De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.
|
|
- Dan Gunnar Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN
2 Innehåll 1. Allmänt Borgå stads strategi Det allmänna ekonomiska läget Stadgar och anvisningar som styr ekonomi och verksamhet Budgetprinciper Anvisningar för upprättande av budget och ekonomiplan Driftsbudget Resultaträkning Investeringsdel Finansieringsdel Affärsverk Övriga anvisningar... 9 Bilagor... 9 Budgetram Beslutsprocess i husbyggnadsprojekt som överskrider en miljon euro... 11
3 1. Allmänt Enligt kommunallagen ska fullmäktige före slutet av året godkänna en budget för följande kalenderår och en ekonomiplan för tre eller flera år. Budgetåret är planperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns funktionella och ekonomiska målsättningar. I verksamheten och ekonomin bör man efterfölja budgeten. Stadsstyrelsen godkände en årsklocka som styr och anger tidtabellen för budgetberedningen. Ekonomiplanen skall vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. 2. Borgå stads strategi Stadsfullmäktige godkände stadens strategi Enligt strategin är stadens viktigaste mål att få den accelererande skuldsättningen att stanna av och skuldspiralen att vända nedåt. I strategin förutsätts att stadens driftsutgifter sjunker med 15 miljoner euro före slutet av 2013 jämfört med nivån år Detta ska uppnås genom att servicenivån och servicekvaliteten ses över. Enligt strategin ska nettoinvesteringarna vara högst 15 miljoner euro per år. Kommunalskatten hålls på en konkurrenskraftig nivå och de ökade skatteinkomsterna används till att amortera skulderna. Inkomsterna från försäljning av egendom, med undantag för tomtproduktion, används antingen till amorteringar eller till investeringar som bevarar egendomens värde. De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. 3. Det allmänna ekonomiska läget Enligt finansministeriets ekonomiska översikt kommer tillväxten i den finska ekonomin att vara 3,6 % detta år. En stark utländsk efterfrågan påskyndar exporttillväxten. Som en följd av det förväntas investeringarna ta fart och basen för den ekonomiska tillväxten bli bredare. Prognosen gällande arbetslöshetsgraden var 7,6 % och mätt som årsgenomsnitt kommer den att sjunka med nästan en procentenhet sedan i fjol. De stigande råvarupriserna i kombination med stigande marknadsräntor ökar inflationen till över tre procent under detta år. År 2012 förväntas totalproduktionen öka med 2,7 % och arbetslöshetsgraden bli 7,2 %. Den ekonomiska krisen har lett till att Finlands offentliga ekonomis starka finansiella ställning försvagats kännbart. Situationen inom den offentliga ekonomin förbättras detta år tack vare ekonomisk återhämtning, skattehöjningar och slopandet av de tillfälliga utgifterna för stimuleringsåtgärder. Finansministeriet bedömer att även om den ekonomiska återhämtningen stärker den offentliga ekonomin, kommer den att uppvisa underskott ännu år Enligt finansministeriets prognos är ändringen i konsumentprisindex 3,3 % detta år och 2,7 % följande år. Om löneförhöjningarna år 2012 finns det inga uppgifter ännu. 3
4 De nuvarande kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen är i kraft till slutet av detta år. Utgångspunkten för beredningen av budgetramen har varit att beskattningsnivån hålls på samma nivå som I ramen ingår inga förhöjningar av kommunalskatten eller fastighetsskatten. Den tillfälliga lagen om fördelningen av samfundsskatten, enligt vilken kommunernas andel av avkastningen höjdes med 10 procentenheter, upphör att gälla i slutet av För Borgå betyder det att inkomsterna av fastighetsskatt minskar med 6 miljoner euro. 4. Stadgar och anvisningar som styr ekonomi och verksamhet - Kommunallag - Bokföringslag och -förordning - Bokföringsnämndens och kommunsektionens anvisningar - Borgå stads o förvaltnings- och verksamhetsstadga o o o budget och ekonomiplan budgetram, anvisningar för upprättande av budget samt anvisningar för efterlevande av budget, budgetuppställning och bindningsnivåer, externa och interna partner, kontoplan ekonomiförvaltningens övriga separata anvisningar 5. Budgetprinciper Enligt fullständighetsprincipen ska alla utgifter och inkomster som man känner till under kalenderåret tas in i budgeten, också interna köp och intern försäljning. Utgifter och inkomster man känner till kan inte lämnas utanför budgeten. Budgeten upprättas till sitt bruttovärde, dvs. utgifterna får