Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Transkript

1 7/ Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 7/2000 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per år Julkaisija Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av infobladet. Lisätilaukset 400 mk/v/kpl. Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra årsprenumerationer à 400 mk kan beställas av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton kotisivulla Infobladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Vastuuhenkilöt/Ansvarspersoner Martti Kallio Sisko Myöhänen Toimittaneet Sammanställt av Raija Haaja Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 3 Det allmänna ekonomiska läget 3 Kommunernas ekonomiska utsikter Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna 4 Skattefrågor 6 Redovisningarna av kommunalskatt för skatteåret Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år Uppbörd av skattetagarna av rättegångskostnader som skattetagarna ålagts att betala 7 Mervärdesskatteärenden 8 Sida Statsandelarna Tidigareläggning av justeringen av kostnadsfördelningen 11 Utjämningen av skatteinkomster i januari 11 Statsandelarna för social- och hälsovård 12 Statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet 12 Statsandelen för förskoleundervisning inom dagvården vid förlängd läroplikt 12 Insamling av uppgifter om förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning 13 Ersättningarna för intressebevakningstjänster för förmyndarverksamheten 14 Ändrade klientavgiftstak inom social- och hälsovården 14 Anvisningar och utlåtanden av kommunsektionen 15 Komplettering av redovisningsprinciperna för skatteinkomster 15 Allmän anvisning om uppgörande av balansräkning för kommuner och samkommuner/justeringar 17 Bokföringsanvisningar 17 Ändringar i kontoplanen 17 Separat bokföring för vattentjänstverk 18 Separat bokföring för naturgasaffärsverksamhet 18 Socialförsäkringsavgifter år Dröjsmåls- och grundräntan år Dröjsmålsräntan 20 Grundräntan 21 Skyddat belopp vid utmätning av lön 21 Riskhantering 22 Övergången till euro Kommunernas och samkommunernas datasystem 22 Bankernas betalningssystem stängda Euro i tjänste- och arbetskollektivavtal 23 Nya OFR-revisorer 24 OFR-samfund 25 Tidpunkten för OFR-examen år Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2001 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma. (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteutgifter , md mk (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning (bilaga 6) Ändringar i kostnadsuppgifterna som samlas in för år 2001 (bilaga 7) Utlåtande om registrering av skatteinkomster i kommunens bokslut (bilaga 8) Ändringar i allmän anvisning om uppgörande av balansräkning för kommuner och samkommuner (bilaga 9) Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner (bilaga 10) Beställningsblankett: Riskhantering i kommunerna (bilaga 11) Förhandlingsresultat om införandet av euron (bilaga 12)

3 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Det allmänna ekonomiska läget I början av december publicerade statistikcentralen justerade siffror för den samhällsekonomiska bokföringen. Enligt dem ökade Finlands bruttonationalprodukt med 4,2 % år Under år 2000 har den ekonomiska utvecklingen fortfarande varit kraftig och det är till och med möjligt att produktionsökningen överskrider fem procent. Den ekonomiska tillväxten antas fortsätta i gynnsamma tecken. I nyligen publicerade prognoser uppskattas totalproduktionen öka med cirka 4 5 procent år De ekonomiska utsikterna är goda också på medellång sikt. Under de närmaste åren kan den genomsnittliga produktionsökningen per år bli till och med dryga tre procent. Antalet arbetslösa uppgick under år 2000 till uppemot personer i genomsnitt. Arbetslöshetsgraden är sålunda i medeltal 9 ½ procent år Under 1999 ökade antalet sysselsatta snabbt och den kraftiga ekonomiska tillväxten medförde också under år 2000 ett ökat behov av arbetskraft. Under 2001 förväntas antalet sysselsatta öka betydligt snabbare än utbudet av arbetskraft. Arbetslöshetsgraden antas därför minska med en procentenhet. Drygt 8 ½ 9 % av arbetskraften, eller med andra ord personer, beräknas emellertid ännu vara arbetslösa år Den allmänna prisnivån har stigit förhållandevis snabbt under Konsumentpriserna har ökat med i genomsnitt drygt tre procent mätt på årsnivå. Under 2001 förmodas inflationen dock avta för att priset på olja antas sjunka och på grund av den moderata inkomstpolitiska uppgörelsen. År 2001 uppskattas inflationen bli två procent, men även högre procenttal har framförts. Hur den allmänna prisnivån i Finland förändras i genomsnitt år 2001 beror på hur priset på råolja, eurons kurs och den allmänna räntenivån utvecklas och på förtjänstutvecklingen. Bilaga 1 innehåller preliminära uppgifter om och uppskattningar av hur vissa totalekonomiska variabler som är särskilt viktiga för kommunalekonomin, utvecklas under åren Uppskattningarna för år 2000 grundar sig delvis på en utveckling som redan ägt rum, på förhandsuppgifter och på uppskattningar av olika prognosinstitut. Prognossiffrorna för år 2001 baserar sig på uppskattningar som publicerats av olika ekonomiska prognosinstitut. Grundtonen i dessa uppskattningar av den totalekonomiska utvecklingen under år 2001 är över lag mycket positiv. Bilaga 2 innehåller flera olika prognosinstituts uppskattningar av hur totalproduktionen, konsumentpriserna, arbetslösheten och hela den samhällsekonomiska lönesumman kommer att utvecklas under 2001.

