Statsbudgeten Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
|
|
- Johan Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska linjen De viktigaste målen med regeringens ekonomisk-politiska linje är att förbättra sysselsättningen och stärka statsekonomin. Från denna utgångspunkt går det bäst att motarbeta fattigdom och utslagning, arbeta för medborgarnas välfärd och trygghet samt uppmuntra människors självständiga ansträngningar. Ekonomisk tillväxt är nödvändig för att nya arbetstillfällen skall uppstå, och därför måste Finland kunna erbjuda företagen konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser. Sysselsättningen har fortsatt att öka i år. Nästa år förutspås sysselsättningsläget bli bara en aning bättre. Sysselsättningsgradens ökning mot regeringsprogrammets mål på 70 % avtar. Arbetslösheten hotar att stanna på ungefär samma höga nivå som nu. I takt med att de internationella ekonomiska utsikterna har försämrats och den ekonomiska utvecklingen har blivit osäkrare har också de finländska tillväxt- och sysselsättningsprognoserna skrivits ner. Nu är det särskilt viktigt att hålla sig till grundlinjerna i den ekonomiska politiken. I regeringsprogrammet betonas att villkoren för hållbar tillväxt skall förbättras med hjälp av strukturella reformer som får marknaden att fungera bättre samt främjar beskattningens och socialförmånssystemets gynnsamma effekter på sysselsättningen. Nu går det inte att göra avkall i fråga om dessa reformer. Utöver den osäkerhet som är förknippad med konjunkturläget betonas betydelsen av reformerna genom de utmaningar som den ekonomiska politiken står inför på längre sikt. Den svagare statsekonomi som är i sikte äventyrar inte den offentliga ekonomins stabilitet på lång sikt, om det kan säkerställas att de strukturella reformer som stärker den blir genomförda. De enda alternativen till dessa långsiktiga åtgärder är att skära ner utgifterna eller höja skatterna. Spelrummet inom statsekonomin är i själva verket beroende av hur väl man lyckas säkra stabiliteten på lång sikt. Den finländska befolkningens åldersstruktur kommer att förändras synnerligen snabbt under de två närmaste decennierna. Andelen personer i pensionsåldern växer i relation till den arbetsföra befolkningen snabbare än i något annat EU-land. Det är nödvändigt att redan nu förbereda sig på denna utveckling, som försvagar tillväxtbetingelserna och ökar utgiftstrycket inom den offentliga ekonomin. Vidare behöver den höga skattegraden sänkas för att sysselsättningsvillkoren skall bli bättre. Samtidigt måste överskottet inom statsekonomin kunna stabiliseras till ett strukturläge som tål normala konjunkturväxlingar. Detta kräver en stram utgiftspolitik. För att ett spelrum skall kunna skapas, skyldigheterna i anknytning till befolkningens stigande medelålder uppfyllas, tillväxtbetingelserna förbättras och kapacitet skapas att klara svårare tider och störningar är det viktigt att ytterligare minska på statsskulden och de räntekostnader som den medför. I juni 2001 antog Europeiska unionens råd allmänna riktlinjer för gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska politik. Rekommendationerna till Finland motsvarar regeringens egna linjeringar. I rekommendationerna betonas betydelsen av att den offentliga ekonomin uppvisar överskott och av stabilitet på lång sikt när befolkningen blir äldre. Detta kräver inte bara en minskning av den offentliga skulden, utan också andra åtgärder, t.ex. att antalet människor som går i pension i förtid fås att minska. På arbets-, varu- och kapitalmarknaderna bör man enligt rekommendationerna fortsätta ett reformarbete som är inriktat på att utveckla dessa marknaders funktionsförmåga. Också på denna punkt går rekommendationerna till Finland i samma riktning som regeringens mål. Finland har satt som mål att utveckla samordningen och uppföljningen av den ekonomiska politiken i euroområdet. Medlemsstaterna i euroområdet har här ett gemensamt intresse: genom samarbete går det att åstadkomma förhållanden som är så gynnsamma som möjligt för tillväxten och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är målet att det under valperioden uppstår ett strukturellt finansieringsöverskott i statsekonomin och att statsskulden krymper till under 50 % av Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
