Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Transkript

1 Fullmäktige Sida 1 / / /2015 Stadsstyrelsen Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn Vesa Kananen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner bokslutet för år beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2014: - Lokalcentralen ökar avskrivningsdifferensen med ,68 euro. - Esbo logistik minskar avskrivningsdifferensen med ,04 euro. - Baskommunen ökar avskrivningsdifferensen med ,67 euro. - Överskottet i fonden för utveckling av näringar och sysselsättning ,41 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. - Överskottet i investeringsfonden för bastjänster och markanskaffning ,86 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. - Överskottet i fonden för utveckling av basservicen ,12 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. Ur fonden för utveckling av basservicen överfördes ,00 euro under räkenskapsperioden. - Underskottet i fonden för social kreditgivning ,82 euro dras av från fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. Vid bokslutet överförs euro till fonden. - Överskottet i skadefonden ,39 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. - Stadens överskott ,58 euro läggs till överskottet av eget kapital från tidigare räkenskapsperioder. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt.

2 Fullmäktige Sida 2 / 2 Bilaga 4 Vuoden 2014 tilinpäätös Redogörelse Enligt kommunallagen skall stadsstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars året efter räkenskapsperioden samt lämna det för granskning till revisorerna och därefter förelägga fullmäktige bokslutet före utgången av juni året efter räkenskapsperioden. Bokslutet omfattar resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Till bokslutet hör dessutom koncernbokslutet. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i stadsstyrelsen och stadsdirektören. 1. Omvärlden Antalet invånare i Esbo ökade med personer och uppgick i slutet av år 2014 till personer. Den relativa folkökningen var 1,9 procent, den största på ett årtionde. Födelseöverskottet är den faktor som mest bidrar till befolkningsökningen. Samtidigt som andelen invånare med främmande modersmål ökat har andelen nyfödda invånare med främmande modersmål ökat betydligt. Dessa företeelser har i samverkan bidragit till att andelen invånare med främmande modersmål har ökat väsentligt. I slutet av december 2014 fanns det i Esbo arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden var 9,9 procent. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 13,9 procent. Sedan fjolåret hade antalet arbetslösa ökat med 20 procent och arbetslöshetsgraden med 1,5 procentenheter. I slutet av år 2014 fanns det i Esbo arbetslösa arbetssökande under 25 år. Mängden var nästan 30 procent större än fjolåret. I slutet av år 2014 fanns det långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i ett år) i Esbo, dvs. en knapp tredjedel av de arbetslösa. Den tredje betydande gruppen av arbetslösa är de högskoleutbildade, som utgjorde en tredjedel av alla arbetslösa i Esbo. 2. Årsbidrag och resultat Enligt bokslutet för år 2014 uppnådde staden nästan ett nollresultat: årsbidraget var 117,1 miljoner euro och de planenliga avskrivningarna var 117,6 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat är cirka 32 miljoner euro gynnsammare än den ursprungliga budgeten. Ekonomin som helhet utvecklades enligt planerna. Årsbidraget ligger emellertid redan cirka 60 miljoner euro under den hållbara finansieringsnivå som de redan pågående investeringsprojekten kräver. De poster som ska behandlas efter räkenskapsperiodens resultat är närmast bokslutsdispositioner, dvs. avskrivningsdifferenser och

