Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Transkript

1 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet 2010

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 910 kpl Upplaga 910 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntatalous-tiedote >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Kommunernas utgifter Kommunernas skatteinkomster Budgetpropositionen och basservicebudgeten Läget inom den kommunala ekonomin (basservicebudgeten) Statsandelarna och kommunernas finansieringsandelar Statsunderstöd som ingår i basservicebudgeten Kommunernas finansieringsandelar Ändringar i skattegrunderna och kompensation Verkningarna av statens åtgärder Andra frågor som gäller specifika förvaltningar och verksamheter samt Kommunförbundets synpunkter och ställningstaganden Nuläget och Kommunförbundets krav Kommunförbundets styrelse har ställt upp följande kravlista som gäller statens budgetproposition för 2011 Skattefrågor 13 Skatteriktlinjer i budgetpropositionen Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2009 Aktuellt om skattekontot Rättspraxis Mervärdesskatt Fastighetsskatt Statsandelarna år Statsandelen för kommunal basservice Innehållet i statsandelen för kommunal basservice Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Grunderna för bestämning av den allmänna delen Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde Minskningar och ökningar av statsandelen Utjämning till följd av systemändringen Hemkommunsersättningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Tilläggsfinansiering för grundläggande utbildning som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om Huvudmannasystemet och övriga statsandelar Priserna per enhet i huvudmannasystemet 2011 Statistikföringen av elevuppgifter Hemkommunsersättningar Statsandelarna år Rättelser av besluten för år 2010 Statsandelen för kommunal basservice (FM Kommunanvdelningen) Undervisnings- och kulturministeriets beslut Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Bibliotek Verksamhetsstatistiken för socialväsendet Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2010 (bilaga 2a) Prognossiffror för samhällsekonomin 2011 (bilaga 2b) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl ,(bilaga 6b) Centrala indextal och prognoser för dem 1) (bilaga 7) Sammanslagning av statsandelarna (bilaga 8) Statsandelen år 2011 (VOS6SL) (bilaga 9) Finansieringsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet 2011 (ZE60C09) (bilaga 10) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2011 (bilaga 11) Grunder för beräkning av priset per enhet för gymnasier år 2011 (bilaga 12) Statistiktabell 41 (bilaga 13) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010

3 Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin har vänt uppåt i år. I fjol minskade produktionen med åtta procent. Till följd av den globala recessionen minskade vår export år 2009 med rentav en fjärdedel; också importen minskade nästan lika mycket. Världsekonomin började återhämta sig i våras tack vare bland annat massiva stimulansåtgärder. Återhämtningen har fortsatt i rätt snabb takt, och ekonomin har vuxit snabbt särskilt i länder som är viktiga för den finländska exporten. I våras var uppskattningarna av den finländska totalproduktionens utveckling försiktigt optimistiska. I de prognoser som gjordes under sensommaren har tillväxtsiffrorna för 2010 förbättrats. Prognosinstitutens uppskattningar av årets ekonomiska tillväxt rör sig nu mellan två och drygt tre procent. Finansministeriet uppskattar i sin ekonomiska översikt att årets tillväxt blir ungefär två procent. De prognoser för år 2011 som hittills offentliggjorts visar på en produktionstillväxt på cirka tre procent. Den totala produktionsvolymen uppskattas ändå fortfarande bli betydligt mindre år 2011 än år På medellång sikt väntas produktionstillväxten vara långsammare än under en normal konjunkturcykel bland annat på grund av att produktivitetsutvecklingen förutspåtts bli rätt svag. I bilaga 1 ges uppgifter om och uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Prognossiffrorna motsvarar den ekonomiska översikt som finansministeriet publicerade i september i samband med statsbudgeten. Finansministeriets prognoser har i detta informationsblad brukat användas som indikatorer på det allmänna ekonomiska läget och den ekonomiska utvecklingen. Det årliga genomsnittet på konsumentprisindex var år 2009 på samma nivå som året innan. Utöver sjunkande världsmarknadspriser berodde utvecklingen på lägre bostadspriser och låneräntor och en allt hårdare konkurrens. Sänkningen av momsen på livsmedel i oktober 2009 ledde till en lägre prisnivå. Höjningarna av accisen på alkohol och tobak hade i sin tur en höjande effekt på prisnivån. Finansministeriet uppskattar att konsumentpriserna höjs år 2010 med i genomsnitt 1,5 procent. Andra prognoser visar på en långsammare utveckling, vilket framgår av bilaga 2a. Tack vare de återhållsamma löneuppgörelserna i år råder det inget större kostnadstryck inom landet. Momshöjningarna i början av juli kommer att påskynda en höjning av konsumentpriserna. Nästa år beräknas konsumentpriserna stiga med över två procent. Löntagarnas allmänna inkomstnivå steg i fjol med i genomsnitt cirka fyra procent. Enligt finansministeriets prognoser kommer löntagarnas förtjänstnivåindex i år att stiga med 2,6 procent. Omkring hälften av ökningen förklaras av förhöjningarna i slutet av fjolåret. I år har löneuppgörelserna varit rätt återhållsamma. Löneuppgörelserna för nästa år är delvis ännu öppna. Prognostiseringen av inkomstnivåns utveckling försvåras av att avtalsförhandlingarna och löneförhöjningarna inom olika sektorer går i otakt och av arbetsmarknadens och företagens reaktioner på den totalekonomiska situationens utveckling. Finansministeriet har uppskattat att inkomstnivån år 2011 stiger med i genomsnitt 2,8 procent, men också mindre prognossiffror har presenterats. För tillfället måste finansministeriets uppskattning betraktas främst som ett antagande beträffande utvecklingen under nästa år. Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av Vid årsskiftet 2008/2009 vände utvecklingen sedan tvärt mot det sämre. I fjol försämrades sysselsättningsläget avsevärt och arbetslöshetsgraden steg med ett par procent. Sysselsättningsläget har fortsatt att försvagas år 2010, men mindre än vad man befarat. Arbetslöshetsgraden stiger en aning i år, men väntas stanna under tio procent. Antalet arbetslösa uppgår i år till i genomsnitt cirka personer. När ekonomin återhämtar sig väntas efterfrågan på arbetskraft vända uppåt och antalet sysselsatta Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010 3