inte dras av inkomsterna eller tvärtom. Undantag från denna princip har fastställts separat, t.ex. ska sjukförsäkringsersättningarna beaktas som avdrag för personalkostnaderna. Enligt balansprincipen ska inkomsterna täcka utgifterna under planperioden och kommunens likviditet bör alltid vara tillräcklig. I investeringsdelen visas hur kommunens internt tillförda medel räcker till för att täcka investeringarna. Med förändringar i den finansiella verksamheten visas hur detta netto ska täckas eller användas för att ändra den finansiella ställningen. Årlighetsprincipen förutsätter att budgeten upprättas för följande kalenderår och att utgifter och inkomster allokeras på rätta redovisningsperioder. Budgeten omfattar utgifter och inkomster på prestationsbasis under endast ett räkenskapsår. Skatteinkomsterna bokförs ändå enligt kontantprincipen. Reserveringar och fondöverföringar är hanteringsposter för räkenskapsårets resultat, vilka presenteras i resultaträkningen. Utförlighetsprincipen förutsätter att anslagen och de uppskattade inkomsterna anges så detaljerat att rätten att bevilja anslag inte flyttas från fullmäktige till lägre nivåer. Fullmäktige fastställer de funktionella helheter och projekt för vilka man anslår medel i driftsbudgeten och investeringsdelen. I enlighet med helhetsprincipen ska fullmäktige godkänna budgeten och ekonomiplanen som en helhet vid samma behandling. 4
5 6. Anvisningar för upprättande av budget och ekonomiplan Enligt kommunallagen ska budgeten inkludera en driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdel. Förslaget till budget 2011 upprättas så att driftsinkomster och - utgifter samt investeringar anpassas till den nivå som nämns i stadens strategi. Sektorerna får inte överskrida sina fastställda budgetramar. Enligt strategin kommer staden att koncentrera sig på den definierade basservicen och att fastställa dess nivå på nytt. Under strategiperioden producerar staden i regel endast tjänster som är dimensionerade enligt lagar, förordningar och normer. Basservicen definieras i samband med budgetprocessen. Man går igenom den service som inte är basservice: är det ändamålsenligt att bevara servicen eller avstå från den, att sänka dess nivå eller att höja den? Samtidigt tas ställning till sättet att producera servicen, dess mängd och kvalitet, och en eventuell avgiftsbeläggning utreds. I utvecklings- och effektiveringsprojekt bör man se till att stadens finansiella ställning inte försämras. Man bör granska funktionerna kritiskt, planera och förverkliga nödvändiga strukturella förändringar samt förbättra produktiviteten. Inlämningsdag för förslag till budget 2012 Sista inlämningsdag för nämndernas förslag till budget och ekonomiplan är Förslagen till anslag förs in i ekonomiplaneringsprogrammet och motiveringarna och målen förs in på Sharepoint-sidorna inom utsatt tid. 6.1 Driftsbudget I driftsbudgeten uppställs målsättningar för verksamheten samt presenteras nödvändiga anslag och uppskattade inkomster. Dispositionsplanen upprättas för tre år, dvs Utgångspunkter för budgetramen Anvisningarna för upprättande av budget och ekonomiplan innehåller budgetramen för år 2012 (bilaga 1). Ramen fastställs på sektornivå separat för de totala inkomsterna och totala utgifterna. När det gäller utgifterna är utgångspunkten för ramen en förhöjning av prisnivån med 2,5 % från nivån 2011, med undantag för personalkostnaderna. Sektorernas totala inkomster har höjts med 2,5 % jämfört med nivån i bokslutet 2010 med undantag för inkomster av engångskaraktär för försäljning av egendom. Det arbetskollektivavtal där det föreskrivs om de anställdas löner upphör att gälla i slutet av 2011 och nivån i följande avtal har man inte känt till när ramen fastställts. Reserveringen för löneförhöjningarna 2012 upptas centralt bland stadsstyrelsens anslag. Lönereserveringen är 3,5 %, dvs. 4,5 miljoner euro. Sektorernas löneram 2012 beräknas så att man till lönerna 2011 lägger lönereserveringen för 2011, drar av de personalminskningar som man beslutade om i samband med samarbetsförhandlingarna och lägger till 0,5 %, så att den andel som motsvarar löneförhöjningar- 5
