Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommuns GRUNDAVTAL

Transkript

1 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommuns GRUNDAVTAL I kraft:

2 1 kapitlet SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Keski-Pohjanmaan sosiaali- ja terveyspalvelukuntayhtymä, på svenska Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun. Samkommunens hemort är Karleby stad. Genom samkommunfullmäktiges beslut kan samkommunen ta i bruk ett annat namn. Samkommunen är tvåspråkig. 2 Uppgifter Samkommunens uppgift är att på sina medlemskommuners vägnar ordna omfattande social- och hälsovårdstjänster för invånarna inom sitt område på lika grunder och i enlig-het med lagstiftningen. Samkommunen kan även sköta andra uppgifter som ingår i bas-tjänsterna och ordnandet av stödtjänster efter separata avtal. Samkommunen kan sälja tjänster till en utomstående aktör. Samkommunen kan producera social- och hälsovårdstjänsterna på följande sätt: 1) genom att producera dem själv, 2) med stöd av avtal tillsammans med en annan kommun eller samkommun på det sätt som avses i 76 i kommunallagen (365/1995), 3) genom att köpa tjänster av en annan tjänsteproducent, 4) genom att erbjuda klienterna servicesedlar i enlighet med lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) eller 5) på annat sätt som föreskrivs i lag. Sivu 2 / 20

3 Samkommunen kan ha affärsverk som samkommunfullmäktige har grundat och den kan äga eller vara delägare i sådana aktiebolag och medlem i andra sammanslutningar som med sin verksamhet främjar samkommunens uppgiftsområde. Samkommunen kan äga och förvalta lös och fast egendom. Samkommunen producerar tjänster i första hand i verksamhetsutrymmen som den äger direkt eller via det fastighetsbolag som den förvaltar. Den kan också hyra verksamhetsutrymmen och de fasta maskiner och apparater som finns i dem företrädesvis av medlemskommunerna. Om hyrans storlek och underhållet av utrymmena avtalas i hyreskontrakt enligt enhetliga principer som samkommunen har överenskommit om. Om det inte görs någon grundlig renovering eller annan väsentlig ändring som inverkar på fastighetens värde och därmed på hyrans nivå och som hyresgästen kräver förbinder sig kommunerna att inte höja hyran över den årliga ram för kostnadshöjningar som används vid samkommunens budgetberedning. Samkommunen är även ett sjukvårdsdistrikt på det sätt som föreskrivs i lagen om specia-liserad sjukvård samt ett specialomsorgsdistrikt på det sätt som föreskrivs i lagen angå-ende specialomsorger om utvecklingsstörda. Samkommunen kan även ordna eller producera andra tjänster som hör till eller stöder dess verksamhetsområde. 3 Att ordna tjänster Samkommunen ordnar och producerar social- och hälsovårdstjänster i första hand för personer som enligt lagen om hemkommun (201/1994) har sin hemort i samkommunens medlemskommun och i kommun med partiellt medlemskap, om inte något annat följer av lag eller separata avtal. Tjänsterna produceras med beaktande av befolkningens behov, nära klienterna och genom att stödja invånarnas förmåga att klara sig självständigt i vardagen. Samkommunen ansvarar också för ordnandet av förebyggande, korrigerande, vårdande och rehabiliterande tjänster och andra social- och hälsovårdstjänster som en enhetlig helhet. Samkommunen producerar tjänster även för andra kommuner än medlemskommunerna och kommunerna med partiellt medlemskap i en omfattning som föreskrivs i lagstiftning och separata avtal. Sivu 3 / 20