2 De finanspolitiska målen på längre sikt Skattepolitiken och sysselsättningsgraden Tyngdpunkterna inom utgiftspolitiken bruttonationalprodukten. Statsutgifterna hålls enligt regeringsprogrammet under hela valperioden reellt sett på högst samma nivå som i den ordinarie budgeten för Budgetpropositionen följer en långsiktig finanspolitisk linje. Statsekonomin påverkar samhällsekonomin via många kanaler, och för att effekterna skall bli de önskade fordras konsekvens både när det gäller kontinuiteten och dimensioneringen av statens ekonomiska åtgärder. En strävan inom finanspolitiken har redan i flera år varit att stärka den statsekonomiska balansen och samtidigt förbättra den offentliga ekonomins strukturella verkningar på samhällsekonomin genom skattelättnader och en ändamålsenlig inriktning av utgifterna. Denna linje följs också Överskottet inom statsekonomin bör under detta årtionde uppgå till i genomsnitt 1,5 2 % av bruttonationalprodukten om statsskulden skall fås att minska tillräckligt för att garantera en stabil offentlig ekonomi också under senare år. Det är osäkrare än förut om detta balansmål kan nås under de närmaste åren, vilket understryker betydelsen av strukturella åtgärder som stärker den offentliga ekonomin. Enligt budgetpropositionen krymper statens finansiella överskott enligt nationalräkenskaperna nästa år till 0,5 % av bruttonationalprodukten från de 1,9 % som har beräknats för i år. På motsvarande sätt krymper överskottet inom hela den offentliga ekonomin från 4,1 % 2001 till 2,6 % Många faktorer av engångsnatur, i synnerhet på inkomstsidan, påverkar nivån på överskottet Budgetpropositionens finanspolitiska linje stöder en ökning av den inhemska efterfrågan. För stabilitet på längre sikt inom den offentliga ekonomin fordras försiktighet när det gäller att nå de skattepolitiska målen. Inkomstbasen för den offentliga ekonomin har blivit instabilare i och med att intäkterna av samfundsskatt, skatt på realisationsvinster och skatt på anställningsoptioner har ökat i betydelse. Börskursernas häftiga svängningar och den beräknade avmattningen inom den ekonomiska tillväxten 2002 ökar osäkerheten i fråga om inkomstbasens utveckling. Regeringen föreslår att inkomstbeskattningen av hushållen samt vissa socialförsäkringsavgifter 2002 lindras med ett belopp som motsvarar ca ¾ % av bruttonationalprodukten. På så sätt fortsätter regeringen på den linje med en lindring av skattebördan som den förra regeringen inledde. Beskattningen av arbete lindras på alla inkomstnivåer, relativt sett ändå en aning mer för dem som har de lägsta inkomsterna. Om beskattningen av arbete lindras konsekvent kan lönearbetet steg för steg göras mer lockande. På så sätt förbättras sysselsättningen och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och välfärd. Statsrådet beslutade i mars 2001 om utgiftsramarna för i enlighet med den finanspolitiska linjen. Statens utgifter utan ränteutgifter stiger enligt regeringens rambeslut reellt sett med i genomsnitt drygt ½ % per år jämfört med den ordinarie budgeten för Om man skall kunna hålla fast vid detta utgiftsmål krävs det en avsevärt mycket strängare utgiftsdisciplin än vad som har tillämpats under de senaste åren. Utgifterna i budgeten för 2002 är, utan amorteringar på statsskulden, enligt rambeslutet 34,2 miljarder euro. De motsvarande utgifterna i budgetpropositionen uppgår till 34,6 miljarder euro. Under den förra regeringsperioden var ett centralt prioritetsområde för utgiftspolitiken att främja forskning och utveckling. På så sätt har förutsättningarna för bättre realinkomster och sysselsättning i framtiden stärkts. Under denna regeringsperiod står utbildningen i tur, på samma grunder. Under tre års tid, med början 1999, investeras en miljard euro extra i utbildning. Till de största enskilda besluten hör den avgiftsfria förskoleundervisningen, ökade statsandelar för undervisningsväsendet och mer finansiering till högskolorna. Genom dessa åtgärder förbättras förutsättningarna för hållbar tillväxt genom en ökning av kunskapskapitalet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
3 Budgetpropositionens verkningar på kommunernas ekonomi Stabiliseringen av kommunernas ekonomi Ett annat viktigt prioritetsområde är förebyggandet av fattigdom och utslagning samt stärkandet av den sociala sammanhållningen. I längden är det bästa sättet att förebygga fattigdom och utslagning att förbättra sysselsättningen. Denna regering har på samma sätt som sin föregångare målmedvetet strävat efter att öka sysselsättningen bl.a. genom att lindra beskattningen av arbete och ge dem som har de lägsta inkomsterna de relativt sett största skattelättnaderna. Dessa åtgärder utgör ett viktigt led i regeringens politik för att förebygga fattigdom och utslagning. Avsikten är att de åtgärder som förebygger fattigdom och utslagning skall fortsätta också nästa år. Budgetpropositionen påverkar kommunalekonomin via änd-ringar