4 beräknas nästa år öka med ett par procent. Finansministeriet uppskattar att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden år 2011 blir drygt åtta procent. I bilaga 1 ges uppgifter om och uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Uppgifterna för baserar sig i huvudsak på nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i juni 2010 och vissa andra officiella statistiska uppgifter. Prognoserna för har utarbetats av finansministeriet. Finansministeriets konjunkturöversikt finns på finansministeriets webbplats, > Svenska > Aktuellt. Bilaga 2a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas år 2010 och Kommunernas utgifter Ännu år 2009 ökade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter rätt snabbt, dvs. med ungefär fyra procent. Ökningen blev ändå bara hälften av föregående års åtta procent, bland annat för att förtjänstnivåns utveckling i kommunsektorn blev mer återhållsam och kommunerna inledde olika sparåtgärder. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter för 2009 ökade inköpen av varor och tjänster med över sex procent. I år väntas ökningen av verksamhetsutgifterna inskränka sig till 3-3,5 procent, eftersom det ekonomiska läget i kommunerna förutsätter att ökningen av verksamhetsutgifterna bromsas upp. Kvartalsstatistiken för kommunernas ekonomi och också annan statistik som beskriver lönesummans utveckling i kommunsektorn visar att lönesumman har vuxit rätt lite i år. Orsaker till den långsamma tillväxten är de återhållsamma avtalshöjningarna och kommunernas åtgärder för att minska utgifterna. Köpen av tjänster har ändå fortsatt att öka mycket snabbt. Inom kommunsektorn uppnåddes i februari i år ett förhandlingsresultat om kollektivavtalen för De nya avtalen trädde i kraft i början av februari, och avtalsperioden sträcker sig till Avtalen kan sägas upp så att de upphör att gälla efter Årets avtalsenliga lönehöjningar gjordes i början av februari och september. Övriga eventuella lönehöjningar kan träda i kraft tidigast Avtalsuppgörelsen höjer arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn år 2010 med i genomsnitt en procent. Också avtalsperioden med Tehy gäller till utgången av I Tehy-protokollet ingår avtalsenliga höjningar för Förtjänstnivåindexet för kommunsektorn beräknas i år stiga med i genomsnitt drygt tre procent. I denna indexkalkyl ingår ett löneöverhäng från i fjol och de avtalsenliga höjningarna i år. Lönesumman i kommunsektorn beräknas år 2010 växa med omkring 2,5 procent. Det är mindre än höjningen av förtjänstnivån, eftersom antalet anställda som får lön minskar något jämfört med fjolåret. Eftersom förhandlingsresultatet från februari inte innehåller eventuella lönehöjningar för nästa år, bygger uppskattningen av förtjänstnivåindexet för kommunsektorn på ett uträkningstekniskt antagande om förtjänstnivåns utveckling år För närvarande kan man utgå från att kommunsektorns förtjänstnivåindex år 2011 stiger med 2,5 procent, vilket är en aning mindre än vad som uppskattats för det allmänna förtjänstnivåindexet. År 2011 beräknas kommunsektorns lönesumma växa med 2,5 procent, dvs. lika mycket som kommunsektorns förtjänstnivåindex. I bilaga 3 ges uppgifter om och bedömningar av faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn Observera att uppskattningen för år 2011 än så länge är ett uträkningstekniskt antagande som överenskommits med finansministe- 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010

5 riet och som använts i beräkningarna av den kommunala ekonomin i basservicebudgeten. I årets första nummer av Kommunalekonomi behandlades de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter för år Avgiftsgrunderna var de procenttal som anges i basserviceprogrammet. I den basservicebudget som publicerats i samband med statsbudgeten har det gjorts vissa smärre ändringar i avgiftsgrunderna. Också de siffror som presenteras nu kan komma att ändras. De slutliga uppgifterna klarnar först i slutet av hösten. De kommunala arbetsgivarnas folkpensionsavgift sänktes i början av april 2009 till 1,05 procent av den lön som ligger till grund för avgiften. Avgiften slopades helt i början av detta år. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift var i fjol 2,0 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I år är sjukförsäkringsavgiften 2,23 procent. I basservicebudgeten har använts en avgift på 2,11 procent av den lön som ligger till grund för avgiften år De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är i år 0,75 procent upp till en lönesumma på euro och 2,95 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas stiga år I år är den genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften inom kommunsektorn cirka 2,8 procent, men år 2011 uppskattas den bli 3,1 procent. Gränsen för lönesumman kommer antagligen att höjas i enlighet med den uppskattade inflationen. Vi ger exakta uppgifter om ändringarna när besluten om dem fattats. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift har varit den samma både 2009 och 2010, dvs. 23,6 procent av lönesumman. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Enligt den uppskattning som nu finns att tillgå blir arbetsgivarens genomsnittliga avgift oförändrad under de närmaste åren, dvs. 23,6 procent från 2011 till Det beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift kan inverka också på arbetsgivarens andel. De försäkrades genomsnittliga pensionsavgift är i år 4,8 procent och nästa år uppskattningsvis 5,1 procent. StaPL-avgiften för lärare uppskattas år 2011 sjunka med 0,2 procentenheter från nuvarande 21,8 procent. I bilaga 4 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år och de nuvarande uppskattningarna för år Kommunsektorns kostnadsnivå steg år 2009 med 2 procent mätt med prisindex för basservicen. Kostnadsnivån steg alltså betydligt långsammare än år 2008, då stegringen var 5,2 procent mätt med samma index. I år och nästa år väntas kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med bara 2-2,5 procent. Uppskattningarna för bägge åren påverkas bland annat av att både de avtalsenliga lönehöjningarna och den allmänna kostnadsnivån väntas bli måttfull. I bilaga 7 presenteras vissa centrala indextal som beskriver kostnadsutvecklingen och prognoser för indextalens utveckling under åren I kalkylerna i basservicebudgeten ingår beräkningar och antaganden om utvecklingen av de indextal som beskriver kostnadsnivån även under åren Kommunernas skatteinkomster Kommunernas skatteinkomster ökade snabbt under åren I genomsnitt var ökningen cirka 6,4 procent per år. År 2009 mattades den genomsnittliga ökningen av till en nivå nära noll och skatteredovisningarna ökade med bara omkring en halv procent. Till kommunerna redovisades år 2009 skatteinkomster på totalt 17,6 miljarder euro, dvs. bara en aning mer än år Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010 5

6 Redovisningarna av kommunalskatt år 2009 ökade något till följd av mer förvärvsinkomster och större kommungruppsandel. De förvärvsinkomster för vilka förskottsinnehållning verkställs ökade bara marginellt på grund av att den samhällsekonomiska lönesumman minskade något. Kommungruppens andel av förvärvs- och kapitalinkomsterna ökade till följd av att kapitalinkomsterna minskade drastiskt år 2009, enligt förhandsuppgifterna med cirka 30 procent. År 2009 var kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna 1,2 miljarder euro, vilket var en kännbar minskning jämfört med året innan. Detta trots att kommungruppens andel höjdes med 10 procentenheter. Inkomsterna av fastighetsskatten uppgick år 2009 till nästan en miljard euro. Med hänsyn till den djupa ekonomiska recessionen låg kommunernas skatteinkomster år 2009 allt som allt på en acceptabel nivå. Förhandsuppgifterna om skatterna för skatteåret 2009 visar att den debiterade kommunalskatten minskade i de flesta kommuner och att minskningen också i hela landet var omkring en halv procent i genomsnitt. Skatteunderlaget för kommunalskatten ökar inte nämnvärt år Även om förvärvsinkomsterna växer en aning snabbare i år än året innan, minskar kommunernas skatteunderlag på grund av höjda avdrag. Den samhällsekonomiska lönesumman beräknas öka med 2 3 procent. Också andra förvärvsinkomster ökar obetydligt trots att arbetslöshetsskyddet relativt sett växer rätt snabbt i år på grund av ökad arbetslöshet. Den betydande höjningen av avdragen i kommunalbeskattningen beror framför allt på ändringar i grundavdraget. Redovisningarna av kommunalskatt påverkas också av den höjning av arbetsinkomstavdraget som trädde i kraft i fjol. En faktor som ökar kommunalskatten är att kommunernas inkomstskattesatser höjts med i genomsnitt 0,4 procentenheter, vilket ökar kommunalskatten med över tre hundra miljoner euro. Även om kommungruppens andel har vuxit år 2010 jämfört med i fjol, väntas redovisningarna av förskotten för detta år öka med bara ett par procent. Redovisningarna av kommunalskatt år 2010 påverkas också av de föregående årens redovisningar. I början av året hade redovisningarna minskat på grund av vissa tillfälliga faktorer. I slutet av året kan rättelser som gäller skatteåret 2009 ändra situationen så att redovisningarna av kommunalskatt i sin helhet ligger på så gott som samma nivå som året innan. Eventuella förändringar i det allmänna ekonomiska läget påverkar också de influtna förskotten i slutet av året. Till kommunerna redovisas i år uppskattningsvis cirka 15,4 miljarder euro, vilket motsvarar redovisningarna för Det väntade ekonomiska uppsvinget inverkar också på uppskattningarna av skatteinkomsterna. I den skatteprognosram som uppdaterades i september är utgångspunkten att redovisningarna av kommunalskatt år 2011 blir två procent större än i år. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2010 uppgå till omkring 1,4 miljarder euro. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna uppskattas år 2011 öka till cirka 1,6 miljarder euro, men på grund av ovissheten beträffande den allmänna ekonomiska utvecklingen och framför allt företagens resultatutveckling och rätten att dra av gamla förluster finns det skäl att förhålla sig till uppskattningen med en viss reservation. Redovisningarna av fastighetsskatt uppgick år 2009 till cirka 970 miljoner euro. År 2010 beräknas redovisningarna öka med en femtedel, främst till följd av höjda fastighetsskattesatser. År 2011 beräknas redovisningarna uppgå till totalt 1,2 miljarder euro, dvs. ett par procent mer än redovisningarna i år. Bilaga 5 utvisar de kommunala skatteredovisningarnas utveckling under åren och prognoserna för 2010 och I år ökar kommunernas totala skattein- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010