4 Kommunernas ekonomiska utsikter 2001 Kommunernas och samkommunernas lönesumma har stigit med cirka 4 % under 2000, d.v.s. snabbare än kommunsektorns förtjänstnivåindex. Uppskattningen av att lönesumman kommer att stiga med 4 procent år 2001 bygger på löneförhöjningarna enligt det inkomstpolitiska avtal som tillämpas inom kommunsektorn, en beräknad löneglidning och strukturell glidning samt på en arbetskraftsökning i kommuner och samkommuner. Kommunerna påförs fler skyldigheter, vilket för sin del ökar trycket att anställa mera personal. De avtalsenliga förhöjningarna, vilka år 2001 varierar något inom olika sektorer, får en genomsnittlig kostnadseffekt på årsnivå på något över 3 procent. Med beaktande av glidningen kan kommunsektorns förtjänstnivåindex uppskattas stiga med 3 ½ % år Eftersom antalet anställda ökar kan kommunernas och samkommunernas lönesumma komma att öka snabbare än med förutspådda fyra procent. Preliminärt kan man som en grov uppskattning utgå från att förtjänstnivåindex inom kommunsektorn år 2002 ökar med lite under 3 %. I bilaga 3 beskrivs hur vissa förändringsfaktorer inverkar på utvecklingen av lönesumman inom kommunsektorn under De siffror som beskriver de verkliga förändringarna i förtjänstnivåindex och den totala lönesumman baserar sig på uppgifter som statistikcentralen publicerat. Fördelningen på övriga faktorer baserar sig på Kommunförbundets särskilda utredningar. Under år 2001 förblir kommunarbetsgivarnas socialskyddsavgifter oförändrade på samma nivå som under år Det är meningen att kommunarbetsgivarnas folkpensionsavgift skall sänkas med en halv procentenhet som ett led i det inkomstpolitiska avtalet. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften sjunker från början av år Kommunarbetsgivarens genomsnittliga kalkylerade KTAPL-avgift stiger med en halv procentenhet. Pensionsavgiften för lärare stiger med tre procentenheter och uppgår därmed till 16 % år Socialförsäkringsavgifterna för år 2001 granskas mera i detalj längre fram i ett särskilt avsnitt. I bilaga 4 anges kommunarbetsgivarnas socialskyddsavgifter för åren Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Redovisningen av skatter till kommunerna uppskattas år 2000 ha ökat med cirka 7 ½ % och uppgå till inalles 77,5 md mk. Ökningen av kommunernas skatteinkomster beror främst på att redovisningarna av samfundsskatt har ökat. År 2000 redovisades till kommunerna i samfundsskatt inalles 16,5 md mk, vilket är cirka 4 md mark mera än under Redovisningarna av kommunalskatt ökade år 2000 med endast 2 %, cirka en miljard mark, trots att kommunernas skatteunderlag, d.v.s. förvärvsinkomsterna, ökat med närmare sex procent.

5 Den snabba ökningen av lönesumman har medfört att redovisningarna av kommunalskatt ökat under år Ändringarna i avdragsgrunderna har för sin del något minskat kommunalskatten till kommunerna. Kommungruppens fördelningsandel av kommunalskatt för skatteåret 2000 sänktes i redovisningen för december med en procentenhet, vilket innebär en betydande minskning av den redovisade kommunalskatten. När kommunernas förskott för räkenskapsåren 1999 och 2000 jämförs med varandra, skall man komma ihåg, att 1999 tillämpades på kommungruppens förskott för skatteåret 1999 en fördelningsandel på 52,32 procent. På förskotten för skatteåret 2000 tillämpas år 2000 en fördelningsandel på 49,62 procent. Även om förskotten år 2000 ökade med 7,4 % på hela landets nivå (alla skattetagare), redovisades till kommunerna år 2000 endast 2 % mera i förskott än året innan. År 2000 minskade redovisningarna av kommunalskatt även på grund av den debiteringsredovisning för skatteåret 1999 som gjordes i november månads redovisningar. En utredning som Kommunförbundet gjorde i november av hur kommunernas skatteredovisningar har utvecklats kommunvis vittnar om en mycket ojämn utveckling. Meningen är att Kommunförbundet snart offentliggör hur redovisningarna av skatteinkomster har utvecklats i de enskilda kommunerna år En uppskattning av kommunernas skatteinkomster år 2001 som helhet taget innehåller många osäkerhetsfaktorer. Det är mycket svårt att bedöma utvecklingen i de enskilda kommunerna. När man försöker förutse de kommande skatteinkomsterna är utgångspunkten att den relativt gynnsamma ekonomiska tillväxten fortsätter under år 2001, vilket syns bl.a. som en ökning på cirka 5 % i kommunernas kommunalskatteunderlag. Löneökningarna i nivå med den inkomstpolitiska uppgörelsen plus eventuella glidningar, sysselsättningsökningen och utvecklingen av anställningsoptionerna inverkar i avgörande grad på hur kommunernas skatteunderlag förändras. De ändrade avdragsgrunderna i kommunalbeskattningen medför att skatteinkomsterna minskar med något under en halv miljard mark. År 2001 redovisas uppskattningsvis närmare 62 md mk i kommunalskatt. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna antas minska år 2001 jämfört med föregående års nivå, eftersom de s.k. kompletteringarna beräknas bli mindre. Kommunernas fördelningsandel av samfundskatten påverkas av förändringen i utjämningen av skatteintäkter. Detta antas sänka fördelningsandelen till kommungruppen. För närvarande uppskattas att kommungruppens fördelningsandel för skatteåret 2001 blir 35,93 %. I bilaga 5 finns skatteredovisningarnas totalbelopp enligt skatteslag under åren Uppdaterade prognoser för kommunernas skatteintäkter finns på Finlands Kommunförbunds sidor på Internet. Adressen är Där går man till svenska/service/kommunalekonomi/beskattning.

6 Bilaga 6 innehåller uppgifter som statistikcentralen publicerat om resultaträkningen för kommuner och samkommuner för åren Siffrorna för åren 2000 och 2001 är Kommunförbundets uppskattningar. När man ser på kommunalekonomin som helhet verkar det sammanlagda årsbidraget för alla kommuner år 2000 stiga jämfört med 1999 års nivå. Under år 2001 antas läget som helhet betraktat vara det samma som år Vid årsskiftet 2000/2001 kommer statistikcentralen att be kommunerna och samkommunerna om en uppskattning av deras bokslut för år Det är meningen att dessa uppgifter skall publiceras i början av februari. Då får vi en bättre bild än tidigare av hur kommunalekonomin har utvecklats under år 2000 i enskilda kommuner och samkommuner. Det förekommer stora skillnader mellan kommunernas ekonomi. Under år 2000 har den kommunalekonomiska differentieringen förstärkts ytterligare av att kommunernas skatteinkomster utvecklats mycket olika. Utvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning under år Differentieringen bromsas i någon mån upp av den ökning av statsandelarna under år 2001 som beror på fyraårsjusteringen. Förändringarna i skatteinkomstutjämningarna, vilka beaktas i statsandelarna, verkar i samma riktning. De ändringar av kommunernas fördelningsandelar av samfundskatt som görs i början av år 2001 på basis av de slutliga uppgifterna för skatteåret 1999 skapar stor osäkerhet när det gäller att bedöma hur samfundsskatten kommer att utvecklas i en enskild kommun. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) Christel von Martens, tfn (90) Juhani Turkkila, tfn (09) , Skattefrågor Redovisningarna av kommunalskatt för skatteåret 2000 Fördelningsandelarna av förskottsinnehållningen för skatteåret 2000 rättas i redovisningen i december Kommungruppens nya fördelningsandel är 49,62 %, vilket innebär att fördelningsandelen sjönk med 1,06 procentenheter. Fördelningsandelarna för enskilda kommuner rättas också så att de stämmer överens med den färdigställda beskattningen för år I samband med ändringen av fördelningsandelarna rättas de skatter som redan redovisats för skatteåret så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. Eftersom det i beskattningsuppgifterna för år 1999 ingår bl.a. inkomstposter av engångsnatur på grund av anställdas optioner har vissa kommuner begärt att det antal ören som används som kalkyleringsgrund justeras innan kommunernas fördelningsandelar beräknas. De nya fördelningsandelarna finns på Kommunförbundets Internetsidor. Adressen är Där går man vidare till svenska/service/kommunalekonomi/aktuellt. De nya fördelningsandelarna

