Ekonomiplaneringen i den nya kommunen hur beakta landskapsreformen

Transkript

1 Ekonomiplaneringen i den nya kommunen hur beakta landskapsreformen , Paasitorni, Helsingfors Konferens för kommun- och stadssekreterare samt ekonomi- och förvaltningsdirektörer Benjamin Strandberg

2 Allmänna ekonomiska läget och kommunalekonomin 2

3 Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i % från föregående år (volym) * Källa: Statistikcentralen, prognos finansministeriet, sommaren

4 Prognossiffror för samhällsekonomin 2017 Inrättning ETLA mars 1,7 8,4 0,7 0,8 PTT mars 1,7 8,4 0,8 1,2 PT april 1,9 8,4 1,0 1,3 Handelsbanken april 1,8 8,3 0,7 0,9 Europeiska kom. maj 1,3 8,6.... OP-Pohjola maj 2,3 8,2 0,8 1,2 Aktia maj 1,9 8,5 0,9 1,0 Danske Bank juni 2,8 8,4 0,4 0,9 Nordea Finlands Bank Publicerings- BNP, Arbets- Förtjänsttidpunkt ändring löshets- nivåindex Inflation, % 2017 % grad, % ändring, % juni 3,0 8,6 0,5 1,0 FM juni 2,4 8,5 0,2 1,0 juni 2,1 8,6 0,7 0,6 OP-Pohjola augusti 2,5 8,4 0,3 0,8 4

5 Prognossiffror för samhällsekonomin 2018 Inrättning Publicerings- BNP, Arbets- Förtjänsttidpunkt ändring löshets- nivåindex Inflation, % 2018 % grad, % ändring, % ETLA mars 1,5 8,1 1,4 1,4 PTT mars 2,0 7,9 1,4 1,3 PT april 1,7 8,2 2,2 1,4 Handelsbanken april 1,3 8,0 1,2 1,2 Europeiska kom. maj 1,7 8,2.. OP-Pohjola maj 2,0 7,7 1,5 1,5 Aktia maj 1,5 8,2 1,4 1,3 Danske Bank juni 1,5 7,9 1,1 1,0 Nordea juni 2,0 8,3 1,5 1,2 FM juni 1,6 8,1 1,2 1,3 Finlands Bank juni 1,7 8,2 1,5 0,9 OP-Pohjola augusti 2,5 7,8 1,3 1,1.. 5

6 Kommunalekonomins läge har förbättrats, men investeringarna ökade skuldsättningen ännu år 2016 Nettokreditgivningen enligt nationalräkenskaperna, alltså skillnaden mellan de totala inkomsterna och utgifterna (inkl. investeringar), miljoner euro Ifjol förbättrades kommunsektorns finansieringsläge med 435 milj., men är ännu på minus lokalförvaltningen staten Källa: Statistikcentralen 6

7 Under det pågående året ökar kommunernas skatteinkomster bättre än väntat Nedskärningen i semesterpengen minskade på kommunalskatteredovisningarna i augusti. Det förbättrade ekonomiska läget har trots allt höjt på kommunalskatteprognosen närmare noll.» För ett år sedan var kommunalskatteprognosen för år ,8 % Samfundskatteinkomsterna har ökat mera än väntat. Orsakerna är de minskade arbetsgivaravgifterna, de förbättrade ekonomiska utsikterna samt en oväntad enskild förskottskomplettering på ca 700 mn euro dryga 200 mn euro samfundsskatter till kommungruppen Skatternas totala ökning 2017: närmare 2 % (på våren omkring 0 %) Kommunernas skatteredovisningar i augusti 2017 Augusti Augusti Ändring Redovisningar från början av året % Ändring milj. milj. milj. milj. % Kommunalskatten 1 690, ,0-4, , ,2-0,4 Samfundsskatten 125,3 143,6 14, , ,3 20,0 Fastighetsskatten 18,2 19,0 4,3 64,2 58,0-9,6 Sammanlagt 1 833, ,6-2, , ,6 1,1 Källa: Skatteförvaltningen, Kommunförbundet 7