7 komster med i genomsnitt ett par procent. Nästa år kommer de enligt den nuvarande prognosen att öka med omkring 3,5 procent. Bilagorna 6a och 6b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för 2008 och 2009 som sammanställts utgående från statistiska uppgifter från Statistikcentralen. Kalkylerna för är prognoser som Kommunförbundet utarbetat utgående från basservicebudgeten. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Läget inom den kommunala ekonomin (basservicebudgeten) Nedan följer ett sammandrag av basservicebudgeten 2011, som utgör en del av statens budgetproposition och som överlämnades till riksdagen den 10 september. Basservicebudgeten innehåller en uppskattning av den ekonomiska utvecklingen för kommunerna och samkommunerna och den baserar sig på en gemensam utredning av staten och Kommunförbundet. För den kommunala ekonomin har de senaste uppgifterna om och uppskattningarna av bland annat den totala ekonomiska utvecklingen medfört att kommunernas finansiella ställning ser ut att utvecklas på ett gynnsammare sätt än vad som tidigare uppskattats Läget och utsikterna för den kommunala ekonomin ser klart ljusare ut än vad som uppskattade i våras i till exempel Basserviceprogrammet Många kommuner höjde sina skattesatser för år Höjningarna gällde både kommunalskatten och fastighetsskatten. Skuldsättningen har ökat markant. Samhällsekonomins och sysselsättningens utveckling har varit gynnsammare än beräknat, vilket har haft positiva effekter på kommunernas skatteunderlag. Kommunernas uppskattade skatteinkomster och skatteprognoser har sedan slutet av fjolåret för skatteredovisningarnas del kunnat justeras i positiv riktning för åren 2009 och Bidragande faktorer har utöver den ekonomiska utvecklingen varit förändringarna i statens och kommunernas skatteandelar 2008 och Det är fråga om poster av engångsnatur som ökat och ökar skatteredovisningarna för år 2009 och Förändringen i kommunalskatten kan i år bli en aning negativ, uppskattningsvis 0,5 procent, men minskningen blir ändå betydligt mindre än beräknat. Som helhet beräknas skatteinkomsterna i år öka med knappt 2 procent på grund av den betydande ökningen av samfundsskatten och fastighetsskatten. En bidragande orsak till den kommunala ekonomins oväntat gynnsamma utveckling har varit en långsammare ökning av verksamhetsutgifterna, tack vare att kostnadsnivån inte stigit lika mycket som tidigare. Personalen började också minska år 2009 på grund av sparåtgärder. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010 7

8 Till skillnad från tidigare uppskattningar kommer den kommunala ekonomin enligt basservicebudgeten att uppvisa överskott år Förutsättningen är ändå att ökningen av kommunernas verksamhetsutgifter hålls på en mycket måttfull nivå, dvs. klart under fjolårets nivå på 4 procent. Med den uppskattade investeringsnivån kommer ändå kommunernas skuldsättning, som ökat snabbt under de senaste åren, att fortsätta öka, även om den svårprognostiserade investeringsnivån har sänkts en aning i utvecklingsprognosen. I basservicebudgeten beräknas kommunernas skattefinansiering, dvs. statsandelarnas och skatteinkomsternas totala belopp, öka med 4 procent i år och 3,5 procent nästa år. Kommunernas kostnadsnivå beräknas i år och nästa år stiga med 2 respektive 2,6 procent. Statsandelarna indexjusteras nästa år med bara 1,6 procent, eftersom indexjusteringen tidigare överdimensionerats. Lättnader i kommunalskatten föreslås genom att arbetsinkomstavdraget och pensionsinkomstavdraget höjs på så sätt att en höjd inkomstnivå och höjda löntagaravgifter inte skärper beskattningen. Skattelättnaderna kompenseras de enskilda kommunerna genom höjda statsandelar. Enligt finansministeriets egna beräkningar skulle de beslut om kommunernas uppgifter, statsandelar och skattegrunder som ministeriet föreslår i sitt budgetförslag för nästa år försvaga kommunernas finansiella ställning med omkring 42 miljoner euro netto jämfört med årets budget (inkl. tilläggsbudgetarna). Till det negativa slutresultatet bidrar bland annat att ministeriet föreslår att den så kallade extra statsandelen på 30 miljoner euro som beviljats för år 2010 slopas. Syftet med den statsandelen var att statsandelstillägget på 30 miljoner euro till glest bebodda kommuner och skärgårdskommuner inte skulle behöva finansieras av de övriga kommunerna. Statsandelarna och kommunernas finansieringsandelar Systemet i korthet Statsandelssystemet ändrades i början av året. I det nya systemet ingår en statsandel för kommunal basservice som omfattar statsandelar som tidigare betalats separat. Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på bestämningsgrunderna för den allmänna delen (den tidigare allmänna statsandelen), de kalkylerade kostnaderna för social-, hälso- och sjukvård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek, bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet samt bestämningsgrunderna för förhöjd statsandel på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och för kommuner inom samernas hembygdsområde. Systemet kompletteras av en behovsprövad höjning av statsandelen till kommuner med ekonomiska svårigheter, vilken finansieras inom systemet. Statsandelarna till varje kommun utjämnas på basis av skatteinkomster. Statsandelen beviljas som en helhet (exkl. behovsprövat understöd). En utomstående del är det så kallade huvudmannasystemet, där finansieringen för gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor går direkt till utbildningsanordnaren enligt antalet elever. Finansieringen justeras varje år utgående från de verkliga genomsnittliga kostnaderna. Kommunerna får stå för en finansieringsandel som beräknas per invånare (lika stor för alla kommuner). Finansieringsandelen bestäms enligt kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten. År 2011 är statsandelen för kommunal basservice 34,11 procent. Den statsandel som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om är 41,89 procent. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010