4 4 Medlemskommuner Samkommunens medlemskommuner är Halso, Kannus, Kaustby, Lestijärvi, Perho, Toho-lampi, Vetil, Karleby, Kronoby. Senare medlemskommun. De kommuner som är avtalskommuner i den grundavtalsenliga samkommunen fortsätter från och med som samkommunens avtalskommuner. Avtalskommunerna är Alavieska, Haapajärvi, Kalajoki, Nivala, Sievi, Ylivieska, Kinnula och Evijärvi samt Jakobstad. Senare avtalskommun. Om en kommun på grund av Paras - lagstiftningen inte kan vara fullvärdig medlem i samkommunen, kan kommunen vara partiell medlem gällande det lagstadgade sjukvårdsdistriktet eller specialomsorgsdistriktet för vård av utvecklingsstörda på så sätt att för kommunen produceras primärtjänster utom specialsjukvård på annat sätt. När förpliktelserna och förhindren i Paras - lagstiftningen upphävts ansluter sig kommunerna med partiellt medlemskap till samkommunen som fullvärdiga medlemmar. Reisjärvi är kommun med partiellt medlemskap. Senare partiell medlem. 5 Att uppta som medlem i samkommunen och att säga upp medlemskapet Medlemskapet eller det partiella medlemskapet i samkommunen träder i kraft, om inte annat bestäms, från och med början av kalenderåret som följer efter att det förnyade grundavtalet har godkänts. För att en ny kommun ska kunna upptas som medlem krävs att samkommunens grundav-tal ändras i enlighet med kommunallagen. En medlemskommun som vill säga upp sitt medlemskap i samkommunen ska göra en officiell anmälan om det hos samkommunens styrelse. Uppsägningen träder i kraft efter utgången av kalenderåret som följer efter att anmälan om utträde gjorts. Sivu 4 / 20

5 6 Grundkapitalet och medlemskommunernas andelar Samkommunens grundkapital består av medlemskommunernas kapitalinvesteringar samt av de partiella medlemmarnas och avtalskommunernas andelar av tillgångarna som övergår från balansräkningen Grundkapitalet kan även höjas genom överföring från en annan post i det egna kapitalet. Grundkapitalet fördelas i medlemskommunandelar. Beslutet om att höja eller sänka grundkapitalet fattas av samkommunfullmäktige. När samkommunen får en sådan ny medlem som användare av tjänster som avses i 2 beslutar samkommunfullmäktige om storleken av och betalningstiden för grundkapitalinvesteringen, om inte något annat följer av lag. När en kommun som är sådan användare av tjänster som avses i 2 utträder ur samkom-munen betalar samkommunen den utträdande kommunens andel av grundkapitalet eller en del av den till kommunen genom samkommunfullmäktiges beslut. Om de andra kommunerna inte löser in den utträdande kommunens andel, sänks grundkapitalet. Ersättningen för medlemskommunandelen betalas i jämna poster inom fem år från det att utträdet har trätt i kraft. När en kommun med partiellt medlemskap eller en avtalskommun utträder ur samkom-munen och när avtalet upphör att gälla fattas beslut om detta på det sätt som stadgats om medlemskommuner. Samkommunen ska upprätthålla förteckning över medlemskommunandelarna. I en bilaga till balansräkningen anges grundkapitalet som medlemskommunernas andelar i euro samt som de partiella medlemmarnas och avtalskommunernas andelar av tillgångarna. Medlemskommunens andel av samkommunens tillgångar samt ansvar för skulder och förpliktelser bestäms i proportion till medlemskommunandelarna. En avtalskommun eller en kommun med partiellt medlemskap har inte ansvar för samkommunens skulder eller tillgångar. Samkommunen kan enligt samkommunfullmäktiges beslut betala ränta på medlems-kommunernas andelar av grundkapitalet. Samkommunfullmäktige beslutar om den eventuella betalningen av räntan, dess storlek, grunderna för räntan samt betalningstidpunkten vid sitt vårsammanträde året före räkenskapsåret. Grundkapitalet för Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun (KP-Soten sosiaali- ja terveyspalvelukuntayhtymä) är från och med lika stort som grundkapitalet i bokslutet , och det fördelas i proportion till kommunernas invånarantal Sivu 5 / 20