8 Kommunernas utgifter har ökat måttligt i början av året Verksamhetsutgifterna i fasta Finlands kommuner minskade med 3,0 procent under januari-juni 2017 (Källa: Statistikcentralen) Enligt Kommunförbundets stickprov ökar de största sjukhusens och sjukvårdsdistriktens verksamhetsutgifter jan-april sammanlagt med 1,9 % Finansministeriet förutspått att verksamhetskostnaderna kommer att sjunka med 2,1 % år 2017» Kommer att förverkligas, t.o.m mera än väntat 8

9 Utgiftsttryck kan dock iakttas Långtidsarbetslösheten Befolkningens åldersstruktur ändras fort, befolkningsstrukturen blir mera komplex Tjänsternas kvalitét/behandlingsmetoderna utvecklas, kraven ökar.. Migrationen till tillväxtcentrum fortsätter, investeringarna.. Administrativa reformerna Vård- och landskapsreformen.. 9

10 Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md (vårens prognos) * 2017** 2018** 2019** 2020** 2021** 1) Verksamhetsbidrag -27,56-28,00-27,47-28,01-10,40-10,62-10,89 Skatteinkomster 21,77 22,07 21,83 22,40 11,73 11,42 11,55 Statsandelar för driftsek. 8,23 8,81 8,67 8,55 2,36 2,50 2,57 Finansiella poster, netto 0,25 0,26 0,26 0,24 0,27 0,27 0,27 Årsbidrag 2,70 3,15 3,29 3,17 3,95 3,57 3,49 Avskrivningar -2,66-2,63-2,73-2,83-2,65-2,75-2,85 Extraordinära poster, netto 0,33 0,33 0,29 0,29 0,29 0,29 0,29 Räkenskapsperiodens resulta 0,36 0,84 0,84 0,62 1,59 1,10 0, Rättelsepost. till internt tillförda -0,61-0,56-0,57-0,57-0,57-0,57-0,57 Internt tillförda medel 2,42 2,91 3,01 2,89 3,67 3,29 3,21 Investeringar, netto -3,25-3,18-3,60-3,70-3,12-3,21-3,26 Finansieringsresultat 2) -0,83-0,26-0,59-0,81 0,55 0,08-0,04 Lånestock 17,40 18,02 18,66 19,53 17,02 16,99 17,08 Likvida medel 5,11 5,23 5,24 5,24 5,24 5,23 5,23 1) Fastän skattesatserna och samfundskattens fördelningsandel nedskärs, förbättras trots allt ekonomin år Det beror på att det till kommunerna ännu redovisas skatter från tidigare skatteår där högre skattesatser och fördelningsandelar tillämpats. 2) Finansieringsresultat = Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + rättelseposter till internt tillförda medel /hp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM

11 Den kommunala sektorns årsbidrag, avskrivningar och investeringar 1) , md 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Årsbidrag Avskrivningar Investeringar, netto 1) ) Investeringar, netto = Investeringsutgifter finansieringsandelar inkomster från försäljning av anläggningstillgångar. Bolagiserandet av de kommunala affärsverken inverkar på nettoinvesteringarnas nivå år 2014 Det förbättrade årsbidraget år 2020 beror på att det till kommunerna ännu redovisas skatter från tidigare skatteår där högre skattesatser och fördelningsandelar tillämpats. 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, /hp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM

12 FM föreslår flera statsandelsnedskärningar för år 2018 Kiky nedskärningen till en följd av den förlängda årsarbetstiden och dess ekonomiska fördelar till kommunerna: mn euro Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna: -178 mn euro Ändringen av hälso- och sjukvårdslagen i anknytning till effektiviseringen av den regionala specialiserade sjukvården: - 46 mn euro Sänkning av klientavgifterna för småbarnspedagogik: mn euro» Kompenseras via statsandelar + 25 mn euro, fastighetsskatt + 25 mn euro och samfundskatt + 60 mn euro. 12

