Bildningssektorns finansiering och vårdreformen

Transkript

1 Bildningssektorns finansiering och vårdreformen Konferens för bildningsdirektörer , Tammerfors Lapland Hotel Tampere Sakkunnig Benjamin Strandberg

2 Skatteinkomster 41 Statsbudgeten inkomster, utgifter och balans, md. 106 md. eur Källa: Finansministeriet, budgetöversikt 2016, januari 2016

3 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2016 Löner 35 % 16,2 md Övriga personalkostn. Utgifter 11 %, 4,8 md Materialinköp 8 % 3,5 md Undervisningsoch kulturverks. 29 % Köp av tjänster 23 % 13,1 md 10,4 md (Verksamhetsutgifter och investeringar) Understöd 6 %, 2,8 md Låneomkostn. 5 %, 2,3 md Investeringar 10 % 4,5 md Övr. utgifter 2 %, 1,3 md Social- och hälsovård 50 % 22,9 md (Verksamhetsutgifter och investeringar) Övriga uppgifter 15 % 7,1 md (Verksamhetsutgifter och investeringar) Finansiering och övriga utgifter 6 %, 2,8 md Skatteinkomster 47 % 21,7 md därav: kommunalskatt 18,7 md samfundskatt 1,3 md fastighetsskatt 1,7 md Inkomster Statsandelar 19 % 8,8 md Verksamhetsinkomster 23 %, 10,6 md därav: försäljningsink. 5,4 md avgifter 2,3 md övr. inkomster 2,9 md Upplåning 7 %, 3,1 md Övr. inkomster 4 %, 1,7 md Kommunernas och samkommunernas beräknade externa inkomster ca 45,9 md och utgifter ca 45,8 md enligt resultaträkning och finansieringskalkyl /hp Källa: Programmet för kommunernas ekonomi /Kommunförbundet

4 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2016 Löner 35 % 16,2 md Övriga personalkostn. 11 %, 4,8 md Materialinköp 8 % 3,5 md Köp av tjänster 23 % 10,4 md Understöd 6 %, 2,8 md Låneomkostn. 5 %, 2,3 md Investeringar 10 % 4,5 md Övr. utgifter 2 %, 1,3 md Social- och hälsovård 50 % 22,9 md (Verksamhetsutgifter och investeringar) Undervisningsoch kulturverks. 29 % 13,1 md (Verksamhetsutgifter och investeringar) Övriga uppgifter 15 % 7,1 md (Verksamhetsutgifter och investeringar) Finansiering och övriga utgifter 6 %, 2,8 md Skatteinkomster 47 % 21,7 md därav: kommunalskatt 18,7 md samfundskatt 1,3 md fastighetsskatt 1,7 md Statsandelar 19 % 8,8 md Verksamhetsinkomster 23 %, 10,6 md därav: försäljningsink. 5,4 md avgifter 2,3 md övr. inkomster 2,9 md Upplåning 7 %, 3,1 md Övr. inkomster 4 %, 1,7 md Kommunernas och samkommunernas beräknade externa inkomster ca 45,9 md och utgifter ca 45,8 md enligt resultaträkning och finansieringskalkyl /hp Källa: Programmet för kommunernas ekonomi /Kommunförbundet

5 Statsandelar Kommunens statsandel består alltid av två delar: 1. Statsandel för kommunal basservice (L 1704/2009) 2. Statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009) Systemets båda delar skall tas i beaktande Vid budgetberedningen, vid uppskattandet av statsandelarna, vid jämförelseberäkningar, inkomst-/utgiftsjämförelser, vid avtal mellan kommuner osv. Sanna Lehtonen

6 Kommunernas statsandelar som en del av Finlands statsbidragssystem 11 md. (11,7 md. 2016) 10 md. 9 md. 1 md. 1 md.

7 Småbarnspedagogik Bibliotek Central- och landskapsbibliotek Förskola och grundläggande utbildning Kultur Yrkesutbildning Morgon- och eftermiddags verksamhet Konstinstitut Gymnasieutbildning Fritt bildningsarbete Motion Ungdomar

