KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

Transkript

1 UTKAST (korrigerad version ) KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN GRUNDAVTAL 1 kapitlet SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort 2 Uppgifter Samkommunens namn är Keski-Pohjanmaan sosiaali- ja terveyspalvelukuntayhtymä, på svenska Mellersta Österbottens socialoch hälsovårdssamkommun. Samkommunens hemort är Karleby stad. Genom samkommunfullmäktiges beslut kan samkommunen ta i bruk ett annat namn. Samkommunen är tvåspråkig. Samkommunens uppgift är att på sina medlemskommuners vägnar ordna omfattande socialoch hälsovårdstjänster för invånarna inom sitt område på lika grunder och i enlighet med lagstiftningen. Samkommunen kan även sköta andra uppgifter som ingår i bastjänsterna och ordnandet av stödtjänster efter separata avtal. Samkommunen kan sälja tjänster till en utomstående aktör. Samkommunen kan producera socialoch hälsovårdstjänsterna på följande sätt: 1) genom att producera dem själv, 2) med stöd av avtal tillsammans med en annan kommun eller samkommun på det sätt som avses i 76 i kommunallagen (365/1995), 3) genom att köpa tjänster av en annan tjänsteproducent, 4) genom att erbjuda klienterna servicesedlar i enlighet med lagen om servicesedlar inom socialoch hälsovården (569/2009) eller 5) på annat sätt som föreskrivs i lag. Samkommunen kan ha affärsverk som samkommunfullmäktige har grundat och den kan äga eller vara delägare i sådana aktiebolag och medlem i andra sammanslutningar som med sin verksamhet främjar samkommunens uppgiftsområde. Samkommunen kan äga och förvalta lös och fast egendom. Samkommunen producerar tjänster i första hand i verksamhetsutrymmen som den äger direkt eller via det fastighetsbolag som den förvaltar. Den kan också hyra verksamhetsutrymmen och de fasta maskiner och apparater som finns i dem företrädesvis av medlemskommunerna. Om hyrans storlek och underhållet av utrymmena avtalas i hyreskontrakt enligt enhetliga principer som samkommunen har överenskommit om. Om det inte görs någon grundlig renovering eller annan väsentlig ändring som inverkar på fastighetens värde och därmed på hyrans nivå och som hyresgästen kräver förbinder sig kommunerna att

2 inte höja hyran över den årliga ram för kostnadshöjningar som används vid samkommunens budgetberedning. Samkommunen är även ett sjukvårdsdistrikt på det sätt som föreskrivs i lagen om specialiserad sjukvård samt ett specialomsorgsdistrikt på det sätt som föreskrivs i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Samkommunen kan även ordna eller producera andra tjänster som hör till eller stöder dess verksamhetsområde. 3 Att ordna tjänster 4 Medlemskommuner Samkommunen ordnar och producerar socialoch hälsovårdstjänster i första hand för personer som enligt lagen om hemkommun (201/1994) har sin hemort i samkommunens medlemskommun, om inte något annat följer av lag eller separata avtal. Tjänsterna produceras med beaktande av befolkningens behov, nära klienterna och genom att stödja invånarnas förmåga att klara sig självständigt i vardagen. Samkommunen ansvarar också för ordnandet av förebyggande, korrigerande, vårdande och rehabiliterande tjänster och andra socialoch hälsovårdstjänster som en enhetlig helhet. Samkommunen producerar tjänster även för andra kommuner än medlemskommunerna i en omfattning som föreskrivs i lagstiftning och separata avtal. Samkommunens medlemskommuner är Halso, Kannus, Kaustby, Lestijärvi, Perho, Toholampi, Vetil, Karleby, Kronoby, Reisjärvi. Senare medlemskommun. De kommuner som är avtalskommuner i den grundavtalsenliga samkommunen fortsätter från och med som samkommunens avtalskommuner. Avtalskommunerna är Alavieska, Haapajärvi, Kalajoki, Nivala, Sievi, Ylivieska, Kinnula och Evijärvi. Senare avtalskommun. Det är inte möjligt att vara partiell medlem i samkommunen. 5 Att uppta som medlem i samkommunen och att säga upp medlemskapet Medlemskapet i samkommunen träder i kraft, om inte annat bestäms, från och med början av kalenderåret som följer efter att det förnyade grundavtalet har godkänts. För att en ny kommun ska kunna upptas som medlem krävs att samkommunens grundavtal ändras i enlighet med kommunallagen. En medlemskommun som vill säga upp sitt medlemskap i samkommunen ska göra en officiell anmälan om det hos samkommunens styrelse. Uppsägningen träder i kraft efter utgången av kalenderåret som följer efter att anmälan om utträde gjorts.

