Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Transkript

1 6/2001 December Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Aktuellt om euro OFR-nämnden meddelar

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 6/2001 Lehti ilmestyy n. 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca 7 ggr per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1450 kpl Upplaga 1450 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av infobladet. Lisätilaukset 67,28 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra årsprenumerationer à 67,28 euro kan beställas av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Infobladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Palvelut /Kuntatalous Service / Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvarspersoner Martti Kallio Sisko Myöhänen Toimittaneet / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Kommunalekonomin under åren Skattefrågor 4 Redovisningarna av kommunalskatt för skatteåret 2001 Redovisningen av kommunernas samfundsskatt vid årsskiftet 2001/2002 Beslut om naturaförmåner 2002 Riksdagen har godkänt budgetskattelagarna Mervärdesskatteärenden Statsandelarna år Utjämning av skatteinkomster Allmän statsandel Statsandel för social- och hälsovården Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet Bokföringsanvisningar 10 Hur kalkylerad återbäring inverkar på bokföringen Utjämningen och bokföringen av stora kostnader för barnskyddet Ändring av kommunallagen godkänd i riksdagen 13 Fullmäktiges uppgifter Bokslut Socialförsäkringsavgifter år Dröjsmåls- och grundräntan år Dröjsmålsränta Grundräntan Aktuellt om euro 18 Euron i omlopp , Gamla pengar som betalningsmedel och inlösning av gamla pengar Förordning om parkeringsbot i euro Klientavgifterna inom social- och hälsovården OFR-nämnden meddelar 20 Nya OFR-revisorer som godkänts under 2001 OFR-samfund Tidpunkt för 2002 års OFR-examen Skyldighet att föra dagbok för OFR-revisorer Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 2) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 3) Kommunernas skatteinkomster , md mk (bilaga 4) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md mk (bilaga 5a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md mk (bilaga 5b) ISSN x 2 Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01

3 Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen har ökat endast lite under detta år. Enligt finansministeriets prognoser från november kommer bruttonationalprodukten att öka med ca en halv procent under 2001 jämfört med året innan. En likadan utveckling förutspår också Näringslivets forskningsinstitut ETLA i sin prognosöversikt som publicerades i december. Produktionstillväxten förutspås tillta en aning under 2002, men många osäkerhetsfaktorer i den internationella prognosutvecklingen kan leda till att prognosen inte uppfylls ännu under Konsumentprisindex steg med 2,5 % under Under 2002 uppskattas konsumentpriserna stiga med 1,5 %. Bilaga 1 innehåller uppskattningar av hur de totalekonomiska variabler som är särskilt viktiga för kommunalekonomin utvecklas under åren Uppgifterna och uppskattningarna baserar sig på finansministeriets konjunkturprognos från november. Kommunalekonomin under åren Kommunernas och samkommunernas lönesumma har ökat med 5,5 % under Lönesumman beräknas stiga med 4,5 % under 2002 till följd av avtalsenliga förhöjningar, löneglidningar och strukturförändringar. En del av kommunarbetsgivarens socialskyddsavgifter har fastställts för år Bilaga 2 visar lönesummans utveckling inom kommunsektorn och i bilaga 3 anges kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter Kommunernas redovisningar av skatteinkomster ökade under 2001 med knappt 8 %. Redovisningarna av kommunalskatt ökade år 2001 med nära 14 % jämfört med föregående år, vilket beror på att fördelningsandelarna för kommungruppens förskott ökat och skatteunderlaget vuxit. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna minskade något. År 2002 uppskattas redovisningarna av kommunalskatt öka med 4,5 %. Skatteunderlaget väntas växa i de flesta kommuner, men höjningen av förvärvsinkomstavdraget reducerar ökningen av de beskattningsbara inkomsterna. Skattesatsen kommer att höjas i 108 kommuner. Kommunernas redovisningar av samfundsskatt minskar år 2002 bl.a. till följd av att kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna skärs ner och företagen får sämre resultat. I bilaga 4 anges hur kommunernas skatteinkomster utvecklats enligt inkomstslag under åren Bilaga 5a och 5b innehåller en resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna Uppgifterna är från Statistikcentralen. Kommunförbundet har uppdaterat prognoserna för 2001 och 2002 utifrån uppföljningsuppgifterna för 2001 och de beslut som fattats för Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01 3

4 2002. De största förändringarna jämfört med föregående uppdatering gäller skatteinkomsterna. Christel von Martens, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Skattefrågor Redovisningarna av kommunalskatt för skatteåret 2001 Fördelningsandelarna vid förskottsuppbörden för skatteåret 2001 rättas i redovisningen i december Kommungruppens nya fördelningsandel är 52,40 %. Fördelningsandelen har alltså stigit med 0,41 procentenheter. Också fördelningsandelarna för de enskilda kommunerna rättas när beskattningen för 2000 är färdig. I samband med ändringen av fördelningsandelarna rättas de skatter som redan redovisats för skatteåret så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. Eftersom beskattningsuppgifterna för 2000 innehåller bl.a. inkomster av anställningsoptioner av engångskaraktär har en del kommuner bett om att det antal skatteören som används som beräkningsgrund justeras innan kommunernas fördelningsandelar fastställs. Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2002 fastställs vecka 50, varefter det sätts in på Kommunförbundets webbsidor. Redovisningen av kommunernas samfundsskatt vid årsskiftet 2001/2002 Kommunförbundet har tillsammans med finansministeriet och skatteförvaltningen gjort en uppskattning av hur mycket samfundsskatt som redovisas till kommunerna under åren 2001 och Enligt uppskattningen redovisas till kommunerna samfundsskatt från olika år till ett sammanlagt belopp av ca 14,4 miljarder mark år 2001 och ca 9 miljarder mark år I december 2001 uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna bestå av följande poster: kvarskatt för skatteåret mn mk förskott för skatteåret mn mk förskott för skatteåret 2002 och tidigare skatteår 100 mn mk -100 mn mk Samfundsskatteredovisningarna för kommungruppen uppskattas i sin helhet visa ett underskott på ca 100 miljoner mark i december. Den negativa posten 4 Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01