8 Förskola och grundläggande utbildningen Förskolan och den grundläggande utbildningens tilläggsfinansiering (UKM) Undervisnings- och kulturministeriet beviljar tilläggsfinansiering till utbildningsanordnaren inom den grundläggande utbildningen för sådan verksamhet som finansministeriets åldersgruppsbaserade statsandel inte täcker. påbyggnadsundervisning förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen, förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga förhöjning för elever som omfattas av förlängd läroplikt inom den grundläggande utbildningen tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning, tillägg för flexibel grundläggande utbildning inledande av verksamhet som privat anordnare av grundläggande utbildning utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands yksityisten opetuksen järjestäjien harkinnanvarainen ylimääräinen avustus

9 Finansiering av den grundläggande yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen år 2015 Kommunernas andel av finansieringen milj. euro Yrkesutbildningen Statens andel av finansieringen 691 milj. euroa 70,68 % ,32 % milj. 300,13 /inv. YHS-finans. kommunandel UKM + FM milj. Utbildningsanordnarnas / upprätthållarnas enhetsprisfinansiering innehåller kommunernas finansieringsandelar Kommunerna Samkommunerna Privata

10 Varför ändras statsandelarna årligen? Årliga automatiska ändringar» Ändringar i bestämningsgrunderna, t.ex. invånarantalet och beskattningsuppgifterna» Indexgranskningen som beskriver ändringen i kostnadsnivåerna Övriga ändringar som baserar sig på lag» Granskning av kostnadsnivån (fördelningen) årligen Ändringar som baserar sig på politiska beslut» Statsandelsnedskärningar Separat beslut: att inte betala» Ändringar i kommunernas lagstadgade uppgifter och förpliktelser bl.a. begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård» Övriga beslut, t.ex. förnyandet av statsandelssystemet

11 Nedskärningarna och deras inverkar på statsandelen för kommunal basservice, mn euro sl/hp Kumulativ summa av tidigare nedskärningar Nyttan av avgiftshöjningar inom social- och hälsovården (40 mn ) fråntas kommunerna genom minskade statsandelar. Nedskärningarna minskar statsandelen för kommunal basservice på 2019 års nivå med 1,9 md euro, dvs. ca 18 %. Dessutom har UKM:s statsandelsfinansiering skurits ner med cirka 400 miljoner euro År uppgår nedskärningarna av UKM:s finansiering till uppskattningsvis över 200 miljoner euro på 2019 års nivå. -40 Ny statsandelsnedskärning för året i fråga Inverkan av den frysta indexnedskärningen för året i fråga (uppskattning) Kumulativ inverkan av frysta indexnedskärningar under tidigare år (uppskattning) -75 Ny tilläggsnedskärning på 75 mn som avtalats vid budgetförhandlingarna 2016

12 Statsandelar slutliga uppgifter 30./ Statsandelsprocenten» FM: 25,47 % (25,44 % år 2015)» UKM: % (29,32 % år 2015) Kommunens självfinansieringsandel» FM: 3 640,75 /invånare» UKM: 291,92 /invånare Sammanlagt: 3 932,67 /invånare

13 Statsandelsbesluten 2016 Statsandel för kommunal basservice på FM:s sidor

14 Statsandelsbesluten 2016 Undervisnings- och kulturverksamheten på Utbildningsstyrelsens webbsidor Google: vos rap

15 Statsandelsbesluten 2016 Helheten samlad på kommunerna.net

16 Kommunvisa preliminära statsandelsberäkningar 2017 Version : Kommunförbundets / Sanna Lehtonens preliminära beräkningar Riktgivande! Förhåll dig kritisk och uppdatera under årets lopp! 2016 års kommunindelning Följande uppdatering senast 6/ mi/statsandelar/statsandelarberakningar-aren /statsandelarna-2017/sidor/default.aspx Sanna Lehtonen

17 Parlamentarisk uppföljningsgrupp Beredningsorganisationen för beredandet av vårdreformen och grundandet av de självstyrande områdena - Kommunförbundets representanter med Reformministerarbetsgrupp Tjänstemannastyrgrupp Val- och delaktighet* Päivi Kurikka Beredningsgrupp för lag om ordnandet och områdesindelningen** Sami Uotinen Finansieringsoch resursstyrnings grupp* Arto Sulonen Projektgrupp* ordf. Tuomas Pöysti Hanna Tainio Ordnandet av socialoch hälsovårdengrupp* Tarja Myllärinen Antti Kuopila Självstyrande område - grupp* Kirsi Mononen Kaija Majoinen Sakkunniggrupp Inofficiell SSO finansieringsgrupp* Sanna Lehtonen Tero Tyni Styrning, finansiering och utveckling * Sanna Lehtonen Mål och kostnadsuppgifter * Tero Tyni Skattegrupp* Jukka Hakola Statsandels grupp* Sanna Lehtonen Inofficiell kalkylgrupp* Sanna Lehtonen Heikki Pukki Mikko Mehtonen Tero Tyni Grupp för egendomsarrangemang* Sari Korento Jussi Niemi Personalfrågor* Henrika Nybondas- Kangas (KT) Digitalisering, IKT och informationshantering * Minna Saario Karri Vainio Kommunförbundets representanter med i beredningsgrupperna 9/2015 * Kommunförbundets representanter fr.o.m. 12/2015 **