13 Fastighetsskatten höjs 2018 och Allmän 0,93 1,80 1,03-2,00 Stadigvarande bostad 0,41 0,90 0,45-1,00 Annan bostadsbyggnad 0,93 1,80 1,03-2,00 Obebyggd byggplats 2,00 6,00 Kraftverk max. 3,10 max. 3,50 Allmännyttiga samfund min. 0,00 Regeringen föreslår också ändringar i beskattningen av vindkraftsparker för 2018 Kan tillämpa fastighetsskattesatsen för kraftverk (min. 10 megavoltampere) 13 [pvm]

14 Budgetering och ekonomiplanering samt vård- och landskapsreformen 14

15 Grundlagsutskottets anmärkningar / Kommunalt självstyre och finansieringen Inkomstskattesatsen år ,47 (-12,30)» Begränsar beskattningsrätten, tröskeln hög» Linjedragningen har dock vägande skäl för hela den kommande finansieringen» Övergångsperiodens arrangemanag: Acceptabelt Kommunernas egendom» Utredning: Leder överflyttandet av kommunernas egendom till försvagat självstyre?» På allmän nivå äventyras inte kommunernas spelrum vad gäller egendomens öde (främst fastigheterna)» Egendomsarrangemangen i tillämpningslagen ska enligt utskottet kopplas till den enskilda kommunens kompensationsreglering som garanterar dess självstyre 15 [pvm]

16 Ekonomiplan för år 2020 Beslut som baserar sig på ofullständig lagstiftning kan inte fattas, utan man måste trygga sig på gällande lagstiftning. Därmed rekommenderar Kommunförbundet, på basen av de nuvarande direktiven, att kommunerna och samkommunerna uppgör ekonomiplanen för år 2020 på ett sätt där man i uppgifterna inte beaktar den möjligtvis kommande reformen Den nya lagen eller lagstiftningen som berör kommunerna eller uppskattningarna gällande framtiden är trots allt viktiga i ekonomiplanens verbala allmänna motiveringar. De allmänna motiveringarna granskas ur nationalräkenskapernas, kommunalekonomins samt den regionala och den enskilda kommunens synvinkel. Uppgörandet av alternativa beräkningar rekommenderas, åtminstone för kommunens eget bruk och som fungerar som stöd i ledarskapet. 16

17 Grundläggande vid inkomstöverförandet Skatteinkomsternas jämnstora minskning (senaste uppskattningen: 12,3 % -enheter) orsakar en obalans mellan kostnaderna och inkomsterna i de uppgifter som överförs till landskapen» I en del kommuner är de överflyttade inkomsterna större än kostnaderna för de uppgifter som överförs till landskapen Utan utjämningselement förlorar kommunen» Motsvarandevis är i en del kommuner kostnaderna betydligt större än inkomsterna för de uppgifter som överförs Utan utjämningselement vinner kommunen 17

18 Kommunernas och samkommunernas ekonomi nu och i framtiden De externa inkomsterna och utgifterna enligt resultaträkningen och finansieringsanalysen UPPSKATTNING FÖR ÅR 2017 ca. 44 Md De externa inkomsterna och utgifterna enligt resultaträkningen och finansieringsanalysen SKISS ÖVER ÅR 2020 ca. 24 md Löner 16 md, 36 % Social- och hälsovård 20 md, 47 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Skatteinkomster 22 md, 50 % Därav: kommunalskatt 42% samfundsskatt 4 % fastighetssakatt 4 % Andel som överflyttas till landskapen 20 md Övriga personalkostn. 10 % Materialinköp 8 % Köp av tjänster 9 md 22 % Understöd 5 % Låneomkostn. 5 % Investeringar 11 % Övr. utgifter 3 % Undervisningsoch kulturverks. 14 md, 31 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Övriga uppgifter 7 md, 16 % Finansiering m.fl.6 % Statsandelar 9 md, 20 % Verksamhetsinkomster 9 md, 20 % Upplåning 6 % Övriga ink. 4 % Löner 8 md, 34 % Övriga personalkostn. 9 % Materialinköp 8 % Köp av tjänster 4 md, 15 % Understöd 5 % Låneomkostn. 11% Investeringar 17% Övr. utgifter 1 % Undervisningsoch kulturverks. 14 md, 58 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Övriga uppgifter 7 md, 30 %, Finansiering m.fl. 12 % Skatteinkomster 12 md, 48 % Därav: kommunalskatt 35% samfunsskatt 5 % fastighetsskatt 8 % Statsandelar 2 md, 10 % Verksamhetsinkomster 7 md, 28 % Upplåning 7 % Övriga ink. 7 % Källa: FM /Kommunförbundet