6 na 2011 kommer till fullt belopp De kalkylmässiga andelarna av interna hyresutgifter och -inkomster justeras så att de interna hyrorna sjunker med ca 8 %. De sänkta interna hyresutgifterna för sektorerna och de sänkta interna hyresinkomsterna för lokalitetsledningen beaktas i budgetramen. Centralen för förvaltningstjänster bereder en produktifiering och prissättning av sina tjänster. Centralens debitering för tjänsterna tas inte in i budgetramen, utan den bokförs som interna poster för sektorerna efter budgetberedningen. Affärsverkens utgiftsökning bedöms vara 2,5 % enligt förhöjningen av den allmänna prisnivån. Utgångspunkten för beredningen av budgetramen har varit att beskattningsnivån hålls på samma nivå som I ramen ingår inga förhöjningar av kommunalskatten eller fastighetsskatten. Den tillfälliga lagen om fördelningen av samfundsskatten, enligt vilken kommunernas andel av avkastningen höjdes med 10 procentenheter, upphör att gälla i slutet av För Borgå betyder det att inkomsterna av fastighetsskatt minskar med ca 6 miljoner euro. I fråga om statsandelarna förutspås en liten ökning. Underskottet i statens ekonomi återspeglar sig troligen också i kommunernas statsandelar. Bindande mål för verksamhet och ekonomi I samband med godkännandet av budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige mål för verksamhet och ekonomi för respektive uppgiftsområde. De bindande målen är en del av budgeten och ska följas i verksamheten och skötseln av ekonomin. De bindande målen binder organen på samma sätt som anslagen. Undantag från de bindande målen och anslagen kan beviljas enbart av stadsfullmäktige. Utöver bindande mål kan man i budgeten även presentera andra målsättningar, prestationer och nyckeltal. Bindande mål och icke-bindande mål presenteras skilt för sig i budgeten och uppföljningen. Utfallet av bindande mål rapporteras för stadsfullmäktige i och med uppföljningen av ekonomin och verksamheten samt i bokslutet. I samband med uppföljningsrapporterna granskas utfallsprognosen för de bindande målen. Om det verkar som om ett bindande mål inte uppfylls, bör ett ändringsförslag föreläggas stadsfullmäktige. Bindande mål kan uttryckas i form av strategiska mål i ord, mål- och prestationsmängder eller nyckeltal som beskriver effektiviteten. Målen kan vara antal, enhetskostnader, nyckeltal, beläggningsgrad eller kvalitets-, produktivitets- och effektivitetsmått o.s.v. I synnerhet icke-bindande mål kan uttryckas som antal, nyckeltal och mått. Då kan utvecklingen beskrivas som t.ex. en tidsserie. Bindande mål för verksamheten och ekonomin bör uppfylla följande villkor: 1) Målet ska basera sig på stadens strategi. Målet bör vara av väsentlig och betydelsefull karaktär och bör motsvara den beslutsnivå som stadsfullmäktige svarar för. 2) Målet bör vara mätbart. Målet bör vara klart och entydigt. Målet bör gå att mäta utan invecklade kalkyler. Rapporteringen av målets utfall bör vara kort och koncis. 6
7 3) Målet bör kunna uppfyllas med uppgiftsområdets egna åtgärder. Måluppfyllelsen bör vara en följd av uppgiftsområdets egna åtgärder eller användningen av egna budgetanslag. Uppställningen bör vara målinriktad, men också realistisk i förhållande till uppgiftsområdets verksamhetsmöjligheter. Upprättande av personalplan Anslagen används i första hand för att sköta lagstadgade uppgifter. Personalstyrkan minskas i första hand genom naturlig avgång, arbetsarrangemang och interna förflyttningar. Stadsstyrelsen fattade beslut om ett förfarande vid tillsättning av tjänster och befattningar, med vilket man vill försäkra sig om att arbetsenheterna noga överväger anställning av personal och anlitande av bl.a. vikarier. Förfarandet omfattar bl.a. ordinarie tjänster och befattningar som blir lediga t.ex. då en anställd går i pension. Innan förslag till anslag i budgeten 2012 bör man från fall till fall och noggrant utreda det verkliga behovet av att tillsätta tjänsten eller befattning då en anställd går i pension. För behandlingen av personalplanen upprättas en förteckning över personalen år 2010 och år Angående förslag till personal år 2012 ifylls en blankett och de föreslagna personaländringarna ( ) sammanställs i en tabell. Sektorernas personalplaner skickas till Anu Kalliosaari i personalledningen senast Personalledningen ger ytterligare information om upprättandet av personalplanen. Strukturen i budgetförslaget Anslagen i driftsbudgeten innehåller ingen moms. Planperiodens anslag beräknas enligt 2012 års penningvärde. Anskaffningar under euro (moms 0 %) och alla underhållsreparationer som inte höjer byggnadens värde tas in i driftsbudgeten. Driftsbudgeten innehåller följande punkter för respektive uppgiftsområde: Ledande