3 Fullmäktige Sida 3 / 3 fondavsättningar. Efter bokslutsdispositionerna uppgick räkenskapsperiodens överskott till 6,1 miljoner euro. Att årsbidraget förbättrades berodde i synnerhet på de finansiella intäkterna, som utföll mer än 26 miljoner euro över den ursprungliga budgeten. Största delen av finansieringsintäkterna var fondavkastningar och kan därmed inte användas direkt till att finansiera investeringar. Årsbidraget visar de internt tillförda medel som kan användas till investeringar, placeringar och låneamorteringar. På grund av den fortsatt höga investeringsnivån i Esbo borde årsbidraget vara större än avskrivningarna. År 2014 var årsbidraget 117,1 miljoner euro, vilket är 47,7 miljoner euro mindre än föregående år och mer än 60 miljoner euro under behovet. 3. Driftsekonomi Det egentliga verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för verksamheten, som visar hur stor del av verksamhetsutgifterna som ska täckas med skattefinansiering) var minus 1 296,7 miljoner euro. Verksamhetsbidraget utföll 13,8 miljoner euro över den ursprungliga budgeten, men var 51,5 miljoner euro mindre än föregående år. Verksamhetsbidraget visar att intäkterna av verksamheten täcker en allt mindre del av verksamhetskostnaderna, endast 17,3 procent. Detta leder till ett allt större tryck på att öka skattesatsen för att finansiera de dagliga tjänsterna och stadens tilltagande investeringar. Stadens verksamhetsbidrag, dvs. täckningen före finansiella intäkter var 37 miljoner euro sämre jämfört med föregående års utfall. Täckningen har minskat eftersom utvecklingen av kostnaderna fortfarande var snabbare år 2014 än utvecklingen av intäkterna och skatteintäkterna. Verksamhetsintäkterna var 270,7 miljoner euro och minskade från fjolåret med 8 miljoner euro, 2,9 procent. Avgiftsintäkterna (104,5 miljoner euro) minskade med 5,2 procent. Försäljningsintäkterna (64,5 miljoner euro) ökade med 3 procent. Verksamhetsutgifterna var 1 627,8 miljoner euro. Kostnaderna ökade med 54 miljoner euro, 3,4 procent. Kostnadsökningen har redan i flera år minskat, men den är alltjämt för stor i förhållande till skattefinansieringen och ekonomins balans. De mest betydande kostnadsposterna var personalutgifterna 628 miljoner euro (ökning 2,4 procent) och köp av tjänster 713,1 miljoner euro (ökning 4 procent). Kostnader för material, förnödenheter och varor var 70,8 miljoner euro. Kostnaderna för bidrag var 150,4 miljoner euro, en ökning från fjolåret med 5,9 procent. Det största enskilda köpet av tjänster var den specialiserade sjukvården, 240 miljoner euro. Den största bidragsformen var utkomststödet, 53,5 miljoner euro.

4 Fullmäktige Sida 4 / 4 4. Skattefinansiering Skatteintäkterna underskred den ursprungliga budgeten med 4 miljoner euro. Skatteintäkterna var 1 332,8 miljoner euro, vilket är 25,6 miljoner euro (2 procent) mer än fjolåret. Den influtna kommunalskatten var miljoner euro, vilket är 7,9 miljoner euro (0,7 procent) mer än fjolåret. Den influtna samfundsskatten uppgick till 121 miljoner euro, vilket är 12 miljoner euro (11 procent) mer än fjolåret. Statsandelen var 1,7 miljoner euro mindre än den ursprungliga budgeten. Statsandelen uppgick till 29,8 miljoner euro. dvs. 10,7 miljoner euro mindre än föregående år. Skattefinansieringen (skatteinkomsterna och statsandelarna) ökade med endast 1,1 procent, dvs. cirka 15 miljoner euro. Utjämningen av skatteintäkterna var 185,7 miljoner euro, vilket svarar mot 3 skattören i kommunalskatt. 5. Personal Antalet anställda vid staden var i slutet av Antalet ökade moderat med 81 personer. Personalökningen ägde företrädesvis rum i social- och hälsovårdssektorn och i mindre skala också i bildningssektorn. Affärsverkssektorns personalmängd har minskat med 48 personer under året. Indikatorer för personalen visar att arbetets produktivitet har ökat samtidigt som stadens invånar- och kundantal har ökat. Egen personal har inte ersatts med inhyrd personal, eftersom kostnaderna för inhyrd personal minskade med 10 procent från samma tidpunkt i fjol. Övertidsmängden har också minskat från i fjol. Enligt förhandskalkylerna har sjukfrånvaron fortsatt att minska, visserligen långsammare än tidigare. Stadens personalkostnader uppgick till 628 miljoner euro och kostnaderna för hyrd arbetskraft till 24,9 miljoner euro. 6. Investeringar Stadens investeringsnivå var rekordhög och staden genomförde investeringar för 334 miljoner euro. När den interna egendomsöverföring som bokförts i lokalcentralens gamla byggnader och jordområden beaktas, uppgår de externa investeringarna till 320,2 miljoner euro. Ökningen var 95 miljoner euro från fjolåret. Efter avdrag av statens finansieringsandelar var stadens nettoinvesteringar 260,3 miljoner euro. Att investeringarna ökade berodde i huvudsak på en markaffär i Storåkern (39 miljoner euro), på att byggandet av metron och metrostationernas omgivningar accelererat samt på de pågående stora lokalbyggnadsprojekten, bland annat Alberga simhall. Dessutom genomför staden stora byggnadsprojekt via sina helägda dotterbolag. För närvarande pågår bland annat byggandet av Västmetron, Esbo sjukhus och skolan Opinmäen koulu. Cirka 24 miljoner euro