7 finns också på Skattestyrelsens Internetsidor på adressen Siffrorna har justerats för de kommuner som i slutskedet har begärt en justering av antalet ören. Därför är där för de övriga kommunernas del en liten skillnad i fördelningsandelen jämfört med den slutliga. Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2001 Beslutet finns på Skattestyrelsens Internetsidor. Adressen är I beslutet anges värdet av naturaförmånerna även i euro. Kostförmånens värde är 26,00 mk per måltid, om summan för de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren och momsen uppgår till minst 26,00 mk och högst 44,00 mk. Om beloppet av de direkta kostnaderna och momsen understiger 26,00 mk eller överstiger 44,00 mk, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen. Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 19,50 mk per måltid. Värdet av kostförmån som personalen i en skola, daghem eller motsvarande inrättning får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 15,60 mk per måltid. Penningvärdet av kostförmånen som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 22,10 mk per måltid. Uppbörd av skattetagarna av rättegångskostnader som skattetagarna ålagts att betala Skattestyrelsen har gett anvisningar ( DNr 2532/547/2000) som innebär ändrad uppbördspraxis för rättegångskostnader. Kommunen betalar inte längre direkt till den ersättningsberättigade den del av rättegångskostnaderna som påförts kommunen i fråga enligt förvaltningsdomstolens beslut. De rättegångskostnader som enligt förvaltningsdomstolarnas beslut skall ersättas av olika skattetagare, främst staten och den behöriga kommunen eller en skattetagare, räknas i sin helhet till sådana beskattningskostnader som uppstår på grund av beskattningen och som skatteförvaltningen i enlighet med 11 lagen om skatteförvaltningen uppbär av alla skattetagare. Anvisningen tillämpas på förvaltningsdomstolarnas beslut som fattats eller därefter då besluten innehåller bestämmelser om ersättning av rättegångskostnaderna. Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) Juha Mynttinen, tfn (09) ,

8 Mervärdesskatteärenden HFD /2706 Mervärdesskatt Skatt som dras av Avdrag för byggtjänster Hänföring till rätt tidpunkt Grynderverksamhet EG-domstolen Bolaget A var ett vanligt fastighetsbolag, vars hela aktiestock innehades av byggfirman B. Bolaget hade ingått ett entreprenadavtal med byggfirman om byggande av ett kontorshus. Lokalerna i byggnaden hyrdes ut till staten. Bolaget hade antecknats som skattskyldigt för överlåtelse av nyttjanderätten till fastigheten enligt 30 mervärdesskattelagen. Enligt 103 och 144 mervärdesskattelagen hade ett fastighetsbolags rätt att göra avdrag från en byggnadsentreprenad hänförts till den kalendermånad då fastigheten hade mottagits eller byggtjänsten hade blivit färdig och mottagits. Bestämmelserna om hur avdragsrätt uppstår, enligt Europeiska gemenskapernas råds sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG), och EGdomstolens tillämpningspraxis beträffande tolkningen av dem, förutsatte dock, att bolaget, avvikande från mom. mervärdesskattelagen kan hänföra avdragen för byggtjänster som man köpt av den byggfirma som varit grynder till den kalendermånad under vilken byggfirman var skyldig att enligt lagens 16 1 punkt redovisa skatten. En förutsättning för detta var att byggfirman varje månad gav bolaget en utredning om beloppet av den skatt som skall betalas. Förhandsavgörande för tiden , Se även HFD L 4056 (HFD 1996-B-577) Mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG) artikel 10 och 17 Mervärdesskattelagen 103 och mom. HFD /2779 Mervärdesskatt Försäljning av tjänster Undantag från skattepliktighet på försäljning Hälso- och sjukvård Uthyrning av tandvårdsinstrument och -förnödenheter - Kommunen Mervärdesskattelagens 36 punkt 5, där det står att skatt inte betalas på försäljning av varor och tjänster som används direkt i hälso- och sjukvård och som den som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster enligt lagen om privat hälso- och sjukvård eller en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt 35 2 punkten inom ramen för denna sin verksamhet överlåter till någon annan som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster eller till en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, tillämpas inte på kommuner. Därför var kommunen tvungen att betala mervärdesskatt på uthyrningen av tandvårdsinstrument och -förnödenheter till tandläkare med privatmottagning. Ansökningar om återbäring för åren 1995 och 1996.

