Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Transkript

1 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad,

2 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social- och hälsovård 52 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Skatteinkomster 45 % därav: kommunalskatt 39 % samfundskatt 3 % fastighetsskatt 3 % Köp av tjänster 22 % Understöd 5 % Låneomkostn. 4 % Investeringar 10 % Övr. utgifter 2 % /hp Undervisningsoch kulturverks. 23 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Övriga uppgifter 20 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Finansiering och övr. utgifter 5 % Statsandelar 18 % Verksamhetsinkomster 27 % därav: försäljningsink. 16 % avgifter 5 % övr. inkomster 6 % Upplåning 6 % Övr. inkomster 4 % Kommunernas och samkommunernas beräknade externa inkomster ca 44,7 md och externa utgifter ca 45,3 md Källa: Basservicebudgeten/Kommunförbundet

3 Offentliga konsumtionsutgifter enligt uppgift år 2011 md Källa: Statistikcentralen Offentliga konsumtionsutgifter sammanlagt 46,2 md därav: -kommuner och samkommuner 30,1 md (65,1 %) Allmän förvaltning Försvar Samhällskydd och rättsskipning Näringslivfrågor Miljöskydd Bostadsförsörjning och samh.- utveckl. Hälsooch sjukvård Fritid, kultur, religion Utbildning Social trygghet /J. Turkkila/hp

4 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 4

5 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren ** Övriga offentliga samfund (statsförvaltning och socialskyddsfonder) Kommuner och samkommuner ** Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren FM och Kommunförbundet /J. Turkkila/hp/bs

6 Skatter till offentliga samfund, % av BNP (skattegrad) åren ** Skattegrad Övriga offentliga samfund (statsförvaltning och socialskyddsfonder) Statsandelar till kommunerna Kommunernas skatteinkomster ** Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren FM och Kommunförbundet /J. Turkkila/hp/bs

7 Beslut om hur kommunens pengar används Fullmäktige Verksamhet VAD? Anslag, bindande HUR? Nämnder/personalen Kostnadsställen, utgiftsslag Dispositionsplaner, ej bindande Budgetuppställningen Fullmäktige avgör - indelning i uppgifter - anslagens innehåll och antal - brutto/netto - framställningssätt kan ändra sig

8 Budgetens delar Driftsekonomidel Mål och anslag för löpande verksamhet sidor Investeringsdel Utgifter och inkomster för bestående tillgångar 1-20 sidor Resultaträkning Sammanräkning av årets intäkter och kostnader ger årets resultat. 1 sida Finansieringsdel Kontrollberäkning för likviditeten. Kan vi spara? Måste vi låna? 1 sida

9 Mål för verksamheten och ekonomin fullmäktige skall i budget och ekonomiplanen godkänna målen för kommunens verksamhet och ekonomi och ta in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter(65 ) kommunstyrelsen skall i verksamhetsberättelsen redogöra för hur de mål som uppställts har nåtts (69 ) revisionsnämnden ger sin bedömning av huruvida målen har nåtts (71 )

10 Olika nivåer av mål Fullmäktige fastställer allmänna/övergripande mål mål för uppgiftsområde Nämnder/direktioner fastställer mål för sin verksamhet/enheter Förman med medarbetarna mål formulerade i utvecklingssamtal Mål som var och en uppställer för sig själv i arbetet

11 Ekonomiplaneringsprinciper Balanseringsprincipen (= balans inom planeringsperioden) Bruttoprincipen (= inkomster och utgifter godkänns till bruttobelopp, skattefinansierad verksamhet) Nettoprincipen (= bindningsnivån kan också vara på nettonivå) Prestationsprincipen (= överlåtelsetidpunkt, i BU: endast utgifter som beräknas bli realiserade) Realiseringsprincipen (= endast inkomster som beräknas bli slutliga) Fullständighetsprincipen (= alla kända utgifter och inkomster tas med) Rambudgeteringsprincipen (= huvudsakligen beviljas anslag för uppgiftshelheter) JB

12 Budgetprocessen Året före Ramar Skattesatser Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Budgetåret Mellanrapporter Ändringar Bokslut BS styrelsen BS fge