3 6 Grundkapitalet och medlemskommunernas andelar Samkommunens grundkapital består av medlemskommunernas kapitalinvesteringar och avtalskommunernas andelar av tillgångarna som övergår från balansräkningen Grundkapitalet kan även höjas genom överföring från en annan post i det egna kapitalet. Grundkapitalet fördelas i medlemskommunandelar. Beslutet om att höja eller sänka grundkapitalet fattas av samkommunfullmäktige. När samkommunen får en sådan ny medlem som användare av tjänster som avses i 2 beslutar samkommunfullmäktige om storleken av och betalningstiden för grundkapitalinvesteringen, om inte något annat följer av lag. När en kommun som är sådan användare av tjänster som avses i 2 utträder ur samkommunen betalar samkommunen den utträdande kommunens andel av grundkapitalet eller en del av den till kommunen genom samkommunfullmäktiges beslut. Om de andra kommunerna inte löser in den utträdande kommunens andel, sänks grundkapitalet. Ersättningen för medlemskommunandelen betalas i jämna poster inom fem år från det att utträdet har trätt i kraft. När en avtalskommun utträder ur samkommunen och när avtalet upphör att gälla fattas beslut om detta på det sätt som stadgats om medlemskommuner. Samkommunen ska upprätthålla förteckning över medlemskommunandelarna. I en bilaga till balansräkningen anges grundkapitalet som medlemskommunernas andelar i euro samt avtalskommunernas andelar av tillgångarna. Medlemskommunens andel av samkommunens tillgångar samt ansvar för skulder och förpliktelser bestäms i proportion till medlemskommunandelarna. Avtalskommunen har inte ansvar för samkommunens skulder eller tillgångar. Samkommunen kan enligt samkommunfullmäktiges beslut betala ränta på medlemskommunernas andelar av grundkapitalet. Samkommunfullmäktige beslutar om den eventuella betalningen av räntan, dess storlek, grunderna för räntan samt betalningstidpunkten vid sitt vårsammanträde året före räkenskapsåret. Grundkapitalet för Mellersta Österbottens socialoch hälsovårdssamkommun (KP-Soten sosiaali- ja terveyspalvelukuntayhtymä) är från och med lika stort som grundkapitalet i bokslutet , och det fördelas i proportion till medlemskommunernas invånarantal

4 2 kapitlet SAMKOMMUNFULLMÄKTIGE 7 Fullmäktiges namn Samkommunens fullmäktige kallas samkommunfullmäktige. 8 Val av ledamöter i samkommunfullmäktige Medlemskommunerna väljer ledamöter till samkommunfullmäktige på basis av invånarantalet i slutet av det år som föregår kommunens val så att varje medlemskommun har en representant för varje påbörjat tretusenfemhundratal (3 500-tal) invånare. För varje ledamot i samkommunfullmäktige väljs en personlig ersättare. Ledamöter och ersättare i samkommunfullmäktige väljs för en period som motsvarar mandatperioden för kommunernas fullmäktige. Om en ledamot eller ersättare i samkommunfullmäktige förlorar sin valbarhet under mandatperioden eller av annan orsak utträder som ledamot i samkommunfullmäktige under mandatperioden, beslutar den kommun som ledamoten representerar om att bevilja avsked och om att välja en ny ledamot och ersättare för återstoden av mandatperioden. Om nya kommuner upptas som medlemmar i samkommunen under fullmäktigeperioden, väljer dessa kommuner sina egna representanter till samkommunfullmäktige för återstoden av mandatperioden i enlighet med valkriterierna i detta grundavtal. Om valbarhet till samkommunens organ föreskrivs närmare i kommunallagen. 9 Ledamöternas rösträtt Varje ledamot i samkommunfullmäktige har en (1) röst. Om en ledamot är jävig eller borta, övergår rösträtten till den personliga ersättaren. 10 Samkommunfullmäktiges beslutförhet Samkommunens högsta beslutande organ är beslutfört när minst två tredjedelar av samkommunens medlemskommuner är representerade vid sammanträdet och invånarantalet för de kommuner som är representerade vid sammanträdet är minst hälften av det sammanlagda invånarantalet i samkommunens medlemskommuner. Kallelsen till fullmäktiges sammanträde ska utfärdas och sändas minst 14 dagar före sammanträdet till ledamöterna i fullmäktige och styrelsen samt för kännedom till medlemskommunernas kommunstyrelser. Avtalskommunerna har rätt att utse en representant till fullmäktige med närvaro- och yttranderätt men utan rösträtt.