9 Mervärdesskattelagen 36 5 punkten (1767/1995) HFD /3094 Mervärdesskatt Skattepliktighet Överlåtelse av användningsrätten till en fastighet Inkvarteringsverksamhet Stuguthyrning Stugägare Fastighetsaktiebolag Ett fastighetsaktiebolag ägde en semesterstuga i ett skidcentrum. Stugans byggnadsareal var 115 m 2 och den hade 12 bäddar. Bolaget hyrde ut stugan dels till sina tre aktieägare, dels till utomstående. Uthyrningen till utomstående sköttes av bolaget och av ett lokalt turistföretag. Stugan kunde hyras under alla årstider och i allmänhet hyrdes den för en vecka. Bolagets tre aktieinnehavare använde stugan mot hyra sammanlagt 3 5 veckor per år. Veckohyran var mark. Av utomstående uppbars i hyra mark per vecka, beroende på säsong. Bolagets omsättning under räkenskapsperioden var under mark. Bokningarna för år 1999 visade att omsättningen kommer att stiga till över mark. Den stuguthyrningsverksamhet som bolaget bedrev under ovan beskrivna omständigheter var inte till sin natur sådan skattepliktig inkvarteringsverksamhet som avses i 29 1 mom.3 punkten mervärdesskattelagen, utan den var sådan överlåtelse av skattefri nyttjanderätt till en fastighet som avses i lagens 27 1 mom. Bolaget kunde således inte antecknas som skattepliktig utövare av inkvarteringsverksamhet. Omröstning 6 2. Mervärdesskattelagen 27 1 mom. Mervärdesskattelagen 29 1 mom. 3 punkten Se även HFD L HFD /3096 Mervärdesskatt Skattepliktighet Ansökan om att bli skattskyldig Överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet Inkvarteringsverksamhet Semesteraktieverksamhet Fastighetsaktiebolag Aktier som berättigade till besittning av semesterlägenheter som uppfördes för ett fastighetsaktiebolags räkning såldes i form av s.k. veckoaktier. Varje aktie berättigade aktieägaren att nyttja en i aktiebrevet specificerad lägenhet under en i aktiebrevet nämnd vecka. Fastighetsaktiebolaget uppbar årligen av aktieägarna ett skötselvederlag som fastställts av bolagsstämman, för den vecka då aktieägaren hade rätt att nyttja lägenheten. Om aktieägaren ägde flera aktier uppbars skötselvederlag för varje sådan vecka. Vederlaget uppbars oberoende av om aktieägaren använde lägenheten eller ej. Enligt bolagsordningen beräknades skötselvederlaget först per lägenhet enligt lägenhetens areal och därefter per aktie så att för en aktie uppbars 1/52 av vederlaget för den lägenhet som aktien berättigade till innehav av. Med skötselvederlaget täcktes utgifterna som föranleddes av fastighetens skötsel, service, värme, vatten, avfallshantering och övriga utgifter för boendet.

10 Fastighetsaktiebolagets semesteraktieverksamhet ansågs inte till sin natur vara sådan i 29 1 mom. 3 punkten mervärdesskattelagen avsedd hotelloch campingområdesverksamhet eller motsvarande inkvarteringsverksamhet som sker i form av överlåtelse av nyttjanderätten till rum, campingplatser, stugor och andra motsvarande utrymmen, på basis av vilka bolaget med stöd av lagens allmänna bestämmelser kunde ansöka om att bli skattskyldig. Mervärdesskattelagen 27 1 mom. Mervärdesskattelagen 29 1 mom. 3 punkten Se även HFD T /3201 HFD:2000 Mervärdesskatt Skatt som dras av Allmän avdragsrätt Företagshälsovård Anskaffningar till företagshälsovårdscentral Retroaktivt avdrag Ett bolag som var mervärdesskatteskyldigt för sin verksamhet var i egenskap av arbetsgivare med stöd av lagen om företagshälsovård (743/1978) skyldigt att på sin egen bekostnad ordna företagshälsovård för sina arbetstagare. Bolaget hade en egen företagshälsostation där arbetstagarna utan vederlag fick hälsovåd och sjukvård på allmänläkarnivå. Bolaget hade mellan och anskaffat inventarier till sin företagshälsostation. Bolaget hade gjort ett i 230 mervärdesskattelagen avsett retroaktivt avdrag för inventarierna som hade anskaffats som nya, oanvända och skattepliktiga. Avdraget gjordes för juni 1994 och januari Bolaget sålde inte i 34 mervärdesskattelagen avsedda skattefria hälso- och sjukvårdstjänster, utan det hade genom att upprätthålla en hälsostation uppfyllt den skyldighet som stadgas för arbetsgivare att ordna företagshälsovård för arbetstagarna. Anskaffningarna till företagshälsostationen hade således inte gjorts med tanke på företagets skattefria försäljning. Avdragsrätten för sådana anskaffningar har inte uttryckligen begränsats i 114 mervärdesskattelagen. På grund av att de tjänster som erhölls på hälsostationen var lagstadgade och anslöt sig omedelbart till arbetstagarnas anställning var det inte heller anskaffningar som gjorts för arbetstagarnas privata konsumtion, utan om anskaffningar som har att göra med de allmänna kostnaderna i anslutning till bolagets skattepliktiga affärsverksamhet. Eftersom sådana anskaffningar är avdragbara enligt 102 mervärdesskatten hade bolaget rätt också till sådant retroaktivt avdrag som avses i lagens 230. Efterbeskattningar för tiden och Mervärdesskattelagen 34, mom. 1 punkten och 2 mom. samt 230 Närmare upplysningar: Juha Mynttinen, tfn (09) Christel von Martens, tfn (09)

11 Statsandelarna 2001 Tidigareläggning av justeringen av kostnadsfördelningen Man har tidigare beslutat att genomföra den lagstadgade justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna stegvis under åren Landets regering beslutade att i anknytning till förhandlingsresultatet kring det inkomstpolitiska avtal som nåddes i november tidigarelägga justeringen av den sista justeringsposten på cirka 600 mn mk från år 2003 till år Tidigareläggningen är en kompensation för den förlust på cirka 880 mn mk av kommunens skatteinkomster som beror på en förhöjning av förvärvsinkomstavdraget i kommunalskatten. Förhöjningen av förvärvsinkomstavdraget ingår också i det inkomstpolitiska avtalet. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) Christel von Martens, tfn (09) Juhani Turkkila, tfn (09) Utjämningen av skatteinkomster i januari Eftersom samfundsbeskattningen för år 1999 inte ännu är färdig måste beslutet om utjämning av skatteinkomsterna för år 2001 tas på förhand med stöd av 2 förordningen om statsandelar till kommunerna. Enligt paragrafen används uppgifterna för det föregående skatteåret om debiteringsuppgifterna för skatteinkomsterna inte finns tillgängliga senast den 1 december. Vid uträkningen av utjämningen av samfundsskatt används samfundsskattebeloppet för år 1998 och de kommunvisa fördelningsandelarna för år För förvärvsinkomstbeskattningens och fastighetsskatternas del används uppgifterna från den färdigställda beskattningen för år Om samfundsbeskattningen blir färdig i tid rättas utjämningen av skatteinkomster i februari så att den motsvarar den färdigställda beskattningen för år Utjämningen skall dock justeras inom två månader efter det att debiteringsuppgifterna blivit klara. Det faktum att beslutet om skatteinkomstutjämning har karaktären av förhandsuppgift inverkar även på den statsandel som utbetalas i januari. Statsandelarna rättas när utjämningen har justerats. På Kommunförbundets Internetsida palvelut/kuntatalous/ajankohtaista/ vuoden 2001 valtionosuuksiin liittyviä tietoja, finns en daterad uträkning av skatteinkomstutjämningen för januari, vilken gjorts enligt ovan nämnda principer. Med hjälp av uträkningen kan man uppskatta vilken effekt skatteinkomstutjämningen får på de redovisningar av statsandelar som gjordes i början av året. Det är möjligt att de slutliga uppgifterna om samfundsskatt blir färdiga i tid. I så fall sätts de nya uträkningarna av utjämningarna omedelbart in på Kommunförbundets Internetsidor. Den utjämning av skatteinkomsterna som fastställts som grund för budgeten kan behållas oförändrad. För närvarande har vi inte tillgång till uppgifter