13 Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren , md Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsposter, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Förändring, %: Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar * 2013** 10,90-33,85-22,95 18,35 7,43 0,19 3,02-2,15 1,06 2) 1,93 2) 1) I avskrivningsnivån år 2013 har beaktats den ökning som beror på att den allmänna anvisningen ändrats (ca 200 mn euro). 2) Inkluderar en bokföringsmässig vinst på ca. 950 miljoner euro som huvudstadsregionens kommuner erhållit p.g.a. grundandet av samkommunen Helsinforsregionens miljötjänster (HRM) 8,2 4,2 5,4 4,2 3,9 7,5 3, Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 11,40-35,66-24,26 19,07 7,66 0,08 2,55-2,23 0,12 0,44 4,6 11,62-37,45-25,83 19,33 8,07 0,17 1,74-2,36 0,27-0,35 2,0 5,0 1,4 5,4 12,02-38,88-26,86 20,19 8,31 0,16 1,80-2,65 1) 0,20-0,65 3,4 3,8 4,4 3,0 Källa: Åren Statistikcentralen. År 2012 Statistikcentralen och Kommunförbundet År 2013 uppskattning Kommunförbundet

14 Kommunernas resultaträkning för år 2011, /inv. Jakobstad inv. kommuner Österbotten Hela landet Invånarantal Resultaträkning: Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk +/ Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag = Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Räntekostnader Övriga finansiella poster +/ Årsbidrag = Avskrivningar och nedskrivn Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiod. resultat = Bokslutsdispositioner +/ Räkenskapsperiodens över-/underskott = Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma

15 Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl för åren , md Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för invester. Försäljning av tillgångar Verksamhetens och investering. kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändr. av utgivna lån Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändr. av kortfristiga lån Övriga förändringar Förändring av likvida medel Likvida medel Lånestock ) Beloppen inkluderar poster i anslutning till grundandet av HRM. Posternas effekter på hela kommunsektorns finansiella ställning är neutral Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma * 2013** 3,02 1,06 1) -1,38 1) -5,69 1) 0,26 2,41 1) -0,32-1,17 1) 3,21 1) -1,28 0,05 0,05 1) 0,54 4,76 11,67 2,55 0,12-0,46-4,31 0,25 0,74-1,11-0,13 2,03-1,43 0,04 0,37-0,22 4,54 12,30 1,74 0,27-0,47-4,68 0,18 0,82-2,14-0,18 2,38-1,47 0,47 0,72-0,22 4,32 13,91 1,80 0,20-0,45-4,50 0,20 0,80-1,95-0,10 3,20-1,60 0,20 0,00-0,25 4,07 15,71 Källa: Åren Statistikcentralen. År 2012 Statistikcentralen och Kommunförbundet År 2013 uppskattning Kommunförbundet

16 Kommunernas finansieringskalkyl för år 2011, /inv. Jakobstad inv. kommuner Österbotten Hela landet Invånarantal Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag +/ Extraordinära poster, netto +/ Korrektivposter +/ Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finans.andelar för investeringar Försäljning av tillgångar Verksamh. och invester. kassaflöde = Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utgivna lån +/ Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar av kortfristiga lån +/ Övriga förändringar +/ Finansieringens kassaflöde = Förändring av likvida medel = Likvida medel Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma

17 Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN skatteinkomster 36,3 25,3 1,2 16,2 6,0 3,4 1,6 Moms och övriga Fastighetsskatt Skatt på förvärvsinkomst Samfundsskatt Skatt på kapitalinkomst hp

18 Kommunernas skatteinkomster Löpande priser enligt kommunernas bokslut, md Källa: Åren Statistikcentralen, åren uppskattning Kommunförbundet/FM /hp

19 etunimi sukunimi Titteli Tapahtuma

20

21 Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen Avdragets belopp, År 2007 åren Avdragets maximibelopp: åren år Beskattningsbar förvärvsinkomst, 1000 /år M Enberg

22 kommunalskattegrad i olika % inkomstgrupper (medellön 19,0 2011: 3120 /mån; /år) 17,0 15,0 13,0 11,0 9,0 50 % 67 % Keskipalkka 200 % 300 % 7,0 5, e2011e 22

23 Kommunala skattesatser % Många kommuner har kompenserat effekten av avdragshöjningen genom att höja sin skattesats. Inkomstskattesatsen (Vägt medelvärde för kommunernas skattesatser) Även om den nominella skattesatsen har blivit högre, har skattegraden till och med sjunkit. Effektiv skattegrad (Kommunalskatt som ska betalas i proportion till förvärvsinkomsterna)