tjänsteinnehavare Kort verksamhetsbeskrivning, centrala uppgifter, produkter samt de servicehelheter kunden får Förändringar i verksamheten, klientantalet eller servicenivån Strategins konsekvenser för verksamheten och utveckling av effektiviteten Riskhanteringsplan Bindande mål för verksamhet och ekonomi under år 2012 Övriga mål, prestationer och nyckeltal, tidsserie Mål för verksamheten (t.ex. effektivitet, kvalitet och servicenivå) Kvantitativa mål Ekonomiska mål (t.ex. produktivitet och enhetskostnader) Tabell över anslag Resultaträkning I resultaträkningen presenteras hur driftsbudgetens interna finansiering täcker serviceproduktionens utgifter, ränte- och övriga utgifter samt avskrivningar och nedskrivningar. 7
8 6.3 Investeringsdel Investeringsdelen omfattar anslag och uppskattade inkomster för respektive investeringsprojekt. Investeringsprojektens anslag periodiseras kalenderårsvis enligt den uppskattade anslagsanvändningen och inflödet av inkomster. I enlighet med stadens strategi är stadens nettoinvesteringar år högst 15 miljoner euro per år. Vid planeringen av investeringar bör man fästa uppmärksamhet vid hur investeringarna påverkar driftsutgifterna och välja sådana alternativ som endera minskar driftsutgifterna eller leder till inbesparingar. En förutsättning för att projektet tas med i investeringsplanen är att investeringens kommande effekter för driftsbudgeten har utretts på investeringsblanketten. I enlighet med stadens strategi ska man före stora nybyggnads- och reparationsinvesteringar utreda kostnaderna under projektets livscykel samt alternativa modeller för genomförande och ägande. En förutsättning för genomförandet av stora investeringsprojekt är att staden säljer egendom och effektiverar serviceproduktionen. Till investeringsprojekt räknas projekt som kostar euro (moms 0 %) eller mer. I investeringsanslagen ingår inte moms. Förslagen i investeringsplanen upprättas för fem år, dvs En beskrivning av beslutsprocessen i och tidtabellen för stadens husbyggnadsprojekt som överskrider en miljon euro finns i bilaga 2. Angående förslag till adb-investeringar begärs ett utlåtande av IT-administrationen. Förslag till investeringsprojekt bör motiveras. I motiveringarna nämns investeringens innehåll, behov och upphandlingssätt. Dessutom ifylls en investeringsblankett där man presenterar hur projektets totala kostnader fördelas år för år samt projektets statsandelar eller andra finansieringsandelar. På investeringsblanketten presenteras också hur investeringen påverkar driftsbudgeten under planperioden. Utfallet av investeringsprojekten under innevarande år granskas innan budgeten presenteras för stadsfullmäktige. Ifall investeringsprojekten inte kan slutföras och anslaget för innevarande år blir oanvänt, måste investeringsprojekt tas med i förslaget till budget för följande år. På detta sätt behöver man inte föreslås budgetrevideringar till den nyss fastställda budgeten. 6.4 Finansieringsdel I finansieringsdelen presenteras hur budgeten påverkar stadens likviditet. Finansieringsanalysen visar hur väl den interna finansieringen täcker nettoinvesteringarna och amorteringar samt hur finansieringsbehovet ska täckas. 7. Affärsverk Affärsverkens förslag till budget och ekonomiplan bör skickas till finansledningen senast Affärsverken sammanställer sina motiveringar och texter på samma sätt som uppgiftsområdena gör. Affärsverkens förslag till resultaträkning och finansieringsanalys sammanställs enligt de krav som ställs på affärsverken. 8
9 8. Övriga anvisningar Finansledningen ger ytterligare anvisningar i anknytning till budgetförslagen. Bilagor 1. Budgetram Beslutsprocess i husbyggnadsprojekt som överskrider en miljon euro 9
10 Budgetram 2012 Bilaga 1 Tilinpäätös Talousarvio TA-raami Muutos Bokslut Budget BU-ram Förändr % TOIMINTATUOTOT VERKSAMHETSINTÄKTER KONSERNIHALLINTO KONCERNFÖRVALTNINGEN ,0 Konsernijohto KJ Koncernledning SD ,0 Kaupunkikehitys AKJ Stadsutveckling BSD ,4 Ruokahuolto+siivous Kostservice+städning SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMI SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSS ,4 SIVISTYSTOIMI BILDNINGSSEKTORN ,6 PELASTUSLAITOS RÄDDNINGSVERKET ,8 YHTEENSÄ TOTALT ,8 TOIMINTAKULUT VERKSAMHETSKOSTNADER KONSERNIHALLINTO KONCERNFÖRVALTNINGEN ,7 Konsernijohto KJ Koncernledning SD ,1 Kaupunkikehitys AKJ Stadsutveckling BSD ,8 Ruokahuolto+siivous Kostservice+städning Taidetehdas, vuokrat