12 som det vore skäl att använda som grund för en ändring av utjämningen av skatteinkomster, såvida inte förvärvsörena har ändrats väsentligt jämfört med uträkningen från (jfr. med förvärvsörena i filen på adressen i föregående stycke). Uträkningen av skatteinkomstutjämningen för år 2001 av finns på adressen i föregående stycke under rubriken Vuoden 2001 verotulotasaus (preliminär uträkning). Statsandelarna för social- och hälsovård Justerade förhandskalkyler för statsandelarna för social- och hälsovård finns på Kommunförbundets Internetsida. Adressen är: Gå vidare till palvelut/kuntatalous/ajankohtaista/vuoden 2001 valtionosuuksiin liittyviä tietoja. Dagvårdens sysselsättningskoefficienter och sjukfrekvenskoefficienter för år 2001 har beräknats och statsandelarna korrigerats. Kommunens finansieringsandel per invånare sjönk med en mark till mark och statsandelsgrunden för åldersgruppen 0 6-åringar inom socialvården sjönk också, till mark. Övriga kalkylerade grunder för statsandelen är oförändrade. Det är således nödvändigt att ändra statsrådets förordning om resurser för social- och hälsovården (896/2000). Statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet Priset per enhet för undervisnings- och kulturväsendet har fastställts genom beslut av undervisningsministeriet Uppgifterna om priset per enhet har sänts till kommuner och huvudmän. Det går att söka rättelse av priserna per enhet inom tre månader från delgivandet. Kommunens finansieringsandel för undervisnings- och kulturverksamhet per kommuninvånare för år 2001 fastställdes Finansieringsandelen inklusive tillägg och nedskärningar i statsandelen uppgår till mk per invånare. Den uppskattning som angetts preliminärt uppgick till mark per invånare. Den finansieringsandel som baserade sig på förslaget till statsbudget för år 2001 sjönk med 5 mark per invånare. Utbildningsstyrelsens webbsidor: innehåller information om statsandelsgrunderna bl.a. enligt följande: - statsrådets förordning om det genomsnittliga beloppet av prisen per enhet år grunderna för hur prisen per enhet fastställs - prisen per enhet inklusive rapporter - statistik över elevantalet (också per enskilda kommuner) - kostnadsuppgifter för anvisningar och blanketter för insamling av uppgifter för år Statsandelen för förskoleundervisning inom dagvården vid förlängd läroplikt I de flesta kommuner ges förskoleundervisning i samband med dagvården. Statsandelen för förskoleundervisning bestäms även i den förskoleundervisning som ges inom dagvården enligt bestämmelserna och statsandelen för undervisningsväsendet. Även i det fall att förskoleundervisningen ordnas i samband med dagvården för

13 dem som omfattas av 11-årig (förlängd) läroplikt bestäms statsandelen enligt de stadganden som gäller undervisningsväsendet. Finansiering ges då till fullt belopp (det fulla priset per enhet för grundläggande utbildning och inte endast 85 procent av priset per enhet). Den som omfattas av förlängd läroplikt kan få förskoleundervisning redan som femåring. Undervisningen kan ges också vid daghem. Kommunen har även i det fallet rätt till fullt pris per enhet för grundläggande utbildning plus förhöjningar. Priserna per enhet för grundläggande utbildning har fastställts för de enskilda kommunerna för år 2001 genom undervisningsministeriets beslut av DNr 285/430/2000. Kommunerna ombeds se till att även de som omfattas av förlängd läroplikt inom dagvården hade anmälts som elever den dag då eleverna räknades, , för att kommunen inte skall gå miste om den lagstadgade statsandelen för dessa elever. Priset per enhet för grundläggande utbildning höjs för de elever som omfattas av 11-årig läroplikt. Förhöjningen räknas ut så att det genomsnittliga beloppet för grundläggande utbildning multipliceras med två för dessa elever och med 3,5 för svårare utvecklingsskadade. Eftersom barn med svårare utvecklingsskador som deltar i förskoleundervisningen inom dagvården inte efterfrågades särskilt är det skäl att kontrollera antalet sådana barn och att eventuellt yrka på rättelse. Utbildningsstyrelsen begärde redan på förhand dessa uppgifter av vissa kommuner och rättelser kunde göras innan priset per enhet fastställdes. Om dessa uppgifter inte har begärts av kommunen och kommunen konstaterar att elevanmälningarna inte gjorts per beräkningsdagen för elever som omfattas av den förlängda läroplikten eller att anmälningarna varit felaktiga (elevantalet har t.ex. varit för stort), är det skäl att rätta till felet genom yrkande. Elevantalet kan rättas inom tre månader efter att man fått kännedom om beslutet om priset per enhet. Anvisningen om rättelseyrkande finns tillsammans med beslutet om priset per enhet. Insamling av uppgifter om förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Insamlingen av uppgifter om finansieringen av undervisnings- och kulturväsendet ändras år Ändringarna gäller klassificeringarna av verksamheten inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning i tabell 41 i statistikcentralens Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet. Den nuvarande funktionsklassen Övrig elevvård delas in i två klasser, Måltider och Övrig elevvård. Uppgiftsklassen Intern förvaltning och underhåll av fastigheter, som hittills varit gemensam, delas också in i två klasser. Uppgifterna kommer att begäras enligt den ändrade indelningen för år 2001, varför det är skäl att beakta ändringarna så, att uppgifterna kan skickas i ändrad form till statistikcentralen våren Anvisningar om ändringarna finns i bilaga 7. Preliminära uppgifter om insamlingen av uppgifter för 2001 finns på utbildningsstyrelsens webbsidor:

14 Ersättningarna för intressebevakningstjänster för förmyndarverksamheten Inrikesministeriets beslut om ersättning till den som producerar intressebevakningstjänster som behövs i förmyndarverksamheten (1008/1999) är i kraft till utgången av år Ett nytt beslut (förordning) om ersättning till den som producerar intressebevakningstjänster bereds vid inrikesministeriet och ges troligen ännu i december. Ersättningarna blir antagligen de samma nästa år som under år Enligt 4 inrikesministeriets beslut betalades till den som producerar intressebevakningstjänster 3,00 mark per kommuninvånare i ersättning för produktion av intressebevakningstjänster, dock minst 800 mark och högst mark per intressebevakning. År 2001 tillsätts en arbetsgrupp där avsikten är att utreda hur ersättningsgrunderna eventuellt förnyas längre fram. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) Christel von Martens, tfn (09) Jouko Heikkilä, tfn (09) Outi Raitoaho, tfn (09) Inrikesministeriet, Jukka Aalto, tfn (09) (förmyndarverksamheten) Ändrade klientavgiftstak inom social- och hälsovården Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården ändras i början av år Ändringarna gäller endast avgiftstaket. Förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården ändras inte nu. Detta innebär att de avgifter som uppbärs för tjänsterna förblir oförändrade. Ändringarna i avgiftstaket gäller uppföljningsperioden för avgifterna, bestämmelser om preskriptionstiden som kommer att tas in i lagen och en övergångsbestämmelse som ger den som utnyttjar servicen en möjlighet att välja vilken uppföljningsperiod han vill tillämpa på avgifterna under år Enligt lagändringen blir uppföljningsperioden för avgiftstaket ett kalenderår från början av år Den som använder sig av servicen kan dock fortsätta att iaktta en 12 månaders uppföljningsperiod som inleddes år Han kan med andra ord stanna kvar inom det gamla systemet om han vill. Detta innebär att de klienter som inte har någon uppföljningsperiod under år 2000, och de vars uppföljningsperiod inleddes , genast omfattas av uppföljningsperioden på ett kalenderår enligt den nya lagen. Preskriptionstiden kommer att löpa under det följande kalenderåret. Utredningar om frikort skall således göras under år 2002 när man vill åberopa den uppföljningsperiod som inleds Om det är fråga om en lagstadgad försäkring (26 a förordningen om klientavgifter) är preskriptionstiden dock ett år från beslutet.

15 Till ändringarna av avgiftstaket ansluter sig ytterligare ett flertal synpunkter som Kommunförbundet ännu förhandlar om med social- och hälsovårdsministeriet. Kommunförbundet kommer att sända ut ett cirkulär om ändringarna, där man närmare utreder bl.a. frågor som berör valet av uppföljningsperiod, preskriptionsbestämmelserna, uppföljningsperioderna och hur klientavgifterna bestäms. Kommunförbundets cirkulär kan läsas på Kommunförbundets webbsidor nästan genast när de undertecknats. Adressen är Där väljer du Infomaterial, Cirkulär. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) Christel von Martens, tfn (09) Sinikka Huhtala, tfn (09) Matti Laiho, tfn (09) Anvisningar och utlåtanden av kommunsektionen Komplettering av redovisningsprinciperna för skatteinkomster Kommunsektionen har kompletterat redovisningsprinciperna för skatteinkomster i kommunsektionens allmänna anvisning om uppgörandet av resultaträkning för kommuner och samkommuner. Till kapitel 5.1 Redovisningsprinciper beträffande skatteinkomster har lagts ett nytt stycke fyra: Vid bokföringen av skatteinkomster beaktas dessutom rättelser i de belopp som redovisats under räkenskapsperioden och tidigare perioder, vilka beror på förändringar i de kommunvisa fördelningsandelar skatteförvaltningen meddelat innan bokslutet upprättats. Rättelsernas belopp skall anges i noterna till bokslutet. Samtidigt har det sista stycket i kapitlet strukits. Ändringarna finns på Kommunförbundets Internetsida. Adressen är svenska. Välj service/kommunalekonomi/bokföring, kommunsektionens anvisningar/resultaträkning. De ändrade redovisningsprinciperna iakttas första gången i bokslutet för år För enskilda kommuner beräknas nya fördelningsandelar av samfundsskatten i januari år Fördelningsandelarna beräknas på basis av beskattningen för år De tas troligen i bruk i februari. När de nya fördelningsandelarna tas i bruk rättas de belopp som redovisats för skatteåren 1999, 2000 och 2001 så att de motsvarar fördelningsandelarna.

16 Ibruktagandet av nya fördelningsandelar kan ändra en enskild kommuns samfundsskattebelopp betydligt. När man i februari år 2000 tog i bruk nya fördelningsandelar av samfundsskatt, vilka hade beräknats enligt skatteåret 1998, uppgick de rättelser som görs i de enskilda kommunerna på grund av ändringarna i fem kommuner till över mark per invånare. Föremål för rättelse var då de belopp som redovisats år 1999 för skatteåren 1999 och 2000, sammanlagt ca 10 md mark. I februari år 2001 uppskattas cirka 26 md mark bli föremål för rättelse. Även de rättelser som beror på ändrade fördelningsandelar av kommunalskatten har ökat under senare år. Fördelningsandelarna av kommunalskatten för skatteåret 2000 justeras antagligen i redovisningen i december år I samband med ändringen rättas de skatter som redan redovisats för skatteåret så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. Om rättelsen av någon anledning skjuts upp till januari 2001, beaktas rättelsen ändå i 2000 års bokföring på samma sätt som för samfundsskattens del. Rättelsens belopp kan räknas ut enligt formeln: (den nya fördelningsandelen - den gamla fördelningsandelen) * det belopp som t.o.m redovisats för skatteåret till kommunerna. Utförliga exempel på hur skatteinkomsterna skall bokföras kommer att ingå i följande nummer av Kommunalekonomi. Utlåtande 46/ Utlåtande om hur skatteinkomster skall tas upp i kommunens bokslut (bilaga 8) Bokföringsnämndens kommunsektion har på begäran gett ett utlåtande om hur skatteinkomster tas upp i kommunens bokslut. Ovan har vi beskrivit hur redovisningsprinciperna för skatteinkomster har ändrats i anvisningen om uppgörandet av resultaträkning. Utlåtandet överensstämmer med ändringen av redovisningen. Utlåtande Skatteinkomsterna bokförs enligt utbetalningstidpunkten för skatteförvaltningens redovisningar, som inkomst av skatt under räkenskapsperioden. Vid bokföringen av skatteinkomster beaktas dessutom rättelser i de belopp som redovisats under räkenskapsperioden och tidigare perioder, vilka beror på förändringar i de kommunvisa fördelningsandelar skatteförvaltningen meddelat innan bokslutet upprättats. Rättelsernas belopp skall anges i noterna till bokslutet. De ändrade redovisningsprinciperna för skatteinkomster iakttas första gången i bokslutet för år 2000.