9 Statsunderstöd som ingår i basservicebudgeten I budgetpropositionen för 2011 har statsbidrag enligt basservicebudgeten anslagits till ett totalt belopp av miljoner euro, vilket är 4,2 procent (404 miljoner euro) mer än i år. I statsandelarna ingår en indexhöjning på 1,6 procent, som ökar statsandelarna till kommunerna och samkommunerna med 133 miljoner euro. Den verkliga stegringen i kostnadsnivån har uppskattats till 2,6 procent. Indexhöjningen blir mindre än denna stegring, eftersom indexhöjningen för 2009 visade sig vara ungefär en procentenhet för stor. Rättelseförfarandet är förenligt med lagen om statsandelar till kommunerna. I statsandelshöjningen ingår också en lagstadgad ökning på 74 miljoner euro, som beror på att de kalkylerade kostnaderna för social-, hälso- och sjukvård höjs på grund av förändringar i invånarantalet och åldersstrukturen. Kommunernas kalkylerade kostnader stiger i samma proportion med 217 miljoner euro (kommunernas finansieringsandel av kostnadshöjningen är alltså 66 procent). Den kalkylerade statsandelsbesparingen på 18 miljoner euro inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning på grund av förändringar i invånarantalet och åldersstrukturen används till att utveckla kvaliteten på den grundläggande utbildningen, och därför uppstår ingen besparing. Till förhållandet mellan staten och kommunerna hör också vissa åtgärder som ska genomföras kostnadsneutralt. Det är fråga om en kompensation på 129 miljoner euro för ändringar i skattegrunderna, ett avdrag på 45 miljoner euro på grund av att den övre gränsen för sammanslagningsunderstöd (200 miljoner euro ) överskrids, ett avdrag på 11,6 miljoner euro i anslutning till överföringen av tolktjänster till staten och en anslagsöverföring på 5 miljoner euro för finansiering av statens och kommunernas IT-systemprojekt. För behovsprövade finansieringsunderstöd anslås 20 miljoner euro, vilket innebär att anslaget bibehålls på årets nivå. Finansministeriet föreslår att den extra statsandel på 30 miljoner euro som beviljats för år 2010 slopas. Höjningen gjordes i samband med statsandelsreformen i början av året för att ingen kommun skulle få mindre statsandelar på grund av reformen. Kommunförbundet har ansett att det inte finns någon grund för att slopa statsandelen. Övriga höjningar av statsandelarna baserar sig främst på utveckling av tjänster och förändringar i kommunernas uppgifter. Höjningarna presenteras närmare i de förvaltningsspecifika uppskattningarna nedan. Kommunernas finansieringsandelar På grund av kostnadsfördelningen ökar kommunernas uppskattade finansieringsandelar mer än statsandelarna och understöden. Kommunernas (kalkylerade) finansieringsandelar för basservicen ökar med uppskattningsvis 344 miljoner euro (2,5 %) och motsvarande andelar av utbildningen på andra stadiet med 40 miljoner euro (2,1 %). Per invånare beräknat ökar de kalkylerade finansieringsandelarna i alla kommuner med sammanlagt 58,2 euro/invånare. Ändringar i skattegrunderna och kompensation Inkomsterna av kommunalskatten beräknas minska en aning i år (-0,5 %) och öka med 2,5 procent år 2011 utan höjningar av skattesatserna. Skatteinkomsternas utveckling har påverkats av och påverkas också i år av faktorer av engångsnatur vilka har att göra med tidpunkten då skatterna flyter in. Deras andel är stor också i år, uppskattningsvis omkring 200 miljoner euro. Inkomsterna av samfundsskatten be- Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010 9

10 räknas öka i år, likaså nästa år. Staten har inte för avsikt att ändra skattegrunderna för samfundsskatten eller fastighetsskatten år Liksom tidigare år är det tänkt att skattegrunderna ska ändras för år För att beskattningen inte ska skärpas på grund av höjd inkomstnivå och höjda löntagaravgifter höjs arbetsinkomstavdraget så att inkomsterna av kommunalskatten minskar med 106 miljoner euro. Dessutom lindras beskattningen av pensionsinkomster så att inkomsterna av kommunalskatten minskar med 14 miljoner euro. Skattelättnaderna på sammanlagt 120 miljoner euro kompenseras de enskilda kommunerna via statsandelssystemet så att kompensationen motsvarar skattebortfallet. Miljöskatterna föreslås få större tyngd i beskattningen. Bland annat kommer inkomsterna av avfallsskatten att öka till 120 miljoner euro. Kommunförbundet har föreslagit att inkomsterna av avfallsskatten helt ska överföras till kommunerna redan från början av Verkningarna av statens åtgärder I basservicebudgeten ingår liksom tidigare en beräkning av hur statens åtgärder påverkar kommunernas och samkommunernas ekonomi. Kalkylen gäller åtgärdernas verkningar i form av ändringar i statsbudgetarna (inkl. tilläggsbudgetar) från år 2010 till Kalkylen innehåller ändringar (inkl. överföring av uppgifter) som påverkar kommunernas utgifter och statsandelar och balansen i kommunernas ekonomi, övriga statsandelsbeslut, ändringar i skattegrunderna inklusive kompensationer samt andra budgetbeslut. Kalkylen innehåller inte indexhöjningar av statsandelarna. Enligt finansministeriets beräkning kommer propositionen för år 2011 att försvaga kommunernas finansiella ställning år 2011 med 42 miljoner euro netto. Största delen av detta belopp beror på slopandet av den extra statsandelen på 30 miljoner euro. Andra frågor som gäller specifika förvaltningar och verksamheter samt Kommunförbundets synpunkter och ställningstaganden Social- och hälsovård I budgetpropositionen föreslås att statsandelen för grundläggande utkomststöd höjs med 29 miljoner euro jämfört med år Lagen om utkomststöd föreslås bli ändrad så att grunddelen för utkomststödet kan sänkas för personer som inte fyllt 25 år och som vägrar att delta i utbildning. Statsandelarna sänks på grunda av detta med 2 miljoner euro. Handikappservicelagen trädde i kraft och verkställandet av den utvidgas nästa år. De nya bestämmelserna om hälsoundersökningar inom rådgivningsverksamheten och skol- och studenthälsovården verkställs fullt ut. Vården för missbrukarmödrar utvidgas och hemtjänsten för barnfamiljer stärks. I kvinnofängelset i Tavastehus inrättas en familjeavdelning. Hälso- och sjukvårdslagen som länge varit under beredning träder i kraft. För allt detta beviljar staten en statsandel på 21,25 miljoner euro nästa år. Enligt Kommunförbundets uppskattning kommer kostnaderna för kommunerna att bli mångdubbla, eventuellt rentav 100 miljoner euro. Den ersättning som staten betalar till hälso- och sjukvårdsenheter för läkar- och tandläkarutbildning höjs med 5 miljoner euro. Statens ersättning för forskning enligt 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010