6 2 kapitlet SAMKOMMUNFULLMÄKTIGE 7 Fullmäktiges namn Samkommunens fullmäktige kallas samkommunfullmäktige. 8 Val av ledamöter i samkommunfullmäktige Medlemskommunerna och kommunerna med partiellt medlemskap väljer ledamöter till samkommunfullmäktige på basis av invånarantalet i slutet av det år som föregår kommu-nens val så att varje medlemskommun har en representant för varje påbörjat tretusen-femhundratal (3 500-tal) invånare. Kommunerna med partiellt medlemskap har en repre-sentant för varje påbörjat sjutusental (7 000-tal) invånare. För varje ledamot i samkommunfullmäktige väljs en personlig ersättare. Ledamöter och ersättare i samkommunfullmäktige väljs för en period som motsvarar man-datperioden för kommunernas fullmäktige. Om en ledamot eller ersättare i samkommunfullmäktige förlorar sin valbarhet under man-datperioden eller av annan orsak utträder som ledamot i samkommunfullmäktige under mandatperioden, beslutar den kommun som ledamoten representerar om att bevilja avsked och om att välja en ny ledamot och ersättare för återstoden av mandatperioden. Om nya kommuner upptas som medlemmar i samkommunen under fullmäktigeperioden, väljer dessa kommuner sina egna representanter till samkommunfullmäktige för återstoden av mandatperioden i enlighet med valkriterierna i detta grundavtal. Om valbarhet till samkommunens organ föreskrivs närmare i kommunallagen. Sivu 6 / 20

7 9 Ledamöternas rösträtt Varje ledamot i samkommunfullmäktige har en (1) röst. Om en ledamot är jävig eller borta, övergår rösträtten till den personliga ersättaren. 10 Samkommunfullmäktiges beslutförhet Samkommunens högsta beslutande organ är beslutfört när minst två tredjedelar av sam-kommunens medlemskommuner är representerade vid sammanträdet och invånarantalet för de kommuner som är representerade vid sammanträdet är minst hälften av det sam-manlagda invånarantalet i samkommunens medlemskommuner. Kallelsen till fullmäktiges sammanträde ska utfärdas och sändas minst 14 dagar före sam-manträdet till ledamöterna i fullmäktige och styrelsen samt för kännedom till medlemskommunernas kommunstyrelser. Representanter för kommuner med partiellt medlemskap har rätt att delta i beslutsfattandet i ärenden som hör till ett verksamhetsområde som berör det partiella medlemskapet. Avtalskommunerna har rätt att utse en representant till fullmäktige med närvaro- och ytt-randerätt men utan rösträtt. 11 Samkommunfullmäktiges uppgifter Samkommunfullmäktige sammanträder minst tre gånger om året. Samkommunfullmäktige ska senast i juni: 1) årligen behandla bokslutet som samkommunstyrelsen upprättat för det föregående ka-lenderåret samt revisionsnämndens utvärderingsberättelse och revisorns berättelse samt förklaringarna och utlåtandena som getts angående gjorda anmärkningar; Sivu 7 / 20

8 2) årligen besluta om godkännande av bokslutet och om beviljande av ansvarsfrihet för samkommunstyrelsen och andra redovisningsskyldiga samt om åtgärder som de ovan nämnda berättelserna kan ge orsak till; och 3) välja för sin mandatperiod: samkommunstyrelse, revisionsnämnd och revisor samt ledamöter till eventuella affärsverks direktioner, samkommunstyrelsens ordförande och två vice ordförande samt ordförandena och vice ordförandena för revisionsnämnden och för de eventuella affärsverkens direktioner Samkommunfullmäktige ska senast i december godkänna samkommunens budget för följande år samt ekonomiplan för minst tre år (1+2). Om samkommunfullmäktiges verksamhet föreskrivs närmare i förvaltningsstadgan. 3 kapitlet SAMKOMMUNSTYRELSEN 12 Sammansättning och röstetal Samkommunfullmäktige väljer för sin mandatperiod en styrelse som kallas samkommun-styrelse. Samkommunstyrelsen har elva (11) ledamöter. För varje ledamot väljs en personlig ersättare. Alla medlemskommuner och kommuner med partiellt medlemskap har åtminstone närvaro- och yttranderätt i samkommunstyrelsen. Om valbarhet till samkommunens organ föreskrivs närmare i kommunallagen. I samman-sättningen beaktas dessutom den regionala representativiteten, språkförhållandena och bestämmelserna i jämställdhetslagen. Sivu 8 / 20

