Kommunernas och samkommunernas bokslut år Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar

Transkript

1 Kommunernas och samkommunernas bokslut år samt Kommunförbundets beräkningar

2 Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner: Kommuner+samkommuner: Verksamhetsbidrag Skattefinansiering totalt - Skatteinkomster - Statsandelar Årsbidrag Avskrivningar och nedskriv. Räkenskapsperiodens resultat 1) Investeringsutgifter 2) Verksamh. och inv. kassaflöde 2) Ökning av långfristiga lån Förändring av lånestocken Likvida medel Lånestock md -27,17 28, förändr. md % -27,43 1,0 1,5 20,64 21,18 2,6 20,64 8,29 8,20-1,1 8,29 2,07-2,07 0,37 7,2 0,3-3,83-6,81 77,7-4,70-7,62-0,89-0,06-1,09-0,10 2,73 1,58 4,35 13,84 29,37 2,22-2,08 2,05 2,53 0,89 4,34 14,73-7,3-0,2 6, md -26,45 28,93 2,69-2,63 0,44 3,02 1,74 5,16 15, md -26,67 29,37 21,18 8,20 2,88-2,64 2,16 2,74 0,98 5,30 16,53 2) I investeringarna för 2014 ingår cirka 3,1 md euro som beror på bolagiseringar av affärsverk. 4,2 miljarder av investeringstillgångarnas överlåtelseintäkter beror på bolagiseringen av affärsverk, vilket medför att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde förbättrades betydligt jämfört med året innan. förändr. % 0,8 1,5 2,6-1,1 6,8 0,5 62,1 1) I resultatet för 2014 ingår extraordinära inkomster på ungefär 1,4 md euro som beror på bolagiseringar av affärsverk. -9,0 2,8 6,3

3 Uppgifter om kommunernas ekonomi åren Inkl. affärsverk * Årsbidrag: Md euro euro/invånare i % av avskrivnigarna 1,94 1, , , , , , Årets resultat, md euro 0,62 0,30 1,83 1) 0,43-0,31 0,37 2,05 2) Lånestock: Md euro euro/invånare euro/invånare 8,69 9,84 10,52 11,00 12,27 13,84 5,8 13,3 6,9 4,6 11,5 12, ,74 6, Antal kommuner (enligt resp. års kommunindelning) : Årsbidrag negativt Årsbidrag < avskrivningar Ackumulerat underskott Antal kommuner sammanlagt ) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 0,95 md till följd av att bildandet av HRM 2) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 1,7 md till följd av bolagiseringar av affärsverk.

4 Faktorer att beakta i tolkningen av bokslut 2014 Räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna var 2,16 miljarder euro. Bolagiseringen av kommunala affärsverk förbättrade som en engångsföreteelse räkenskapsperiodens resultat med ungefär 1,7 miljarder euro. Utan bolagiseringarna är resultatet i stort sett på föregående års nivå. Bolagiseringarna har knappt haft någon inverkan på kommunernas och samkommunernas finansiella ställning, eftersom de extraordinära inkomsterna nettas i finansieringsanalysen. Verksamhetsutgifterna ökade ytterst lite, mindre än ½ % KT:s enkät: anpassningen av personalkostnaderna cirka 400 mn euro. Bolagiseringen av yrkeshögskolorna minskade kommunernas utgifter (och inkomster) med cirka 250 miljoner euro. Utan bolagiseringarna hade förändringen i verksamhetsutgifterna varit cirka 1 %.

5 Faktorer att beakta i tolkningen av bokslut 2014 De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,6 % Inkomsterna från kommunalskatten ökade med bara 1,3 %, trots att 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för Den långsamma ökningen beror på rättelsen av föregående års fördelningsandelar, det nya systemet för skatteredovisningar samt den svaga ekonomiska tillväxten och den återhållsamma löneuppgörelsen. Både fastighets- och samfundsskatten växte med över 10 %. Statsandelarna minskade med 1,1 % År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Bruttoinvesteringarna uppgick till cirka 7,6 miljarder euro Anskaffningen av aktier och andelar till följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk ökade som en engångsföreteelse investeringarna med omkring 3,1 md euro. Bolagiseringens effekter på investeringstillgångarnas överlåtelseintäkter var ca 4,5 md. euro. => verksamhetens och investeringarnas kassaflöde förbättrades således med ca 1,0 Md. euro jämfört med året innan..

6 Kommunernas årsbidrag , /inv. Enligt kommunstorlek Under 6000 invånare invånare invånare Över invånare Alla kommuner *

7 3,5 3,0 2,5 Kommunernas + samkommunernas årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat åren , md Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Bildandet av HRM Bolagisering av affärsverk 3,5 3,0 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 0,0-0, * -0,5 År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat extraordinära inkomster på cirka 0,95 miljarder euro till följd av bildandet av HRM och år 2014 extraordinära inkomster på 1,7 miljarder euro till följd av bolagiseringarna av affärsverk.