11 lagen om specialiserad sjukvård bibehålls på årets nivå, vilket innebär att särskilt forskningen vid universitetssjukhusen i allt större utsträckning måste finansieras med stöd från medlemskommunerna. För utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården anslås 24 miljoner euro i enlighet med prioriteringsområdena i programmet Kaste. I fråga om avgiftsgrunderna föreslås inga ändringar. Undervisnings- och kulturverksamhet Den kalkylerade besparingen på 18 miljoner euro till följd av de minskande ålderklasserna inom undervisningsväsendet anvisas för programmet Bättre grundläggande utbildning. De största förändringarna gäller antalet studerande inom yrkesutbildningen. Jämfört med den förra egentliga budgeten utökas antalet med uppemot Av denna ökning ska genomföras i samband med tilläggsbudgetarna för Antalet studerande med läroavtal inom den grundläggande yrkesutbildningen utökas med 1000, vilket genomfördes i samband med en tilläggsbudget för Antalet studerande med läroavtal inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen utökas med 250, vilket genomfördes redan i samband med den första tilläggsbudgeten för Dessa förändringar innebär stora utgiftsökningar för kommunerna, eftersom kommunernas kalkylerade finansieringsandel, med undantag av tilläggsutbildningen, är 58,11 procent. Kommunernas utgiftsökningar för alla extra studerande realiseras i praktiken först år Totalt ökar finansieringen för den grundläggande yrkesutbildningen, inklusive läroavtalsutbildning, med 109 miljoner euro. Beloppet växer då tyngdpunkten överförs till privat utbildning, bland annat på grund av den privata utbildningens momsandel. Kommunernas finansieringsandel ökar därmed med totalt uppemot 64 miljoner euro, vilket är 12 euro per invånare. Sysselsättningen Då arbetslösheten vuxit och blivit allt långvarigare blir det en allt mer krävande uppgift att stärka de svårsysselsattas arbetslivsberedskap och tillhandahålla tjänster i anknytning till detta. Enligt en utredning som Kommunförbundet gjorde sommaren 2010 uppgår kostnaderna för kommunernas sysselsättningsfrämjande åtgärder till sammanlagt omkring 500 miljoner euro netto. En utredningsgrupp med representanter för ANM, SHM och Kommunförbundet håller på att utreda hur arbets- och näringsförvaltningen, social-, hälso- och sjukvården samt basservicesystemet och specialservicesystemet fungerar och passar ihop. Gruppen ska ge en rapport före utgången av oktober Åtgärdernas inverkan på finansieringen klarnar senare i höst. Det är möjligt att nya eller utvidgade uppgifter kommer att föreslås för kommunerna. Sysselsättningsstödet till kommunerna föreslås bli höjt med 5 miljoner euro. För servicecentren för arbetskraft anslås inga extra resurser. Invandring/flyktingmottagning Kommunerna ansvarar till stor del för servicen för det växande antalet invandrare och deras integration. Ett förslag till integrationslag ska enligt planerna överlämnas till riksdagen i år. Hur mycket finansiering som behövs för att verkställa lagen klarnar senare. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

12 De kalkylerade ersättningar som kommunerna får för mottagning av flyktingar höjdes i årets budget med 10 procent. Före det hade ersättningarna varit oförändrade sedan För att höjningen ska motsvara Statistikcentralens prisindex för offentliga utgifter borde ersättningarna höjas med ytterligare procent. Kommunförbundet har understött det anslag på 7 miljoner euro som inrikesministeriet föreslagit i nästa års statsbudget. Frågan avgörs i nästa riksdagsbehandling. Samhällsteknik och miljö Kommunernas infrastruktur, den stora reparationsskulden i fråga om verksamhetslokaler och det kommunala bostadsbeståndet samt behovet av renoveringsinvesteringar är stora utmaningar för kommunerna nästa år och också i fortsättningen. Den skärpta ekonomiska situationen avspeglar sig också på kommunernas investeringar och de väntas minska en aning jämfört med fjolårets höga nivå. Trycket på investeringar är ändå stort. Kommunernas byggnadsbestånd står inför betydande reparationsinvesteringar. Det innebär att kommunerna kommer att skuldsätta sig också i fortsättningen. Statens krympande satsningar på kollektivtrafik försvagar möjligheterna att utveckla kollektivtrafiken och ökar kostnadstrycket på kommunerna. Statens skattebeslut får inte försvåra miljövänliga lösningar i fjärrvärmeproduktionen eller kollektivtrafiken. Det är uppenbart att regeringens skattepaket delvis kommer att ändras. Nuläget och Kommunförbundets krav En hållbar kommunal ekonomi förutsätter att utgiftsökningen hålls under kontroll flera år framöver. Samtidigt måste produktiviteten och effektiviteten förbättras och strukturerna förnyas. Förändringarna i åldersstrukturen kommer i allt högre grad att påverka efterfrågan på tjänster samtidigt som antalet personer som lämnar arbetslivet överstiger antalet personer som kommer in. Efter Kommunförbundets räddningsprogram för den kommunala servicen inleder förbundet projektet Hållbar kommunekonomi. I projektet ska Kommunförbundet ge en uppskattning av den kommunala ekonomins hållbarhet under de närmaste åren och presentera ett åtgärdsprogram för hur kommunerna ska klara sig också i fortsättningen. Kommunförbundets styrelse har ställt upp följande kravlista som gäller statens budgetproposition för Kommunerna får inte ges nya skyldigheter såvida de inte finansieras till fullt belopp, - Kommunerna får inte bli föremål för mer styrning och fler normer. - Statsandelarna till kommunerna bör utöver de förändringar som baserar sig på lagändringar höjas så att kommunernas finansiella ställning stärks. - Den extra statsandel på 30 miljoner euro som beviljats tillfälligt för år 2010 bör införas i statsandelsgrunderna permanent. - Kommunerna bör få kompensation för tilläggsplatserna inom yrkesutbildningen, som innebär att kommunernas finansieringsandel ökar med omkring 64 miljoner euro - Kommunernas skatteunderlag bör stärkas Inkomsterna av avfallsskatten bör i sin helhet överföras till kommunerna fr.o.m Höjningen av kommunernas samfundsskatteandel bör fortsätta att gälla efter år 2011 och kommunerna bör få full ersättning för en eventuell sänkning av samfundsskattesatsen. 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010