9 Varje ledamot i samkommunstyrelsen har en (1) röst vid sammanträdet. Ledamöter som representerar en kommun med partiellt medlemskap har rätt att i styrelsen delta i behandling av och eventuellt beslutsfattande om ärenden som hör till ett verksamhetsområde som berör det partiella medlemskapet. 13 Samkommunstyrelsens uppgifter Samkommunstyrelsen leder samkommunen och dess förvaltning enligt det som särskilt föreskrivs i kommunallagen och speciallagar eller det som bestäms i grundavtalet eller samkommunens förvaltningsstadga. Samkommunstyrelsen bevakar samkommunens intressen och representerar samkommunen samt ingår avtal på dess vägnar, om inte annat bestäms genom regelverk. 14 Sektioner som lyder under samkommunstyrelsen Under samkommunstyrelsen lyder en svensk sektion som bevakar och utvecklar hur social- och hälsovårdens tjänster förverkligas och tryggas särskilt i tvåspråkiga områden. Sektionen ger rekommendationer och utlåtanden till styrelsen för beslutfattande. Om sektionens sammansättning och uppgifter bestäms närmare i förvaltningsstadgan. Under samkommunstyrelsen lyder en individsektion som behandlar ärenden som berör individer och som enligt stadganden ska behandlas av ett kollegialt organ. Dessutom behandlar sektionen rättelseyrkanden som berör individer. Om sektionens sammansättning och uppgifter föreskrivs närmare i förvaltningsstadgan. Även andra sektioner kan grundas för att lyda under samkommunstyrelsen. Om deras sammansättning och uppgifter föreskrivs i förvaltningsstadgan. 15 Tecknandet av samkommunens namn Om rätten att teckna samkommunens namn föreskrivs i förvaltningsstadgan. Sivu 9 / 20

10 4 kapitlet REVISIONSNÄMNDEN OCH ÖVRIGA ORGAN 16 Revisionsnämnden Samkommunen har en revisionsnämnd. Om dess sammansättning och verksamhet före-skrivs i revisionsstadgan. 17 Övriga organ Samkommunfullmäktige kan tillsätta permanenta nämnder, direktioner och delegationer samt utse ledamöter till dem. Om nämndernas, direktionernas och delegationernas verksamhet föreskrivs i förvaltnings-stadgan. Ett affärsverk som samkommunfullmäktige grundat kan ha en direktion som lyder under samkommunfullmäktige. Om dess sammansättning och verksamhet föreskrivs i affärsverkets instruktion. 5 kapitlet ÄGARSTYRNING 18 Ägarstyrning Ägarstyrningen sköts av delegationen för ägarstyrning som sammanträder regelbundet och som består av medlemskommunernas och de partiella medlemmarnas kommundirektörer och samkommunens ledning. Minst en gång om året ordnas regionala förhandlingar gällande verksamheten och ekono-min mellan samkommunen och medlemskommunernas samt de partiella medlemmarnas kommunledning för att säkra ägarstyrningen och samarbetet i gränssnittet. Sivu 10 / 20

11 Kommunrundorna ordnas även inom avtalskommunerna. Ägarkommunernas gemensamma ägarstyrning fastställer, efter att ha förhandlat med samkommunens ledning, den årliga budgetramen samt de strategiska riktlinjerna i fråga om ägande till grund för beslutsfattandet i samkommunstyrelsen. 6 kapitlet PLANERING, EKONOMI OCH BOKSLUT 19 Budget och ekonomiplan Vid upprättandet av budgeten och ekonomiplanen följs kommunallagen. Vid beredningen av ekonomiplanen ska det tillräckligt tidigt ordnas möjlighet för medlemskommunerna att ge förslag på hur samkommunens verksamhet och ekonomi kan utvecklas. Samkommunstyrelsens förslag till budget och ekonomiplan ska tillställas samkommunfullmäktige och medlemskommunerna senast den 30 november. Ändringar i fråga om budgeten ska godkännas under budgetåret. Samkommunstyrelsen rapporterar månatligen om verksamhetens och ekonomins utfall till medlemskommunerna. 20 Bokslut Bokslutet undertecknas av samkommunstyrelsens ledamöter och den föredragande. Sivu 11 / 20