8 Kommunernas årsbidrag i procent av avskrivningar år 2014 Årsbidraget räcker inte till avskrivningarna i 119 kommuner (i fasta Finland 117 och på Åland 2 kommuner) Landets medeltal 107 % Största: Minsta: Jakobstad 1) 850 Kurikka -121 Reisjärvi 506 Sagu -86 Euraåminne 464 Kihniö -73 Kitee 455 Pemar -68 Evijärvi 418 Kökar -51 Kärkölä 412 Akaa -35 Savukoski 396 Oripää -21 Puumala 378 Karlö -14 Halsua 372 Simo -11 Toivakka 363 Kumo -9 Utsjoki 353 Salo -2 Påmark 338 Juankoski 0 Pyhäjoki 326 Marttila 1 Virolahti 313 Rääkkylä 4 Hartola 310 Kemi 5 Negativt (11) 0 99 % (108) % (143) % (53) ei tietoa 2) (5) Landskapscentrum 1) Jakobstads årsbidrag består av realisationsvinster som bolagiseringen av affärsverken medförde. 2) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas. Kuntarajat: MML

9 Kommunernas årsbidrag enligt kommunstorlek Årsbidrag i procent av avskrivningar Antal invånare * Alla kommuner

10 Kommunernas årsbidrag enligt landskap Årsbidrag i procent av avskrivningar åren Alla kommuner: Åland Österbotten Kajanaland Norra Karelen Päijänne-Tavastland Mellersta Österbotten Södra Karelen Södra Savolax Egentliga Tavastland 2014* Nyland 2013 Norra Savolax Mellersta Finland Satakunta Norra Österbotten Lappland Birkaland Egentliga Finland Södra Österbotten Kymmenedalen

11 Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar, md 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, * Årsbidrag Avskrivningar Egen anskaffningsutgift för investeringar 1) 1) Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar. År 2010 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) År 2014 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till en följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk. 0,0

12 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren , md 2,5 2,0 1,5 Ökning av lånestocken Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2, * 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel -2,5 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan.

13 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn, kumulativt från år 1997, md Ökning av lånestock Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde * ) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan..

14 Kommunernas lånestock och likvida medel , /invånare Lånestock Likvida medel *

15 1600 Förändring i kommunernas lånestock , mn "Lån för löpande utgifter" 1) Övriga förändringar i lånestocken * 1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 600 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken

16 Kommunernas lånestock , /inv. Landets medeltal /inv. Största: Minsta: Kökar Karvia 0 Hangö Luumäki 0 Reisjärvi Raumo 10 Kyyjärvi Hammarland 48 Kannonkoski KoskiTl 123 Karleby Övertorneå 151 Lahtis Sysmä 198 Brahestad Pyhäjärvi 216 Vanda Hirvensalmi 358 Toholampi Grankulla 427 Lånestock, /invånare: Alle (36) (139) (104) Yli (36) ei tietoa 1) (5) Landskapscentrum Kaustby Vieremä 447 Tövsala Polvijärvi 452 Kotka Enonkoski 452 Juankoski Sastmola 526 Hämeenkoski Euraåminne 571 1) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas. Kuntarajat: MML

17 Kommunernas lånestock enligt kommunstorlek åren 2000, 2013 och 2014, euro/invånare Antal invånare * Alla kommuner

18 Satakunta Norra Karelen Birkaland Kajanaland Åland Lappland Egentliga Finland Södra Karelen Norra Savolax Nyland Egentliga Tavastland Österbotten Södra Savolax Mellersta Finland Södra Österbotten Kymmenedalen Norra Österbotten Päijänne-Tavastland Mellersta Österbotten Kommunernas lånestock enligt landskap åren , euro/invånare Alla kommuner: *

19 Kommunernas relativa skuldsättningsgrad 1) , % Landets medeltal 52,0 % Största: Minsta: Kökar 150,0 Karvia 7,9 Hangö 108,4 Luumäki 8,6 Lahtis 103,9 Hammarland 12,1 Den relativa skuldsättningen, % 0,0 24,9 (34) Vanda 97,0 Övertorneå 13,6 Brahestad 96,2 Parikkala 15,1 Hämeenkoski 89,8 Sysmä 15,2 Kyyjärvi 88,7 KoskiTl 17,0 Karleby 86,8 Sastmola 17,2 Högfors 86,1 Pyhäjärvi 17,4 Lumparland 80,7 Grankulla 17,4 Kotka 80,1 Ranua 17,4 Laukaa 79,8 Hirvensalmi 17,5 25,0 49,9 (152) 50,0 69,9 (95) 70,0 150,0 (34) ei tietoa 2) (5) Landskapscentrum Pemar 78,8 Enonkoski 17,7 Masku 78,7 Raumo 18,3 Kaustby 76,7 Polvijärvi 18,9 1) Nyckeltalet anger hur stor del av kommunens driftsinkomster år 2014 som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Driftsinkomsterna = Verksamhetsintäkter + skatteinkomster + statsandelar för driftsekonomin. 2) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas. Kuntarajat: MML

20 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md Lånestock Likvida medel *

