SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig
|
|
- Mikael Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig sektor Transportsektorn o Investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, broar etc. o Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar (dammanläggningar, sjukhus, idrottsanläggningar etc.) Hälsosektorn o Sjukvårdsbehandlingar o Läkemedel Brandförsvaret Utbildningssektorn Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Samhällsstöd vid industrietableringar/annat industristöd Förändrad lagstiftning eller andra politiska beslut i- nom olika områden Biståndsprojekt Samhället oftast = nationen, men inget hindrar att man gör en samhällsekonomisk kalkyl för en viss region eller för världsekonomin 1
2 Varför görs samhällsekonomiska kalkyler? I många fall speglar inte en rent finansiell kalkyl (företagsekonomisk eller statsfinansiell kalkyl) samhällsekonomiska kostnader och intäkter Vissa poster som påverkar välfärden finns inte med o Väginvestering: tidsvinster, miljöeffekter, effekter på antal olyckor o Sjukvårdsbehandling: värdet av att vara frisk, effekt på produktionsbortfall Vissa poster finns med till ett samhällsekonomiskt felaktigt värde o Exempel: Anställandet av arbetskraft som alternativt skulle ha varit arbetslös - I den samhällsekonomiska kalkylen försöker man ta hänsyn till alla effekter som direkt/indirekt påverkar människors välfärd - Man väger sedan (om möjligt) samman dessa effekter till ett monetärt mått, annars flerdimensionell kalkyl Två tillvägagångssätt - Utgå ifrån en finansiell kalkyl (företagsekonomisk kalkyl) och korrigera och komplettera - Bygg upp den samhällsekonomiska kalkylen från grunden 2
3 Utgångspunkten för samhällsekonomiska kalkyler är välfärdsteorin, d.v.s. alla effekter skall härledas utifrån de berörda individernas egna värderingar Eftersom paretokriteriet sällan är tillräckligt måste kalkylen bygga på det potentiella paretokriteriet Om kalkylen ger ett positivt resultat vet man att vinnarna alltid kan kompensera förlorarna oavsett hur intäkter och kostnader är fördelade mellan olika grupper det potentiella paretokriteriet är uppfyllt Exempel: I en samhällsekonomisk kalkyl är summan av intäktsposterna 100 miljoner och summan av kostnadsposterna 70 miljoner, d.v.s. det samhällsekonomiska överskottet är 30 miljoner En uppdelning av kalkylen kan göras för tre olika grupper Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt alternativ 1 alternativ 2 alternativ 3 Grupp Grupp Grupp Totalt Oavsett uppdelning kan vinnarna kompensera förlorarna! 3
4 Problem att hantera/arbetsgång 1. Identifiering 2. Kvantifiering 3. Värdering 4. Diskontering och tidshorisont 5. Osäkerhet 6. Hänsyn till eventuella restriktioner/önskemål från uppdragsgivaren; (välfärdsfördelningen, finansiella effekter för stat eller kommun) 1. Identifiering Val av jämförelsealternativ (oftast nollalternativ ) Hitta alla väsentliga effekter av projektet relativt jämförelsealternativet 2. Kvantifiering Mät effekternas storlek, gör prognoser Problem med att kvantifiera vissa effekter som exempelvis bekvämlighet eller miljö. Beskriv på annat sätt, gå direkt till värdering 3. Värdering För varor och tjänster som säljs på marknader kan man utnyttja den information om värdering som ges av marknaden (exempelvis priser) För nyttigheter som inte marknadsförs får man uppskatta värdet på annat sätt 4
5 Värdering av marknadsförda varor och tjänster Samhällsekonomiska intäkter, benefits Antag att projektets produktion leder till en ökad konsumtion inom landet. Värdet av konsumtionsökningen bestäms av konsumenternas betalningsvilja - Om det råder jämvikt på marknaden och projektets produktion är så liten att den inte påverkar marknadspriset detta pris kan användas vid värdering (gäller oavsett marknadsform) - Om projektet påverkar marknadspriset (icke marginell förändring) kommer priset att underskatta betalningsviljan, d.v.s. den samhällsekonomiska intäkten överstiger den företagsekonomiska D Värdet av konsumtionsökningen = hela ytan under efterfrågekurvan P f P e Q f Q e 5
6 - Även om det råder efterfrågeöverskott (exempelvis p.g.a. en prisreglering) så underskattar priset betalningsviljan MV? D S Vad är betalningsviljan för dem som får tillgång till den utökade produktionen? P tak Q S Q D - Justera för eventuella positiva externa effekter av konsumtionen eller produktionen (negativa externa effekter justeras oftast på kostnadssidan) - Om projektet säljer till utlandet är försäljningsintäkter = samhällsekonomiska intäkter (d.v.s. ingen hänsyn till marknadssituationen utomlands), givet att valutakursen är rätt (konvertibel valuta) och det inte existerar positiva externa effekter av produktionen - Om projektets produktion ersätter import istället för att leda till ökad konsumtion är den samhällsekonomiska intäkten = inbesparade importkostnader 6