12 7 kapitlet FINANSIERING AV SAMKOMMUNENS VERKSAMHET OCH INVESTERINGAR 21 Samkommunens finansiering Kostnaderna som ansvaret för ordnandet och produktionen av tjänster medför finansieras med den ersättning medlemskommunerna betalar till den del som inte kan täckas med in-täkterna från försäljning utanför medlemskommunerna, från övrig försäljning av tjänster eller från klientavgifter eller med bidrag och stöd eller liknande intäktsposter. Budgeten som godkänts på basis av den budgetram som beretts under ledning av kommu-nernas gemensamma ägarstyrning är bindande för samkommunen. Underskott täcks i samband med bokslutet genom utjämning mellan medlemskommunerna och allokering av kostnaderna till varje medlemskommun proportionellt i förhållande till dess andel av användningen av tjänsterna på så sätt att den proportionella användningen räknas från bokslutsåret och två föregående år. Överskottet till den del som inte fonderas eller används för amorteringsprogrammet eller till att täcka andra finansieringsansvar, returneras till medlemskommunerna proportionellt i förhållande till varje medlemskommuns andel av användningen av tjänsterna under bokslutsåret. Kostnaderna fördelas mellan medlemskommunerna på så sätt att kriterierna för fördelningen av de faktiska kostnaderna i första hand är användningen av tjänster samt orsaksprincipen. De allmänna och gemensamma kostnaderna fördelas i proportion till invånarantalet den 31 december året närmast före räkenskapsåret. Grunden för faktureringen som baserar sig på prestationsprincipen och användningen av tjänster är självkostnadspris som baserar sig på kostnadsberäkning samt de faktiska kostnaderna. I fråga om försäljning av tjänster utanför medlemskommunerna följs prissättning som baserar sig på kostnadsberäkning och självkostnadspris. Samkommunfullmäktige beslutar årligen före budgetbehandlingen om de mer specifika grunderna för prissättningen och fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna under budgetåret. Sivu 12 / 20

13 22 Investeringar och kapitalfinansiering Samkommunen kan skaffa kapitalfinansiering för investeringsutgifter genom inkomstfinansiering från försäljningen av tjänster, i form av statsandel, finansieringsandel från en medlemskommun, höjning av grundkapitalet eller lån från ett finansinstitut. Samkommunfullmäktige beslutar om villkoren för höjning av en medlemskommuns och en partiell medlems finansieringsandel eller grundkapitalet särskilt för varje projekt. Medlemskommunens finansieringsandel av investeringsutgifter bestäms i fråga om verksamhet som avses i 2 på basis av grundkapitalandelen i det senaste bokslutet. 23 Planenliga avskrivningar Beräkningsgrunderna för planenliga avskrivningar godkänns av samkommunfullmäktige. 24 Förfallotider för medlemskommunernas betalningsandelar och dröjsmålsräntor Förfallotiderna för medlemskommunernas betalningsandelar och andra inbetalningar be-stäms så att medlemskommunerna har minst fjorton (14) dagar på sig att sköta betalningen. Om betalningen blir försenad betalar medlemskommunen eller samkommunen dröjsmålsränta i enlighet med 4 1 mom. i räntelagen. 25 Fonder Samkommunen kan ha fonder som hör till det egna kapitalet. Samkommunfullmäktige be-slutar om inrättande av fonder och om reglerna för dem. Sivu 13 / 20