17 Utlåtande Kommunsektionens senaste utlåtanden från år 2000 kommer att ingå i följande nummer av Kommunalekonomi, men utlåtandena finns snabbast tillgängliga på Kommunförbundets Internetsidor. Adressen är Välj service/kommunalekonomi/bokföring, kommunsektionens anvisningar/utlåtanden. Allmän anvisning om uppgörande av balansräkning för kommuner och samkommuner/justeringar De senaste allmänna anvisningarna av bokföringsnämndens kommunsektion (allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner samt allmän anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner ) har medfört att även anvisningen om uppgörande av balansräkning behöver justeras. Kommunsektionens ändringar av till anvisning om uppgörande av balansräkning för kommuner och samkommuner bifogas (bilaga 9). Bokföringsanvisningar Ändringar i kontoplanen På grund av att kommunsektionens anvisning om uppgörande av balansräkning justeras blir vi även tvungna att göra korrigeringar i mallen för kontoplan. Korrigeringarna gäller främst grupperingen av placeringar, fordringar och skulder. Balansposterna grupperas alltså beroende på om motparten är ett dottersamfund, en samkommun där kommunen är medlem eller ett intressesamfund eller annat ägarintressesamfund. Ändringarna till mallen för kontoplan finns i bilaga 10. På det ställe i specifikationen som gäller samkommuner (t.ex. Öviga fordringar hos samkommuner där kommunen är medlem) finns också samkommuner där kommunen är medlem. Eftersom bl.a. lånefordringar och övriga långfristiga fordringar hos kommuner och samkommuner efterfrågas i statistiken beaktas i mallen för kontoplan både det behov av gruppering som gäller noterna (samkommuner där kommunen är medlem) och det behov av ytterligare gruppering som gäller statistikföringen (övriga samkommuner och kommuner). För statistiken behövs ingen specifikation (kommuner och samkommuner) av t.ex. övriga fordringar. Med tanke på noterna måste dock samkommunerna där kommunen är medlem grupperas. Då kan exempelvis övriga fordringar hos övriga samkommuner (där kommunen inte är medlem) och kommuner tas upp i punkt övriga fordringar hos övriga.

18 Separat bokföring för vattentjänstverk I Kommunalekonomi 6/2000 skrev vi om reformeringen av lagstiftningen om vattenförsörjning och avlopp. I regeringens proposition med förslag till reform av lagstiftningen om vattenförsörjning och avlopp ingår också en bestämmelse om att bokföringen för ett kommunalt vattentjänstverk skall avskiljas från kommunens övriga bokföring. I lagförslagets (RP 85/2000 rd) 20 sägs att ett kommunalt vattentjänstverks bokföring skall vara åtskild från kommunens bokföring och verket skall upprätta ett separat bokslut för varje räkenskapsperiod. Riksdagen godkände i andra behandlingen regeringens proposition med förslag till reform av lagstiftningen om vattenförsörjning och avlopp enligt miljöutskottets förslag till uttalande (MiUB 12/2000). Republikens president har ännu inte stadfäst lagen. Miljöutskottet konstaterade i sitt utlåtande bl.a. att syftet med att ett kommunalt vattentjänstverks bokföring skall vara åtskild från kommunens bokföring är att det skall gå att utläsa ur bokföringen enligt vilka grunder verket uppbär sina avgifter och om avgifterna är skäliga. Miljöutskottet konstaterade att ett kommunalt vattentjänstverk inte är en fristående juridisk person utan en del av den kommunala verksamheten. Därför föreslog miljöutskottet att bestämmelsen formuleras så att ett kommunalt vattentjänstverks verksamhet åtskiljs i kommunens bokföring. Dessutom föreslog miljöutskottet att 37 som gäller ikraftträdande kompletteras med ett nytt 2 mom. Enligt det nya momentet tillämpas bestämmelserna om separat bokföring för kommunala vattentjänstverk första gången den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2002 eller därefter. Riksdagen godkände lagen i enlighet med miljöutskottets förslag. Lagen träder således i kraft till den del som den gäller separat bokföring. Separat bokföring för naturgasaffärsverksamhet I Kommunalekonomi 3/00 redogörs för kraven på separering av naturgasaffärsverksamheten. I 5 kap. 3 naturgasmarknadslagen (508/2000) sägs att "En kommunal inrättning eller en samkommun som utövar naturgasaffärsverksamhet skall i bokföringen redovisas skilt från kommunen och för den skall för varje räkenskapsperiod göras upp en resultat- och balansräkning som kan jämföras med ett aktiebolags bokslut." Dessutom säsgs det i 5 kap. 1 naturgasmarknadslagen att "Ett företag inom naturgasbranschen skall skilja åt naturgasnätsverksamheten, naturgasförsäljningen och naturgasupplagringen från varandra samt från den affärsverksamhet som inte hör till naturgasbranschen." Enligt statsrådets förordning om naturgasmarknaden (622/2000) skall bokföringen skiljas åt senast