24 % Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren Antal kommuner Genomsnittlig inkomstskattesats Antal kommuner som höjt skattesatsen (i antalet år 2009 ingår inte sammanslagna kommuner)

25 Antal kommuner enligt inkomstskattesats 2013 (sammanlagt 320 kommuner)

26 Kommunernas inkomstskattesatser år 2013 Källa: Kommunförbundets förfrågan Landets genomsnittliga skattesatser: - vägt medeltal 19,38 % - aritmetiskt medeltal 20,01 % De högsta och lägsta inkomstskattesatserna Fasta Finland: - Mänttä-Vilppula 22,00 % - Grankulla 16,50 % Åland: - Finström och Kökar 19,50 % - Lemland och Saltvik 16,25 % Inkomstskattesats 2013: 16,25 18,50 (25 kommuner) 18,75 19,50 (67 kommuner) 19,75 20,25 (94 kommuner) 20,50 20,75 (71 kommuner) 21,00 22,00 (63 kommuner) = landskapscentrum Kuntarajat: MML, 2012.

27

28

29 Kommunens andel av samfundsskatten Kommungruppens andel av skatten ca 28 % Kommunens andel av den kommunala delen, om företaget har verksamhet, i bara en kommun: hela den kommunala delen i flere kommuner: fördelas mellan kommunerna enligt antal arbetsplatser Skogspost för kommuner med mycket skog Kommunens andel beräknas som medeltal för två år

30

31

32 Kommunernas statsandelssystem Mål Statsandelssystemets viktigaste syfte är att i hela landet trygga tillgången på den offentliga service som kommunerna ansvarar för Struktur Statsandelssystemet består av: utjämning av skillnader i kostnaderna och behoven (statsandelssystemet för driftsekonomin) och utjämning av inkomstbasen (utjämning av statsandelen på basis av kalkylerade skatteinkomster). 11/2012

33 Statsandelar till kommunerna Ersättning till kommunerna för lagstadgad service 31 % av kostnaderna för social- och hälsovård 42 % av kostnadena för undervisning och kultur Faställs kommunvis på kalkylerade grunder: kommunens statsandel = kalkylerade kostnader kommunens finansieringsandel Beaktar särförhållanden skillnader i kostnadsnivå Beaktar delvis inkomstnivå utjämning på basis av skatteinkomster Kommunen kan inte påverka statsandelen med egna beslut Belönar effektivitet

34 Kalkylerade kostnader för social-, hälosvård och grundskolor år 2013, /invånare år 7-15 år år år år 85 + Antal 1000 pers < > Socialvård Hälsovård För- och grundskola Egen andel 3137 /inv.

35 Andra stadiet och yrkeshögskolor, pris per enhet 2013 HUVUDMANNAMODELLEN KOMMUNER Gymnasier/Yrkesskolor UNDERVISNINGS- MINISTERIET STATEN 3,3 MD. 1,4 MD. SKOLOR SAMKOMMUNER PRIVATA KOMMUNENS BETALNINGSANDEL ALLTID 357 /INV

36 Exempel på pris per enhet 2011 Gymnasium Raseborg Jakobstad Väståboland Esbo Kimitoön Yrkesskola Axxell Optima Solvalla Yrkeshögskola Arcada Novia

37 Utjämning av statsandelar Skattekraft 37% (kalkylerad skatt) Utjämningsgräns 91,86 % Tillägg = skillnaden Avdrag = 37 % av mellan utj.gräns och kalk. skatt Utj.tillägg skatt som överstiger utjämningsgränsen Utj.avdrag Kalk.skatt Statsandel Kalk.skatt Statsandel Kommun A Kommun B

38 Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster år 2012, /inv. Största utjämningsavdraget: /inv. (Grankulla) Största utjämningstillägget: /inv. (Merijärvi) Utjämningsavdrag över 100 /inv. 32 kommuner Utjämningsavdrag under 100 /inv. 31 kommuner Sammanl. 63 kommuner Utjämningstillägg under 350 /inv. 61 kommuner Utjämningstillägg /inv. 128 kommuner Utjämningstillägg över 700 /inv. 68 kommuner Sammanl. 257 kommuner /hp Kuntarajat: Tilastokeskus.