5 för skatteåret 2001 beror på att förskott för skatteåret 2001 på ansökan av en del samfund sänks och återbärs till dessa. I januari 2002 uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna bestå av följande poster: skatteåterbäringar för skatteåret mn mk förskott för skatteåret mn mk förskott för skatteåret mn mk -200 mn mk Samfundsskatteredovisningarna för kommungruppen uppskattas i sin helhet visa ett underskott på 200 miljoner mark i januari. Bidragande faktorer till de negativa nettoredovisningarna är skatteåterbäringarna för skatteåret 2000 samt de rättelser som på basis av skatteuppgifterna för skatteåret 2000 görs i skatterna för såväl skatteåret 2000 som skatteåren 2001 och 2002 på de skatter som dessförinnan redovisats. Varje kommun kan uppskatta sina samfundsskatteredovisningar för respektive månad genom att multiplicera den samfundsskatt som skall redovisas till kommungruppen för skatteåret i fråga men den fördelningsandel för skatteåret som den egna kommunen får som skattetagare. Dessa fördelningsandelar framgår av tabell C101 i den redovisningsspecifikation över samfundsskatten som skattestyrelsen skickar varje månad. Kommunernas nya fördelningsandelar av samfundsskatten, vilka tas i bruk i januari 2002 på basis av skatteuppgifterna för skatteåret 2000 och de rättelser de nya andelarna föranleder påverkar i hög grad samfundsskatteredovisningarna till de enskilda kommunerna i januari. Även om nettoackumuleringen av samfundsskatteredovisningarna till kommungruppen är negativ, kan vissa kommuner få redovisningar av betydande omfattning beroende på hur mycket större den rättade fördelningsandelen blir jämfört med den andel som tillämpats tidigare. Beslut om naturaförmåner 2002 Skattestyrelsens beslut om naturaförmånernas värde år 2002 har utfärdats. Förmånernas värde har fastställts enbart i euro. Värdena har avrundats för att motsvara den noggrannhet som tidigare gällde för mark. Kostförmånens värde är 4,50 euro per måltid, om summan av de direkta kostnader som anskaffning av förmånen åsamkat arbetsgivaren och momsen uppgår till minst 4,50 och högst 7,50 euro. Om beloppet av de direkta kostnaderna och momsen understiger 4,50 euro eller överstiger 7,50 euro anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen. Penningvärdet för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid är 3,38 euro per måltid. Värdet av kostförmån som personalen i en skola, daghem eller motsvarande inrättning får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 2,70 euro per måltid. Penningvärdet av den kostför- Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01 5

6 mån som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 3,83 euro per måltid. Beslutet om naturaförmåner finns på skattestyrelsens webbsidor. Adressen är Riksdagen har godkänt budgetskattelagarna Riksdagen har utan ändringar godkänt de regeringspropositioner med förslag till ändring av skattelagarna som ingår i budgeten för Propositionerna är följande: RP 116/2001 rd (lag om skatteskalorna för 2002) RP 117/2001 rd (höjning av förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen) RP 130/2001 rd (slopande av systemet med återkrav av moms, ändring av samfundsskatteutdelningen till kommunerna 2002, kalkylerad återbäring på moms till kommunerna och samkommunerna). RP 182/2001 rd (slopande av begreppet skatteöre, beskattningskostnader och deras fördelning, uppgifter till kommunen om bestämningen av samfundsskatteutdelningen) RP 179/2001 (uppgifter till kommunerna om bestämningen av samfundsskatteutdelningen) Alla ovan nämnda lagändringar har förklarats närmare i Kommunalekonomi 5/2001. Mervärdesskatteärenden HFD L 2974 Mervärdesskatt Skattebelagd försäljning Eget bruk av service Överlåtelse utan vederlag Hotell- och restaurangverksamhet Artister Ett bolag som idkade hotell- och restaurangverksamhet erbjöd bl.a. kostnadsfri logi åt orkestrar och artister som uppträdde i bolagets restauranger. När bolaget stod för logi var det inte fråga om tagande eller överlåtande av tjänst i privat konsumtion eller för icke avdragsberättigande användning i affärsverksamheten och inte heller i övrigt för ändamål som inte hörde till bolagets affärsverksamhet. Bolaget var därför inte skyldigt att betala mervärdesskatt på dessa avgiftsfria överlåtelser i enlighet med vad 22 mervärdesskattelagen föreskriver om tagande av en tjänst i privat konsumtion. Efterbeskattningar för mervärdesskattelagen HFD 2001:55 Mervärdesskatt Överlåtelse av nyttjanderätten till fastighet Parkeringsverksamhet Upplåtelse av parkeringsplatser Upplåtelse av parkeringsplats vid överlåtelse av bostad eller affärslokal 6 Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01

7 Aktiebolag A, där sex ömsesidiga fastighetsaktiebolag som ägde affärs- och kontorsbyggnader i närområdet var aktieägare, ägde ett parkeringshus i staden. A hade mot skötselvederlag överlåtit besittningen av en del av parkeringsplatserna i parkeringshuset till aktieägarna, och dessa hade hyrt platserna vidare till företag som i de flesta fall verkade i aktieägarnas fastigheter. En del av parkeringsplatserna hade A mot skötselvederlag hyrt ut för boendeparkering enligt ett avtal med aktiebolag B, som ansvarade för parkeringsarrangemangen och i vilket staden och bostadsaktiebolag var aktieägare. Överlåtelsen av besittningen av parkeringsplatserna till A:s aktieägare och uthyrningen till B för boendeparkering var inte sådan skattebelagd upplåtelse av parkeringsplatser i form av parkeringsverksamhet som avses i 29 1 mom. 5 punkten mervärdesskattelagen utan sådan överlåtelse av skattefri nyttjanderätt till fastighet som avses i 27 i lagen. 27 och 29 1 mom. 5 punkten mervärdesskattelagen. HFD 2001:56 Mervärdesskatt Ansökan om att bli skattskyldig Överlåtelse av nyttjanderätten till fastighet Parkeringsverksamhet Upplåtelse av parkeringsplatser Aktieägare i fastighetsaktiebolag Det ömsesidiga fastighetsaktiebolaget A ägde en affärs- och kontorsbyggnad och en parkeringsanläggning i anslutning till den. A:s aktieägare hade hyrt ut såväl affärs- och kontorslokalerna som parkeringsplatserna till företagare med verksamhet i byggnaden, vilka i allmänhet var mervärdesskatteskyldiga. I enlighet med villkoret i ett tomtlegoavtal mellan A och staden hade aktieägarna hyrt ut en del av parkeringsplatserna till företag som verkade i en närbelägen byggnad som ägdes av fastighetsaktiebolaget B. Hyrorna motsvarade marknadspris. A:s aktieägares uthyrning av parkeringsplatser var inte ens till den del som parkeringsplatserna hyrts ut till företag som verkade i det andra fastighetsaktiebolagets byggnad sådan skattebelagd upplåtelse av parkeringsplatser i form av parkeringsverksamhet som avses i 29 1 mom. 5 punkten i mervärdesskattelagen, utan det var fråga om sådan överlåtelse av skattefri nyttjanderätt till fastighet som avses i 27 i lagen. 27 och 29 1 mom. 5 punkten och 30 mervärdesskattelagen. Mikael Enberg, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01 7