21 Kommunkoncernens lånestock åren , md ,8 0,2 8,7 12, ,1 0,3 9,1 13, ,5 0,3 9,5 14, ,2 0,4 9,9 15, ,2 0,5 10,1 16, ,1 0,6 10,3 18, ,7 0,7 10,5 18, ,2 0,8 10,8 19, ,7 0,9 11,2 20, ,8 1,0 11,9 22, ,5 1,2 12,9 24, ,0 1,3 13,3 25, ,3 1,5 13,5 27, ,8 1,7 14,7 30, Kommuner Samkommuner Dotterbolag /hp

22 Kommunkoncernens lånestock , /inv. Landets medeltal /inv. Största: Minsta: Kotka Jomala 0 Mariehamn Kumlinge 0 Toholampi Hammarland 66 Brahestad Brändö 766 Kökar Valtimo 791 Kittilä Pyhäranta 890 Under Över (65) (110) (93) (52) Vanda Korsnäs 898 Hartola Sastmola Landskapscentrum Nivala Eckerö Kemijärvi Parikkala Karleby Euraåminne Kajana Raumo Kyyjärvi Påmark Jyväskylä Geta Lahtis Koski Tl Kuntarajat: MML

23 Kommunernas ackumulerade över-/ underskott , /inv. Kommuner med underskott 62 st. (I fasta Finland 61 och på Åland 1 kommuner) Landets medeltal /inv. Största: Minsta: Euraåminne Lavia Föglö Juankoski Kaskö Jalasjärvi Underskott: yli 500 /inv. (18) alle 500 /inv. (44) Helsingfors Vimpeli Brändö Rääkkylä Kannonkoski Honkajoki -900 Kumlinge Etseri -832 Hammarland Rantasalmi -786 Uleåborg Kauhajoki -737 Jakobstad Alavieska -730 Grankulla Aura -712 Karvia Kotka -601 Överskott: alle 500 /inv. (76) /inv. (132) yli /inv. (45) ei tietoa 1) (5) Landskapscentrum Mariehamn Kökar -597 Luumäki Östermark -581 Enonkoski Säkylä ) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas. Kuntarajat: MML

24 Kommunernas ackumulerade över-/underskott enligt kommunstorlek , /inv. Under 6000 invånare invånare invånare Över invånare Alla kommuner *

25 Utvärderingsförfarande för en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning Ett utvärderingsförfarande bör göras, om - Underskottet i senaste bokslutet > 1000 /inv. och i föregående bokslut > 500 /inv. 5 kommuner uppfyllde åren 2013/14 underskottskriteriet: - Lavia (kommunsammansl. 2015), Jalasjärvi (kommunsammansl. 2016) - Juankoski (fullmäktige beslutat om en kommunsammansl. år 2017) - Vimpeli (i utvärderingsförfarande redan år 2014) - Rääkkylä kom som ny kommun med i utvärderingsförfarandet (var med i utvärderingsförfarandet även år 2007) - Eller om i de två senaste boksluten: 1. Årsbidraget är negativt (utan behovsprövad höjning av statsandelen) och 2. Skatteprocenten minst 0,5 %-enheter högre än landets vägda medeltal (gränsvärden åren 2013 och ,00 % och 20,25 %) och 3. Lånestocken/invånare överskrider landets medeltal med minst 50 procent (gränsvärden åren 2013 och /inv. och /inv.) och 4. Balansräkningen uppvisar underskott och 5. Soliditeten < 50 % och 6. Den relativa skuldsättningen > 50 % Ingen kommun uppfyllde samtliga 6 villkor åren 2013/14

26 Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella poster, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Förändring, %: Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. År 2014 uppskattas bolagiseringen av affärsverk förbättra räkenskapsperiodens resultat med omkring 1,7 miljard euro., mp ,64-37,44-25,80 19,32 8,07 0,20 1,79-2,40 0,25-0,36 2,1 5,0 1,3 5, ,90-38,35-26,45 20,64 8,29 0,21 2,69-2,62 0,37 0,44 2,2 2,4 6,8 2,7 2014* 11,83-38,50-26,67 21,18 8,20 0,17 2,88-2,64 1,92 2,16-0,6 0,4 2,6-1,1 2015** 10,50-38,54-28,04 21,74 8,22 0,14 2,06-2,60 0,27-0,27-11,2 0,1 2,6 0,2 Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för år 2015 Kommunförbundet

27 Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , md Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster, netto Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från försäljning av tillgångar Verksamhetens och investering. kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar Förändring av likvida medel Likvida medel Lånestock ,79 0,25-0,55-4,59 0,21 0,91-1,98-0,08 2,41-1,48 0,55 0,25-0,33 4,20 13, ,69 0,37-0,62-4,70 0,23 0,94-1,09 0,13 3,02-1,65 0,39 0,20 1,00 5,16 15, * 2,88 1,92-2,56-7,62 0,24 5,05-0,10-1,05 2,74-1,93 0,15 0,34 0,14 5,30 16, ** 2,06 0,27-0,45-4,60 0,24 0,80-1,68-0,10 3,30-2,10 0,30 0,00-0,28 5,02 18,03 År 2014 innehåller posterna i finansieringsanalysen effekterna av bolagiseringen av kommunala affärsverk, mp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för år 2015 Kommunförbundet