13 De övre gränserna för fastighetsskatten bör höjas och tomter som används för stadigvarande boende bör frigöras från den allmänna fastighetsskatten. Avdragen i kommunalbeskattningen bör kompenseras kommunerna fullt ut och kompensationen bör riktas rätt till respektive kommun. Skattereformerna får inte försvåra effektiva energi- och kollektivtrafiklösningar i kommunerna. - Bruttoprincipen bör tillämpas på kommunala avgifter, vilket innebär att ökningar i avgiftsinkomsterna inte får fråntas kommunerna i någon form, inte heller i statsandelssystemet. - Stödet för kollektivtrafik bör höjas flygtrafiken i landskapen bör tryggas. - Staten bör fortsätta att betala stöd till kommunerna för investerings- och ombyggnadsprojekt ända tills det är säkert att ekonomin vänt uppåt. - Det belopp på 21,25 miljoner euro som anslagits för nya och utvidgade uppgifter inom social-, hälso- och sjukvården räcker inte till på långt när. Enligt Kommunförbundets uppskattning kan de presenterade utgifterna växa med rentav 100 miljoner euro. - De primära förmånerna bör höjas så att ökningen av utgifterna för utkomststödet kan stoppas och beroendet av utkomststöd minskas. - Svårsysselsatta får inte överföras från statens arbetsförvaltning till kommunerna. Tillräckliga resurser bör anslås för lönesubventioner till kommunerna, ersättningen på 10,09 euro per verksamhetsdag bör höjas. Servicecentren för arbetskraft bör utvecklas och nätverket utvidgas. - Kommunerna bör få tillräckliga resurser för integrering av flyktingar och asylsökande. Ersättningstiden bör förlängas och de kalkylerade ersättningar som kommunerna får för mottagning av flyktingar bör höjas i enlighet med inrikesministeriets förslag. Närmare upplysningar: Reijo Vuorento, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Skatteriktlinjer i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition (RP 126/2010) innehåller förslag till ändringar i inkomstbeskattningen år De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 129 miljoner euro. Kommunerna ska få full kompensation för de förlorade skatteinkomsterna genom en höjning av statsandelarna. Beskattningen av arbetsinkomster Beskattningen av förvärvsinkomster lindras genom ändrade skattegrunder och högre inkomstgränser i statens inkomstskatteskala. Genom ändringarna i skattegrun- Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

14 derna kompenseras den skatteåtstramning som den högre inkomstnivån och löntagaravgifterna för med sig. Inflationen har beaktats vid beräkningen av kompensationen för den höjda inkomstnivån. Alla inkomstgränser i statens inkomstskatteskala höjs med cirka 3,0 procent. Dessutom höjs det maximala arbetsinkomstavdraget från 650 till 740 euro. Också utfallsprocenten för avdraget höjs. Höjningen av inkomstgränserna i statens inkomstskatteskala och höjningen av arbetsinkomstavdraget uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 101 miljoner euro. För dem som har de lägsta inkomsterna lindras beskattningen genom att det maximala beloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs från nuvarande till euro. Förändringen uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 14 miljoner euro. Beskattningen av pensionsinkomster Beskattningen för pensionärer lindras så att skattegraden för pensionsinkomster hålls högst på samma nivå som skattegraden för löneinkomster. Skattesänkningen genomförs genom en höjning av pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen, vilket uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 14 miljoner euro. Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2009 Beskattningen för skatteåret 2009 blir färdig inom oktober i år. Skatteförvaltningen har gett ut förhandsuppgifter med de senaste uppskattningarna av beskattningen. De kommunspecifika förhandsuppgifterna finns på Skatteförvaltningens webbplats, > Statistiker. I fråga om förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2009 görs i november en redovisning enligt debiteringen. I redovisningen korrigeras de skatter som redovisats för skatteåret 2009 så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. I novemberredovisningen avdras dessutom från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret En uppdaterad uppskattning av redovisningarna enligt debiteringen finns på Skatteförvaltningens webbplats. Förhandsuppgifterna är endast riktgivande. Den slutliga redovisningen preciseras allt eftersom skatteberedningen framskrider. Aktuella frågor inom skatteredovisningen behandlas på kursen Verotulo-hotline i Kommunernas hus. Aktuellt om skattekontot Skatteförvaltningen skärper sin linje angående förseningsavgifter Skatteförvaltningen har under början av året haft överseende med små förseningar i periodskattedeklarationen och inte tagit ut någon förseningsavgift om deklarationen kommit in bara ungefär en vecka för sent. För längre förseningar har en förseningsavgift tagits ut i normal ordning. Förseningsavgifter har inte tagits ut för små förseningar, eftersom tjänsten för beviljande av Katso-koder var överbelastad i början av året. Dessutom var förfarandet med skattekonton nytt och Skatteförvaltningen ville ge skattebetalarna tid att lära sig använda det nya systemet. Från början av september börjar Skatteförvaltningen ta ut förseningsavgifter också för små förseningar i periodskattedeklarationen. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010

15 Förseningsavgiften beräknas enligt en årlig ränta på 20 procent för varje skatteslag som deklareras för sent. Förseningsavgiften beräknas från dagen efter den sista inlämningsdagen. Avgiften är högst euro. Tidpunkten då skatten betalas påverkar inte förseningsavgiften, utan för förseningen beräknas en särskild förseningsränta, som år 2010 är 7 procent. Kommunerna och samkommunerna är ofta stora arbetsgivare, så förseningar i deklarationen av arbetsgivarprestationer kan medföra kännbara förseningsavgifter. Kommunerna ska deklarera arbetsgivarprestationer i periodskattedeklarationen inom utsatt tid, trots att prestationerna kvittas i redovisningarna till skattetagarna. Kvittning av negativ moms mot andra skatter Skatteförvaltningen har gett en anvisning om kvittning av skatter mot negativ moms. Anvisningen klargör när negativ moms återbärs till kunden och när den kvittas mot andra skatter i förfarandet med skattekonton. I anvisningen sägs att negativ moms som deklareras i början av månaden senast på den allmänna förfallodagen används som betalning för de skatter som förfaller till betalning och som deklarerats senast vid samma tidpunkt som den negativa momsen. Negativ moms som deklarerats den 1 12 dagen i månaden används alltså för kvittning, om andra skatter som förfaller till betalning och som omfattas av skatteförfarandet har deklarerats senast vid samma tidpunkt. Negativ moms som deklarerats efter den allmänna förfallodagen i månaden (i allmänhet den 12) återbärs till kunden, om inte kunden har obetalda eller odeklarerade skatter. Den som inte vill ha automatisk återbäring kan fastställa en återbäringsgräns för skattekontot. Då återbärs bara den del som överskrider gränsen. Till exempel kan negativ moms för augusti kvittas mot arbetsgivarprestationer för september. Då ska den negativa momsen för augusti deklareras senast den 13 september och arbetsgivarprestationerna senast vid samma tidpunkt. Den allmänna förfallodagen är den 13 september, eftersom den 12 är en söndag. Samkommunerna har ofta negativ moms som kvittas mot arbetsgivarprestationer i förfarandet med skattekonton. Det lönar sig för samkommunerna att reda ut rutinerna i periodskattedeklarationen, så att negativ moms kvittas på önskat sätt. Då kan man bland annat undvika eventuella förseningspåföljder. Övergångsperioden för elektroniska övervakningsanmälningar gick ut Övervakningsanmälningarna för moms och arbetsgivarprestationer kan inte längre göras elektroniskt. Övergångsperioden för elektroniska anmälningar gick ut Övervakningsanmälningar för år 2009 eller tidigare år och rättelser av dessa ska skickas per post till Skatteförvaltningen. Också de s.k. bokföringsbyråauktoriseringarna upphörde att gälla En bokföringsbyrå kan ändå med hjälp av Katso-koderna beviljas till exempel behörigheten Skattekonto eller Periodskattedeklarant i Katso. Rättspraxis Mervärdesskatt CSN N:31/2010 I enlighet med undervisningsministeriets rekommendation hade staden A tillsammans med sin vuxenutbildningsstiftelse och staden B samt samkommunen C, som var en samkommun för yrkesinriktad vuxenutbildning, grundat D Ab som skulle Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