8 Statsandelarna år 2002 Utjämning av skatteinkomster Den slutliga utjämningen av skatteinkomster kan beräknas först när alla uppgifter som inverkar på beskattningen för 2000 är klara. Kommunernas slutliga samfundsskatteandelar för år 2000 finns tillgängliga först vecka 52. Detta innebär i praktiken att januariraten av statsandelen för undervisningsoch kulturväsendet betalas så att skatteinkomstutjämningen (andel 37 %) läggs till och dras av statsandelen enligt beslutet om skatteinkomstutjämningen för Beloppet rättas eventuellt redan i februariraten Enligt de uppgifter vi har idag hinner utjämningen av den allmänna statsandelen samt av statsandelen för social- och hälsovården skötas i enlighet med det slutliga beslutet för år Om uppgifterna om beskattningen fördröjs, betalas också dessa statsandelar i januari enligt utjämningarna för Det fel som uppstått i skatteinkomstutjämningen till följd av upplösningen av Temmes kommun kommer att rättas till (läget ). Det inverkar på utjämningen för alla kommuner, särskilt för Tyrnävä (Den uppskattade utjämningen för Tyrnävä kommun minskar, medan den stiger en aning för de övriga kommunerna). Mikael Enberg, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Allmän statsandel Bestämningsgrunderna för fjärrortstillägget i den allmänna statsandelen ändras på det sätt som uppgavs i Kommunalekonomi 5/2001. Dessutom ändras statsandelsförordningen till följd av att begreppet skatteöre slopas och för justering av fjärrortstalen, eftersom de befolkningsunderlagsindex som ligger till grund för fjärrortstalen beräknas med fem års mellanrum. Likaså ändras den förordningsbestämmelse som hänvisar till fastighetsskattelagens skatteprocentsats för obebyggda byggplatser och fastighetsskatteprocentsatsen för allmännyttiga samfund (ändring av 2 a och 3 i statsandelsförordningen 1271/1996). Skattesatsen för allmännyttiga samfund (0,48) har beaktats redan i de preliminära uppgifterna för skatteinkomstutjämningen (läget ). Statsandelarna för social- och hälsovården Preliminära uppgifter om statsandelarna för social- och hälsovården har getts redan tidigare. För de preliminära uppgifterna har använts en kalkylerad statsandelsprocent på 25,3 %. Enligt regeringspropositionen var det meningen att statsandelsprocenten justeras genom förordning när de slutliga skatteuppgifterna för år 2000 finns tillgängliga så att den slutliga statsandelsprocenten kan fastställas (statsandelsprocenten påverkas av att det s.k. 8 Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01

9 15-procentstaket slopas enligt Sailas-paketet). Riksdagen godkände dock inte ett sådant bemyndigande, utan ansåg att statsandelsprocenten skall ändras genom lag. I praktiken justeras statsandelarna efter att statsandelsprocenten ändrats genom lag. Statsandelarna betalas enligt ovan nämnda kalkylerade procentsats på 25,3. Christel von Martens, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet De priser per enhet som ligger till grund för statsandelen för undervisningsoch kulturväsendet fastställdes vecka 46. Besluten om priserna per enhet har skickats till utbildningsanordnarna för kännedom. Priserna per enhet finns också på utbildningsstyrelsens webbsidor. Adressen är Statsandelen/finansieringen till kommunerna och samkommunerna betalas på basis av ett pris per enhet som inte innehåller moms. Information om statsandelarna gavs bl.a. i Kommunalekonomi 5/2001. Uppgifter om statsandelarna och länkar till mer information om dem finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen Service/Kommunalekonomi/Statsandelar. Den preliminära finansieringsandelen för undervisnings- och kulturväsendet 2002 har fastställts till 556,95 euro (3 311 mark) per invånare. På basis av budgetpropositionen uppskattades finansieringsandelen till 569,15 euro (3 384 mark). Andelen sjönk alltså med 12,20 euro (73 mark). Skillnaden förklaras med att antalet elever och studerande sjunkit enligt uppgifterna från beräkningsdagen i september ( ). De preliminära statsandelarna beräknas vid årsskiftet. Kommunens fördelningsandel av samfundsskatten 2000 fås i slutet av året. Januariraten av statsandelen för 2002 betalas därför troligen enligt skatteinkomstutjämningen för Rättelsen görs i samband med följande månads redovisning, när uppgifterna om beskattningen för 2000 finns att tillgå. Undervisnings- och kulturverksamhetens andel av skatteinkomstutjämningen är 37 procent. Kalkylen över kommunens finansieringsandel per invånare (6ZM ) blir då följande: Kommunens finansieringsandel: mn mn mk kalkylerade kostnader totalt kommunernas andel (43 %) investeringstillägg läggs till Kommunernas finansieringsandel sammanlagt per inv. mk/inv. Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01 9