i statsandelarna, statsunderstöden och beskattningsgrunderna samt genom att återkravet av mervärdesskatteåterbäringar frångås. Regeringen föreslår flera reformer som påverkar kommunalekonomin och de ekonomiska relationerna mellan kommunerna och staten. Genom statens åtgärder stärks kommunalekonomin 2002 med ett nettobelopp på 249 miljoner euro jämfört med i år. Reformerna jämnar ut de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna och gör kommunernas inkomstbas mindre konjunkturkänslig i och med att kommunernas inkomster blir mindre beroende av utvecklingen inom samfundsskatten. I syfte att göra kommunalekonomin stabilare frångås systemet med återkrav av mervärdesskatt, och samtidigt minskas kommunernas konjunkturkänsliga inkomster av samfundsskatt. I samband med reformen minskar statsandelarna eftersom mervärdesskatten slopas i de kostnadsunderlag som ligger till grund för statsandelarna. För att beskattningen skall fås neutralare tas i samband med reformen dessutom i bruk en kalkylerad återbäring av den dolda skatt som ingår i skattefria funktioner som har köpts av den privata sektorn. Som ett led i stabiliseringen av kommunalekonomin revideras den utjämning av statsandelar som baserar sig på skatteinkomster genom att den bestämmelse upphävs enligt vilken det utjämningsavdrag som görs utifrån skatteinkomsterna får vara högst 15 % av kommunens kalkylerade skatteinkomst. Utjämningssystemet behandlas närmare i kapitel 97 under inrikesministeriets huvudtitel. Den minskning av statsandelar som den slopade bestämmelsen om en övre gräns leder till kompenseras genom ökade statsandelar för social- och hälsovård. Koefficienterna för skärgårds- och fjärrortstillägg inom den allmänna statsandelen höjs kostnadsneutralt genom att den allmänna statsandelens grunddel sänks. Dessutom främjas kommunsammanslagningar genom att grunderna för bestämmande av understödet för sammanslagningar ses över samt genom bestämmelser om grunderna för investerings- och utvecklingsprojekt som sporrar till sammanslagningar. Effekterna på kommunernas och samkommunernas penningflöde av de åtgärder om vilka beslutats i syfte att göra kommunalekonomin stabilare: -moms-återbäringar +925 milj. euro -återkrav av moms (två månader) -147 milj. euro -minskning av statsandelen i kostnadsunderlagen -153 milj. euro -kalkylerad återbäring av dold skatt +34 milj. euro -kvittning av samfundsskatten -534 milj. euro -effekt på utjämningarna av slopandet av regeln om ett tak på 15 % -79 milj. euro -statsandelar för social- och hälsovård +79 milj. euro -ändringar sammanlagt +125 milj. euro I budgetpropositionen föreslås lindringar i förvärvsinkomstbeskattningen vilka minskar kommunernas skatteintäkter med 127 miljoner euro. Sänkningen av den folkpensionsavgift som en kommunal arbetsgivare betalar förbättrar kommunernas ekonomi med 61 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
4 Statsandelarna Understöd enligt prövning Betalningen av den sista posten av den justering till fullt belopp av kostnadsfördelningen enligt statsandelslagstiftningen som periodiserats över tre år tidigareläggs från 2003 till Genom justeringen ökar statsandelarna med 305 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 253 miljoner euro. Dessutom justeras statsandelarna enligt statsandelslagstiftningen med hälften av den beräknade fulla ändringen i kostnadsnivån, vilket ökar statsandelarna till kommunerna med 77 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 69 miljoner euro. Kommunernas utgifter och statsandelar ökar bl.a. på grund av att förskoleundervisningen träder i kraft helt och hållet, pensionsavgiften för lärare träder i kraft stegvis och tandvården utvidgas samt på grund av sådana åtgärder i anknytning till bekämpningen av fattigdom och utslagning som gäller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, en uppmjukning av samordningen av utkomststödet och förvärvsinkomsterna, en ökning av det förebyggande utkomststödet samt en effektivering av mentalvårdstjänsterna och vården av missbrukande mödrar. Kommunernas statsandelar och utgifter för utkomststöd sänks för sin del av den höjning av arbetsmarknadsstödets barntillägg och normhyrorna för bostadsbidraget som har samband med bekämpningen av fattigdom och utslagning. I syfte att främja välfärdstjänsterna höjs statsandelarna till social- och hälsovården med 74 miljoner euro, och 8 miljoner euro kanaliseras till narkomanvård. För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 50 miljoner euro, vilket är 8 miljoner euro mindre än År 2002 betalas inte längre några övergångsutjämningar inom statsandelarna, vilket