14 8 kapitlet REVISION AV FÖRVALTNINGEN OCH EKONOMIN 26 Revision av förvaltningen och ekonomin Vid revision av förvaltningen och ekonomin iakttas bestämmelserna i kommunallagen och revisionsstadgan. 9 kapitlet UPPLÖSNING AV SAMKOMMUNEN OCH SLUTREDOVISNING 27 Upplösning av samkommunen och slutredovisning Beslut om upplösning av samkommunen fattas av medlemskommunernas fullmäktige. När samkommunen upplöses ska samkommunstyrelsen sköta om slutredovisningen, om inte medlemskommunerna kommer överens om annat. Samkommunens tillgångar, som inte behövs för betalning av slutredovisningens kostnader och skulder eller uppfyllande av förbindelser, fördelas till kommunerna i proportion till grundkapitalandelarna i balansräkningen. Om summan som krävs för kostnaderna och skulderna samt för att uppfylla förbindelser är större än tillgångarna, är de berörda kommunerna skyldiga att betala skillnaden i proportion till de ovan nämnda andelarna. Sivu 14 / 20

15 10 kapitlet ÖVRIGA BESTÄMMELSER 28 Ändring av grundavtalet Initiativ till ändring av grundavtalet kan tas av medlemskommunerna och kommunerna med partiellt medlemskap eller av samkommunen. Samkommunstyrelsen ansvarar för beredning av ändringen. Beslut om ändring av grundavtalet fattas med iakttagande av villkoren i kommunallagen och för att ändringen ska träda i kraft krävs kvalificerad majoritet i enlighet med kommunallagen. 29 Lösning av meningsskiljaktigheter Meningsskiljaktigheter som föranleds av tolkningen av detta avtal och som inte kan lösas på annat sätt ska lösas som förvaltningstvistemål i förvaltningsdomstolen. 11 kapitlet IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSPERIOD 30 Ikraftträdande Detta ändrade grundavtal träder i kraft när medlemskommunerna och kommunerna med partiellt medlemskap har godkänt det med kvalificerad majoritet i enlighet med kommunallagen och när besluten har vunnit laga kraft. Verksamheten och tjänsteproduktionen i enlighet med grundavtalet inleds Sivu 15 / 20

16 Till dess att det nya grundavtalet trätt i kraft följs det gällande grundavtalet för Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice. När detta ändrade grundavtal vunnit laga kraft ersätter det det tidigare grundavtalet som trädde i kraft och det senare ändrade avtalet som trädde i kraft Bestämmelser för övergångsperioden Budgeten och ekonomiplanen för år 2017 bereds och godkänns år 2016 av samkommunen och de fastställs av samkommunfullmäktige. De nya organ som nämns i detta grundavtal väljs för perioden som börjar De medlemskap i organen som varit i kraft före ändringen av grundavtalet förfaller. Basservicenämnden för Affärsverket för social- och hälsovård samt individsektionen som lyder under den upplöses däremot inte förrän besluten om verksamheten år 2016 och bokslutet har godkänts. Sivu 16 / 20

17 UNDERSKRIFTER: HALSO KOMMUN Jari Penttilä kommundirektör Marko Malvisto ekonomisekreterare KANNUS STAD Silja Mikkola stadsstyrelsens ordförande Terttu Korte stadsdirektör KAUSTBY KOMMUN Arto Alpia kommundirektör Tellervo Pakkala ekonomidirektör Sivu 17 / 20

18 KARLEBY STAD Antti Isotalus stadsdirektör Ben Weizmann stadsjurist KRONOBY KOMMUN Malin Brännkärr kommundirektör Pamela Kjellman ekonomidirektör LESTIJÄRVI KOMMUN Esko Ahonen kommundirektör Jarmo Kanninen byråsekreterare Sivu 18 / 20

19 PERHO KOMMUN Antti Hietaniemi kommunstyrelsens ordförande Lauri Laajala kommundirektör TOHOLAMPI KOMMUN Jukka Hillukkala kommundirektör Vesa Tuunainen tf. förvaltningsdirektör VETIL KOMMUN Liisa Veiskola kommundirektör Jyri Myllymäki ekonomidirektör Sivu 19 / 20

20 REISJÄRVI KOMMUN Teuvo Nyman kommunstyrelsens ordförande Mauno Ranto tf.kommundirektör Sivu 20 / 20