19 Kyrkslätts skatteinkomster år 2016 och skiss över situationen år

20 Pargas skatteinkomster år 2016 och skiss över situationen år

21 Nykarlebys skatteinkomster år 2016 och skiss över situationen år

22 Kommunernas statsandelar Social- och hälsovård Förskola- och grundläggande utbildning Småbarnspedagogik Bibliotek Kulturtjänster Tilläggsdelar, övriga avdrag & tillägg mm.. Gymnasie-/yrkes YHS-utbildning Handikappsförhöjningar Morgon- och eftermiddagsverksamhet Konstinstitutioner Invandrare förberedande utb. Motion, ungdom Flexibel grundutbildning Påbyggnadsundervisning 22

23 Kommunernas statsandelar Flyttas till landskapen Blir kvar i kommunen 23

24 Utgångsläget i reformen är kommunens ekonomiska balansläge Kommunens ekonomi 2017 Kommunens ekonomi 2020 Verksamhetsbidrag + avskrivn. Verksamhetsbidrag + avskrivn. Kommunalskatt Kommunalskatt Samfundsskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Fastighetsskatt Statsandel FM Statsandel FM Sote-överflyttningens förändringsutjämning Statsandel UKM Statsandel UKM Finansieringsposter Finansieringsposter Nuvarade balans Nuvarande balans (exkl. överg.utjämn.) Övergångsutjämning + / / inv. 24

25 Kostnaderna för de överförda uppgifterna försvinner från kommunerna Till staten överförs 500 miljoner euro, resten kvarstår hos kommunerna Den andel som motsvarar kommunernas kvarstående uppgifter ca. 5,8 md euro överförs Kvarstår hos kommunerna, inga förändringar Den del av de överförda kostnaderna (på riksnivå) som inte täcks med överförda samfundsskatte- och statsandelsinkomster, dras av från kommunalskatten, 11,1 md euro eller 12,3 % Kostnader Samfundsskatt Statsandel inkl. statsandelsutjämning Fastighetsskatt UKM statsandel Finansieringsandelar Kommunalskatt Dessutom som separat utjämning 4. Gradvis övergångsutjämning åren Förändring i kommunens ekonomiska balans p.g.a. reformen max. +/- 100 euro/invånare år 2024 Statsandelssystemet som utjämnare av de förändringar som reformen orsakar: 1. Utjämningsprocenterna förändras 2. Fastighetsskatten tas med i utjämningen 3. Utjämningsbegränsning, 60 % I enskilda kommuner motsvarar de överförda kostnaderna och inkomsterna inte varandra Den ekonomiska balansen förändras Behov av att utjämna den förändring som reformen orsakar kommunen 25

26 Nya statsandelssystemets huvuddrag 1. Utgångsläget är att trygga finansieringen av kommunernas kvarblivande uppgifter Samtidigt bevara betydelsen av bestämningsfaktorerna i statsandelssystemet Behoven och omständigheterna bestämmer statsandelen även fortsättningen Grundlogiken hos utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna bevaras också, 26

27 Nya statsandelssystemets huvuddrag Största delen av pengarna utdelas via statsandelssystemet för basservicen att bestämmas på basis av åldersgrupperna under 16 år Nytt kriterium: främjandet av välfärd och hälsa Det nuvarande kriteriet för självförsörjning i fråga om arbetsplatser föreslås bli slopat Arbetslöshetsgraden ska dessutom flyttas från de kalkylmässiga kostnaderna till tilläggsdelen för statsandelen. 27