minskar statsandelarna med 8 miljoner euro. Tablå 4. Kommunernas statsbidrag i statsbudgeten, driftsekonomi, milj. euro Kalkylerade statsandelar jämte utjämningsposter inom statsandelssystemet IM UVM, inkl. tippningsvinstmedel, därav finansiering på basis av priset per enhet till samkommunerna (713) (823) (909) SHM Kalkylerade statsandelar sammanlagt Övriga statsbidrag IM, finansieringsunderstöd enligt prövning IM, understöd för kommunsammanslagningar UVM, understöd enligt prövning UVM, yrkesinriktad tilläggsutbildning UVM, kulturverksamhet, idrottsväsende och ungdomsarbete SHM, forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård SHM, läkar- och tandläkarutbildning SHM, barnskydd SHM, barn- och ungdomspsykiatri SHM, narkomanvård AM, sysselsättningsstöd till kommuner AM, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Övriga Övriga Statsbidrag sammanlagt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
5 Tablå 5. Verkningarna på kommunalekonomin av statens åtgärder, milj. euro, förändringar från 2001 till 2002 utgifter inkomster 1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut ändring i skatteinkomstutjämningarna -96 ändring i övergångsutjämningarna -8 understöd enligt prövning -8 understöd för kommunsammanslagningar -1 överföring av nödcentralerna till staten -6-6 pensionsavgifter för lärare förskoleundervisning, UVM tandvård för vuxna anläggningsprojekt, UVM -12 anläggningsprojekt, SHM -10 slutrater, UVM -25 reformer som gäller närståendevårdare tvångsåtgärder enligt mentalvårdslagen kompetenscenter inom det sociala området +3 sysselsättningsstöd till kommunerna Bekämpning av fattigdom och utslagning: arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, SHM arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, AM förebyggande utkomststöd samordning av utkomststöd och förvärvsinkomster effekten på skatteinkomsterna av det föregående +3 höjning av normhyrorna för bostadsbidrag -8-2 arbetsmarknadsstödets barntillägg -7-2 mentalvårdstjänster Åtgärder för att stabilisera kommunalekonomin: höjning av SHM:s statsandelar +67 momsen slopas i kostnadsunderlagen, SHM och UVM -153 Främjande av välfärdstjänster (riksdagsgrupperna): höjning av SHM:s statsandelar +74 narkomanvård Sammanlagt Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (resten av justeringen till fullt belopp) UVM, varav 224 kommunerna 77 % 172 privata 23 % 52 SHM 81 Sammanlagt, 305 varav kommunerna Indexhöjningar 1,5 % (hälften av stegringen på 2,4 % av kostnadsnivån till fullt belopp 2002 = 1,2 % och 2000 års korrigering 0,3 %) UVM, varav 35 kommunerna 77 % 27 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
6 privata 23 % 8 SHM 40 IM 2 Sammanlagt, 77 varav kommunerna Ändringar i beskattningen och socialskyddsavgifterna Ändringar i förvärvsinkomstavdraget -127 återkrav av moms -738 moms-kalkylerad återbäring av dold skatt +34 Ändringar i utdelningen av samfundsskatten momskvittning, (-12,03 %-enh.) 37,25 % => 25,22 % -534 ändring av finansieringsförhållandena (-1,13 %-enh.) => 24,09 % -50 ändring av skatteinkomstutjämningen, (-1,96 %-enh => -0,76 %-enh. 2002) => 23,33 % (uppskattn.) +78 Sänkning av folkpensionsavgiften (0,75 %-enh.) 3,15 % => 2,40 % -61 Sammanlagt Verkningarna av statens åtgärder sammanlagt Nettoeffekt utan indexhöjningar indexhöjningarna inkluderade År 2000 var kommunernas och samkommunernas årsbidrag 1,7 miljarder euro. Det förbättrades med 131 miljoner euro jämfört med året innan. Årsbidraget överskred avskrivningarna av anläggningstillgångar och räckte också till för att finansiera nettoinvesteringar. År 2001 försvagas årsbidraget men räcker till för att finansiera avskrivningarna av anläggningstillgångar. År 2002 minskar kommunernas skatteinkomster på grund av att skattebasen försvagas och kommunernas utdelning av samfundsskatten minskar. Kommunernas ekonomi stärks ändå av att statsandelarna ökar och återkravet av mervärdesskatteåterbäringar frångås. Omkostnaderna beräknas öka med närmare 4 %. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag samt räkenskapsårets resultat beräknas bli bättre. Kommunernas investeringsnivå fortsätter att vara hög, och ingen betydande nedgång är att vänta i kommunernas finansieringsbalans. Tablå 6. Kommunalekonomins utveckling enligt kommunernas bokföring, milj. euro 1) Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Statsandelar inom driftsekonomin Övriga finansieringsposter, netto Årsbidrag Extraordinära poster, netto Investeringar, netto Överskott (= ) Avskrivningar av anläggningstillgångar Årsbidrag - avskrivningar ) Här granskas kommunalekonomins utveckling med de begrepp som används i kommunernas bokföring. I avsnitt 3.3 granskas kommunalekonomin med de begrepp som används i nationalräkenskaperna. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