10 kommunens finansieringsandel dividerad med invånarantalet 438, nedskärningarna i statsandelarna läggs till 111, övriga lagstadgade tillägg läggs till 6, Finansieringsandel totalt 556, Invånarantalet i kalkylen över finansieringsandelen är I enlighet med finansieringslagen läggs nedskärningarna av statsandelarna efter indexjustering till kommunens finansieringsandel per invånare (justering 1,5 procent jämfört med innevarande år). Övriga tillägg är skolskjutsarnas och tilläggsutbildningens andel 6,21 (37 mark) och avdraget av mervärdesskattens andel enligt gamla beslut om anläggningsprojekt från statsandelen 0,50 (3 mark). Kommunernas slutliga finansieringsandel för 2001 har fastställts till mark per invånare. Finansieringsandelen enligt statsandelsredovisningarna för 2001 har uppgått till mark per invånare. Justeringen beaktas när statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet 2001 justeras i januari 2002 (utbetalning/uppbörd i slutet av februari). Christel von Martens, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Päivi Rajala, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Hur kalkylerad återbäring inverkar på bokföringen Regeringens proposition med förslag till lagar om upphävande av lagen om återkrävande av mervärdesskatteåterbäring hos kommunerna samt ändring av mervärdesskattelagen, lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen (RP 130/2001 rd) har godkänts i riksdagen i oförändrad form. Republikens president har ännu inte stadfäst lagen. I Kommunalekonomi 5/2001 ingick en redogörelse om kalkylerad återbäring. Skatteförvaltningen har preliminärt lovat ge närmare anvisningar om kalkylerad återbäring i december. Vi ger närmare information om saken när skattestyrelsen gett ut anvisningarna. Tillägg till mallen för kontoplan Den nya kalkylerade återbäringen föranleder tillägg i mallen för kontoplan, så att de behövliga specifikationerna blir lätt tillgängliga. Enligt det nu godkända 130 a 5 mom. i mervärdesskattelagen skall kommunerna och samkommunerna för skatteverket uppge de sammanlagda återbäringarna av kalkylerad skatt som med stöd av 130 a 1 och 2 mom. återbärs. Uppgifterna 10 Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01

11 skall ges före utgången av den februari månad som följer på kalenderåret, till den del de inte getts tidigare. Detta förutsätter att de kalkylerade återbäringarna särskiljs i bokföringen och bokförs på ett eget konto eller att de specificeras på något annat sätt med hjälp av koder. Kommunförbundets mall för kontoplan tillförs därför ett nytt balansräkningskonto i gruppen momsfordringar ( ), t.ex. Kalkylerade återbäringar (1809). Kontogruppen Momsfordringar i mallen för kontoplan: Momsfordringar Momsavdrag 1805 Momsåterbäringar 1808 Kalkylerade återbäringar 1809 Anmälning av återbäringarnas belopp Även om återbäringssystemet slopas, måste momsfordringar enligt 130 vilka återbärs fortfarande särskiljas från de avdragsgilla i bokföringen, eftersom mom. i lagen inte förändras. Kommunernas skall fortsättningsvis för skatteverket uppge de sammanlagda skatteåterbäringarna för kalenderåret före utgången av den februari månad som följer på kalenderåret. Även om uppgifterna inte längre behövs för återbäringen, behövs de fortfarande för beräkningen av mervärdesskattegrunden för Europeiska gemenskapens egna tillgångar. Återbäringarna betraktas som slutlig kostnad för kommunerna och samkommunerna, så de måste tas med i beräkningen av mervärdesskattegrunden. Den månatliga ansökan om förskottsåterbäring fylls ju i så, att både avdrag, återbäringar och kalkylerade återbäringar uppges och avdras som en enda summa från den mervärdesskatt som skall betalas (206 Betalningsmånadens skatt som skall avdras), så utan en separat anmälan går det inte att få fram posternas belopp. I momsredovisningssystemet och statens bokföring behövs följande poster för beräkning av mervärdesskattegrunden: Moms på försäljningen från de skattskyldigas redovisningar/ansökningar xxx euro./. Skatter som skall dras av (i redovisningar/ansökningar innefattar avdrag, återbäringar och kalkylerade avdrag som en enda summa) - xx euro Netto xxx euro + Momsåterbäringar till kommuner och samkommuner (130 ) (från den anmälan som görs i februari) xx euro + Kalkylerade återbäringar till kommuner och samkommuner (130 a ) (från den anmälan som görs i februari) xx euro Mervärdesskattegrunden xxx euro Christel von Martens, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01 11

12 Utjämningen och bokföringen av stora kostnader för barnskyddet Systemet för utjämning av stora kostnader för barnskyddet trädde i kraft Det har förekommit viss oklarhet om hur man skall bokföra och statistikföra utgifter och inkomster som systemet ger upphov till. Vi anser det därför nödvändigt att precisera de anvisningar som givits tidigare. Målet för utjämningssystemet för stora kostnader inom barnskyddet är att trygga tillgången på barnskyddsservice vid rätt tid och i tillräcklig utsträckning i alla kommuner. Kostnaderna för öppen vård och vård utom hemmet enligt barnskyddslagen utjämnas på så sätt att man utgår från kostnaderna per familj för den service/de åtgärder som tagits in i vårdplanen till den del som de under ett år (= under en 12 månaders period) överskrider mk. För de kostnader som överskrider självrisken ersätts kommunen till 70 % och 30 % betalar kommunen själv. Kostnaderna beräknas antingen fr.o.m eller från den dag då den första vårdplanen uppgörs. Varje ny klientfamilj har alltså en egen beräkningsperiod som omfattar 12 månader. Systemet omfattar både stödåtgärder inom den öppna vården, vård utom hemmet, service som kommunen själv ordnar och köpt service. Fakturorna skall uppgöras enligt en viss mall, eftersom de utgör grunden för uppföljande statistik som STAKES samlar in. Alla kommuner har inte iakttagit den bundna formen, vilket lett till extra förfrågningar. Fakturering av kostnaderna Enligt bokföringslagen skall bokföring enligt kontantprincipen, med undantag för noteringar som gäller affärshändelser av ringa betydelse, rättas och kompletteras enligt prestationsprincipen innan bokslutet upprättas. Samkommunerna skall avtala med medlemskommunerna om när faktureringar som skall hänföras till räkenskapsperioden senast skall tillställas samkommunen, för att motsvarande transaktioner skall hinna med i både medlemskommunens och samkommunens bokföring. Med tanke på bokföringen är det antagligen enklast att utgifterna inom barnskyddet faktureras årligen senast av samkommunen, d.v.s. att faktureringsperioden avbryts vid årsskiftet. Utgifterna kan också hänföras på annat sätt till rätt räkenskapsperiod, exempelvis med memorialverifikat, om man av någon anledning inte vill avbryta faktureringen vid årsskiftet (om exempelvis 12-månadersperioden löper ut omedelbart efter kalenderårets slut eller självrisken överskrids i slutet av året och den summa som skall faktureras då är liten). Kostnader och intäkter skall dock hänföras så riktigt som möjligt på respektive räkenskapsperiod i enlighet med prestationsprincipen. Bokföring av inkomster och utgifter I en kommun består utgifterna för barnskyddet för en familj av många olika slag av service och verksamheter, vilka sammanställs på en faktura. I uppföljningen av kostnaderna för utjämningssystemet skall man dessutom beakta att ibruktagandet av utjämningssystemet inte inverkade på klassificering- 12 Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01