19 Lagen tar inte ställning till hur företag och verk som bedriver naturgasaffärsverksamhet organiserar den affärsverksamhet som skall åtskiljas. Den kan därför bedrivas i aktiebolagsform, i form av ett kommunalt affärsverk eller exempelvis som en brutto- eller nettobudgeterad resultatenhet, så som tidigare konstaterats i Kommunalekonomi nr 3/00. Åtskiljningen kan vara antingen bokföringsmässig eller kalkylmässig. En bokföringsmässig åtskiljning betyder att de funktioner som åtskiljs behandlas som en balansenhet på det sätt som bokföringsnämndens kommunsektion säger i sin allmänna anvisning ( ). En kalkylmässig åtskiljning innebär att separata resultat- och balansräkningar görs upp i kommunens bokslut för de funktioner som skall åtskiljas. För att man skall kunna göra upp dessa räkningar skall inkomster och utgifter samt tillgångar och kapital för de särredovisade funktionerna bokföras på separata konton i kommunens bokföring. De kalkylmässiga resultat- och balansräkningarna bör till tilllämpliga delar uppgöras enligt formlerna i nämnda allmänna anvisning. Handels- och industriministeriet gav en förordning om särredovisning av naturgasaffärsverksamheterna (973/2000). Eftersom det är problematiskt att utvisa balanskontinuitet vid det kalkylmässiga förfarandet är det motiverat att man bereder sig på att ordna naturgasverksamheten som ett kommunalt affärsverk med separat bokföring. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) Anneli Heinonen, tfn (09) Oiva Myllyntaus, tfn (09) Sisko Myöhänen, tfn (09) Socialförsäkringsavgifter år 2001 Riksdagen godkände regeringens proposition (RP 132/2000 rd) med förslag till lag om sjukförsäkringspremie, sjukförsäkringsavgift och arbetsgivares folkpensionsavgift för Kommunarbetsgivarens socialskyddsavgift är 4,75 % år Avgiften består av en sjukförsäkringsavgift (1,6 %) och en folkpensionsavgift (3,15 %). I samband med det inkomstpolitiska avtalet för åren avtalades att kommunarbetsgivarens folkpensionsavgift sänks med 0,5 procentenheter, från 3,15 till 2,65 procent. Kommunernas pensionsförsäkrings delegation fastställde den genomsnittliga KTAPL-förskottsavgiften för år 2001 till 26,7 % av lönesumman för personer som hör till en bransch där KTAPL tillämpas. Avgiften fördelar sig på en lönebaserad arbetsgivar- och arbetstagaravgift, en pensionsutgiftsbaserad arbetsgivaravgift och en självriskandel. Social-

20 och hälsovårdsministeriet fastställer arbetstagaravgiften i december. KTAPL-avgiften består av följande delar: Arbetstagare Arbetsgivare Sammanlagt % % % Lönebaserad avgift 4,5 17,55 22,05 Pensionsutgiftsbaserad pensionsavgift 3,95 3,95 Självriskavgift 0,7 0,7 Sammanlagt 4,5 22,2 26,7 Avgiftsprocenterna för de enskilda medlemssammanslutningarna kan avvika betydligt från de genomsnittliga siffrorna. Exempelvis den pensionsutgiftsbaserade pensionsavgiften varierar beroende på hur mycket medlemssammanslutningen betalar i pension på basis av anställningar. Kommunernas pensionsförsäkring skickar förhandskalkyler över de pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifterna till sina medlemssammanslutningar. På basis av dem kan avgiftsprocenten för den enskilda medlemssammanslutningen beräknas. Pensionsavgiften för de lärare som hör till statens pensionssystem är 16 % av lönesumman år Avgiften har stadfästs i lag genom lagen om ändring av 4 lagen om statens pensionsfond (663/1998). År 2001 är arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie 0,8 % för de fem första lönemiljonerna och 3,1 % för den överskridande delen. Arbetstagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,7 % år Social- och hälsovårdsministeriet fastställde arbetslöshetsförsäkringsavgifterna Preliminära uppgifter ger för handen att KAPL-avgiften förblir oförändrad år 2001, alltså vid 22,2 %. KoPL-försäkringsavgiftsprocenten blir antagligen också oförändrad, vid nuvarande 17 %. Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) Sisko Myöhänen, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Dröjsmåls- och grundräntan år 2001 Dröjsmålsräntan Finansministeriet har fastställt den referensränta som avses i 3 2 mom. räntelagen till 4 % (finansministeriets beslut 1043/2000). Den allmänna dröjsmålsränta som tillämpas år 2001 är således 11 % (referensräntan + 7 procentenheter). I år har den allmänna dröjsmålsräntan varit 10 %. Allmän dröjsmålsränta kan uppbäras för krediter för vilka man inte har avtalat om ränta.

21 Om en bestämd ränta har avtalats att utgå på en skuld är dröjsmålsräntan 4 procentenheter högre än den överenskomna räntan. Gäldenären är dock inte skyldig att betala en högre dröjsmålsränta än den referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga förhöjd med tio procentenheter (högst 14 % år 2001). Om ränta har avtalats att utgå för en skuld utan att räntefoten har bestämts skall i ränta betalas 4 procentenheter mer än referensräntan (8 % år 2001). Grundräntan Finansministeriet har fastställt grundräntan till 5,25 % för tiden (finansministeriets beslut 1042/2000). Grundräntan har varit 4,5 % sedan Grundräntan fastställs en gång per halvår. Den bestäms utgående från marknadsräntorna för 12 månader så att grundräntan är medeltalet av de 12 månaders marknadsräntor som offentliggjorts under de tre månader som föregår fastställelsen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) Sisko Myöhänen, tfn (09) Skyddat belopp vid utmätning av lön Statsrådet gav en förordning om ändring av 1 och 2 förordningen om skyddat belopp vid utmätning av lön (1038/2000). Det belopp som blir kvar som skyddat belopp åt gäldenären vid utmätning av lön höjs med 10 procent jämfört med det ikraft varande skyddade beloppet. En del av förhöjningen beror på en förändring av levnadskostnadsindex (6,1 procent) och en del på en utjämning av eftersläpningen (3,9 procent). Förordningen träder i kraft För en gäldenär som är föremål för utmätning blir det efter förhöjningen kvar 107 mark per dag i skyddat belopp. Dessutom skall gäldenären få kvar 39 mark per dag för varje familjemedlem som försörjs av honom. För en ensam person är det skyddade beloppet således mark per månad. Förhöjningen är 300 mark jämfört med det nuvarande beloppet. Motivet till nivåförhöjningen är att det skyddade beloppet vid utmätning nu i vissa fall är mindre än utkomststödets grunddel. Om exempelvis tre familjemedlemmar nu är beroende av försörjning av gäldenären, stiger det skyddade beloppet vid förhöjningen till mark per månad. Då utjämnas en del av skillnaden jämfört med utkomststödets grunddel. Senast korrigerades eftersläpningen i det belopp som skyddas vid utmätning i början av 1994 genom en nivåförhöjning och i början av 1999 gjordes en förhöjning på grund av förändringen i levnadskostnadsindex.