7 Samhällsekonomiska kostnader, costs Antag att projektet köper insatsvaror eller utnyttjar arbetskraft, kapital eller mark Avgörande fråga: Vad är alternativkostnaden? Vad händer om projektet inte efterfrågar och utnyttjar produktionsresursen? Exempel: Projektet köper en insatsvara inom landet Hur antar vi att marknaden reagerar på projektets köp? - undanträngning : produktionen av insatsvaran förändras inte andra köpare blir utan alternativkostnaden = vad dessa maximalt var beredda att betala för insatsvaran - specialproduktion : produktionen av insatsvaran ökar för att tillfredsställa den ökade efterfrågan alternativkostnaden = produktionskostnaden Om det rör sig om en marginell förändring (opåverkat pris) + inga externa effekter + inga skatter eller subventioner + fullständig konkurrens så visar priset på insatsvaran alternativkostnaden oavsett om man antar undanträngning eller specialproduktion I andra fall innebär undanträngning och specialproduktion ofta olika alternativkostnad 7
8 negativ extern effekt MC 0 MC sam D UT = P 0 SP = MC o S P 0 SP UT Q 0 punktskatt (ej som korrigering för extern effekt) P 0 D S vid skatt S utan skatt = MC sam UT = P 0 SP = MC o MC 0 SP UT Q 0 OBS, generella skatter (moms) skall i princip räknas med även vid specialproduktion av insatsvaran, eftersom skatt då även läggs på det som produktionsfaktorerna för insatsvaran alternativt hade använts till monopol P 0 MC UT = P 0 SP = MC o MC 0 SP UT Q 0 8
9 - Om man inte har kunskap om faktiska förhållanden antas i normalfallet att specialproduktion råder (se dock arbetskraft nedan) - Vid köp av utländska företag är kostnaden = projektets betalning till utlandet (givet rätt kurs ) (d.v.s. i princip skall miljöeffekter utomlands inte ingå i en kalkyl för samhället Sverige) Arbetskraft: - Normalt antas att alternativet är likartad sysselsättning någon annanstans. Om dessutom marknadslön råder antas denna (bruttolönen, inklusive sociala avgifter) visa arbetskraftens alternativkostnad (undanträngning) - I vissa projekt är det rimligt att tänka sig att alternativet (på kort sikt) är arbetslöshet. Vad är alternativkostnaden för alternativt arbetslös arbetskraft? o Värdet av den fritid som förloras? (Men fritiden kan anses vara ofrivillig), eller värdet av förlorat hemarbete o Ofta antas alternativkostnaden vara approximativt lika med noll OBS! I flerårsprojekt är det orimligt att anta att alternativet är arbetslöshet 9
10 Några speciella frågor Kapitalförluster Antag att ett vägbygge medför att en skola måste läggas ned. Skolan byggdes för två år sedan för 10 miljoner kr Kapitalförlust 10 miljoner? (eller något mindre p.g.a. avskrivning) FEL! Detta utgör ett exempel på sunk costs Den samhällsekonomiska kostnaden beror på situationen Ny skola byggs. Kostnaden för nybygget (samma standard) är 15 miljoner Barnen får gå i annan befintlig skola o Ledig kapacitet ingen kostnad o Utbyggnad kostnad för utbyggnaden o Större klasser lägre skolstandard? (svårvärderad post) I samtliga fall kan tillkomma förändrade reskostnader Varning för dubbelräkning! 10
11 Finansiella flöden utan resursanspråk skall inte påverka bruttokalkylen Ett statligt projekt innebär att man anställer en person som under ett år producerar varor/tjänster till ett värde av :- (netto) Projektet betalar honom :-, på vilket personen betalar skatt :- Alternativt är personen arbetslös och får arbetslöshetsersättning (som vi antar helt betalas av staten) på :-, på vilket personen betalar :- i skatt Projektet leder till att staten får minskade kostnader för arbetslöshetsersättning och ökade skatteintäkter Men detta påverkar inte den samhällsekonomiska kalkylens nettoresultat! Benefits :-, Costs 0:- Överskott :- De andra posterna påverkar endast fördelningen mellan staten (övriga samhället) och individen produktion lön skatt på lön arbetslöshetsersättning skatt på ersättningen Totalt Staten (övriga samhället) individen totalt /- 0 +/-0 +/-0 +/
12 Inhemsk produktion ersätter utländsk Värdering av intäktssidan: Exempel 1 D Före: 100 ex importeras och säljs för 30:-, varav 10:- är tull Efter: Projektet säljer 100 ex för 30:- 30:- 20:- Tull FEK-intäkt: 3 miljoner SEK-intäkt: 2 miljoner 100 Exempel 2 D Före: 100 ex importeras och säljs för 30:-, varav 10:- är tull Efter: Projektet säljer 150 ex för 20:- 30:- FEK-intäkt: 3 miljoner SEK-intäkt: 3,25 miljoner 20:
13 Värdering av ej marknadsförda varor och tjänster Miljö o Utsläpp o Intrång - Nyttjandevärde - Optionsvärde - Existensvärde Olycksrisk (människoliv) Hälsotillstånd ( QALYs = kvalitetsjusterade levnadsår) Restid Buller Social trygghet, bo kvar på hemorten Frånvaron av pris betyder inte att effekterna är utan värde, men ej heller att värdet är oändligt! - Utgångspunkt vid värdering skall normalt även här vara konsumenternas betalningsvilja: Direkt värderingsmetod Indirekta värderingsmetoder o Studera människors beteende i verkliga valsituationer o Studera marknadsreaktioner 13
14 - Värderingsmetoder som inte direkt utgår ifrån konsumenternas betalningsvilja: o Implicit värdering från tidigare politiska beslut o Expertvärderingar Om man finner vissa poster omöjliga att värdera identifiera, kvantifiera, beskriv flerdimensionell kalkyl låt beslutsfattarna värdera! Rekommenderade riktvärden, svenska exempel från transportsektorn (ASEK 4, 2008, 2006 års prisnivå) CO 2 1,50:-/kg (under omprövning) NO x 75:-/kg SO 2 25:-/kg Tid, tjänsteresor 275:-/h Tid, privatresor < 100km 51:-/h Tid privatresor > 100 km 102:-/h Väntetid < 10 min 42:- till 87:-/h (det högre värdet för resor > 100km ) Väntetid > 10 min 8:- till 42:-/h (beroende av väntetid och reslängd) Statistiskt liv 21 milj kr (plus materiella skador 1,321 milj kr) Statistiskt svårt skadad 3,486 milj kr (plus materiella skador 0,661 milj kr) Statistiskt lindrigt skadad 0,133 milj kr (plus materiella skador 0,066 milj kr) Totala externa effekter: exempel Personbil, (bensindriven), landsbygd Personbil, (bensindriven), tätort Tung lastbil, (> 16 ton), landsbygd Tung lastbil, (> 16 ton), tätort 0,16:-/km 0,49:- till 0,61:-/km 1,50:- till 1,89:-/km 4,13:_ till 6,02:-/km 14
15 Exempel, väginvestering En ny väg leder till sänkt fordons- och tidskostnad för trafikanterna (sänkt generaliserad transportkostnad, GC) D GC 0 GC 1 A B Q 0 Q 1 A= Inbesparade kostnader för ursprungliga trafikanter B = Nettovärdet för tillkommande trafikanter Justera för förändringar i externa effekter för ursprungliga trafikanter och lägg till externa effekter för tillkommande trafikanter Jämför med investeringskostnaden 15
16 4. Diskontering och tidshorisont Eftersom benefits och costs oftast inträffar i olika tidpunkter måste framtida poster diskonteras till nuvärde Vid en investering ofta nedanstående tidsprofil: Benefits 0 tid (år) Projekt A Cost Ju högre diskonteringsräntan är desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Nettonuvärde = Benefits till nuvärde minus costs till nuvärde = nettot av odiskonterade värden Projekt A internränta 0 diskonteringsränta 16
17 Valet av diskonteringsränta kan också påverka rangordningen mellan olika alternativ. Om benefits ligger längre fram i tiden blir nuvärdet mer räntekänsligt Benefits 0 tid (år) Projekt B Cost Nettonuvärde Projekt B Vid ränta < i 0 är projekt B bättre än A Vid ränta > i 0 är projekt A bättre än B Projekt A 0 i 0 diskonteringsränta För att rangordna projekt brukar man ibland använda B C nettonuvärdeskvoten C 17
18 Vilken diskonteringsränta bör man välja? Diskonteringsräntan bör härledas från konsumentvärderingar och avkastning på alternativa investeringar. Information om dessa kan ges av marknadsräntor, men i praktiken problematiskt hänsyn till framtida generationer Vanlig diskonteringsränta i Sverige idag är 4% (real ränta), men känslighetsanalys bör göras Vilken tidshorisont bör man välja? Normalt är tidshorisonten lika med projektets ekonomiska livslängd, (för investeringar i nya vägar eller järnvägar oftast år) Ibland kan effekter uppträda efter projektets livslängd 18
19 5. Osäkerhet Osäkerhet om framtida effekter eller värderingar brukar ibland hanteras genom att man använder sig av en högre diskonteringsränta, men flertalet ekonomer rekommenderar inte detta! Istället känslighetsanalys! 6. Hänsyn till eventuella restriktioner/önskemål Välfärdsfördelningen o Dela upp kalkylen på olika intressenter o viktad CB-analys Finansiella restriktioner o Separata kalkyler för statens eller kommunens finanser o Hänsyn till cost of public funds, genom att vikta offentliga underskott med vikt > 1 OBS! Skilj på samhällsekonomisk kalkyl och en kalkyl som visar hur statens eller kommunens finanser påverkas av ett projekt 19