16 överta yrkesutbildningen på andra stadiet med grundexamen, tilläggsutbildning och kompletterande utbildning samt annan yrkesinriktad vuxenutbildning som parterna tidigare anordnat. D Ab verkade i samma lokaler som det yrkesinstitut som staden A tidigare varit huvudman för. De anläggningstillgångar som använts av staden A:s yrkesinstitut, dvs. maskiner, anordningar och inventarier blev kvar i lokalerna för att användas av D Ab. Staden överlät nyttjanderätten till anläggningstillgångarna på D Ab utan vederlag. A hade själv köpt anläggningstillgångarna för momsfri utbildningsverksamhet och hade fortfarande äganderätten till tillgångarna. När nyttjanderätten till anläggningstillgångarna överläts var det inte fråga om att tillgångarna skulle ha börjat användas för privat konsumtion enligt mom. i mervärdesskattelagen eller för sådana ändamål som avses i 114 eller 114 a i lagen eller för uthyrning av fastighet. När A överlät nyttjanderätten utan vederlag genom ett särskilt avtal som inte ingick i uthyrningen av fastigheterna, kvarstod anläggningstillgångarna i återbäringsberättigande användning hos staden. Staden var därmed inte skyldig att för överlåtelsen av nyttjanderätten betala skatt på eget bruk enligt 21 1 mom. 1 eller 3 punkten i mervärdesskattelagen. Om en kommun eller samkommun på motsvarande sätt utan vederlag har överlåtit nyttjanderätten till anläggningstillgångar på en privat utbildningsanordnare och för överlåtelsen har betalat moms på eget bruk, kan kommunen eller samkommunen ansöka om momsåterbäring hos skattebyrån. Ansökan ska lämnas in inom tre år efter räkenskapsperiodens slut. Återbäring kan alltså ännu sökas retroaktivt för åren Fastighetsskatt HFD L 1727 Enligt 12 a 2 mom. 3 punkten i fastighetsskattelagen kan en förhöjd skattesats tillämpas på en obebyggd byggplats om där inte finns någon bostadsbyggnad som används för boende. Den skattskyldige hade på en byggplats på ett detaljplaneområde som omfattades av bestämmelsen en bostadsbyggnad från 1953, som personen i fråga använde som fritidsbostad. Den skattskyldige påfördes en höjd fastighetsskatt för byggplatsen, eftersom begreppet bostadsbyggnad i bestämmelsen ansågs avse endast byggnader som används för stadigvarande boende. Högsta förvaltningsdomstolen ändrade inte skatterättelsenämndens och förvaltningsdomstolens beslut, enligt vilka det inte fanns förutsättningar för höjning av fastighetsskatten. Högsta förvaltningsdomstolen motiverade sitt beslut bland annat med att det kunde vara förenligt med markanvändningsmålen i bestämmelsen att ta ut skatt enligt den högre procenten för en byggplats för fritidsbostad på ett detaljplaneområdet. Å andra sidan har man i 12 och 13 i fastighetsskattelagen gjort skillnad mellan byggnader som används för stadigvarande boende och andra bostadsbyggnader som används för annat boende än stadigvarande boende. Med stöd av ordalydelsen och systematiken i den tillämpliga skattelagen ansåg domstolen att också en fritidsbostad som används för boende är att betrakta som bostadsbyggnad som används för boende. Den skattskyldige, som hade en fritidsbostad på sin byggplats på ett detaljplaneområde, skulle därför inte påföras förhöjd fastighetsskatt för obebyggd byggplats. Inom fastighetsbeskattningen har det i många fall rått osäkerhet om när man kan tillämpa fastighetsskatt för obebyggd byggplats. Den rådande tolkningen av lagen har varit att det på byggplatsen inte ska finnas någon byggnad som lämpar sig för stadigvarande boende eller fritidsboende. Högsta förvaltningsdomstolens beslut bekräftar detta. På en fastighet som tillfälligt står tom kan man med andra ord inte 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010

17 tillämpa förhöjd fastighetsskatt för obebyggd byggplats. Den höjda skatten kan tilllämpas bara på sådana fastigheter som inte längre lämpar sig för stadigvarande boende eller fritidsboende. Eftersom lagen kan ha tolkats på olika sätt i kommunerna, finns det skäl för kommunerna att kontrollera att fastighetsskatten för obebyggda byggplatser tillämpas rätt. Närmare upplysningar: Henrik Rainio, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2011 (Förändringarna jämfört med Kommunalekonomi 2/2010 har markerats med fetstil) Statsandelen för kommunal basservice Innehållet i statsandelen för kommunal basservice Den statsandelsreform som trädde i kraft i början av 2010 (RP 174/2009, lagarna /2009) innebär att grunden för den statsandel som betalas för kommunal basservice är de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning utgående från åldersklassen 6 15 år och de kalkylerade kostnaderna för allmänna bibliotek. Till statsandelsgrunden hör också invånarbaserad grundläggande konstundervisning och kommunernas kulturväsende. Från summan av alla dessa statsandelsgrunder avdras kommunens självfinansieringsandel. Till det belopp som räknas ut på detta sätt läggs den allmänna delen (den tidigare allmänna statsandelen) med förhöjningar och tilläggsdelar för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Dessutom beaktas minskningar och ökningar av statsandelen. Statsandelen regleras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). I 7 kap. i lagen bestäms om minskningar och ökningar av statsandelen. I bilaga 8 finns ett schema som åskådliggör sammanslagningen av statsandelarna och det nya statsandelssystemet. Den utjämning som görs för att eliminera statsandelsreformens verkningar på de enskilda kommunerna beaktas i enlighet med beslutet för detta år (så också under de följande åren), om inte beslutet av någon orsak ändras (t.ex. på grund av ett rättelseyrkande). Finansministeriet beslutar om statsandelarna för kommunal basservice år 2011 i december Beslutet innehåller också utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster. I beslutet ingår de delar som presenteras nedan. Finansministeriets beslut justeras inte under året (undantag vid rättelseyrkande, besvär eller självrättelse av finansministeriet på grund av systemfel). Finansministeriet fastställer också grunddelen i varje kommuns hemkommunsersättning i december På basis av grunddelen hänförs utgifter och inkomster av hemkommunsersättningen samordnat till kommunerna och beaktas vid utbetalningen av statsandelarna enligt de uppgifter om elevernas hemkommuner som kommunerna uppgett. Utbetalningen av alla kalkylerade statsandelar slås ihop, alltså också de statsandelar som hör till undervisnings- och kulturministeriet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