28 Hur få en bild över 2020? Ekonominyckeln hjälper Ekonominyckeln flyttar bort kostnader och inkomster enligt de nuvarande förslagen OBS! Riktgivande Nästa uppdatering enligt nya kommunen år 2020 i februari 28

29 Verksamhetsinkomster som ändras/försvinner Försäljningsinkomster» Social- och hälsovårdens, brandväsendets samt samverkans försäljningsinkomster försvinner (värdskommun)» Övriga interna försäljningar, bl.a. fakturering av utomstående kommuner Avgifter» Social- och hälsovårdens andel av avgifter utgör ungefär hälften Stöd och bidrag» Statsunderstöd till det grundläggande utkomststödet (50 % av utgifterna) Övriga verksamhetsinkomster» En del av de interna hyrorna förblir externa, då kommunen äger utrymmena» Landskapet hyr utrymmena för 3 år ifall kommunerna och landskapen inte avtalar om annat 29

30 Verksamhetsutgifter som ändras/försvinner Personalutgifter» De överflyttade uppgifternas personalutgifter (löner, lönebikostnader)» Även uppgifternas andel av den centraliserat ordnade uppgifterna (interna köps överföringsposter, antagande)» Skolpsykolog och kuratorstjänsterna förblir i kommunerna Köp av tjänster, material, förnödenheter och varor» Köp har samband med de överflyttade uppgifterna» Köp för underhåll av sote-fastigheterna förblir» Möjlig återbäring av sote samkommunens överskott (ifall köpen utgör fördelningsgrunden)» Beskattningskostnaderna minskar med ungefär hälften Understöd» Arbetsmarknadsstödet förblir i kommunerna» Det grundläggande utkomststödet samt det kompletterande och förebyggande utkomststödet försvinner från kommunen».. Övriga verksamhetsutgifter» Leasinghyror för de överflyttade apparaterna och utrustningen» Sådana avtal där kommunerna har förbundit sig att utlösa fastigheten efter hyresperioden, ifall kommunerna och landskapen inte avtalar annorlunda 30

31 Kommunens ekonomi nu och skiss av år

32 Det ekonomiska spelrummet efter reformen Spelrummet minskar samtidigt som soteutgifterna försvinner från kommunalekonomin Hur nyinvesterar kommunen i framtiden? Inkomststrukturen ändras i alla kommuner Hur betala skulderna som förblir i kommunen med minskade inkomstströmmar? 32

33 Den relativa skuldsättningsgraden kommer att stiga i alla kommuner Kommunens balansräkning Källa: Komunernas preliminära bokslutsuppgifter, Statistikce( ) Finlands Kommunförbund 2017 (1000 ), välj kommun från resultaträkningen Kortfristigt Masskuldebrevslån 0 0 Lainat rah.- ja vak.laitoksilta Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare 0 0 Erhållna förskott Leverantörsskulder Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar PASSIVA TOTALT Soliditetsgrad, % 56,6 56,6 Likvida medel: 1000 euro euro/invånare Lånestock: 1000 euro euro/invånare Relativ skuldsättningsgrad, % 62,5 165,3 33

34 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Lånestock Likvida medel Samkommunernas lån antas överflyttas till landskapen år 2020, ca. 3,4 md euro /hp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM

35 Övrigt aktuellt

36 Kommuninformationsprogrammet - förverkligas år 2020 Finansministeriets Kommuninformationsprogram flyttas framåt med ett år» I enlighet med vård- och landskapsreformens tidtabell Uppsamlandet av ekonomisk statistik överflyttas från Statisitikcentralen till Statskontoret» Gradvis från början av år 2020» Kommunernas, samkommunernas och landskapens ekonomiska uppgifter ska insamlas automatiserat» Förenas till statens centraliserade analyserings- och rapporteringstjänst 36