18 Kommunförbundet om den kommande finansieringsmodellen 1. Den offentliga ekonomins sparmålsättningar skall tas i beaktande i den lagstadgade servicegarantin 2. Landskapen bör ha beskattningsrätt 3. Landsomfattande finansieringsram (definierad i planen för de offentliga finanserna och servicegarantin) 4. Kalkylmässiga och allmänna statsandelar 5. Beslut om ordnandet av social- och hälsovården som statsrådet har fastställt 6. Liknande ekonomiska kriskommunkriterier som berör kommunerna skall även gälla för landskapen 18

19 Regeringens huvudsakliga linjedragningar gällande finansieringen 1(2) Regeringens linjedragningar:» Den totala skattegraden får inte stiga och skatt på arbete får inte skärpas på någon inkomstnivå» Huvudsakligen statens finansieringsansvar (FM:s linjedragninng)» Staten styr starkt ordnandet av social- och hälsovården på de självstyrande områdena och målet är att skapa ett äkta självstyre. KONTROVERSIELLT! Kommunförbundet ( ):» Tiden räcker inte till för att skapa ett fungerande finansieringssystem som tills vidare kunde vara i kraft. Man måste förbereda sig på ett tillfälligt finansieringssystem. 19

20 Regeringens huvudsakliga linjedragningar gällande finansieringen 2(2) Kommunförbundet: Den centrala delen i den kommunala självstyrelsen är den grundlagsenliga rätten att besluta om sin egen ekonomi. I samband med reformen måste man försäkra sig om att kommunernas finansiering är tillräcklig. Grundläggande element här är beskattningsrätten, finansieringsprincipen som säkerställer balansen mellan uppgifterna och dess finansiering samt ett allmänt statsandelssystem som tar i beaktande kommunens särdrag och behov samt skatteinkomstbasen. 20

21 Finansierings- och resursstyrningsgruppens grundläggande frågeställningar Hur riktas landskapens finansiering och på vilka beräkningsgrunder? Landskapens beskattningsrätt hur omfattande? Är kommunernas skattebas den nuvarande? Har kommunerna och landskapen ett skattetak? Strukturen i kommunernas statsandelssystem efter grundandet av landskapen och dess tillräcklighet? 21

22 Sote-linjedragningarna : Kommunernas ekonomi (1/3) Uttag: Kommunernas statsandelslagstiftning skall granskas så att kommunernas uppgifter och finansiering är i balans (finansieringsprincipen) och har därmed möjlighet att utföra sina uppgifter.. Innehållet i landskapens och kommunernas statsandelssystem utreds i samband lagberedningen av Lagen om ordnandet av social- och hälsovården / tillämpningslagen... Medförde ingen konkret ny information gällande kommunernas kommande finansieringssystem De mest centrala besluten saknas ännu (bl.a. obalansen i överflyttandet av inkomsterna och utgifterna behovet av utjämning i samband med överflyttandet av uppgifter) Sanna Lehtonen Vantaa

23 Sote-linjedragningarna : Kommunernas ekonomi (2/3) Samkommunernas egendom och skulder överflyttas Kommunernas utrymmen hyrs ut enligt landskapens behov Inte ännu heller information gällande fastigheternas värderingsprinciper Överförandet av egendomen genomförs så att de inte orsakar underskott i kommunerna.. I den fortsatta utredningen skall man se till att de fastigheter som inte längre är i kommunernas besittning inte blir en börda för den enskilda kommunen Dessutom söker man en gemensam lösning till kommunernas fastigheters reparationsskulder Sanna Lehtonen Vantaa