7 11. Lånestock Kassa Nettoskuld (= ) Den offentliga sektorns ekonomiska utveckling enligt nationalräkenskaperna Tablå 7. Den offentliga ekonomin År 2000 ökade den offentliga ekonomins inkomster med rekordfart, ca 12 % från föregående år, och det finansiella överskottet steg till 6,9 % av nationalprodukten. Tack vare statsförvaltningens starka finansiella ställning kunde man betala av på statsskulden, och hela den offentliga skulden minskade till 44 % av totalproduktionen. Många faktorer påverkade utvecklingen inom den offentliga ekonomin. Företagens goda lönsamhet och aktiekursernas uppgång ledde till en snabb ökning av intäkterna av samfundsskatten och skatterna av optionsinkomster som beskattas enligt skatteprocenterna för förvärvsinkomster. Också den allmänt förbättrade sysselsättningen medförde en avsevärd ökning av de direkta skatteintäkterna. På grund av börskursernas uppgång var statens skatteintäkter av överlåtelsevinster större än tidigare, och också dividendinkomsterna blev större än vanligt. Trots skattelättnader steg skattegraden 2000 med ½ procentenhet till 46,9 %. De offentliga samfundens utgifter ökade reellt sett knappt alls från Till detta bidrog förutom den strama utgiftslinjen bl.a. de minskade ränteutgifterna och utgifterna för arbetslösheten. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade reellt med ½ %. År 2001 krymper den offentliga ekonomins finansiella överskott till 4,1 % av nationalprodukten. Till detta bidrar det faktum att inkomsternas tillväxttakt tvärt har mattats av och att utgifterna har börjat öka snabbare. I en internationell jämförelse är den offentliga ekonomins finansiella överskott ändå på en utmärkt nivå. De offentliga samfundens skuld i relation till totalproduktionen sjunker i slutet av året till 42 %. Valperiodens hittills största inkomstskattelättnader i kombination med inflationsjusteringen och de sänkta socialförsäkringsavgifterna, sammanlagt ca 1 miljard euro, inföll vid en lämplig tid med tanke på konjunkturläget, och skattegraden sjunker i år till ca 44 %. De offentliga totalutgifterna ökar med uppskattningsvis drygt 4 %. Konsumtionsutgifterna ökar reellt med ca 1½ % från i fjol Offentliga utgifter, % av BNP 53,2 52,1 48,7 48,5 48,2 Skattegrad, % av BNP 46,1 46,2 46,9 44,0 42,6 De offentliga samfundens finansieringsbehov, % av BNP 1,3 1,9 6,9 4,1 2,6 statsförvaltningen -1,5-0,7 3,5 1,9 0,5 lokalförvaltningen -0,3-0,3 0,1-0,6-0,6 arbetspensionsanstalterna 3,2 2,8 3,1 2,7 2,6 övriga socialskyddsfonder -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 De offentliga samfundens skuld 2) mrd. euro 56,6 57,0 58,1 58,0 60,5 % av BNP 48,8 47,3 44,1 42,0 42,3 Statsskulden mrd. euro 69,8 68,1 63,4 60,2 60,2 % av BNP 60,2 56,5 48,2 43,6 42,1 2) Offentlig bruttoskuld enligt EU:s bokföringsrekommendation. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
8 År 2002 fortsätter den ekonomiska tillväxten att avta, och därför krymper den offentliga ekonomins finansiella överskott jämfört med i år. Överskottet inom hela den offentliga ekonomin är i en internationell jämförelse fortfarande på en god nivå. Den offentliga skuldsättningen slutar att minska i och med att överskottet i statsbudgeten blir knappt, amorteringarna på skulden krymper jämfört med tidigare år och arbetspensionsanstalterna flyttar sina investeringar från statsobligationer till andra objekt. Lättnaderna inom skatter och socialförsäkringsavgifter blir ungefär ¾ procentenhet i relation till totalproduktionen. Ökningen av de offentliga totalutgifterna kommer antagligen att bli aningen långsammare än i år. Statsförvaltningen Räknat med de begrepp som används i nationalräkenskaperna började statsekonomin 2000 uppvisa ett kraftigt finansiellt överskott, efter en underskottsperiod som varade i nästan ett decennium. Statsförvaltningens finansiella överskott utgjorde 3,5 % av totalproduktionen. Statens inkomster ökade med en sjättedel från året innan, men ökningen av totalutgifterna stannade vid ½ %. Statsskulden amorterades med 4,5 miljarder euro. Statens inkomster börjar sjunka i år i synnerhet på grund av att intäkterna från samfundsskatten minskar och för att fjolårets särskilda faktorer faller bort (se avsnitt 4). Statsutgifternas tillväxttakt börjar öka till 3 4 % huvudsakligen på grund av de ökade inkomstöverföringarna. Bl.a. inkomstöverföringarna till kommunerna ökar klart mer än under de senaste åren på grund av den justerade kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och den utökade servicen. Beloppet av statens konsumtionsutgifter beräknas öka bara en aning, och investeringarna torde stanna på så gott som samma nivå som förut. Ränteutgifterna fortsätter att sjunka efter att skulden för ett par år sedan började minska. För amorteringarna på statsskulden har 3,5 miljarder euro budgeterats för 2001, och skulden minskar till uppskattningsvis 43½ % av totalproduktionen. Korrigerad med inkomsterna från försäljning av egendom underskrider statsskulden nätt och jämnt 50 % av totalproduktionen. Statens inkomster stannar 2002 på ungefär samma nivå som föregående år. Intäkterna av samfundsskatten minskar ytterligare, och skattebasens utveckling är även i övrigt svagare än under tidigare år. År 2002 ökar utgifterna sammanlagt med 5 %, varav hälften beror på budgettekniska ändringar 3). Genom ändringen ökar statens kalkylerade inkomstöverföringar till kommunerna med 0,8 miljarder euro. Statsförvaltningens finansiella överskott minskar 2002 till ca 0,5 % av nationalprodukten. Genom de nettoamorteringar som ingår i budgetpropositionen minskar statsskulden till utgången av 2002 till 42 % av totalproduktionen. Lokalförvaltningen Räknat med de begrepp som används inom nationalräkenskaperna förbättrades kommunernas och samkommunernas ekonomiska läge tydligt 2000, och finanserna började uppvisa ett överskott efter tre år av underskott. Kommunernas finansiella ställning förbättrades med ca 470 miljoner euro från året innan. Kommunernas skatteinkomster ökade med närmare 11 %. I synnerhet ökade avkastningen av samfundsskatterna mer än beräknat. Kommunernas utgifter ökade klart jämfört med året innan, även om den reella ökningen blev liten. År 2001 kommer kommunalekonomins finansiella ställning att försvagas jämfört med i fjol eftersom skattebasen har försvagats. I synnerhet avkastningen av samfundsskatten blir klart mindre än i fjol. Kommunernas utgifter fortsätter att öka i snabb takt, och konsumtionsutgifterna beräknas öka med ca 2 % reellt sett. Kommunernas investeringar väntas vara fortsatt stora på grund av det stora behovet av reinvesteringar. I det stora hela försvagas balansen inom kommunalekonomin, men inga avsevärda förändringar väntas i fråga om lånestock eller kassa. 3) Staten slutar 2002 återkräva mervärdesskatteåterbäringar av kommunerna, och samtidigt höjs statens andel av intäkterna från samfundsskatten. I nationalräkenskaperna avviker bokföringsmetoderna från budgetpraxis. Sedan återkravet har slopats tas mervärdesskatteåterbäringar till kommunerna i bokföringen upp som kalkylerade inkomstöverföringar från staten till kommunerna. Reformen påverkar inte balansen inom sektorerna, med undantag av fördröjda verkningar. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
9 Arbetspensionsanstalterna Folkpensionsanstalten och fonderna för utkomstskyddet för arbetslösa År 2002 fortsätter kommunernas utgifter att öka nästan lika snabbt som i år. Kommunernas investeringar beräknas vara fortsatt stora, även om det investeringstryck som flyttningsrörelsen ger upphov till lättar. Kommunernas konsumtionsutgifter bedöms öka reellt med ca 1½ % på grund av ökade serviceförpliktelser och kommunernas frivilliga utgiftsökningar. Ökningen av kommunernas skatteinkomster avtar ytterligare. Allt som allt fortsätter lokalförvaltningens finansiella ställning att vara stabil, vilket minskar kommunernas behov av upplåning och bidrar till att upprätthålla ett gott kassaläge. År 2000 betalade arbetspensionsanstalterna pensioner till ett sammanlagt belopp av 8,7 miljarder euro. Snabbast ökade deltids- och arbetslöshetspensionerna. Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var 4,1 miljarder euro, 3,1 % av BNP, och investeringarnas marknadsvärde i slutet av året 71 miljarder euro, 54 % av BNP. Arbetspensionsanstalterna ökade sina investeringar utomlands, i synnerhet i masskuldebrev i euro, avsevärt. År 2001 kommer arbetspensionsutgifterna att öka med 7 %. Indexhöjningen av arbetspensionerna uppgick i genomsnitt till 4,1 %. Snabbast, med ungefär en femtedel, ökade antalet deltidspensionerade. Antalet personer som får ålderspension ökar med en takt av ett par procent. Den ökning av antalet arbetslöshetspensioner som länge har fortgått verkar småningom avta. Också antalet åringar som utnyttjar tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa håller på att avta. Orsaker till detta är det goda sysselsättningsläget, den ökade användningen av deltidspensioner samt den förtidspensionsreform som gjordes Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott krymper till 3,7 