13 en i statistiken över ekonomi och verksamhet. Sålunda tas alla kostnader som gäller dagvård för barn i daghem (också i fråga om barnskydd) fortfarande upp i statistiken som dagvård av barn i daghem osv. Utgifterna hänförs således i statistiken till den uppgiftsgrupp för vilken de utgör kostnader. I statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet statistikförs utgifter och inkomster i anslutning till utjämningen av stora kostnader inom barnskyddet (bl.a. den statliga ersättningen för utjämningssystemet, utjämningsersättningen till medlemskommunerna, medlemskommunens finansieringsandel till utjämningssystemet och den utjämningsersättning som kommunen får av samkommunen) i uppgiftsklass 290 Övrig social- och hälsovård. De utjämningsersättningar som kommunen får är inkomster som anvisas barnskyddet på basis av redovisade kostnader. Det har förekommit oklarheter visavi bokföringen av inkomster och i några kommuner har utjämningsersättningar bokförts direkt bland statsdelar i resultaträkningsdelen. De är emellertid inte statsandelar. Direkt under statsandelar i resultaträkningen upptas endast de statsandelar och statsunderstöd för driftsekonomin som grundar sig på den allmänna kostnadsfördelningen mellan stat och kommun och som inte till sin karaktär utgör bruksavgifter eller andra avgifter. Sådana är statsandelarna för social- och hälsovård, vilka bestäms kalkylmässigt, samt statsandelarna för undervisnings och kulturverksamhet samt kommunernas allmänna statsandel och finansieringsstöd enligt prövning. Från ovan nämnda uppgiftsrelaterade statsandel för social- och hälsovården avskiljs årligen i statsbudgeten ett anslag för utjämningssystemet för stora kostnader inom barnskyddet, varmed staten deltar i finansieringen av utjämningssystemet. Det är således fråga om ett separat anslag vars storlek bestäms utgående från de verkliga kostnaderna. Därför uppföljs också de kostnader som föranleds av systemet och från/till det betalda ersättningar separat. Utjämningsersättningar som kommunen får av specialomsorgsdistriktet bokförs således i kommunen på Övriga understöd och bidrag (från övriga). Christel von Martens, tfn (09) , Heli Sahala, tfn (09) (utjämningssystemet) Anneli Heinonen, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Ändring av kommunallagen godkänd i riksdagen Riksdagen godkände regeringens proposition med förslag till ändring av kommunallagen (RP 46/2001 rd). Republikens president har Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01 13

14 ännu inte stadfäst lagen. Nedan beskrivs i korthet hur lagändringen påverkar skötseln av kommunens ekonomi. Närmare information om ändringarna i kommunallagen ges i cirkulär när lagen stadfästs och vi vet när den träder i kraft. Fullmäktiges uppgifter Fullmäktiges uppgifter (KommunalL 13 2 mom. 3 punkten) har utökats med en bestämmelse om att fullmäktige skall besluta om grunderna för placeringsverksamheten. Den ändrade bestämmelsen lyder: Fullmäktige skall: 3) fatta beslut om grunderna för ekonomin, finansieringen och placeringsverksamheten samt godkänna budgeten, Med placeringsverksamhet avses att penningtillgångar placeras i penningmarknadsinstrument, masskuldebrev, finansiella värdepapper, bankdepositioner och andra instrument för finansieringstillgångar. Enligt motiveringen till lagen bör kommunens penningtillgångar placeras på ett betryggande och räntabelt sätt. Kreditrisken bör begränsas så att risken för att förlora kapitalet är liten. Fullmäktige bör ange det maximibelopp som kan placeras i värdepapper som ingår i finansieringstillgångar, där det finns en kreditrisk. Sådana är bl.a. aktier, andelar i aktiefonder och företagscertifikat. Fullmäktige bör också besluta om enligt vilka principer kommunens penningtillgångar binds i placeringsverksamheten för en längre tid än ett år. Principerna omfattar även spridning av placeringarna, vilken kan gälla placeringstiden, placeringsinstrumentet eller gäldenären. I förvaltningsstadgan eller i en annan instruktion bör ingå bestämmelser om hur behörigheten överförs inom placeringsverksamheten. I fråga om enskilda placeringar är det motiverat att överföra behörigheten på kommunstyrelsen eller den tjänsteinnehavare som ansvarar för placeringsverksamheten. I senare nummer av Kommunalekonomi återkommer vi till principerna för placeringsverksamheten. Bokslut Kommunallagens 68 1 mom. om bokslut har ändrats och lyder: 68 Bokslut Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Kommunstyrelsen skall uppgöra ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning samt efter revision förelägga bokslutet för fullmäktige före utgången av juni. Precisering av styrelsens roll Enligt motiveringen till lagförslaget syftar ändringen till att förtydliga arbetsfördelningen mellan kommunstyrelsen och revisionsnämnden vid beredningen av bokslutsärenden för fullmäktige. Ändringen är av teknisk natur 14 Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01

