629 0,7350 0,7084 0, ,9057 0,8626 0,8219 0,7835 0,7473 0,7130 0,6806 0,6499 0, ,8880 0,8375 0,7903 0,7462 0,7050 0,6663 0,6302 0,5963 0, ,8706 0,8131 0,7599 0,7107 0,6651 0,6227 0,5835 0,5470 0, ,8535 0,7894 0,7307 0,6768 0,6274 0,5820 0,5403 0,5019 0, ,8368 0,7664 0,7026 0,6446 0,5919 0,5439 0,5002 0,4604 0, ,8203 0,7441 0,6756 0,6139 0,5584 0,5083 0,4632 0,4224 0, ,8043 0,7224 0,6496 0,5847 0,5268 0,4751 0,4289 0,3875 0, ,7885 0,7014 0,6246 0,5568 0,4970 0,4440 0,3971 0,3555 0, ,7730 0,6810 0,6006 0,5303 0,4688 0,4150 0,3677 0,3262 0, ,7579 0,6611 0,5775 0,5051 0,4423 0,3878 0,3405 0,2992 0, ,7430 0,6419 0,5553 0,4810 0,4173 0,3624 0,3152 0,2745 0, ,7284 0,6232 0,5339 0,4581 0,3936 0,3387 0,2919 0,2519 0, ,7142 0,6050 0,5134 0,4363 0,3714 0,3166 0,2703 0,2311 0, ,7002 0,5874 0,4936 0,4155 0,3503 0,2959 0,2502 0,2120 0, ,6864 0,5703 0,4746 0,3957 0,3305 0,2765 0,2317 0,1945 0, ,6730 0,5537 0,4564 0,3769 0,3118 0,2584 0,2145 0,1784 0,1486 DISKONTERINGSTABELL 2 Nuvärdet av en krona som utfaller i slutet av varje år i n år vid olika räntesatser år/ränta 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10 1 0,980 0,971 0,962 0,952 0,943 0,935 0,926 0,917 0, ,942 1,913 1,886 1,859 1,833 1,808 1,783 1,759 1, ,884 2,829 2,775 2,723 2,673 2,624 2,577 2,531 2, ,808 3,717 3,630 3,546 3,465 3,387 3,312 3,240 3, ,713 4,580 4,452 4,329 4,212 4,100 3,993 3,890 3, ,601 5,417 5,242 5,076 4,917 4,767 4,623 4,486 4, ,472 6,230 6,002 5,786 5,582 5,389 5,206 5,033 4, ,325 7,020 6,733 6,463 6,210 5,971 5,747 5,535 5, ,162 7,786 7,435 7,108 6,802 6,515 6,247 5,995 5, ,983 8,530 8,111 7,722 7,360 7,024 6,710 6,418 6, ,787 9,253 8,760 8,306 7,887 7,499 7,139 6,805 6, ,575 9,954 9,385 8,863 8,384 7,943 7,536 7,161 6, ,348 10,635 9,986 9,394 8,853 8,358 7,904 7,487 7, ,106 11,296 10,563 9,899 9,295 8,745 8,244 7,786 7, ,849 11,938 11,118 10,380 9,712 9,108 8,559 8,061 7, ,578 12,561 11,652 10,838 10,106 9,447 8,851 8,313 7, ,292 13,166 12,166 11,274 10,477 9,763 9,122 8,544 8, ,992 13,754 12,659 11,690 10,828 10,059 9,372 8,756 8, ,678 14,324 13,134 12,085 11,158 10,336 9,604 8,950 8, ,351 14,877 13,590 12,462 11,470 10,594 9,818 9,129 8,514 25

26 Totalt nuvärde av årligen återkommande belopp i ett oändligt antal år P PV = i Ju högre diskonteringsränta desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Påverkar rangordning mellan projekt Diskonteringsränta 4 % vanlig Internränta den ränta som gör att ett projekt precis går plus minus noll Tidshorisont = ekonomisk livslängd 26

27 Exempel 9 Ett projekt medför nytta motsvarande kr varje år under år Vilken nyttopost ska användas till nuvärde om diskonteringsräntan är 4 %? Hur stor är investeringskostnaden om internräntan är 5 %? 27

28 5 Investeringskriterier Benefits-costs Nettonuvärdeskvot (benefits-costs)/påverkan på offentlig budget Vid finansiell restriktion vill man ha så mycket välfärd som möjligt för budgeten 6. Känslighetsanalys Hur resultatet påverkas av förändring av olika prognoser, värden, diskonteringsränta etc. Viktigt! 28

29 7. Utforma beslutsunderlag Investeringskriterier Effekter som ej värderats Känslighetsanalys Hur påverkas olika intressenter Hur påverkas statens eller kommunens finanser 29

30 Exempel 10 Företaget Segling AB vill starta verksamhet i kommunen Saltås, som för tillfället har hög arbetslöshet. För detta har Segling AB sökt ett engångsbidrag från kommunen för att kunna starta upp sin verksamhet. Saltås kommun anlitar nu dig som kunnig nationalekonom för att genomföra en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för att se om det aktuella projektet är bra och förtjänar ett kommunalt bidrag. Segling AB skulle hyra lokal av en privat företagare för per år under hela perioden på 9 år. Den privata företagaren skulle alternativt hyra ut till ett annat företag för per år. Dock krävs ombyggnad av lokalen för innan start som den privata företagaren får bekosta. Segling AB skulle investera i inredning för totalt Denna investering är uppdelad på inköp från två olika företag inom landet och ett utländskt företag. Inköp av begagnad inredning skulle göras från ett nedlagt utländskt företag för Ingen annan har visat intresse för denna utrustning. En annan post är inköp av inredning för av ett monopolföretag som tar ut ett pris som motsvarar dubbla produktionskostnaden och har ledig kapacitet. Slutligen skulle Segling AB köpa inredning för från ett fullbelagt monopolföretag som har produktionskostnader på endast Segling AB måste också investera i en båt. Båten köps på en marknad med fullständig konkurrens. Segling AB betalar 3 miljoner för båten. Båtens livslängd är 9 år. Segling AB kommer att anställa 3 personer. 2 av dessa är för tillfället arbetslösa men kommer att få marknadsmässig lön. Företagets kostnad för dessa är totalt per person och år. De arbetslösa får i nuläget arbetslöshetsersättning motsvarande per år. Den tredje personen har speciell seglarutbildning och värvas från andra delar av landet. Personen får samma lön som tidigare, vilket för Segling AB innebär en kostnad på totalt per år. Segling AB kommer varje år att ha övriga driftskostnader på Segling AB kommer att ha i intäkter per år. a) Gör en samhällsekonomisk kalkyl för Segling AB:s verksamhet. Använd diskonteringsräntan 3 % och tidsperioden 9 år. Förklara dina beräkningar noggrant. Är projektet samhällsekonomiskt lönsamt? b) Gör en företagsekonomisk kalkyl för Segling AB:s verksamhet. Använd diskonteringsräntan 3 % och tidsperioden 9 år. Hur stort måste bidraget vara för att Segling AB ska starta sin verksamhet? 30