miljarder euro, 2,7 % av totalproduktionen, till följd av större indexhöjningar än under tidigare år och sänkta grunder för APL-premierna. År 2002 avtar arbetspensionsutgifternas tillväxttakt en aning på grund av mindre indexhöjningar än i fjol. Antalet personer med invalidpension kommer antagligen att börja öka efter en kontinuerlig nedgång sedan 1995; befolkningens ändrade åldersstruktur bidrar till att öka antalet arbetsoförmögna. År 2002 är arbetspensionsanstalternas finansiella överskott 3,8 miljarder euro, 2,6 % av BNP. Med de överskott som nu fås ihop förbereder man sig på den snabba ökning av pensionsutgifterna som kommer att ske när de stora åldersklasserna börjar gå i pension. Tack vare fonderingar kommer pensionsavgifterna i framtiden att stiga avsevärt mycket mindre än pensionsutgifterna. År 2000 betalade Folkpensionsanstalten och fonderna för utkomstskyddet för arbetslösa (socialskyddsfonderna) 9,5 miljarder euro i socialskyddsförmåner till hushållen, vilket var 0,3 miljarder euro mindre än året innan. Socialskyddsfondernas överskott uppgick till 0,2 miljarder euro, 0,2 % av BNP. Överskottet samlades in i arbetslöshetsförsäkringsfondens konjunkturbuffert. År 2001 kvarstår det sammanlagda beloppet av socialskyddsfondernas förmåner och understöd till hushållen på nästan samma nivå som i fjol. Den konjunkturbuffert som skulle samlas in för arbetslöshetsförsäkringsfonden fylldes i förtid. År 2002 ökar socialskyddsfondernas förmåner och understöd till hushållen med 0,2 miljarder euro. Socialskyddsfondernas viktigaste finansieringskällor är socialskyddsavgifter och finansiering via statsbudgeten. Inkomsterna från socialskyddsavgifter beräknas bli 4,9 miljarder euro, dvs. nästan 6 % mindre än året innan. Med medel ur statsbudgeten finansieras utgifter för 5,7 miljarder euro och med avkastningen av mervärdesskatten utgifter för 0,7 miljarder euro. Kommunerna finansierar stödet för vård i hemmet, som Folkpensionsanstalten administrerar, med 0,4 miljarder euro per år. Socialskyddsfonderna har sin ekonomi i balans År 2002 betalar socialskyddsfonderna arbetspensionsanstalterna, Folkpensionsanstalten och fonderna för utkomstskyddet för arbetslösa sammanlagt 20,9 miljarder euro i förmåner och understöd till hushållen, vilket utgör 18 % i relation till nationalinkomsten. Motsvarande relationstal var drygt 10 procentenheter högre 1993, när depressionen var som djupast. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merÅr 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %
4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller
Läs mer60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch
Läs merALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten Sammanfattning
Sammanfattning ALLMÄN MOTIVERING Den ekonomiska utvecklingen i Finland håller efter en långvarig uppgång på att bli långsammare. Samtidigt har osäkerheten i fråga om den ekonomiska utvecklingen ökat kraftigt.
Läs merALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005
ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen
Läs merBasservicebudgetöversikt
Basservicebudgetöversikt 2011 38b/2010 Kommunerna Basservicebudgetöversikt 2011 Finansministeriets publikationer 38b/2010 Kommunerna FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) 00023 STATSRÅDET Telefon
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merStatsbudgeten Sammandrag
1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt
Läs mer// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014
// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merRP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merRP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs mer5 De budgetpolitiska målen
5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt
Läs merRP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merPROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:
PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merRP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter
RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2016 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utmaningarna inom ekonomin och den ekonomisk-politiska linjen..... 5 2. Nationella mål och regler som styr skötseln av de offentliga
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 197/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om kommunala pensioner och lag om införande av lagen om kommunala pensioner
Läs merVad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut
Läs merDet gällande statsrådsbeslutet om ställande av statsborgen för finansieringen av EFSF fattades den 20 juli 2012.