37 Kommuninformationsprogrammet Kommunerna ska förbereda sig till den kommande ändringarna i god tid!» De första uppgifterna berör budgeterna för år 2020» Därefter följer delårsuppgifter, - rapporter, bokslutet 2020 samt senare noggranna kostnadsuppgifter Insamlandet av uppgifter ska märkbart underlättas från det nuvarande» Uppgifterna överförs till Statskontorets informationtjänst med XBRL -standarder 37

38 Kommuninformationsprogrammet - övergångsperiod och pilotprojekt Uppgifternas huvudsakliga leveranssätt är alltså i XBRL format» Även möjlighet att leverera i CSV format samt med Statistikcentralens blanketter Övergångsperiodens längd är inte fastställd ännu i detta skede (!) Statskontoret erbjuder möjlighet att testa producerandet, sändandet och granskandet av uppgifter: kontakta anne.melanen@valtionkonttori.fi 38

39 Kommuninformationsprogrammet - extern rapportering och JHS -standarder Kommunernas och landskapens exerna rapportering styrs med JHS rekommendationer» Standarderna uppdateras årligen och dess giltighet utreds som bäst» Sannolikt att standarderna kommer att krävas vid rapporteringen genom förordning JHS Kontoplanen JHS - Budget och ekonomiplan JHS - XBRL taxonomi JHS Kostnadsberäkning JHS Serviceklassifikation 39

40 Koncerndirektivet 2017 Kommunförbundet har förnyat gamla direktivet (2005) i enlighet med den nya kommunallagen» utformas utgående från kommunkoncernens behov och därför ges ingen färdig mall, utan en rekommendation» syftar till att hjälpa kommunerna i beredningen av ett fungerande styrsystem som uppfyller kommunallagens krav» kan också tillämpas i beredningen av koncerndirektiv för samkommuner Till skillnad från tidigare: minimikrav har definierats i kommunallagen» I den nya kommunallagen har bestämmelserna om ägarpolitik och koncernstyrning utvidgats och preciserats. 40

41 Koncerndirektivet 2017 Till skillnad från tidigare: minimikrav har definierats i kommunallagen» I den nya kommunallagen har bestämmelserna om ägarpolitik och koncernstyrning utvidgats och preciserats» Ledningen av kommunkoncernerna kräver kontroll över större helheter än tidigare och ett aktivt ägarskap En strategisk koncernledning kräver tydliga mål för ägandet» vad ägs, vilket mervärde eftersträvas med ägandet, hur följs resultatet av ägandet upp?» Kommunallagen kräver att kommunen ska ha en kommunstrategi där de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi, också ägarpolitiken 41

42 Koncerndirektivet 2017 I budgeten ska kommunkoncernens ekonomiska ansvar och skyldigheter beaktas:» Alla kommuner ska upprätta ett fullständigt koncernbokslut» De s.k. kriskommunskriterierna tillämpas nu på koncernnivå Landskapsreformen och koncernernas större betydelse:» Primärkommunens utgifter och inkomster i förhållande till koncernen minskar» Stora och komplexa kommunkoncerner innebär ökade risker» Koncernledningen och den övriga koncernförvaltningen behöver ha tillräckligt mångsidig sakkunskap och erfarenhet, dess verksamhet och ekonomi samt intern kontroll och riskhantering. 42

43 I enlighet med Kommunallagen Planering och styrning av kommunkoncernens ekonomi och investeringar 2. Ordnandet av koncernövervakningen och rapporterigen samt riskhanteringen 3. Garanterandet av förtroendevaldas rätt till upplysningar 4. Skyldighet att få kommunens ståndpunkt i ärenden före beslutsfattandet 43

44 I enlighet med Kommunallagen 47 forts.. 5. Koncernens interna tjänster 6. Dottersammanslutningarnas styrelser och dess utnämnande 7. Dottersammanslutningarnas goda förvaltningsoch ledningsprinciper 44

45 TACK FÖR VISAT INTRESSE! Benjamin Strandberg Asiantuntija Sakkunnig Kuntatalous Kommunalekonomi Suomen Kuntaliitto ry Finlands Kommunförbund rf Toinen linja 14, Helsinki, Finland , Benjamin.Strandberg@kuntaliitto.fi