20 Övningsuppgift Denna uppgift består i att beräkna den samhällsekonomiska lönsamheten av att låta företaget Pillerprodukt fortsätta tillverkningen av läkemedel ytterligare ett år. Förutsättningarna är följande: Under en följd av år har företaget visat dålig lönsamhet och frågan om nedläggning är högaktuell. Det lokala facket har dock bett företaget att upprätthålla produktionen ytterligare ett år. Om ett år kommer nämligen ett nytt företag till orten och de anställda kan då, utan mellanliggande arbetslöshetsperiod, direkt övergå till anställning i det nya företaget. Företaget säljer sin produkt till det statliga Apoteksbolaget för 10 miljoner kr årligen. Om produktionen upphör kommer apoteksbolaget istället att köpa motsvarande läkemedel utomlands till en kostnad av 13 miljoner kr. Av detta utgörs dock 2 miljoner kr av tullkostnader. Det utländska företagets produktionskostnader är endast 8 miljoner kr. Företagets årliga kostnader för arbetskraft är 6 miljoner kr. Av detta utgörs en miljon av sociala avgifter. Av de återstående 5 miljonerna kommer 3 miljoner stat och kommun tillgodo i form av statlig, respektive kommunal skatt. Om företaget läggs ned direkt antas samtliga anställda gå arbetslösa hela året fram till dess att de blir anställda av det företag som skall etablera sig. Under tiden får de statlig arbetslöshetsersättning för totalt 4 miljoner kr. Ersättningen är beskattad och av de fyra miljonerna går 2,5 tillbaka till stat och kommun i form av skatt. Kostnader för insatsvaror uppgår till 7 miljoner årligen. Insatsvarorna köps från en inhemsk kemisk fabrik som har patent på sin tillverkning. De verkliga produktionskostnaderna för den kemiska fabriken är enbart 4 miljoner. Den kemiska fabriken har fullt kapacitetsutnyttjande och skulle lätt kunna sälja sin produkt till andra företag istället. Läkemedelsföretagets maskinpark är i stort sett utsliten och antas inte ha något annat användningsområde. Om företaget fortsätter producera ett år till kommer man att erhålla statligt driftsstöd på 2 miljoner kr. På orten har nyligen byggts ett daghem. Om företaget läggs ned omedelbart kommer flera familjer att hålla sina barn hemma under arbetslöshetsåret. Som en följd av detta kan daghemmet skjuta upp anställandet av ytterligare en person i ett år. På så sätt sparar kommunen in :-. Den person som skulle anställts antas under året då i begränsad omfattning jobba som privat dagmamma på en ort med brist på kommunal barnomsorg, men i så fall endast tjäna :-. 20
21 21
Beslutsunderlag för offentlig sektor
Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika
Läs merMänniskors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?
Miljöekonomi Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Knappa miljö- och naturresurser Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning
Läs merSamhällsekonomiska lönsamhetskalkyler
Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av
Läs merSamhällsekonomiska lönsamhetskalkyler
Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av
Läs merNågra frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler
Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras
Läs merF8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER
F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit
Läs merSamhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga
Läs merNågra frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler
Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs merF7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft
F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merÖvningar i Handelsteori
Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Läs merMARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens
MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)
Läs merRättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327
Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4
Läs merNORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)
NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet
Läs merINTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING
INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden
Läs merTrafikverkets modellverktyg
Trafikverkets modellverktyg Sampers/Samkalk analys av infrastrukturinvesterings effekter för persontrafiken, totalt och fördelat på trafikslag, och en samhällsekonomisk kalkyl över åtgärdens nationella
Läs merNationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori
Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merSamhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Nationalekonomi Jan Lindvall, upplaga 4, 2011 Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys 1 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 2
Läs merMycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan
Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2) om ekonomiska utvärderingar; TLVAR 2017:1 beslutade den 26 januari 2017.