Statsrådets meddelande till riksdagen om förlängning av giltighetstiden för statsborgen som ställts för finansieringen av det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet Bestämmelser om statsborgen
Läs merREGERINGENS RELATION ANGÅENDE STATSVERKETS FÖRVALTNING OCH TILLSTÅND ÅR 2000
B 13/2001 rd REGERINGENS RELATION ANGÅENDE STATSVERKETS FÖRVALTNING OCH TILLSTÅND ÅR 2000 * AVGIVEN VID 2001 ÅRS RIKSMÖTE HELSINGFORS 2001 http://www.valtiokonttori.fi/ho/tila2000_sve.pdf ISSN 0356-3812
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs mer2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN
PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:
Läs merSVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET
SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS
Läs mer20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa
20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs mer1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt
1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena
Läs merSvensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merLandrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet
Läs merBasserviceprogrammet 2015-2018. 14b/2014. Kommunerna
Basserviceprogrammet 2015-2018 14b/2014 Kommunerna Basserviceprogrammet 2015-2018 Finansministeriets publikationer 14b/2014 Kommunerna FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) 00023 STATSRÅDET Telefon
Läs merSamhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio
Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,
Läs mer12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik
12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen
Läs merDet ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar
2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs merHEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för.
HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för. Kristdemokraternas valprogram svenskt sammandrag Ekonomi och skattepolitik En bättre ekonomi med mindre skuldbörda värt att kämpa för. Företagsamma ska ha möjlighet
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram
Läs merAnpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018
Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,
Läs merSKATTER I SIFFROR 2009
SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merAvgiften till. Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs merSÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merFörmån av tandvård en promemoria
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak
Läs mer70 procents sysselsättning år 2025
PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merRP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete
RP 72/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en lag om främjande
Läs merOffentliga sektorns underskott och skuld 2017
Offentlig ekonomi 2018 Offentliga sektorns underskott och skuld Den offentliga sektorns underskott 0,7 procent och skuld 61,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år Enligt de reviderade
Läs merRP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merRegeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare
Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella
Läs merKommunerna lägger ut sina tjänster. Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna?
1 Kommunerna lägger ut sina tjänster Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna? 2 Vilka tjänster är det skäl att hålla i minnet vid omorganisering? En enskild kommunarbetsgivare befrias inte helt
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.11.2014 COM(2014) 704 final 2014/0332 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG,
Läs merRP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen
RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS
Läs merDen statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober
Den statliga budgetprocessen januari februari mars april maj juli juni augusti september november december oktober Produktion: Finansdepartementet Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, mars 2008 Artikelnr:
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om Propositionen hänför sig till
Läs merFinsk pensionsreform för längre arbetsliv. Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016
Finsk pensionsreform för längre arbetsliv Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016 Utgångsläge: Till följd av flera reformer sedan 1990-talet har prognoserna om pensionsutgiftens
Läs merFINANSMINISTERIET VM 5/214/2005 11.3.2005. Enligt sändlista
FINANSMINISTERIET VM 5/214/2005 11.3.2005 Enligt sändlista RAMAR FÖR STATSFINANSERNA 2006 2009 Statsrådet har i dag, sedan ärendet undergått förberedande behandling i statsrådets finansutskott, med stöd
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merStatsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.
6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen
Läs merKommunekonomiprogrammet 2016 2019, hösten 2015
Kommunekonomiprogrammet 2016 2019, hösten 2015 Finansministeriets publikationer 35b/2015 Kommunärenden Kommunekonomiprogrammet 2016 2019, hösten 2015 Finansministeriets publikationer 35b/2015 Kommunärenden
Läs merSvenska staten och skatteteori
Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för
Läs merRP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om alterneringsledighet
Läs merRP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice
RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs mer5 Den offentliga sektorns inkomster
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna
Läs merFÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2016 COM(2016) 152 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen SV SV Med
Läs merSTATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005
STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.
Läs merGenomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall
40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av lantbruksföretagares
Läs merStyrelsens förslag till ändringar i policydokumentet
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
Läs merRP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis 2009
Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merGÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Läs merPreliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014
Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och 9 lagen om statens familjepensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merUtgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU5 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Sammanfattning I betänkandet behandlar finansutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 (prop.
Läs merRP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.
RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merSTATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008
STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 217/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om upphävande av lagen om arvode och pension för den som valts till företrädare för Finland i Europaparlamentet och om ändring
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merSTATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007
STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 24 maj 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 maj 2016 (OR. en) 9391/16 ADD 1 ECOFIN 497 UEM 233 FÖLJENOT från: inkom den: 11 maj 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Läs merNy beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011
Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer
Läs merSlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar
Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN
Läs mer1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument
1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig
Läs merHuvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : I den kompletterande budgetpropositionen har statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde dimensionerats
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av bestämmelser om deltidspension och individuell förtidspension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merkan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.
Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar
Läs mer