5 11 Samkommunfullmäktiges uppgifter Samkommunfullmäktige sammanträder minst tre gånger om året. Samkommunfullmäktige ska senast i juni: 1) årligen behandla bokslutet som samkommunstyrelsen upprättat för det föregående kalenderåret samt revisionsnämndens utvärderingsberättelse och revisorns berättelse samt förklaringarna och utlåtandena som getts angående gjorda anmärkningar; 2) årligen besluta om godkännande av bokslutet och om beviljande av ansvarsfrihet för samkommunstyrelsen och andra redovisningsskyldiga samt om åtgärder som de ovan nämnda berättelserna kan ge orsak till; och 3) välja för sin mandatperiod: - samkommunstyrelse, revisionsnämnd och revisor samt ledamöter till eventuella affärsverks direktioner, - samkommunstyrelsens ordförande och två vice ordförande samt - ordförandena och vice ordförandena för revisionsnämnden och för de eventuella affärsverkens direktioner Samkommunfullmäktige ska senast i december godkänna samkommunens budget för följande år samt ekonomiplan för minst tre år (1+2). Om samkommunfullmäktiges verksamhet föreskrivs närmare i förvaltningsstadgan.

6 3 kapitlet SAMKOMMUNSTYRELSEN 12 Sammansättning och röstetal Samkommunfullmäktige väljer för sin mandatperiod en styrelse som kallas samkommunstyrelse. Samkommunstyrelsen har elva (11) ledamöter. För varje ledamot väljs en personlig ersättare. Alla medlemskommuner har åtminstone närvaro- och yttranderätt i samkommunstyrelsen. Om valbarhet till samkommunens organ föreskrivs närmare i kommunallagen. I sammansättningen beaktas dessutom den regionala representativiteten, språkförhållandena och bestämmelserna i jämställdhetslagen. Varje ledamot i samkommunstyrelsen har en (1) röst vid sammanträdet. 13 Samkommunstyrelsens uppgifter Samkommunstyrelsen leder samkommunen och dess förvaltning enligt det som särskilt föreskrivs i kommunallagen och speciallagar eller det som bestäms i grundavtalet eller samkommunens förvaltningsstadga. Samkommunstyrelsen bevakar samkommunens intressen och representerar samkommunen samt ingår avtal på dess vägnar, om inte annat bestäms genom regelverk. 14 Sektioner som lyder under samkommunstyrelsen Under samkommunstyrelsen lyder en svensk sektion som bevakar och utvecklar hur socialoch hälsovårdens tjänster förverkligas och tryggas särskilt i tvåspråkiga områden. Sektionen ger rekommendationer och utlåtanden till styrelsen för beslutfattande. Om sektionens sammansättning och uppgifter bestäms närmare i förvaltningsstadgan. Under samkommunstyrelsen lyder en individsektion som behandlar ärenden som berör individer och som enligt stadganden ska behandlas av ett kollegialt organ. Dessutom behandlar sektionen rättelseyrkanden som berör individer. Om sektionens sammansättning och uppgifter föreskrivs närmare i förvaltningsstadgan. Även andra sektioner kan grundas för att lyda under samkommunstyrelsen. Om deras sammansättning och uppgifter föreskrivs i förvaltningsstadgan. 15 Tecknandet av samkommunens namn Om rätten att teckna samkommunens namn föreskrivs i förvaltningsstadgan.