Läs merGuide till samhällsekonomisk analys
Guide till samhällsekonomisk analys Kort om vad, varför och hur - med exempel från verkligheten Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning och innehåll Syftet med den
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merNATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )
NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merHur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ?
Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ? Lars Rosén 1, Tore Söderqvist 2, Pär-Erik Back 1,3, Jenny Norrman 1 1 FRIST kompetenscentrum, Chalmers 2 Enveco Miljöekonomi 3 Statens Geotekniska
Läs merLösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L
Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer
Läs merDISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION
DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION
Läs merLämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.
Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merLönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05
Lönkalk Användarhandledning version 3.0 2016-04-01 Plet PM 2016:05 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merLönkalk. Användarhandledning. version xx-xx
Lönkalk Användarhandledning version 3.2 2019-xx-xx Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor 5 Diskonteringsränta
Läs merUppgift 1 (Företagsekonomi):
Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings
Läs merTentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
Läs merMP L AP L. MP L = q/ L
F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det
Läs merInvesteringsbedömning
Investeringsbedömning KAPITEL 9 9.1 Investering De beslut som fattas med produktkalkyler som grund har oftast kortsiktiga effekter och rör problem med en given kapacitet. Beslut som avser kapacitetsförändringar
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merQ C Indifferenskurvor
KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens referenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är komletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar
Läs merc) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?
Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.
Läs merEfterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden
Läs merÖvningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion
Läs mer3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.
3.1 MARKNA RICILLA LÖK & KNÖL MC 0 ATC 0 AVC 0 0 q 0 q a) Alternativkostnaden för mark är oavhängig produktionsvolym och således en i kostnadsfunktionen att karakterisera som fast kostnad. iagrammatiskt
Läs merPRISMEKANISMEN (S.40-52)
PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det
Läs merMonopol. Monopolets vinstmaximering
Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en
Läs merSamhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk
Läs merVad är en investering?
TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 6 Investeringskalkylering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Investeringskalkylering Vad är en
Läs merKompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Mattias Lundberg E-post: mattias.lundberg@sika-institute.se PM 133-220-99 2000-02-29 Näringsdepartementet Att: Ann-Katrin Berglund 103 33 STOCKHOLM Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Läs merBrödtext. VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning. POWER Väst. Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK
Brödtext VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK Vad omfattar en SEK? Är en kombination av national- och företagsekonomiska beräkningar Värderar
Läs merLÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 16 Markanvändning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 16 Markanvändning... 3 16.1. Intrång
Läs merNyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Läs merUtkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip
Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar
Läs merKort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner
Läs merKänslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad
Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet
Läs merEkonomiskt kretslopp
Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell
Läs merTentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merInvestering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH
Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning
Läs merÖvningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion
Läs merSkatter och samhällsekonomisk effektivitet
Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i
Läs merTentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!
Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga
Läs merInvesteringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg
BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av
Läs mera) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)
Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a
Läs mer» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering
» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition
Läs merVärdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg
Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen
Läs merEkonomisk politik, hur mycket är önskvärt?
Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Övergripande målsättningar Effektivitet Rättvisa Stabilitet Effektivitet (effektiv resursfördelning/allokering) o Att använda givna resurser på ett effektivt
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merSamhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6/11 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merPortföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie
Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet
Läs merTentamen Nationalekonomi A HT 2015
Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi
Läs merImperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10
Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1
Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...
Läs merAffären Gårdsten en uppdatering
Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.
Läs merProduktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning
Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)
Läs merAffären Gårdsten en uppdatering
Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader
Läs merEn- och tvåperiodsmodeller
En- och tvåperiodsmodeller Per Krusell /10, 3/11, 10/11 och 17/11, 08 /10, 3/11, 10/11 och 17/11, 08 1 / 1 period, socialplanerare u(c, 1 l) och eller 2 figurer: c = Ak α l 1 α c = Ak α l 1 α + (1 δ)k
Läs merHur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013
Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Har vi ett framtida finansieringsproblem? Finanspolitikens långsiktiga
Läs merPROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring
Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi
Läs merSvar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)
SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare
Läs merLINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN
LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består
Läs merGör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Läs mer2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.
Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,
Läs merFlervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.
Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?
Läs merFråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:
ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2 fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar
Läs mer- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer
FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare
Läs merRättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.
Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,
Läs mer