Konstfabriken, hyror SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMI SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSS ,0 SIVISTYSTOIMI BILDNINGSSEKTORN ,4 PELASTUSLAITOS RÄDDNINGSVERKET ,4 YHTEENSÄ TOTALT ,2 TOIMINTAKATE VERKSAMHETSBIDRAG ,9 VEROTULOT SKATTEINKOMSTER ,6 VALTIONOSUUDET STATSANDELAR ,0 RAHOITUSTUOTOT FINANSIERINGSINTÄKTER ,0 RAHOITUSKULUT FINANSIERINGSKOSTANDER ,6 VUOSIKATE ÅRDSBIDRAG ,8 INVESTOINNIT INVESTERINGAR KONSERNIJOHTO KONCERNFÖRVALTNINGEN IRTAIN OMAISUUS LÖS EGENDOM ,0 KUNTAYHTYMÄT JA MUU SAMKOMMUNER OCH ÖVR ,3 TALONRAKENNUS HUSBYGGNAD ,3 KAUPUNKIKEHITYS STADSUTVECKLING IRTAIN OMAISUUS LÖS EGENDOM ,7 KIINTEÄ OMAISUUS FAST EGENDOM ,0 KUNTATEKNISET PALVELUT KOMMUNTEKNIK ,5 VANHA PORVOO GAMLA STAN I BORGÅ ,0 SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMI SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN IRTAIN OMAISUUS LÖS EGENDOM ,3 SIVISTYSTOIMI BILDNINGSSEKTORN IRTAIN OMAISUUS LÖS EGENDOM ,0 LIIKUNTATOIMI IDROTTSVÄSENDET ,0 PELASTUSLAITOS RÄDDNINGSVERKET IRTAIN OMAISUUS LÖS EGENDOM ,0 INVESTOINTIMENOT YHT INVESTERINGSUTGIFTER TOT ,1 INVESTOINTITULOT YHT INVESTERINGSINKOMSTER TOT ,1 NETTOINVESTOINNIT NETTOINVESTERINGAR RAHOITUSTARVE FINANSIERINGSBEHOV LAINAMÄÄRÄ LÅNEMÄNGD ,3 - muutos - förändring
11 Bilaga 2 Beslutsprocess i husbyggnadsprojekt som överskrider en miljon euro 1. Behovsutredning Beslutet om att inleda en behovsutredning kan fattas av den nämnd som svarar för ifrågavarande tjänst, stadsstyrelsen eller sektordirektören med ett tjänsteinnehavarbeslut. Behovsutredningen utförs av det förvaltningsorgan som svarar för arrangerandet av tjänster. Behovsutredningen ska svara på följande frågor: - Varför behövs lokaliteterna? - Vilken verksamhet behöver lokaliteterna? - Hur arrangeras verksamheten om lokaliteterna inte kan byggas? Normalt räcker tar det 2 månader att utföra behovsutredningen. Om en mer omfattande utredning krävs, kan det ta betydligt längre att utföra behovsutredningen. Den ifrågavarande nämnden och stadsstyrelsen tar ställning till behovsutredningen. Stadsstyrelsen fattar beslut om att utveckla projektet eller att inte göra det. Ifall stadsstyrelsen fattar beslut om att föra ärendet vidare, ser stadsstyrelsen också till eller anvisar medel för att finansiera upprättandet av en projektplan. Vid behov kan man även använda utomstående experter för att utföra behovsutredningen. 2. Projektplan Med ett tjänsteinnehavarbeslut utser lokalitetsdirektören bland lokalitetsledningens personal en projektchef för projektplanen. Projektchefen svarar för upprättandet av en projektplan. Projektplanen ska svara på följande frågor: - Var byggs lokaliteterna? - Hur stora lokaliteter behövs? - Hur ser byggnadsplatsens plansituation och grundförhållanden samt andra tekniska ärenden ut? - en kostnadsberäkning samt förslag till tidtabell bifogas till projektplanen Projektplaneringen tar cirka 2 månader. Stadsstyrelsen tar ställning till projektplanen och projekttidtabellen, om fullmäktige inte har förbehållit sig rätten att godkänna dem i samband med behandlingen av budgeten. Stadsstyrelsen kan godkänna projektet som sådant eller fatta beslut om att justera projektplanen (t.ex. om kostnaderna är för höga) eller förkasta projektet. Om stadsstyrelsen godkänner projektplanen, anslår stadsdirektören/stadsstyrelsen medel i sitt förslag till budget och ekonomiplan samt fullmäktige i sin budget/ekonomiplan. I budgeten eller ekonomiplanen antecknas att kostnadsberäkningen är en bedömning i projektplaneringsskedet, vilken senare kommer att preciseras. I detta skede fastställs även projekttidtabellen. Utomstående experter kan anlitas för att upprätta projektplanen. 11
12 3. Skisser Med ett tjänsteinnehavarbeslut utser lokalitetsdirektören en projektchef (kan vara samma person som svarade för projektplaneringen eller en annan person) som svarar för upprättandet av skisser. Skisserna upprättas utgående från den godkända projektplanen. Upprättandet av skisser styrs av de medel som anslagits på basis av projektplanen. Skisserna upprättas ofta av utomstående experter. Beställningen görs enligt förvaltnings- och verksamhetsstadgan. Skisserna och kostnadsberäkningen föreläggs stadsstyrelsen för godkännande, om fullmäktige inte har förbehållit sig rätten att godkänna dem i samband med behandlingen av budgeten. Stadsstyrelsen godkänner skisserna som grund för det egentliga planeringsarbetet. Stadsstyrelsen kan även fatta beslut om att remittera skisserna för ny behandling eller även i detta skede förkasta hela projektet. Det tar ca 2-3 månader att upprätta skisser. 4. Byggnadsarbetet påbörjas Utgående från de godkända skisserna kan lokalitetsledningen med ett tjänsteinnehavarbeslut av lokalitetsdirektören inleda det egentliga planeringsarbetet cirka ett år innan byggandet börjar. I sitt beslut utser lokalitetsdirektören en projektchef som ansvarar för byggnadsarbetet. Processen framskrider med att begära in entreprenadanbud. Efter att anbuden kommit in sker upphandlingen i enlighet med förvaltnings- och verksamhetsstadgan. 12
ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE
2/500/2016/OPH ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE Utbildningsstyrelsens allmänna anvisningar om ansökan, användning och övervakning av behovsprövade statsunderstöd Godkänd
Läs merFörslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018
Stadsfullmäktige 90 11.11.2013 Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 159/331/2013 STF 90 Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för staden
Läs merKommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering
Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer
Läs merNämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016. Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016. Nämnden för serviceproduktion 28.01.
Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016 Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016 Nämnden för serviceproduktion 28.01.2016 5 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända
Läs merMEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET
IFYLLNADSANVISNINGAR 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2015 MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET Enligt 21 1 momentet i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) ska huvudmännen för läroanstalterna
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar
Läs merANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016
ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt
Läs merBOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning
245 FONDERNA 2011 2014 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Marja-Vandafonden, Fonden för social kreditgivning
Läs merGODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007
Stadsstyrelsen 87 08.04.2008 Stadsstyrelsen 123 06.05.2008 Stadsfullmäktige 43 04.06.2008 GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 918/02/021/2008 SST 87 Bilaga B5 Ekonomidirektören: Utgångsläget
Läs merBudget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner. Rekommendation
Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner Rekommendation SAMMANSTÄLLT AV Oiva Myllyntaus ARBETSGRUPP Oiva Myllyntaus Anneli Heinonen Tero Tyni Annika Suorto Jan Björkwall ÖVERSÄTTNING Karl-Johan
Läs merMånadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11
Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5
Läs merBildningsnämndens svenska sektion nr 3/2011 13.9.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
nr 3/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDNSVES 19 Mötets konstituering BILDNSVES 20 Tjänsteinnehavarbeslut för kännedom BILDNSVES 21 Arbetsplan för läsåret 2011 2012, svenska skola BILDNSVES 22 Den svenska förskolans
Läs merBudgetramarna för 2017 och ekonomiplanen
Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen
Läs merPeriodisering av halvfärdiga investeringar 2015 och höjning av investeringsanslag 2016
Stadsfullmäktige 48 11.05.2016 Periodisering av halvfärdiga investeringar 2015 och höjning av investeringsanslag 2016 Tekniska nämnden 23.02.2016 28 Vissa projekt i tekniska sektorns investeringsbudget
Läs merJHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering
JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer
Läs merFINANSIERINGSDEL 2011 2014
279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
Läs merEsbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877
Läs merEsbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1
Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09
Läs merFinansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna
Läs merTEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten
TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet
Läs merTävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.
Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)
Läs merEkonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer
Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.
Läs merBudget för år 2017 och ekonomiplan för åren
Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget
Läs merANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016
Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merRiktlinjer för investeringar
Ärendenummer KS2014/405 Riktlinjer för investeringar Antagen av Kommunfullmäktige den 21 oktober 2014, 127 2014-11-10 2 (13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte...
Läs merSamkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141
Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010 Samkommunen 20 Styrelsen 141 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Stf. ekonomidirektör
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas
Läs merInnehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4
Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar
Läs merHelsingfors stads bokslut för 2012
Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1
Läs merCentralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden
Läs merKYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING
Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige
Läs merFINANSIERINGSDEL 2012 2015
279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
Läs merFINANSIERINGSDELEN 2013 2016
255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
Läs merEsbo stad Protokoll 146. Fullmäktige 05.12.2012 Sida 1 / 1
Fullmäktige 05.12.2012 Sida 1 / 1 2770/02.02.00/2012 Stadsstyrelsen 306 29.10.2012 Stadsstyrelsen 338 26.11.2012 146 Godkännande av budgeten 2013 och ekonomiplanen Beredning och upplysningar: Heikkinen
Läs merEsbo stad Protokoll 144. Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1
Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 1203/10.03.02/2013 Stadsstyrelsen 259 16.9.2013 144 Motion om att bilda ett fastighetsbolag för stadshuset Beredning och upplysningar: Carl Slätis, tfn 09 816 84419 Mikko
Läs merKESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN
UTKAST 23.11.2015 (korrigerad version 14.12.2015) KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN GRUNDAVTAL 1 kapitlet SAMKOMMUNEN 1 Namn
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 7 april 2015 351/2015 Statsrådets förordning om fonderna inom området för inrikes frågor Utfärdad i Helsingfors den 2 april 2015 I enlighet med statsrådets
Läs merHELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 1/2014 1 (18) SJUKVÅRDSDISTRIKT
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 1/2014 1 (18) Tid 27.02.2014 kl. 09:00 - Plats Västra Nylands sjukhus, 4 våningens mötesrum Ärenden Rubrik Sida 1 INFORMATIONSÄRENDEN 4 2 ÄRENDEN FÖR KÄNNEDOM 5 3 BEHANDLING
Läs merRäkenskapsperiodens resultat
Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen
Läs merAnvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK
TEMPORÄRT NATIONELLT TILLÄGGSSTÖD Anvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK Merparten av de begärda
Läs merBudgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016
Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu
Läs mer32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merSuomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Finlands Kommunförbund rf
Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Mötesinformation Tid Onsdag 11.11.2015 kl. 14.00 18.00 Torsdag 12.11.2015 kl. 9.00 13.40 Plats Kommunernas hus, stora föreläsningssalen och konferensrummen
Läs merFörslag till mer flexibla budgetperioder
Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra
Läs merBilaga 1 - villkor för verksamhetsbidrag inom uppdraget resurscentra för kvinnor 2013-2015.
Bilaga 1 - villkor för verksamhetsbidrag inom uppdraget resurscentra för kvinnor 2013-2015. 1. Allmänt 1.1 Tillämpningsområde Dessa villkor tillämpas på ärenden där det framgår av beslutet att Villkor
Läs merFinansieringsdel 2015-2018
Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar
Läs merStyrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29
Styrprinciper Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Datum: 2012-02-09 Dnr: Sida: 2 (10) Styrprinciper för verksamheten inom Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 118/07
Läs merBLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING
BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en
Läs merI dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.
Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen
Läs merEtunimi Sukunimi
15.10.2018 Etunimi Sukunimi TALOUSARVIO 2019 JA TALOUSSUUNNITELMA 2019-2021 BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN 2019-2021 K a u p u n g i n j o h t a j a n e s i t y s S t a d s d i r e k t ö r e n s f ö r s l
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader
Läs merARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN
ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp
Läs merDet ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar
2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och
Läs merEsbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004
Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merINSTRUKTION FÖR MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVÄSENDES AFFÄRSVERK
1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVÄSENDES AFFÄRSVERK Godkänd av Vanda stadsfullmäktige den 11 april 2011. Instruktionen träder i kraft 12.4.2011 I kap. MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVÄSENDES AFFÄRSVERK
Läs merGODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007
Stadsstyrelsen 87 08.04.2008 Stadsstyrelsen 123 06.05.2008 GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 918/02/021/2008 SST 87 Bilaga B5 Ekonomidirektören: Utgångsläget för redovisningsåret
Läs merRAMAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007, NEDAN RAMLAGEN)
RAMAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007, NEDAN RAMLAGEN) AVTALSPARTER Korsholms kommun Oravais kommun Vörå-Maxmo kommun. BAKGRUND
Läs merDenna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.
Bilaga 2 1(5) till rektors beslut 193/2009 11.11.2009 REKRYTERINGSANVISNING FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.
Läs merALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005
ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merANVISNING OM ANSÖKAN OM UNDERSTÖD FRÅN BRANDSKYDDSFONDEN
SMDno-2015-1965 ANVISNING OM ANSÖKAN OM UNDERSTÖD FRÅN BRANDSKYDDSFONDEN Giltighetstid 15.10.2014 - Författningar: Lagen om brandskyddsfonden (306/2003) Statsunderstödslagen (688/2001) Förvaltningslagen
Läs merDirektionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011
Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008
' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4
Läs merGranskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig
Läs merEsbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,
Läs merVanda stads bokslut Stadsstyrelsen
Vanda stads bokslut 2018 Stadsstyrelsen 25.3.2019 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2018 2017 2016 2015 2014 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 243,0 252,0 298,7 274,4 249,1 Verksamhetskostnader
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till
Läs merAvtal om av kommunen beviljat stöd
1 (6) Avtal om av kommunen beviljat stöd Projektet Bredband för alla 2015: Emsalö projektet Avtalsparter Beställare och Borgå stad (nedan Kommunen ) stödgivare Stadshusgatan 7 06100 BORGÅ FO-nummer 1061512-1
Läs merRP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter
RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att
Läs merVad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut
Läs merÖver- / underskott åren 2009-2017
Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen
Läs merKommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014
Läs merNYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell.
TEKNISKA CENTRALEN Tekniska centralens mål för verksamheten: 1. Kunden och kommuninvånaren Målnivå /Förfaringssätt Att tjänsterna uppfyller de lagstadgade kraven. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Tjänsterna
Läs mer60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch
Läs merVASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020
Sidan 1 / 7 Bilaga 2/34 Gem. kfm. 29.9.2015 VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 1 INLEDNING Gemensamma kyrkorådet vid Vasa kyrkliga samfällighet beslutade inleda planeringsarbetet
Läs mer55 18.08.2014 60 02.09.2014
Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019
Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig
Läs merEsbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi
Läs merBorgå stads strategi 2010 2013
Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning
Läs merÅr 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %
4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018
Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års
Läs merRP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning
Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3
Läs merRP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen
RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS
Läs merArbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen
Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen
Läs merDe ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen
Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter
Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen
Läs merRevisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga
Läs merDelårsrapport tertial 1 2014
Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...
Läs merGranskning av årsredovisning 2010
Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6
Läs merEsbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1
Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:
Läs merEnligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning.
Arbetsordning för Finansinspektionen Inledning Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning. Bankfullmäktige ska 1) övervaka den allmänna
Läs merBUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017
BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017 Godkänd av Pargas stadsfullmäktige 9.12.2014 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2015... 15 Driftsbudget Koncerntjänster... 16 Bildning...
Läs merAGENDA. FÖRBUNDSSTYRELSEN PROTKOLL 2012-11-09 51 61 Kl 13.04-15.36. Förbundskansliet 7/2012. Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund.
AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Fredag 9 november 2012, kl 13.00 Plats: Förbundskansliet, Ålandsvägen 26 Kaffe serveras från kl 12.45. 51 Sammanträdets laglighet och beslutförhet...
Läs merFÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs mer