15 och dagens situation förändras inte i sak. Syftet med ändringen är att förtydliga kommunstyrelsens roll vid beredningen och upprättandet av bokslutet. Enligt gällande 53 skall kommunstyrelsen bereda de ärenden som behandlas i fullmäktige, med undantag för ärenden som gäller den interna organisationen av fullmäktiges verksamhet eller ärenden som har beretts av revisionsnämnden. Enligt 71 2 mom. kommunallagen skall revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige skall fatta beslut om. Beredningen av behandlingen och godkännandet av bokslutet har föranlett situationer som lämnat utrymme för tolkningar. Problemen har delvis lösts med hjälp av högsta förvaltningsdomstolens avgörande /2129, utgående från vilket kommunerna också meddelats anvisningar om hur bokslutet skall beredas för fullmäktige. Det har dock ansetts nödvändigt att ytterligare precisera detta i lagen. Bokslutet upprättas enligt 68 kommunallagen. Till bokslutet hör resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet skall föreläggas fullmäktige före utgången av juni året efter räkenskapsperioden. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i kommunstyrelsen och kommundirektören. Därefter ges det till revisorerna för granskning. Revisorerna skall i sin revisionsberättelse ta ställning till om bokslutet bör godkännas och ansvarsfrihet beviljas de redovisningsskyldiga. Bokslutet har uppgjorts av kommunstyrelsen och det behandlas i fullmäktige på basis av beredningen i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar med andra ord för innehållet i bokslutet. Revisionsnämnden skall bereda ärenden i anslutning till revisionsberättelsen. Finns det en anmärkning i revisionsberättelsen skall revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om anmärkningen och ta ställning till om bokslutet bör godkännas och ansvarsfrihet beviljas. Tidpunkten för bokslutet Kommunallagens 68 1 mom. har ändrats så att tidpunkten för uppgörande av bokslut bestäms i kommunallagen. Kommunstyrelsen skall uppgöra ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars året efter räkenskapsperioden. Bokslutet upprättas således enligt samma tidsschema som nu. Behovet att ändra kommunallagen har uppstått på grund av att bokföringslagen ändrats genom en given lag (629/2001), bl.a. så att tiden för upprättande av bokslut har förlängts från tre månader till fyra månader från räkenskapsperiodens utgång. Ändringen i bokföringslagen tillämpas första gången under den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2002 eller därefter. Eftersom kommunernas räkenskapsperiod är ett kalenderår hade tiden för upprättande av kommunala bokslut förlängts från slutet av mars till slutet av april. Detta hade varit problematiskt både med hänsyn till de bestämda tider som anges i kommunallagen för behandlingen av bokslut och det behov av information om kommunernas ekonomi som finns på både kommunal nivå och riksnivå. I 73 kommunallagen finns bestämmelser om bokslutets behandlingstider. Enligt paragrafen skall revisorerna granska bokslutet senast före utgången av maj och enligt 68 1 mom. kommunallagen skall Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01 15

16 styrelsen förelägga bokslutet för fullmäktige före utgången av juni följande år. När anvisningar ges om hur bokslutet för år 2002 skall upprättas skall man beakta att bolag och samfund är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen och att tiden för upprättande av bokslut för dessa samfund förlängs till fyra månader efter utgången av räkenskapsperioden. Koncernbalansräkningen och noterna till den utgör en del av kommunens bokslut, vilket skall upprättas före utgången av mars. I anvisningarna om upprättande av koncernbokslut skall man därför betona att uppgifterna för samfund som tas in i koncernbokslutet bör ges på så sätt att det går att upprätta bokslutet för kommunen inom utsatt tid. Christel von Martens, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Socialförsäkringsavgifterna under 2002 Socialskydds- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna Riksdagen godkände regeringens proposition (RP 150/2001 rd) om sjukförsäkringsavgifter och arbetsgivarnas folkpensionsavgifter under De kommunala arbetsgivarnas socialskyddsavgift är 4 procent från Avgiften består av en sjukförsäkringsavgift (1,6 %) och en folkpensionsavgift (2,4 %). Under 2002 uppgår arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift till 0,7 procent av lönen upp till lönesumman euro och för den del som överstiger detta 2,7 procent av lönen. Arbetstagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är 0,4 procent under Social- och hälsovårdsministeriet fastställde (1104/2001) arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för Pensionsavgifter Delegationen för Kommunernas pensionsförsäkring fastställde den lönebaserade KTAPL-avgiften för 2002 till 22,05 procent av lönesumman för de personer som omfattas av KTAPL. Arbetsgivarnas genomsnittliga lönebaserade KTAPL-avgift utgör 22,05 procentenheter minskat med den pensionsavgift för arbetstagare som tillämpas under 2002 och som fastställs senare. Enligt preliminära uppgifter kommer 2002 års pensionsavgift för arbetstagare att utgöra 4,40 procent av lönen. Arbetsgivarnas betalningsandel 16 Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01