7 4 kapitlet REVISIONSNÄMNDEN OCH ÖVRIGA ORGAN 16 Revisionsnämnden 17 Övriga organ 5 kapitlet ÄGARSTYRNING 18 Ägarstyrning Samkommunen har en revisionsnämnd. Om dess sammansättning och verksamhet föreskrivs i revisionsstadgan. Samkommunfullmäktige kan tillsätta permanenta nämnder, direktioner och delegationer samt utse ledamöter till dem. Om nämndernas, direktionernas och delegationernas verksamhet föreskrivs i förvaltningsstadgan. Ett affärsverk som samkommunfullmäktige grundat kan ha en direktion som lyder under samkommunfullmäktige. Om dess sammansättning och verksamhet föreskrivs i affärsverkets instruktion. Ägarstyrningen sköts av delegationen för ägarstyrning som sammanträder regelbundet och som består av medlemskommunernas er och samkommunens ledning. Minst en gång om året ordnas regionala förhandlingar gällande verksamheten och ekonomin mellan samkommunen och medlemskommunernas kommunledning för att säkra ägarstyrningen och samarbetet i gränssnittet. Kommunrundorna ordnas även inom avtalskommunerna. Ägarkommunernas gemensamma ägarstyrning fastställer, efter att ha förhandlat med samkommunens ledning, den årliga budgetramen samt de strategiska riktlinjerna i fråga om ägande till grund för beslutsfattandet i samkommunstyrelsen. 6 kapitlet PLANERING, EKONOMI OCH BOKSLUT 19 Budget och ekonomiplan Vid upprättandet av budgeten och ekonomiplanen följs kommunallagen. Vid beredningen av ekonomiplanen ska det tillräckligt tidigt ordnas möjlighet för medlemskommunerna att ge förslag på hur samkommunens verksamhet och ekonomi kan utvecklas. Samkommunstyrelsens förslag till budget och ekonomiplan ska tillställas samkommunfullmäktige och medlemskommunerna senast den 30 november.

8 Ändringar i fråga om budgeten ska godkännas under budgetåret. Samkommunstyrelsen rapporterar månatligen om verksamhetens och ekonomins utfall till medlemskommunerna. 20 Bokslut Bokslutet undertecknas av samkommunstyrelsens ledamöter och den föredragande. 7 kapitlet FINANSIERING AV SAMKOMMUNENS VERKSAMHET OCH INVESTERINGAR 21 Samkommunens finansiering Kostnaderna som ansvaret för ordnandet och produktionen av tjänster medför finansieras med den ersättning medlemskommunerna betalar till den del som inte kan täckas med intäkterna från försäljning utanför medlemskommunerna, från övrig försäljning av tjänster eller från klientavgifter eller med bidrag och stöd eller liknande intäktsposter. Budgeten som godkänts på basis av den budgetram som beretts under ledning av kommunernas gemensamma ägarstyrning är bindande för samkommunen. Underskott täcks i samband med bokslutet genom utjämning mellan medlemskommunerna och allokering av kostnaderna till varje medlemskommun proportionellt i förhållande till dess andel av användningen av tjänsterna på så sätt att den proportionella användningen räknas från bokslutsåret och två föregående år. Överskottet till den del som inte fonderas eller används för amorteringsprogrammet eller till att täcka andra finansieringsansvar, returneras till medlemskommunerna proportionellt i förhållande till varje medlemskommuns andel av användningen av tjänsterna under bokslutsåret. Kostnaderna fördelas mellan medlemskommunerna på så sätt att kriterierna för fördelningen av de faktiska kostnaderna i första hand är användningen av tjänster samt orsaksprincipen. De allmänna och gemensamma kostnaderna fördelas i proportion till invånarantalet den 31 december året närmast före räkenskapsåret. Grunden för faktureringen som baserar sig på prestationsprincipen och användningen av tjänster är självkostnadspris som baserar sig på kostnadsberäkning samt de faktiska kostnaderna. I fråga om försäljning av tjänster utanför medlemskommunerna följs prissättning som baserar sig på kostnadsberäkning och självkostnadspris. Samkommunfullmäktige beslutar årligen före budgetbehandlingen om de mer specifika grunderna för prissättningen och fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna under budgetåret.

