Finsk pensionsreform för längre arbetsliv. Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016

Transkript

1 Finsk pensionsreform för längre arbetsliv Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016

2 Utgångsläge: Till följd av flera reformer sedan 1990-talet har prognoserna om pensionsutgiftens ökning blivit allt moderatare Pensionsutgiften för arbetspensionssystemet i Finland sedan 1962 och två prognoser fram till åren 2040/2060 % av lönesumman Pensionsutgift Prognos 1990 Prognos

3 Varför behöver Finland ännu en pensionsreform? Pensionsskyddscentralen 3

4 Ett viktigt mål för tidigare reformer var att påverka pensionsövergångarna à Förtidspensioneringarna har minskat systematiskt. Nya arbetspensionstagare efter pensionsslag Personer Deltidspension Specialpension för lantbruksföretagare Arbetslöshetspension Invalidpension Ålderspension % Ålderspensionens andel 70 % Pensionsskyddscentralen 4

5 Men: fast de flesta nu går direkt i ålderspension, har alltför få varit villiga att skjuta upp pensioneringen efter den lägsta pensionsåldern Nya arbetspensionstagare efter ålder Personer Regel nu: flexibel pensionsålder år + incitament att arbeta längre (pensionstillväxt 4,5 %) Ålder när pensionen börjar Pensionsskyddscentralen 5

6 Många goda skäl till fortsatta reformer Förändringar i åldersstrukturen skapar ett tryck att öka utbudet av arbetskraft. Den totala sysselsättningsgraden är för låg, det finns utrymme att förbättra sysselsättningsgraden i åldersgruppen år. Trycket att höja avgifterna (och därmed arbetskraftskostnaderna) påverkar konkurrenskraften negativt. Staten och kommunerna har en stor roll i den nordiska välfärdsstaten det finns ett ökande hållbarhetsgap i de offentliga finanserna à högre skatteintäkter behövs. Om livslängden ökar men ålderspensionerna inte senareläggs, ökar risken för alltför små pensioner (livslängdskoefficient, indexregler). Exempel från andra länder: borde ålderspensionen knytas till livslängden? Pensionsskyddscentralen 6

7 Tack vare tidigare reformer går finländare nu senare i pension. Trenden bör fortsätta, eftersom befolkningen åldras. Förväntad pensioneringsålder för 25-åringar 65,0 64,5 64,0 63,5 63,0 62,5 62,0 61,5 61,0 60,5 60,0 Pensioneringsålder år 2002: 58,8 år Höjning p.g.a. senarelagda ålderspensioner Pensioneringsålder 2015: 61,1 år Mål: 62,4 år 2025* 59,5 Höjning p.g.a. 59,0 gallring bland 58,5 förtidspensionerna 58, *Den faktiska pensionsåldern bör årligen öka med 0,1 år från nivån Källa: PSC:s statistik

8 Beredskap för en ökande livslängd I och med att livslängden ökar förlängs tiden som pensionär, och pensionsutgifterna ökar. Utgiftsökningen kan dämpas genom att sänka pensionerna och/eller förkorta tiden som pensionär Livslängdskoefficient infördes i Finland år 2005 Livslängdskoefficienten anpassar det månatliga beloppet av nya pensioner så att den intjänade pensionens kapitalvärde bibehålls Ett effektivt sätt att se till den finansiella hållbarheten Risken är att pensionärernas ekonomi blir sämre, om folk inte börjar gå senare i pension Livslängdskoefficienten började påverka pensioner från 2010; liten effekt än så länge Eläketurvakeskus 8

9 Ett nytt sätt att bereda pensionssystemet på livslängdsökningen Alternativ som diskuterades under beredningen av reformen: Höja pensionsåldern genom beslut och bibehålla livslängdskoefficienten Ersätta livslängdskoefficienten genom att knyta åldersgränserna till livslängdens utveckling. Beslut: Livslängdskoefficienten bibehålls OCH Åldersgränserna knyts till livslängdens utveckling Två automatiska stabilisatorer i bruk i Finland 1) Pensionsåldern reagerar på livslängdsutvecklingen, men inte i proportionen 1/1 2) Livslängdskoefficienten fortfarande i bruk, men dock mildare (kapitalvärdet bibehålls) Eläketurvakeskus 9

10 Pensionsreformen år 2017 och dess effekter Eläketurvakeskus 10

11 Pensionsreformen år 2017 i huvuddrag Åldersgränserna höjs År Födelseår Lägsta pensionsålder Målsatt pensionsålder Andra ändringar Pensionstillväxt: åldersgränser och intjäning, incitament att arbeta efter lägsta pensionsåldern, livslängdskoefficient, pensionsgrundande lön, antagandetid i invalidpensioner Partiell ålderspension (i stället för deltidspension) Arbetslivspension Ändringar i finansieringen Först: Lägsta pensionsåldern höjs med tre månader per årsklass tills den är 65 år. Sedan: Pensionsåldern knyts till den förväntade livslängden så att förhållandet mellan tiden i arbetslivet (från 18 år till den lägsta pensionsåldern) och tiden som pensionär (förväntad återstående livstid vid den lägsta pensionsåldern) hålls stabil. Tumregel: ett år längre förväntad livslängd höjer den lägsta pensionsåldern med 7 månader.

12 Effekten på den faktiska pensionsåldern Den förväntade pensioneringsåldern höjs tack vare högre åldersgränser År 65,0 64,5 64,0 63,5 63,0 62,5 Mål 62,0 61,5 61,0 60,5 Gällande lag Reform 60, Om lägsta pensionsåldern höjs med ett år höjs den förväntade pensioneringsåldern med ett halvt år à berör dem som har arbete och är arbetsförmögna. 12

13 Effekter på pensionsutgiften Lönesumman kommer att växa medan pensionsutgiften ökar långsammare. Följden blir att pensionsutgifterna i förhållande till lönesumman minskar. % av lönesumman Gällande lag Reform Pensionsskyddscentralen 13

14 Effekter på framtida pensioner I och med att pensionerna börjar senare blir framtida pensioner större. Medelpension i förhållande till medelinkomst % av medelinkomst Gällande lag Reform Pensionsskyddscentralen 14

15 Effekter på avgifterna Fastän befolkningen fortsättningsvis åldras snabbt, kan pensionsavgifterna hållas stabila. Utvecklingen (ArPL) åren och prognos till 2060 Avgift, % av lönesumman 60% Äldreförsörjningskvot, 65+/15-64 år 60% 50% 40% 30% 20% 50% 40% 30% 20% Försörjningskvot Försörjningskvot, prognos Avgift Avgift, prognos 10% 10% 0% 0% Källa: Officiell statistik (SVT) av Statistikcentralen: Befolkningsstatistik, befolkningsprognos; Kautto & Risku 2015 (red.) Laskelmia vuoden 2017 työeläkeuudistuksen vaikutuksista, PSC Rapporter 02/2015.

16 Slutkommentarer Pensionssystemet i Finland har blivit mycket hållbarare under det senaste kvartsseklet. Utmaningen i form av en åldrande befolkning har blivit mindre tack vare automatiska stabilisatorer à trots den ständigt ökande förväntade livslängden är det senaste reformpaketet ägnat att hålla avgiftsnivån stabil under de följande decennierna. Det viktigaste för både en hållbar finansiering och tillräckliga pensioner är att arbetslivet förlängs. Reformen år 2017 kommer att leda till senare pensionsövergångar Arbetspensionssystemet är sporrande i sig => för individen betyder ett längre arbetsliv också en högre pension. 16