39 Regeringsprogrammets och ramförhandlingarnas inverkan på statsandelarna för kommunal basservice mn -631 mn -631 mn -631 mn 118 /inv 140 /inv 163 /inv 210 /inv Nedskärning i statsandelen enligt regeringsprogrammet miljoner euro fr.o.m. år 2012 kommunerna går miste om sammanlagt miljoner euro i statsandelar -125 mn -250 mn totalt -756 mn totalt mn mn Tilläggsnedskärningar i statsandelen enligt ramförhandlingarna periodiserade på åren : -2013: miljoner euro -2014: miljoner euro -2015: miljoner euro totalt mn kommunerna går miste om ytterligare 875 miljoner euro i statsandelar Under regeringsperioden går kommunerna miste om sammanlagt miljoner euro i statsandelar /hp

40

41 Ekonomiska nyckeltal Genom att följa upp flera ekonomiska nyckeltal får man en helhetsbild över kommunens ekonomi Exempel på nyckeltal som används: Årsbidrag, /invånare Årsbidrag / Avskrivningar Årsbidrag / Investeringsutgifter Låneskötselbidrag (Årsbidrag / Låneamorteringar) Kassamedel, kassadagar Soliditet (Eget kapital / Balansens slutsumma) Relativ skuldsättning (Lån /driftsinkomster) Ackumulerat över-/underskott Lånestock, Lånestock, /invånare

42 Kommunens serviceproduktion - Verksamhetsutgifter + Verksamhetsinkomster = Nettoutgifter för verksamheten + Skatter och statsandelar = Årsbidrag - Avskrivningar enligt plan - Investeringsutgifter o.-ink. = Räkenskapsperiodens resultat = Disp. av resultat över-/underskott = Verks. o. investeringarnas kassaflöde = Upplåningsbehov, kassamedel JB

43

44 Kommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar Fasta Finland, /invånare 1) Investeringsutgifter finansieringsandelar för investeringar Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.

45

46 Kommunernas årsbidrag i procent av avskrivningar år 2011 Källa: Statistikcentralen Landets medeltal 118 % Årsbidraget räcker inte till avskrivningarna i 148 kommuner (i Fasta Finland 143 och på Åland 5 kommuner) Årsbidrag i procent av avskrivningar: Negativt Positivt under 100 % % % (37 st.) (111 st.) (135 st.) (53 st.) /hp Kommungränser: Statistikcentralen.

47 Jan Björkwall

48 Kommunernas och samkommunernas lånestock Md % Källa: Åren Statistiscentralen. Uppskattningarna för åren enligt Basservicebudgetens trendscenario /hp

49 Kommunernas lånestock , /inv. Källa: Statistikcentralen Landets medeltal /inv. 7 kommuner är skuldfria (Enonkoski, Grankulla, Harjavalta, Juuka, Kuortane, Luumäki och Valtimo) De största lånen per invånare: Kökar /inv. och Reisjärvi /inv. Lånestock, /invånare: Under 500 /inv /inv /inv. Över /inv. (33 st.) (165 st.) (94 st.) (44 st.) Kommungränser: /hp Statistikcentralen.

50

51

52 Kommunernas ackumulerade över-/ underskott , /inv. Landets medeltal /inv. De största underskotten, /inv.: Lavia , Jalasjärvi och Utsjoki De största överskotten, /inv.: Föglö 8 655, Kaskö och Euraåminne Ackumuterat över-/underskott, /invånare: Underskott över 500 /inv. Överskott under 500 /inv. (80 st.) Överskott /inv. (128 st.) Överskott över /inv. (22 st.) Underskott under 500 /inv. (51 st.) (55 st.) Kommuner med underskott 73 st. Kommungränser: /hp Statistikcentralen.

53 Kommunernas ackumulerade över-/underskott enligt kommunstorlek , /inv /hp Källa: Statistikcentralen

54

55

56 Statsrådets förordning 172/2007 Gränsvärden för nyckeltal för kommunens ekonomi Underskottet i balansräkningen > 1000 /invånare + minst 500 /inv. föregående år Eller samtliga följande: Årsbidrag negativt (exkl. fin.stöd enligt prövning) Kommunens skattesats minst 0,5 % högre än genomsnitt Lån/invånare minst 50 % högre än genomsnitt Underskott i balansräkningen Soliditet < 50 % Skuldsättning > 50 %

57 Kommunens uppgift: KomL 1..främja invånarnas välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område

58 Tilläggsinformation: Jan Björkwall Tfn