17 blir då 17,65 procent. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer arbetstagarnas pensionsavgift i december. Den totala summa som under 2002 ligger till grund för den pensionsutgiftsbaserade avgiften fastställdes till 409 miljoner euro; motsvarande summa var 357 miljoner under Det här motsvarar uppskattningsvis 4,25 procent av lönesumman. De enskilda medlemssamfundens avgifter varierar efter i vilken mån de har anställda som är födda före 1940 och hur mycket pensioner till följd av denna tjänstgöring som betalas ut under Inga ändringar sker i grunderna för avgifterna för självriskandelar inom invalidpension, individuell förtidspension och arbetslöshetspension. Självriskandelen när det gäller kostnader föranledda av pension är fortfarande 20 procent vid invalidpension, 40 procent vid individuell förtidspension och 60 procent vid arbetslöshetspension. Totalt väntas de avgifter för självriskandelar som tas ut under 2002 stiga till ca 0,7 procent av lönesumman. Enskilda medlemssamfunds självriskandelsavgifter i relation till lönesumman varierar efter antalet personer som går i pension och de pensioner som utbetalas. KTAPL-avgiften består av följande delar: Arbetstagare Arbetsgivare Sammanlagt % % % Lönebaserad avgift 4,4 * 17,65 22,05 Pensionsutgiftsbaserad avgift 4,25 4,25 Självriskavgift 0,7 0,7 Totalt (i genomsnitt) 4,4 * 22,6 27,0 * icke fastställd En redogörelse för pensionsavgiften för 2002 enligt StPL har ingått i infobladet Kommunalekonomi 4/01. Då uppskattades pensionsavgiften för arbetstagare bli 4,6 procent. Nu uppskattas arbetstagarnas pensionsavgift dock bli 4,4 procent under Det här påverkar också arbetsgivarnas avgiftsprocent. Om arbetstagarnas pensionsavgift fastställs till 4,4 procent blir den allmänna pensionsavgiften för arbetsgivare inom det statliga pensionssystemet 19,1 procent. Pensionsavgiften för de enskilda arbetsgivarna (kommuner med mer än 50 anställda inom ramen för StPL-systemet) skulle då variera mellan 18,2 och 24 procent. Den genomsnittliga totala avgiftsprocenten för kommunala arbetsgivare blir då 20,5 procent. I övrigt stämmer de uppgifter som ges i Kommunalekonomi 4/01 fortfarande. Enligt preliminära uppgifter kommer försäkringsavgiftsprocenten inom LEL-systemet förmodligen att kvarstå oförändrad under 2002, dvs. att utgöra 21,8 procent. Avgiften torde stiga med 0,3 procentenheter inom KoPLsystemet och blir i så fall 17,3 procent under Christel von Martens, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01 17

18 Dröjsmåls- och grundräntan år 2002 Dröjsmålsränta Finansministeriet har fastställt den referensränta som avses i 3 2 mom. räntelagen till 4 procent. Den allmänna dröjsmålsränta som tillämpas under 2002 blir således 11 procent, dvs. samma som under 2001 (referensräntan + 7 procentenheter). Allmän dröjsmålsränta kan uppbäras för krediter för vilka man inte har avtalat om ränta. Om en bestämd ränta har avtalats för en kredit blir dröjsmålsräntan 4 procentenheter högre än den överenskomna räntan. Gäldenären är dock inte skyldig att betala en högre dröjsmålsränta än den referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga förhöjd med tio procentenheter (högst 14 % år 2002). Om man har avtalat om ränta för en kredit utan att räntefoten har bestämts, skall i ränta betalas 4 procentenheter mer än den referensränta som fastställts av finansministeriet (8 procent år 2002). Grundräntan Finansministeriet har fastställt grundräntan till 3,5 procent för Grundräntan har varit 4,5 procent sedan Grundräntan fastställs en gång per halvår och den bestäms utgående från marknadsräntorna under 12 månader så, att grundräntan utgör medeltalet av den 12 månaders marknadsränta som offentliggjorts under de tre månader som föregår fastställelsen. Sisko Myöhänen, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Aktuellt om euro Euron i omlopp Under inväxlingstiden har kunderna rätt att vid betalning använda mark vid sidan av euro. Kassorna ger dock kunderna euro i växel. I början av januari kan mark vid behov ges i växel, om det inte finns tillräckligt med euro eller om man inte hunnit införskaffa euro. Det är skäl att på förhand komma överens med bankerna om beställning och avhämtning av växel i euro i början av Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01

19 När det gäller betalning vid kassor rekommenderas följande principer: beräkningar görs alltid i euro summor anges med en cents noggrannhet vid kontantbetalning avrundar man först i slutet av beräkningen till närmaste centbelopp som är delbart med 5 (lagen om avrundning av betalningar i euro). vid betalning med kort avrundas inte växelpengar i mark beräknas utgående från det oavrundade beloppet Exempel Pris 26,41 (parallellt pris 157,00 mk). Vid kontant betalning i euro 26,40 Kunden betalar 105,50 mk (vilket utgör 17,74 ) och resten i euro 26,41 17,74 = 8,67 Resten av summan vid kontant betalning 8,65 Resten av summan 8,67 vid betalning med kort Exempel Pris 4,00 (23,78 mk). Kunden betalar 15,00 mk och 2 15,00 mk = 2,52 4,52-4,00 = 0,52 Växel vid kontant betalning 0,50 Om kassan inte har euro att ge i växelpengar: 0,52 = 3,09 mk, växel i mark 3,10 mk Gamla pengar som betalningsmedel och inlösning av gamla pengar Finlands myntenhet har sedan 1860 varit mark. Från ingången av 1994 upphävde Finlands Bank gamla sedlar som lagliga betalningsmedel, och finansministeriet upphävde gamla mynt. Fram till den tidpunkten hade alla slantar sedan början av 1860-talet i princip varit gångbara, och även alla sedlar av 1945 års typ eller senare hade varit gångbara. Finlands Bank löser in dessa upphävda mynt och sedlar till deras nominella värde fram till utgången av Det nominella värdet på mynt och sedlar som satts i omlopp före 1963 utgör bara 1/100 av det som anges på dem. Sedlar som föregår 1945 års typ har upphävts redan tidigare. Finlands Bank löser därför inte längre in dem. Dessutom upphävdes som lagliga betalningsmedel från ingången av 1998 vissa 1 marks (präglade ) och 5 marks (präglade ) mynt, som Finlands Bank tar emot till utgången av De sedlar som upphävdes som lagliga betalningsmedel från ingången av 1994 ( och de mynt som upphävts som lagliga betalningsmedel ( har av Finlands Bank publicerats i tabellform bland annat på Internet (adresserna inom parentes). Förordning om parkeringsbot i euro Inrikesministeriet gav en förordning (1086/2001) om parkeringsbot. Förordningen träder i kraft Inrikesministeriets polisavdelnings information i saken finns på Internet på adressen Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01 19