9 22 Investeringar och kapitalfinansiering 23 Planenliga avskrivningar Samkommunen kan skaffa kapitalfinansiering för investeringsutgifter genom inkomstfinansiering från försäljningen av tjänster, i form av statsandel, finansieringsandel från en medlemskommun, höjning av grundkapitalet eller lån från ett finansinstitut. Samkommunfullmäktige beslutar om villkoren för höjning av en medlemskommuns finansieringsandel eller grundkapitalet särskilt för varje projekt. Medlemskommunens finansieringsandel av investeringsutgifter bestäms i fråga om verksamhet som avses i 2 på basis av grundkapitalandelen i det senaste bokslutet. Beräkningsgrunderna för planenliga avskrivningar godkänns av samkommunfullmäktige. 24 Förfallotider för medlemskommunernas betalningsandelar och dröjsmålsräntor 25 Fonder Förfallotiderna för medlemskommunernas betalningsandelar och andra inbetalningar bestäms så att medlemskommunerna har minst fjorton (14) dagar på sig att sköta betalningen. Om betalningen blir försenad betalar medlemskommunen eller samkommunen dröjsmålsränta i enlighet med 4 1 mom. i räntelagen. Samkommunen kan ha fonder som hör till det egna kapitalet. Samkommunfullmäktige beslutar om inrättande av fonder och om reglerna för dem. 8 kapitlet REVISION AV FÖRVALTNINGEN OCH EKONOMIN 26 Revision av förvaltningen och ekonomin Vid revision av förvaltningen och ekonomin iakttas bestämmelserna i kommunallagen och revisionsstadgan. 9 kapitlet UPPLÖSNING AV SAMKOMMUNEN OCH SLUTREDOVISNING 27 Upplösning av samkommunen och slutredovisning Beslut om upplösning av samkommunen fattas av medlemskommunernas fullmäktige. När samkommunen upplöses ska samkommunstyrelsen sköta om slutredovisningen, om inte medlemskommunerna kommer överens om annat. Samkommunens tillgångar, som inte behövs för betalning av slutredovisningens kostnader och skulder eller uppfyllande av förbindelser, fördelas till kommunerna i proportion till grundkapitalandelarna i balansräkningen. Om summan som krävs för kostnaderna och skulderna samt för att uppfylla förbindelser är

10 10 kapitlet ÖVRIGA BESTÄMMELSER större än tillgångarna, är de berörda kommunerna skyldiga att betala skillnaden i proportion till de ovan nämnda andelarna. 28 Ändring av grundavtalet Initiativ till ändring av grundavtalet kan tas av medlemskommunerna eller samkommunen. Samkommunstyrelsen ansvarar för beredning av ändringen. Beslut om ändring av grundavtalet fattas med iakttagande av villkoren i kommunallagen och för att ändringen ska träda i kraft krävs kvalificerad majoritet i enlighet med kommunallagen. 29 Lösning av meningsskiljaktigheter Meningsskiljaktigheter som föranleds av tolkningen av detta avtal och som inte kan lösas på annat sätt ska lösas som förvaltningstvistemål i förvaltningsdomstolen. 11 kapitlet IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSPERIOD 30 Ikraftträdande Detta ändrade grundavtal träder i kraft när medlemskommunerna har godkänt det med kvalificerad majoritet i enlighet med kommunallagen och när besluten har vunnit laga kraft. Verksamheten och tjänsteproduktionen i enlighet med grundavtalet inleds Till dess att det nya grundavtalet trätt i kraft följs det gällande grundavtalet för Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice. När detta ändrade grundavtal vunnit laga kraft ersätter det det tidigare grundavtalet som trädde i kraft Bestämmelser för övergångsperioden Budgeten och ekonomiplanen för år 2017 bereds och godkänns år 2016 av samkommunen och de fastställs av samkommunfullmäktige. De nya organ som nämns i detta grundavtal väljs för perioden som börjar De medlemskap i organen som varit i kraft före ändringen av grundavtalet förfaller. Basservicenämnden för Affärsverket för socialoch hälsovård samt individsektionen som lyder under den upplöses däremot inte förrän besluten om verksamheten år 2016 och bokslutet har godkänts. UNDERSKRIFTER: HALSO KOMMUN Jari Penttilä Marko Malvisto ekonomisekreterare

11 KANNUS STAD Silja Mikkola stadsstyrelsens ordförande Terttu Korte stadsdirektör KAUSTBY KOMMUN Arto Alpia Tellervo Pakkala ekonomidirektör KARLEBY STAD Antti Isotalus stadsdirektör Ben Weizmann stadsjurist KRONOBY KOMMUN???? LESTIJÄRVI KOMMUN Esko Ahonen Jarmo Kanninen byråsekreterare PERHO KOMMUN Antti Hietaniemi kommunstyrelsens ordförande Lauri Laajala TOHOLAMPI KOMMUN Jukka Hillukkala Vesa Tuunainen tf. förvaltningsdirektör VETIL KOMMUN Liisa Veiskola Jyri Myllymäki ekonomidirektör

12 REISJÄRVI KOMMUN Teuvo Nyman kommunstyrelsens ordförande Pekka Leppänen