24 Sote-linjedragningarna : Kommunernas ekonomi (3/3) Fungerar marknaden på alla områden? För att spara in på kostnaderna förutsätter det att marknaderna fungerar Bolagiseringskravet Kommer att förverkligas men är inte ett måste Sysselsättningspolitiska kommunförsök Bör fortsätta i kommunerna Även de språkliga aspekterna måste tas i beaktande Sanna Lehtonen Vantaa

25 Kommunernas inkomster / statsandelar Social- och hälsovård Förskola- och grundläggande utbildning Småbarnspedagogik Bibliotek Kulturtjänster Tilläggsdelar, övriga avdrag & tlilägg mm.. Gymnasie-/yrkesutbildning Handikappsförhöjningar Morgon- och eftermiddagsverksamhet Konstinstitutioner Invandrare förberedande utb. Motion, ungdom Flexibel grundutbildning Påbyggnadsundervisning

26 Kommunernas inkomster / statsandelar Flyttas till landskapen Blir kvar i kommunen Bestämningsgrunderna? Tidtabellen?

27 Kommuninvånarnas basservice Vad flyttas bort från kommunerna? Vilka uppgifter blir kvar i kommunerna? INKOMSTERNA MÅSTE TÄCKA KOSTNADERNA 100 % statlig finansiering Allmän statsandel Statsandelar, kommunalskatteinkomster, fastighetsskatter, samfundsskatter Områdets fin.modell Kommunernas SA-system

28 Utgångsläget: hela kommunalekonomins kostnader och inkomster flyttas över till landskapen Överflyttade kostnader ca 17 md. euro Överflyttade statsandelar ca 6 md. euro - Vårdens andel 2/3 av de kalkylerade kostnaderna, i statsandelar ca. 5 md. euro - de resterade ca. 1 Md euro minskas i enlighet med de kalkylerade vårdkostn. tilläggsdelar och övriga sa-tillägg och -avdrag Överflyttade skatteinkomster ca 11 md. euro - I sin helhet från kommunalskatten - överfl. ca. 12,5 %-enh. - Ändring av inkomstbeskattningens skatteskalor 28

29 Element i kommunernas statsandelssystem Undervisnings- och kulturverksamhetens kalkylerade kostnader» Småbarnspedagogik» Förskoleundervisning och grundläggande utbildning» Andra stadiets utbildning» Bibliotek» Kulturtjänster» Idrottsverksamhet och ungdomsarbete Utjämning av inkomstbasen» Utjämning på basis av skatteinkomster 3. Tillägg och avdrag i statsandelen 4. Spåret från reformisten» Förbättra kommuninvånarnas välbefinnande och hälsa?» Övriga? Åldersstrukturen faktorer som förklarar kostnadsskillnader mellan kommunerna (och endast dessa)

30 Ramförhandlingarna : Regeringen håller fast vid sitt program: Skattegraden får inte stiga Grundläggande problemet Kostnaderna överförs i de verkliga kostnadernas nivå Skatteinkomsternas jämnstora minskning (12,5 %- enheter) orsakar en obalans mellan kostnaderna och inkomsterna i de uppgifter som överförs till landskapen» I en del kommuner är de överflyttade inkomsterna större än kostnaderna för de uppgifter som överförs till landskapen Kommunen förlorar i förnyelsen» Motsvarandevis är i en del kommuner kostnaderna betydligt större än inkomsterna för de uppgifter som överförs Kommunen vinner i förnyelsen Sanna Lehtonen

31 Summa summarum: Vad vet vi nu och vad måste ännu utredas? Klart Statlig finansiering till landskapen Tillfällig finansieringslösning - kompensering Landskapsskatten slopad tills vidare Kommunerna skall minska på kommunalskatten lika mycket Landskapen får allmänna statsandelar dvs inte öronmärkta Oklart Ändringarna och dess kompensering? Kommunernas framtida statsandelssystem och dess beräkningsgrunder? Skattetak - har inte definierats hur mycket och för hur lång tid Annat?? 31 [pvm] Etunimi Sukunimi titteli Tapahtuma

32 TACK FÖR VISAT INTRESSE! Benjamin Strandberg Asiantuntija Sakkunnig Kuntatalous Kommunalekonomi Suomen Kuntaliitto ry Finlands Kommunförbund rf Toinen linja 14, Helsinki, Finland , Benjamin.Strandberg@kuntaliitto.fi