5 Fullmäktige Sida 5 / 5 överfördes till år 2015 för projekten för kommunalteknik och husbyggnad som fortsätter över årsskiftet. Investeringsutgifterna för fasta konstruktioner och anläggningar samt kommunalteknik inklusive balansenheterna var totalt cirka 123 miljoner euro. De viktigaste helheterna var byggande av lokal kommunalteknik för 19 miljoner euro, trafikleder för 14 miljoner euro och kommunaltekniska avtal och projekt för 62 miljoner euro. För nybyggnad och renovering av lokaler användes 50 miljoner euro och för ombyggnadsprojekt 8,6 miljoner euro. Utgifterna var 25 miljoner euro mindre än budgeten. Hela stadskoncernens investeringar var cirka 720 miljoner euro. 7. Lån Den i budgeten för 2014 antecknade fullmakten att upplåna upp till 117 miljoner euro användes fullt ut och dessutom överfördes 40 miljoner euro ur fonderna. Under året användes också kortfristig finansiering. Långfristiga lån amorterades med 42,5 miljoner euro och stadens lånestock var 355,6 miljoner euro i slutet av året. Lånestocken per invånare var euro. Stadens kassasituation var ansträngd år Kassaunderskottet fixades under året med kortfristiga kassalån. Koncernens lånestock var miljoner euro i slutet av 2014, ökningen var 309 miljoner euro från fjolåret. Lånestocken per invånare var euro mot euro året innan. Största delen av koncernens lånestock bestod av främmande kapital i samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster, Esbo bostäder Ab, samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Espoon Toimitilat Oy och Länsimetro Oy. Den justerade lånestocken (exklusive lånen som tagits av Esbo bostäder Ab och samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster) var miljoner euro, ökningen var 306 miljoner euro från fjolåret. Den korrigerade lånestocken per invånare var euro mot euro året innan. 8. Utfallet av resultatmålen i Esbostrategin I Berättelsen om Esbo för 2014 ingick 30 resultatmål av vilka en del var gemensamma för alla sektorer. Utöver resultatmålen hade sektorerna ställt upp egna mål som inte var bindande gentemot fullmäktige. Uppnåendet av dessa mål rapporterades till nämnderna och direktionerna. Berättelsen om Esbo består av tre fokusområden: resurser och ledning, invånare och tjänster samt livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Flest var resultatmålen i fokusområdet Resurser och ledning, 18 stycken. I de två andra fokusområdena fanns det sex resultatmål i vardera. Fullmäktige behandlade uppgifterna om uppnåendet av resultatmålen och om avvikelser från resultamålen fram till slutet av oktober. Ett av målen har nåtts först efter fullmäktigemötet, "Verksamhetsbidraget underskrider inte

6 Fullmäktige Sida 6 / 6 den ursprungliga budgeten". Detta resultatmål gällde hela stadens verksamhetsbidrag. Enligt de slutgiltiga uppgifterna nåddes åtta resultatmål inte. Uppgifterna om två av dessa, "siffervärdet för matrisen för välbefinnande i arbetet" och "andelen anställda med invandrarbakgrund", förelåg först till bokslutet. De flesta avvikelserna från resultatmålen förekom i fokusområdet Resurser och ledning. 9. Eventuella justeringar Koncernstaben föreslås få fullmakt att utföra eventuella tekniska justeringar som kommer fram vid revisionen i bokslutet. De eventuella justeringarna får inte ändra på redovisningsperiodens resultat eller på behandlingen av resultatet enligt beslutsförslaget. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen 1 undertecknar bokslutet för 2014 och överlämnar det till revisorerna för granskning, 2 lämnar bokslutet till revisionsnämnden och vidare till fullmäktige för behandling, 3 befullmäktigar koncernstaben att göra eventuella tekniska justeringar i bokslutet. Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige 1 godkänner bokslutet för år 2014, 2 beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2014: - Lokalcentralen ökar avskrivningsdifferensen med ,68 euro. - Esbo logistik minskar avskrivningsdifferensen med ,04 euro. - Baskommunen ökar avskrivningsdifferensen med ,67 euro. - Överskottet i fonden för utveckling av näringar och sysselsättning ,41 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. - Överskottet i investeringsfonden för bastjänster och markanskaffning ,86 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott.

7 Fullmäktige Sida 7 / 7 - Överskottet i fonden för utveckling av basservicen ,12 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. Ur fonden för utveckling av basservicen togs under räkenskapsperioden ,00 euro ut. - Underskottet i fonden för social kreditgivning ,82 dras av från fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. Vid bokslutet överförs euro till fonden. - Överskottet i skadefonden ,39 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens överskott. - Stadens överskott ,58 euro läggs till överskottet av eget kapital från tidigare räkenskapsperioder. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

8 Fullmäktige Sida 8 / 8