20 Enligt lagen om parkeringsbot är boten för felparkering oberoende av arten av fel 10 euro. Genom förordning kan avgiften höjas till högst 40 euro om trafikmässiga orsaker kräver det. Förordningen gäller de kommuner som håller sig med kommunal parkeringsövervakning. I en del av kommunerna är parkeringsboten i euro högre än de nuvarande avgifterna. Genom att den nya parkeringsboten i euro införs blir summorna jämnare än om man använder omräkningskursen direkt. Parkeringsboten i euro finns i författningssamlingen (1086/2001) och även bl.a. på polisens webbsidor, adress: Klientavgifterna inom social- och hälsovården Riksdagen godkände regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 7 a lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (RP 188/2001 rd). Paragrafen gäller avgiften för barndagvård. Republikens president har ännu inte stadfäst lagen. Riksdagen godkände regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 5 och 6 lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (RP 187/2001 rd). I anknytning till eurons införande har det årliga avgiftstaket inom hälso- och sjukvården omräknats till 590 euro. Republikens president har ännu inte stadfäst lagen. Statsrådet gav en förordning om ändring av förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (1168/2001). Klientavgifterna inom social- och hälsovården justeras från ingången av 2002 i motsvarighet till förändringen i kostnadsnivån under Samtidigt ändras avgifterna till eurobelopp och de utgör hela eurotal. Förordningen träder i kraft Social- och hälsovårdsministeriets information om ändringen av förordningen finns på ministeriets webbsidor, adress: Kommunförbundet sänder vecka 50/2001 ett cirkulär om klientavgifterna inom social- och hälsovården. Christel von Martens, tfn (09) , Leena Piekkola, tfn (09) , OFR-nämnden meddelar Nya OFR-revisorer som godkänts under 2001 OFR-examen kunde avläggas i Helsingfors den 5 och 6 oktober I examensprovet deltog 39 personer. OFR-nämnden fastslog vid sitt sammanträde att följade personer avlagt OFR- examen med godkänt betyg (18): 20 Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01

21 De nya OFR-revisorer som godkändes är: Namn Titel Hemort Ala-Mutka, Yrjö Förv.mag. Orivesi Heikkinen, Jorma Ekon.mag. Vanda Hukkamäki, Aimo Ekon.mag. Joensuu Karenniemi, Hannu Pol.mag. Helsingfors Kiviranta, Martti Studentmerkonom Vanda Korento, Sari Förv.mag. Helsingfors Leppänen, Pasi Ekon.mag. Tammerfors Lind, Tiina Ekon.mag. Helsingfors Lindholm, Jari Pol.mag. Vasa Mehtälä, Anneli Socionom Yli-II Paloviita, Veikko Socionom Ylöjärvi Qvintus, Pertti Ekon.mag. Vanda Rytilahti, Mikko Ekon.mag. Helsingfors Tuohimäki, Juha Förv.mag. Mäntsälä Vanhatupa, Asko Ekonom Kelviå Viherkoski, Väinö Ekon.mag. Esbo Voutilainen, Olavi Förv.mag. Tusby Weckman, Tuula. Ekon.mag. Åbo OFR-nämnden för ett register över alla de OFR-revisorer som den godkänt. Registret är offentligt. Ur registret ges på begäran intyg och utdrag. Ovan nämnda nya OFR-revisorer (18) infördes i OFR-registret med datumet För närvarande omfattar OFR-registret 197 OFR-revisorer. OFR-samfund I OFR-registret antecknas också de OFR-samfund som nämnden godkänt. Den 1 december 2001 fanns följande OFR-samfund införda i OFR-registret. Namn och adress Datum då samfundet antecknats i OFR-registret 1. Oy Audiatior Ab Andra linjen 14, Helsingfors 2. Pohjolan Tilintarkastustoimisto Oy Villa Lande, Kivitaipale 3. Finlands Kommunrevision Ab Munksnäs allén 25, Helsingfors 4. SVH OFR-revision Ab PB 1015, Helsingfors 5. Kunta-Kihlman Oy PB 910, Helsingfors 6. Tilintarkastustoimisto Revisionsbyrå Oy Martin Eklund Ab Brutubyvägen 8, Vanda Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01 21

22 7. KPMG Kunta Oy PB 1037, Helsingfors 8. Oulun HTM& JHTT-Tarkastus Oy Svaanintie 6 A 4, Uleåborg 9. Kuntatarkastajien Oy Clavis Maaherrankatu 32 A, S:t Michel 10. Ernst & Young Offentliga tjänster Ab Brunnsgatan 8, Helsingfors 11. PKF Publica Oy Högbergsgatan 41 A 2a, Helsingfors Tidpunkt för 2002 års OFR-examen Nästa gång anordnas examensprov för revisorer inom offentlig förvaltning och ekonomi (OFR-examen) i Helsingfors den 4 och 5 oktober Detaljerade bestämmelser om examensfordringarna för OFR-examen ingår i OFR-lagen (467/1999, ändrad 1098/2000), i finansministeriets beslut om den praktiska erfarenhet som krävs för OFR-examen (865/1999) och om studier som skall krävas för deltagande i OFR-examen (1209/1999). Tilllämpningen av beslutet om studier kommer förmodligen att senareläggas så att det inte tillämpas när examinander antas till 2002 års examen. OFR-nämnden fastställer 2002 års examensfordringar före utgången av april. Examensrätt söks av OFR-nämnden från och med mitten av april fram till dess att ansökningstiden löper ut under Skyldighet att föra dagbok för OFR-revisorer OFR-nämnden har i sina anvisningar för godkännande och övervakning förutsatt att OFR-revisorerna för dagbok över sin verksamhet. Skyldigheten att föra dagbok inleds Nämnden fastställde vid sitt sammanträde i november anvisningar för hur dagbok förs, en blankett för arbetsdagböcker och blanketter för redogörelser över verksamhet. Anvisningarna och blanketterna kommer att sändas till alla OFR-revisorer som ingår i OFR-registret för kännedom och tillämpning. Anvisningarna och blanketterna kommer från även att finnas tillgängliga på OFR-nämndens webbsidor, OFR-nämndens sekreterare Hilkka Kankaanpää tfn (09) , e-post: hilkka.kankaanpaa@kommunforbundet.fi. 22 Kuntatalous/kommunalekonomi 6/01