18 Alla kommunvisa uppgifter som publicerats om statsandelarna i juni 2010 var förhandsuppgifter, eftersom de baserade sig på rambeslutet (VM /VM2202/ /2009) och basserviceprogrammet (Finansministeriets publikationer 21a/2010) och andra uppskattningar. De uppgifter som offentliggjorts i september baserar sig på statens budgetproposition för 2011 ( ) och basservicebudgeten som ingår i den. Statsandelsgrunderna och kalkylerna för de enskilda kommunerna är därför nu exaktare. Vissa kommunvisa koefficienter (särskilt inom social- och hälsovården) beräknas först i slutet av året (november). I kalkylerna har använts koefficienterna för år Statsandelen för kommunal basservice ser ut att höjas med knappt 4 procent, vilket till stor del beror på den nya skattekompensationen på 129 miljoner euro. Som indexjustering har beaktats 1,6 procent. Självfinansieringsandelen i statsandelen för kommunal basservice är 2 631,67 euro per invånare (höjning knappt 2 %). Finansieringsandelen motsvarar en statsandelsprocent på 34,11. Procenttalet beskriver kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, inte statsandelen till en enskild kommun. Statsandelen för kommunal basservice höjs med cirka 325 miljoner euro (3,7 %) och alla statsandelar som ingår i basservicebudgeten höjs med cirka 415 miljoner (4,3 %). Statsandelarna (miljoner euro Kalkylerade Enligt basservicebudgeten Finansieringsandelar per invånare (euro/inv.) Basservice (FM) 2 581, ,67 Andra stadiet och yrkeshögskolor (UKM) 351,84 1) 357,70 2) 1) enligt budgeten och tilläggsbudgetarna (342,89 euro preliminärt belopp för år 2010). 2) Kommunförbundets uppskattning 353,00 euro, vilket använts bl.a. i kalkyleringsmodellen för statsandelar. Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den preliminära utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster år 2011 har beräknats utgående från förhandsuppgifterna om beskattningen för år 2009 (Skatteförvaltningen ). Jämfört med den kalkyl som publicerades i maj har den kalkylerade kommunalskatten stigit med omkring 108 miljoner euro och samfundsskatten med cirka 190 miljoner, och därför har utjämningsgränsen höjts. Kalkylen justeras nästa gång när de slutliga skatteuppgifterna blir klara i slutet av oktober. Utjämningen baserar sig på uppskattningar av den kalkylerade kommunalskatten och den samfundsskatteandel som ska betalas. Den kalkylerade fastighetsskatten är redan slutgiltig. Beräkningen bygger på den genomsnittliga inkomstskattesatsen och de genomsnittliga fastighetsskattesatserna enligt tabellen nedan. De ändringar i kommunindelningen som gäller från ingången av 2011 har beaktats (anges med fet stil i tabellen). Ändringarna i invånarantalet till följd av kommundelssammanslagningar i början av år 2010 har beaktats till samma belopp som i utjämningen år 2010 enligt följande: - Tavastehus: 165 invånare till Hausjärvi, euro - Kouvola: 17 invånare till Iitti, -344 euro - Villmanstrand: 13 invånare till Ruokolahti, -211 euro - Lovisa (Strömfors): 171 invånare till Pyttis, euro 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010

19 Förändringen i statsandelen har beräknats på basis av invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet (årsskiftet 2008/2009). Kommundelssammanslagningarna år 2011 fattas ännu. De kommundelssammanslagningar som trädde i kraft i början av 2009 har inte beaktats i de invånarantal som använts i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster, eftersom kommunalskatten för 2009 redovisas till kommunerna enligt hemkommunen i slutet av Utjämningens kostnadsneutralitet har beaktats i en särskild tabell över minskningar och ökningar av statsandelarna. Tabellen finns på > Statsandelar > Statsandelarna år Utjämningsnettot (skillnaden mellan utjämningsavdragen och utjämningstilläggen) läggs till eller dras av från kommunens statsandel till ett belopp som per invånare är lika stort för alla kommuner. Utjämningsnettot beräknas på basis av kommunindelningen det år som föregår finansåret och det avviker därför från nettobeloppet i den egentliga beräkningen av utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster. Enligt den preliminära kalkyl som nu gjorts är utjämningsnettot omkring - 15,4 miljoner euro. Om nettot inte förändras läggs 2,90 euro per invånare till kommunens statsandel. En preliminär kalkyl för de enskilda kommunerna finns på kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Grunderna för kalkylen är följande (FM/Kommunavdelningen ): Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen - kalkylerad kommunalskatt euro (förändring - 0,4 %) - samfundsskatt euro (förändring + 16,6 %) - kalkylerad fastighetsskatt euro (+ 7,3 %). Invånarantal och genomsnittlig inkomstskattesats - antalet invånare vid årsskiftet 2008/2009 var (ej Åland) - genomsnittlig inkomstskattesats 18,59 %. Genomsnittliga fastighetsskattesatser i utjämningen - allmän 0,75 % - stadigvarande bostad 0,30 % - annan bostad 0,89 % - kraftverk 0,75 % (den allmänna skattesatsen används) - allmännyttiga samfund 0,45 % - obebyggd byggplats 2,09 %. Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare - kalkylerad skatteinkomst 3 279,12 euro/invånare - utjämningsgräns (91,86 %) 3 012,20 euro/invånare (förändring 55,67 euro). Utjämningstillägget som ska beaktas i statsandelen utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst till fullt belopp. Utjämningsavdraget som ska beaktas i statsandelen är 37 procent av kommunens kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. I betalningen beaktas utjämningen på basis av skatteinkomster i samband med statsandelen för kommunal basservice. Den tidigare procentuella fördelningen på olika statsandelar gäller alltså inte längre. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

20 Utjämningen har räknats med i sammanfattningstabellen över statsandelen för kommunal basservice (FM/Kommunavdelningen och Kommunförbundet ). Sammanfattningen finns på > Statsandelar > Statsandelarna 2011 > Statsandelen för kommunal basservice (modellen med en enda penningström) > Beräkning över statsandelen för kommunal basservice. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Grunderna för bestämning av den allmänna delen Den allmänna delen (tidigare den allmänna statsandelen) ingår i den statsandel för kommunal basservice som infördes i början av 2010 (en enda penningström). Reformen har inte påverkat grunderna för hur den allmänna delen bestäms. Grundpriset för den allmänna delen år 2011 är 30,94 euro per invånare. I beloppet ingår en indexjustering på 1,6 procent. Förhöjningar som höjer grundpriset är skärgårdsförhöjning, fjärrortsförhöjning, tätortsstrukturförhöjning, språkförhöjning och förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet. Grunderna för förhöjningarna kan kontrolleras i 6 11 i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Förhöjningarna behandlas längre fram i informationsbladet. En kommunspecifik förhandskalkyl med förhöjningarna (FM/Kommunavdelningen ) finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kommunindelningen år 2011 har beaktats (anges med fet stil i tabellen), Kommundelssammanslagningarna år 2011 fattas ännu. Den allmänna delen uppgår till sammanlagt omkring 254 miljoner euro (på innevarande års nivå). Den allmänna delen läggs som sådan till den övriga statsandelen för kommunal basservice. De tillägg och avdrag som tidigare ingick i den allmänna statsandelen presenteras i en särskild tabell, liksom också tilläggen för de 29 kommuner som har gles bosättning. Tilläggen och avdragen inverkar på kommunens slutliga statsandel, även om de inte i egentlig mening hör till statsandelssystemet. Förhöjningar i den allmänna delen: språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde: grundpriset förhöjt med 0,10 tätortsstrukturförhöjning till kommuner där minst invånare bor i tätort: grundpriset förhöjt med ett belopp som fås då följande koefficient multipliceras med antalet tätortsinvånare och grundpriset - tätortsbefolkning Koefficient , ,70 - minst ,01 skärgårdsförhöjning: kommunen kan få antingen skärgårds- eller fjärrortsförhöjning beroende på vilkendera som är fördelaktigare för kommunen. För kommuner med skärgårdsdelar höjs grundpriset med både skärgårds- och fjärrortsförhöjningen. - 7 x grunddelen, om minst hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse till fastlandet - 4 x grunddelen för övriga skärgårdskommuner 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010